Slide 1

Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning

Per Steneryd

Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c

Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga

Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•

Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)

Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)

Bensodiazepiner

• Diazepam (Stesolid)

5 mg

• Oxazepam (Sobril, Oxascand)

15 mg

• Alprazolam (Xanor)

0,5 mg

• Klonazepam (Iktorivil)

0,25 mg

• Lorazepam (Temesta)

1.0 mg

• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)

2,5 mg

• Flunitrazepam (Rohypnol)

0,5 mg

Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom

Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.

Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död

Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.

Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.

• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•

Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).

•

Utsättning leder till abstinens

Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.

Missbruk
•
•
•
•
-

Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel

Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.

Jämförelse riket

Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna

På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•

Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.

• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok

•
•
•
•
•

Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)

• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov

•
•
•
•
•

Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand

Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik

På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes

-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor

Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.

Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.

Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling

• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått

• Avslutande diskussion

Litteraturtips

•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin

•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner

•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention

Tack för uppmärksamheten

TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•

Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation


Slide 2

Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning

Per Steneryd

Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c

Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga

Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•

Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)

Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)

Bensodiazepiner

• Diazepam (Stesolid)

5 mg

• Oxazepam (Sobril, Oxascand)

15 mg

• Alprazolam (Xanor)

0,5 mg

• Klonazepam (Iktorivil)

0,25 mg

• Lorazepam (Temesta)

1.0 mg

• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)

2,5 mg

• Flunitrazepam (Rohypnol)

0,5 mg

Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom

Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.

Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död

Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.

Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.

• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•

Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).

•

Utsättning leder till abstinens

Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.

Missbruk
•
•
•
•
-

Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel

Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.

Jämförelse riket

Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna

På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•

Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.

• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok

•
•
•
•
•

Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)

• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov

•
•
•
•
•

Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand

Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik

På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes

-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor

Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.

Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.

Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling

• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått

• Avslutande diskussion

Litteraturtips

•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin

•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner

•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention

Tack för uppmärksamheten

TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•

Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation


Slide 3

Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning

Per Steneryd

Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c

Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga

Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•

Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)

Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)

Bensodiazepiner

• Diazepam (Stesolid)

5 mg

• Oxazepam (Sobril, Oxascand)

15 mg

• Alprazolam (Xanor)

0,5 mg

• Klonazepam (Iktorivil)

0,25 mg

• Lorazepam (Temesta)

1.0 mg

• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)

2,5 mg

• Flunitrazepam (Rohypnol)

0,5 mg

Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom

Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.

Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död

Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.

Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.

• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•

Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).

•

Utsättning leder till abstinens

Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.

Missbruk
•
•
•
•
-

Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel

Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.

Jämförelse riket

Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna

På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•

Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.

• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok

•
•
•
•
•

Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)

• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov

•
•
•
•
•

Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand

Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik

På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes

-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor

Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.

Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.

Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling

• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått

• Avslutande diskussion

Litteraturtips

•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin

•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner

•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention

Tack för uppmärksamheten

TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•

Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation


Slide 4

Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning

Per Steneryd

Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c

Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga

Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•

Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)

Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)

Bensodiazepiner

• Diazepam (Stesolid)

5 mg

• Oxazepam (Sobril, Oxascand)

15 mg

• Alprazolam (Xanor)

0,5 mg

• Klonazepam (Iktorivil)

0,25 mg

• Lorazepam (Temesta)

1.0 mg

• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)

2,5 mg

• Flunitrazepam (Rohypnol)

0,5 mg

Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom

Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.

Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död

Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.

Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.

• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•

Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).

•

Utsättning leder till abstinens

Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.

Missbruk
•
•
•
•
-

Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel

Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.

Jämförelse riket

Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna

På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•

Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.

• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok

•
•
•
•
•

Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)

• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov

•
•
•
•
•

Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand

Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik

På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes

-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor

Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.

Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.

Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling

• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått

• Avslutande diskussion

Litteraturtips

•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin

•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner

•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention

Tack för uppmärksamheten

TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•

Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation


Slide 5

Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning

Per Steneryd

Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c

Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga

Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•

Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)

Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)

Bensodiazepiner

• Diazepam (Stesolid)

5 mg

• Oxazepam (Sobril, Oxascand)

15 mg

• Alprazolam (Xanor)

0,5 mg

• Klonazepam (Iktorivil)

0,25 mg

• Lorazepam (Temesta)

1.0 mg

• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)

2,5 mg

• Flunitrazepam (Rohypnol)

0,5 mg

Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom

Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.

Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död

Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.

Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.

• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•

Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).

•

Utsättning leder till abstinens

Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.

Missbruk
•
•
•
•
-

Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel

Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.

Jämförelse riket

Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna

På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•

Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.

• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok

•
•
•
•
•

Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)

• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov

•
•
•
•
•

Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand

Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik

På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes

-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor

Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.

Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.

Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling

• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått

• Avslutande diskussion

Litteraturtips

•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin

•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner

•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention

Tack för uppmärksamheten

TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•

Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation


Slide 6

Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning

Per Steneryd

Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c

Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga

Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•

Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)

Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)

Bensodiazepiner

• Diazepam (Stesolid)

5 mg

• Oxazepam (Sobril, Oxascand)

15 mg

• Alprazolam (Xanor)

0,5 mg

• Klonazepam (Iktorivil)

0,25 mg

• Lorazepam (Temesta)

1.0 mg

• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)

2,5 mg

• Flunitrazepam (Rohypnol)

0,5 mg

Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom

Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.

Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död

Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.

Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.

• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•

Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).

•

Utsättning leder till abstinens

Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.

Missbruk
•
•
•
•
-

Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel

Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.

Jämförelse riket

Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna

På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•

Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.

• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok

•
•
•
•
•

Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)

• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov

•
•
•
•
•

Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand

Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik

På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes

-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor

Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.

Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.

Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling

• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått

• Avslutande diskussion

Litteraturtips

•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin

•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner

•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention

Tack för uppmärksamheten

TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•

Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation


Slide 7

Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning

Per Steneryd

Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c

Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga

Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•

Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)

Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)

Bensodiazepiner

• Diazepam (Stesolid)

5 mg

• Oxazepam (Sobril, Oxascand)

15 mg

• Alprazolam (Xanor)

0,5 mg

• Klonazepam (Iktorivil)

0,25 mg

• Lorazepam (Temesta)

1.0 mg

• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)

2,5 mg

• Flunitrazepam (Rohypnol)

0,5 mg

Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom

Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.

Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död

Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.

Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.

• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•

Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).

•

Utsättning leder till abstinens

Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.

Missbruk
•
•
•
•
-

Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel

Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.

Jämförelse riket

Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna

På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•

Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.

• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok

•
•
•
•
•

Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)

• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov

•
•
•
•
•

Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand

Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik

På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes

-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor

Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.

Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.

Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling

• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått

• Avslutande diskussion

Litteraturtips

•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin

•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner

•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention

Tack för uppmärksamheten

TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•

Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation


Slide 8

Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning

Per Steneryd

Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c

Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga

Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•

Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)

Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)

Bensodiazepiner

• Diazepam (Stesolid)

5 mg

• Oxazepam (Sobril, Oxascand)

15 mg

• Alprazolam (Xanor)

0,5 mg

• Klonazepam (Iktorivil)

0,25 mg

• Lorazepam (Temesta)

1.0 mg

• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)

2,5 mg

• Flunitrazepam (Rohypnol)

0,5 mg

Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom

Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.

Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död

Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.

Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.

• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•

Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).

•

Utsättning leder till abstinens

Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.

Missbruk
•
•
•
•
-

Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel

Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.

Jämförelse riket

Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna

På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•

Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.

• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok

•
•
•
•
•

Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)

• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov

•
•
•
•
•

Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand

Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik

På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes

-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor

Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.

Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.

Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling

• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått

• Avslutande diskussion

Litteraturtips

•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin

•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner

•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention

Tack för uppmärksamheten

TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•

Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation


Slide 9

Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning

Per Steneryd

Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c

Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga

Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•

Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)

Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)

Bensodiazepiner

• Diazepam (Stesolid)

5 mg

• Oxazepam (Sobril, Oxascand)

15 mg

• Alprazolam (Xanor)

0,5 mg

• Klonazepam (Iktorivil)

0,25 mg

• Lorazepam (Temesta)

1.0 mg

• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)

2,5 mg

• Flunitrazepam (Rohypnol)

0,5 mg

Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom

Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.

Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död

Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.

Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.

• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•

Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).

•

Utsättning leder till abstinens

Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.

Missbruk
•
•
•
•
-

Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel

Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.

Jämförelse riket

Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna

På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•

Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.

• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok

•
•
•
•
•

Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)

• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov

•
•
•
•
•

Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand

Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik

På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes

-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor

Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.

Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.

Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling

• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått

• Avslutande diskussion

Litteraturtips

•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin

•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner

•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention

Tack för uppmärksamheten

TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•

Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation


Slide 10

Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning

Per Steneryd

Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c

Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga

Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•

Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)

Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)

Bensodiazepiner

• Diazepam (Stesolid)

5 mg

• Oxazepam (Sobril, Oxascand)

15 mg

• Alprazolam (Xanor)

0,5 mg

• Klonazepam (Iktorivil)

0,25 mg

• Lorazepam (Temesta)

1.0 mg

• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)

2,5 mg

• Flunitrazepam (Rohypnol)

0,5 mg

Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom

Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.

Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död

Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.

Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.

• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•

Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).

•

Utsättning leder till abstinens

Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.

Missbruk
•
•
•
•
-

Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel

Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.

Jämförelse riket

Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna

På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•

Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.

• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok

•
•
•
•
•

Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)

• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov

•
•
•
•
•

Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand

Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik

På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes

-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor

Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.

Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.

Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling

• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått

• Avslutande diskussion

Litteraturtips

•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin

•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner

•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention

Tack för uppmärksamheten

TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•

Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation


Slide 11

Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning

Per Steneryd

Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c

Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga

Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•

Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)

Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)

Bensodiazepiner

• Diazepam (Stesolid)

5 mg

• Oxazepam (Sobril, Oxascand)

15 mg

• Alprazolam (Xanor)

0,5 mg

• Klonazepam (Iktorivil)

0,25 mg

• Lorazepam (Temesta)

1.0 mg

• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)

2,5 mg

• Flunitrazepam (Rohypnol)

0,5 mg

Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom

Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.

Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död

Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.

Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.

• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•

Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).

•

Utsättning leder till abstinens

Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.

Missbruk
•
•
•
•
-

Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel

Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.

Jämförelse riket

Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna

På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•

Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.

• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok

•
•
•
•
•

Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)

• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov

•
•
•
•
•

Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand

Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik

På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes

-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor

Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.

Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.

Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling

• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått

• Avslutande diskussion

Litteraturtips

•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin

•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner

•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention

Tack för uppmärksamheten

TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•

Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation


Slide 12

Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning

Per Steneryd

Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c

Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga

Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•

Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)

Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)

Bensodiazepiner

• Diazepam (Stesolid)

5 mg

• Oxazepam (Sobril, Oxascand)

15 mg

• Alprazolam (Xanor)

0,5 mg

• Klonazepam (Iktorivil)

0,25 mg

• Lorazepam (Temesta)

1.0 mg

• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)

2,5 mg

• Flunitrazepam (Rohypnol)

0,5 mg

Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom

Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.

Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död

Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.

Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.

• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•

Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).

•

Utsättning leder till abstinens

Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.

Missbruk
•
•
•
•
-

Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel

Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.

Jämförelse riket

Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna

På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•

Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.

• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok

•
•
•
•
•

Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)

• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov

•
•
•
•
•

Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand

Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik

På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes

-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor

Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.

Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.

Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling

• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått

• Avslutande diskussion

Litteraturtips

•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin

•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner

•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention

Tack för uppmärksamheten

TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•

Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation


Slide 13

Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning

Per Steneryd

Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c

Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga

Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•

Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)

Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)

Bensodiazepiner

• Diazepam (Stesolid)

5 mg

• Oxazepam (Sobril, Oxascand)

15 mg

• Alprazolam (Xanor)

0,5 mg

• Klonazepam (Iktorivil)

0,25 mg

• Lorazepam (Temesta)

1.0 mg

• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)

2,5 mg

• Flunitrazepam (Rohypnol)

0,5 mg

Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom

Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.

Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död

Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.

Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.

• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•

Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).

•

Utsättning leder till abstinens

Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.

Missbruk
•
•
•
•
-

Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel

Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.

Jämförelse riket

Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna

På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•

Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.

• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok

•
•
•
•
•

Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)

• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov

•
•
•
•
•

Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand

Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik

På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes

-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor

Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.

Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.

Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling

• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått

• Avslutande diskussion

Litteraturtips

•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin

•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner

•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention

Tack för uppmärksamheten

TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•

Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation


Slide 14

Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning

Per Steneryd

Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c

Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga

Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•

Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)

Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)

Bensodiazepiner

• Diazepam (Stesolid)

5 mg

• Oxazepam (Sobril, Oxascand)

15 mg

• Alprazolam (Xanor)

0,5 mg

• Klonazepam (Iktorivil)

0,25 mg

• Lorazepam (Temesta)

1.0 mg

• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)

2,5 mg

• Flunitrazepam (Rohypnol)

0,5 mg

Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom

Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.

Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död

Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.

Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.

• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•

Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).

•

Utsättning leder till abstinens

Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.

Missbruk
•
•
•
•
-

Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel

Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.

Jämförelse riket

Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna

På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•

Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.

• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok

•
•
•
•
•

Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)

• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov

•
•
•
•
•

Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand

Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik

På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes

-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor

Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.

Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.

Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling

• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått

• Avslutande diskussion

Litteraturtips

•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin

•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner

•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention

Tack för uppmärksamheten

TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•

Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation


Slide 15

Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning

Per Steneryd

Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c

Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga

Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•

Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)

Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)

Bensodiazepiner

• Diazepam (Stesolid)

5 mg

• Oxazepam (Sobril, Oxascand)

15 mg

• Alprazolam (Xanor)

0,5 mg

• Klonazepam (Iktorivil)

0,25 mg

• Lorazepam (Temesta)

1.0 mg

• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)

2,5 mg

• Flunitrazepam (Rohypnol)

0,5 mg

Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom

Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.

Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död

Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.

Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.

• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•

Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).

•

Utsättning leder till abstinens

Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.

Missbruk
•
•
•
•
-

Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel

Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.

Jämförelse riket

Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna

På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•

Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.

• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok

•
•
•
•
•

Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)

• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov

•
•
•
•
•

Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand

Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik

På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes

-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor

Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.

Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.

Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling

• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått

• Avslutande diskussion

Litteraturtips

•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin

•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner

•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention

Tack för uppmärksamheten

TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•

Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation


Slide 16

Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning

Per Steneryd

Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c

Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga

Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•

Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)

Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)

Bensodiazepiner

• Diazepam (Stesolid)

5 mg

• Oxazepam (Sobril, Oxascand)

15 mg

• Alprazolam (Xanor)

0,5 mg

• Klonazepam (Iktorivil)

0,25 mg

• Lorazepam (Temesta)

1.0 mg

• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)

2,5 mg

• Flunitrazepam (Rohypnol)

0,5 mg

Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom

Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.

Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död

Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.

Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.

• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•

Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).

•

Utsättning leder till abstinens

Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.

Missbruk
•
•
•
•
-

Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel

Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.

Jämförelse riket

Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna

På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•

Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.

• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok

•
•
•
•
•

Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)

• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov

•
•
•
•
•

Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand

Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik

På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes

-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor

Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.

Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.

Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling

• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått

• Avslutande diskussion

Litteraturtips

•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin

•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner

•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention

Tack för uppmärksamheten

TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•

Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation


Slide 17

Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning

Per Steneryd

Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c

Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga

Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•

Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)

Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)

Bensodiazepiner

• Diazepam (Stesolid)

5 mg

• Oxazepam (Sobril, Oxascand)

15 mg

• Alprazolam (Xanor)

0,5 mg

• Klonazepam (Iktorivil)

0,25 mg

• Lorazepam (Temesta)

1.0 mg

• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)

2,5 mg

• Flunitrazepam (Rohypnol)

0,5 mg

Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom

Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.

Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död

Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.

Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.

• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•

Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).

•

Utsättning leder till abstinens

Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.

Missbruk
•
•
•
•
-

Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel

Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.

Jämförelse riket

Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna

På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•

Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.

• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok

•
•
•
•
•

Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)

• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov

•
•
•
•
•

Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand

Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik

På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes

-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor

Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.

Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.

Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling

• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått

• Avslutande diskussion

Litteraturtips

•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin

•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner

•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention

Tack för uppmärksamheten

TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•

Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation


Slide 18

Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning

Per Steneryd

Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c

Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga

Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•

Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)

Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)

Bensodiazepiner

• Diazepam (Stesolid)

5 mg

• Oxazepam (Sobril, Oxascand)

15 mg

• Alprazolam (Xanor)

0,5 mg

• Klonazepam (Iktorivil)

0,25 mg

• Lorazepam (Temesta)

1.0 mg

• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)

2,5 mg

• Flunitrazepam (Rohypnol)

0,5 mg

Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom

Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.

Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död

Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.

Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.

• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•

Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).

•

Utsättning leder till abstinens

Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.

Missbruk
•
•
•
•
-

Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel

Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.

Jämförelse riket

Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna

På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•

Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.

• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok

•
•
•
•
•

Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)

• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov

•
•
•
•
•

Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand

Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik

På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes

-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor

Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.

Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.

Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling

• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått

• Avslutande diskussion

Litteraturtips

•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin

•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner

•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention

Tack för uppmärksamheten

TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•

Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation


Slide 19

Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning

Per Steneryd

Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c

Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga

Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•

Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)

Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)

Bensodiazepiner

• Diazepam (Stesolid)

5 mg

• Oxazepam (Sobril, Oxascand)

15 mg

• Alprazolam (Xanor)

0,5 mg

• Klonazepam (Iktorivil)

0,25 mg

• Lorazepam (Temesta)

1.0 mg

• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)

2,5 mg

• Flunitrazepam (Rohypnol)

0,5 mg

Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom

Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.

Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död

Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.

Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.

• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•

Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).

•

Utsättning leder till abstinens

Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.

Missbruk
•
•
•
•
-

Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel

Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.

Jämförelse riket

Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna

På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•

Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.

• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok

•
•
•
•
•

Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)

• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov

•
•
•
•
•

Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand

Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik

På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes

-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor

Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.

Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.

Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling

• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått

• Avslutande diskussion

Litteraturtips

•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin

•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner

•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention

Tack för uppmärksamheten

TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•

Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation


Slide 20

Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning

Per Steneryd

Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c

Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga

Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•

Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)

Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)

Bensodiazepiner

• Diazepam (Stesolid)

5 mg

• Oxazepam (Sobril, Oxascand)

15 mg

• Alprazolam (Xanor)

0,5 mg

• Klonazepam (Iktorivil)

0,25 mg

• Lorazepam (Temesta)

1.0 mg

• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)

2,5 mg

• Flunitrazepam (Rohypnol)

0,5 mg

Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom

Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.

Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död

Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.

Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.

• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•

Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).

•

Utsättning leder till abstinens

Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.

Missbruk
•
•
•
•
-

Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel

Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.

Jämförelse riket

Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna

På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•

Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.

• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok

•
•
•
•
•

Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)

• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov

•
•
•
•
•

Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand

Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik

På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes

-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor

Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.

Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.

Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling

• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått

• Avslutande diskussion

Litteraturtips

•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin

•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner

•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention

Tack för uppmärksamheten

TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•

Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation


Slide 21

Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning

Per Steneryd

Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c

Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga

Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•

Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)

Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)

Bensodiazepiner

• Diazepam (Stesolid)

5 mg

• Oxazepam (Sobril, Oxascand)

15 mg

• Alprazolam (Xanor)

0,5 mg

• Klonazepam (Iktorivil)

0,25 mg

• Lorazepam (Temesta)

1.0 mg

• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)

2,5 mg

• Flunitrazepam (Rohypnol)

0,5 mg

Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom

Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.

Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död

Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.

Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.

• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•

Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).

•

Utsättning leder till abstinens

Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.

Missbruk
•
•
•
•
-

Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel

Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.

Jämförelse riket

Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna

På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•

Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.

• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok

•
•
•
•
•

Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)

• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov

•
•
•
•
•

Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand

Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik

På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes

-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor

Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.

Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.

Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling

• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått

• Avslutande diskussion

Litteraturtips

•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin

•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner

•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention

Tack för uppmärksamheten

TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•

Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation


Slide 22

Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning

Per Steneryd

Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c

Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga

Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•

Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)

Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)

Bensodiazepiner

• Diazepam (Stesolid)

5 mg

• Oxazepam (Sobril, Oxascand)

15 mg

• Alprazolam (Xanor)

0,5 mg

• Klonazepam (Iktorivil)

0,25 mg

• Lorazepam (Temesta)

1.0 mg

• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)

2,5 mg

• Flunitrazepam (Rohypnol)

0,5 mg

Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom

Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.

Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död

Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.

Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.

• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•

Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).

•

Utsättning leder till abstinens

Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.

Missbruk
•
•
•
•
-

Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel

Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.

Jämförelse riket

Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna

På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•

Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.

• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok

•
•
•
•
•

Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)

• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov

•
•
•
•
•

Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand

Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik

På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes

-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor

Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.

Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.

Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling

• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått

• Avslutande diskussion

Litteraturtips

•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin

•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner

•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention

Tack för uppmärksamheten

TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•

Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation


Slide 23

Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning

Per Steneryd

Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c

Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga

Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•

Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)

Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)

Bensodiazepiner

• Diazepam (Stesolid)

5 mg

• Oxazepam (Sobril, Oxascand)

15 mg

• Alprazolam (Xanor)

0,5 mg

• Klonazepam (Iktorivil)

0,25 mg

• Lorazepam (Temesta)

1.0 mg

• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)

2,5 mg

• Flunitrazepam (Rohypnol)

0,5 mg

Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom

Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.

Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död

Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.

Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.

• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•

Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).

•

Utsättning leder till abstinens

Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.

Missbruk
•
•
•
•
-

Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel

Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.

Jämförelse riket

Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna

På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•

Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.

• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok

•
•
•
•
•

Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)

• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov

•
•
•
•
•

Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand

Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik

På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes

-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor

Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.

Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.

Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling

• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått

• Avslutande diskussion

Litteraturtips

•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin

•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner

•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention

Tack för uppmärksamheten

TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•

Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation


Slide 24

Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning

Per Steneryd

Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c

Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga

Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•

Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)

Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)

Bensodiazepiner

• Diazepam (Stesolid)

5 mg

• Oxazepam (Sobril, Oxascand)

15 mg

• Alprazolam (Xanor)

0,5 mg

• Klonazepam (Iktorivil)

0,25 mg

• Lorazepam (Temesta)

1.0 mg

• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)

2,5 mg

• Flunitrazepam (Rohypnol)

0,5 mg

Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom

Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.

Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död

Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.

Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.

• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•

Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).

•

Utsättning leder till abstinens

Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.

Missbruk
•
•
•
•
-

Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel

Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.

Jämförelse riket

Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna

På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•

Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.

• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok

•
•
•
•
•

Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)

• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov

•
•
•
•
•

Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand

Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik

På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes

-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor

Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.

Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.

Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling

• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått

• Avslutande diskussion

Litteraturtips

•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin

•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner

•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention

Tack för uppmärksamheten

TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•

Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation


Slide 25

Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning

Per Steneryd

Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c

Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga

Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•

Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)

Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)

Bensodiazepiner

• Diazepam (Stesolid)

5 mg

• Oxazepam (Sobril, Oxascand)

15 mg

• Alprazolam (Xanor)

0,5 mg

• Klonazepam (Iktorivil)

0,25 mg

• Lorazepam (Temesta)

1.0 mg

• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)

2,5 mg

• Flunitrazepam (Rohypnol)

0,5 mg

Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom

Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.

Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död

Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.

Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.

• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•

Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).

•

Utsättning leder till abstinens

Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.

Missbruk
•
•
•
•
-

Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel

Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.

Jämförelse riket

Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna

På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•

Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.

• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok

•
•
•
•
•

Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)

• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov

•
•
•
•
•

Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand

Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik

På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes

-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor

Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.

Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.

Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling

• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått

• Avslutande diskussion

Litteraturtips

•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin

•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner

•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention

Tack för uppmärksamheten

TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•

Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation


Slide 26

Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning

Per Steneryd

Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c

Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga

Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•

Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)

Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)

Bensodiazepiner

• Diazepam (Stesolid)

5 mg

• Oxazepam (Sobril, Oxascand)

15 mg

• Alprazolam (Xanor)

0,5 mg

• Klonazepam (Iktorivil)

0,25 mg

• Lorazepam (Temesta)

1.0 mg

• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)

2,5 mg

• Flunitrazepam (Rohypnol)

0,5 mg

Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom

Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.

Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död

Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.

Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.

• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•

Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).

•

Utsättning leder till abstinens

Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.

Missbruk
•
•
•
•
-

Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel

Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.

Jämförelse riket

Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna

På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•

Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.

• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok

•
•
•
•
•

Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)

• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov

•
•
•
•
•

Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand

Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik

På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes

-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor

Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.

Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.

Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling

• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått

• Avslutande diskussion

Litteraturtips

•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin

•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner

•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention

Tack för uppmärksamheten

TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•

Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation


Slide 27

Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning

Per Steneryd

Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c

Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga

Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•

Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)

Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)

Bensodiazepiner

• Diazepam (Stesolid)

5 mg

• Oxazepam (Sobril, Oxascand)

15 mg

• Alprazolam (Xanor)

0,5 mg

• Klonazepam (Iktorivil)

0,25 mg

• Lorazepam (Temesta)

1.0 mg

• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)

2,5 mg

• Flunitrazepam (Rohypnol)

0,5 mg

Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom

Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.

Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död

Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.

Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.

• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•

Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).

•

Utsättning leder till abstinens

Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.

Missbruk
•
•
•
•
-

Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel

Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.

Jämförelse riket

Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna

På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•

Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.

• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok

•
•
•
•
•

Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)

• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov

•
•
•
•
•

Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand

Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik

På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes

-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor

Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.

Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.

Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling

• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått

• Avslutande diskussion

Litteraturtips

•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin

•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner

•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention

Tack för uppmärksamheten

TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•

Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation


Slide 28

Läkemedelsberoende ur ett
allmänläkarperspektiv. Erfarenheter
från en beroendemottagning

Per Steneryd

Kodeinpreparat (svag opioid)
• T Kodein 25 mg
• T Panocod, Citodon, Treo Comp,
Ardinex innehåller 30mg kodein
• 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg
morfin s.c

Tramadol (svag opiat)
• Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol
• Effekt både på opioidreceptorer och
serotoninåterupptaget. (noradrenalin)
• Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika
som mer atypiska och serotonerga

Starka opioider
• Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen)
• Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq)
• Ketobemidon (Ketogan, Petidin)
• Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl)
•

Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)

Opiatabstinens
• Gäspningar/svettningar/rinnande näsa
• Illamående/kräkning/diarré/buksmärta
• Influensaliknande värk/frossa
• Sömnstörning/irritabilitet
• Depression/nedsatt stresstolerans
• Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
• Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)

Bensodiazepiner

• Diazepam (Stesolid)

5 mg

• Oxazepam (Sobril, Oxascand)

15 mg

• Alprazolam (Xanor)

0,5 mg

• Klonazepam (Iktorivil)

0,25 mg

• Lorazepam (Temesta)

1.0 mg

• Nitrazepam (Mogadon, Apodorm)

2,5 mg

• Flunitrazepam (Rohypnol)

0,5 mg

Bensodiazepinabstinens
Oro
Ångest
Sömnstörning
Minnesstörningar
Trötthet
Overklighetskänslor
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter
Värk i muskler/muskelkramper
Överkänslighet för ljud och ljus
Mag-tarm symtom

Vad händer om vi misstolkar
detta?
• Psykiska besvär med sömnstörning, depression,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest.
• Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar,
muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor
• Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar,
smärtor, obstipation och diarré
• Cirkulatoriska symtom som pulsstegring,
blodtryckstegring och yrsel.
• Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa
och gäspningar.

Beroende/addiction
• Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk,
motiverings- och minnessystem.
• Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt,
socialt och andligt.
• Cykler av återfall och remission. Risk för progression,
tilltagande funktionsstörning och förtida död

Beroende/addiction
• Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion.
• Individen strävar efter belöning/lindring genom
substansanvändning eller vissa specifika beteenden.
• Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt
avstå
• Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation
till andra människor.
• Tvångsmässighet.

Beroende/addiction
• Beteendesyndrom där individens motivation domineras av
anförskaffandet och bruket av en drog.

• Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala
belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras.
• Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende
•

Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen
behöver substansen för att fungera normalt).

•

Utsättning leder till abstinens

Beroende som kriteriediagnos
Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod
1. Toleransutveckling
2. Abstinenssymtom
3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts.
4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Sociala aktiviteter påverkas negativt.
7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det
orsakar fysiska eller psykiska besvär.

Missbruk
•
•
•
•
-

Avvikelse från kulturellt accepterad norm.
Social diagnos?
Psykotropa substanser
Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna
Problem i skola/arbete
Risk för fysisk skada
Problem med rättvisan
Problem i socialt samspel

Läkemedelsberoende – en folksjukdom?
• Kostnad 20 miljarder per år i Sverige
• Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och
enkätundersökningar
• 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning
• Ca 500 svåra fall i normalstort
landsting/region
• Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav
15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol
ytterligare 300 st.

Jämförelse riket

Riskgrupper för beroende
• Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har
psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk
sjukdom har missbruk/beroende
• Personlighetsstörningar
• ADHD
• Kristillstånd
• Kriminalitet
• Långtidssjukskrivna

På beroendemottagningen
(TILMA)
•
•
•
•
•
•

Öppenvårdsmottagning
Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss
Opiater
Sömnmedel
Bensodiazepiner
Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik,
sekreterare
• Ingår i Capiokoncernen.

• Bedömningssamtal/Information/ASI intervju
• Medicindagbok

•
•
•
•
•

Stabilisering
Substituera vid behov
Tar över förskrivningen
Trappningsschema
Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)

• Utbilda patienten. Skapa delaktighet.
• Erbjuder information till anhöriga
• Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet,
förutsägbarhet.
• NADA-akupunktur
• Toxprover vid start och avslutning och vid
behov

•
•
•
•
•

Ej sjukskrivning
Lagom fysisk aktivitet
Eftervård erbjuds upp till 1 år
Återfallsprevention
Underliggande problematik tas om hand

Medicinering vid behov
• Atarax mot ångest
• Propavan, Theralen, Mirtazapin vid
sömnbesvär
• Betablockerare mot stresspåslag
• SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression
• Antabus om alkoholproblematik

På vårdcentralen
Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes

-Vårdprogram
-Checklistor
-Beroendesjuksköterska?
-Definiera, fånga upp, svårighetsgrad,
behandlingsplanering, uppföljning, remittering
vid behov. Upparbetade vårdkedjor

Förskrivningspolicy
• Uppfatta all användning av beroendeframkallande
mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada.
• Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk,
beroende. Samsyn hos personalen.
• Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan,
målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs
delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara
beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.

Policy fortsättning
• Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande
mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?)
• Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla.
Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit
• Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig
planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från
patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.

Sammanfattning
• Professionellt förhållningsätt
• Förebygga beroendeutveckling

• Känna igen beroende
• Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått

• Avslutande diskussion

Litteraturtips

•Franck, Nylander (red). Beroendemedicin

•B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet
•M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet
•H Ashton. Bensodiazepiner

•L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention

Tack för uppmärksamheten

TILMA Bedömningssamtal
•
•
•
•
•
•

Socialt stöd/instabilitet
Missbruk/beroende av alkohol-droger
Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet
Somatisk sjuklighet
Praktiska aspekter
Motivation