Läkemedelsberoende ur ett allmänläkarperspektiv. Erfarenheter från en beroendemottagning Per Steneryd Kodeinpreparat (svag opioid) • T Kodein 25 mg • T Panocod, Citodon, Treo Comp, Ardinex innehåller 30mg.
Download ReportTranscript Läkemedelsberoende ur ett allmänläkarperspektiv. Erfarenheter från en beroendemottagning Per Steneryd Kodeinpreparat (svag opioid) • T Kodein 25 mg • T Panocod, Citodon, Treo Comp, Ardinex innehåller 30mg.
Slide 1
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 2
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 3
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 4
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 5
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 6
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 7
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 8
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 9
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 10
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 11
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 12
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 13
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 14
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 15
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 16
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 17
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 18
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 19
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 20
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 21
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 22
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 23
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 24
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 25
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 26
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 27
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 28
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 2
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 3
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 4
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 5
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 6
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 7
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 8
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 9
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 10
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 11
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 12
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 13
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 14
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 15
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 16
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 17
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 18
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 19
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 20
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 21
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 22
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 23
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 24
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 25
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 26
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 27
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation
Slide 28
Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning
Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c
Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•
Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner
• Diazepam (Stesolid)
5 mg
• Oxazepam (Sobril, Oxascand)
15 mg
• Alprazolam (Xanor)
0,5 mg
• Klonazepam (Iktorivil)
0,25 mg
• Lorazepam (Temesta)
1.0 mg
• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)
2,5 mg
• Flunitrazepam (Rohypnol)
0,5 mg
Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.
Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.
Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.
• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•
Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).
•
Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk
•
•
•
•
-
Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.
Jämförelse riket
Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•
Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.
• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok
•
•
•
•
•
Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov
•
•
•
•
•
Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes
-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling
• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått
• Avslutande diskussion
Litteraturtips
•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin
•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner
•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
Tack för uppmärksamheten
TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•
Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation