Transcript Indikationer - Journal Digital

Indikatorer inom
missbruksvården
Mats Anderberg
Mikael Dahlberg
Upplägg
• 
• 
• 
• 
• 
• 
Introduktion om indikatorer
Nationella indikatorer för missbruks- och beroendevården
Indikatorer baserade på UngDOK
Indikatorers problem och begränsningar
Framtagande av indikatorer
Avslutande reflektioner
Introduktion
•  Begreppet indikator härstammar från latinets indicium, som enligt NE
betyder ”omständighet som tyder på något”.
•  Svårt att finna en entydig definition av begreppet indikator och
innebörden kan skifta mellan praktiker, beslutsfattare och forskare.
•  Ett annat begrepp som ofta används som synonym till indikator är
nyckeltal, d.v.s. siffror eller värden från en stor mängd information
som ses som de mest betydelsefulla och som i likhet med indikatorer
kan utgöra en grund för jämförelser med liknande verksamheter eller
den egna verksamheten över tid.
Introduktion
•  Att använda sig av indikatorer inom offentlig sektor är en pågående
internationell trend.
•  Den grundläggande idén bakom det ökade intresset är att kunna
standardisera t.ex. skolresultat eller vårdkvalitet för att få ett
kunskaps- och beslutsunderlag för bl.a. bättre styrning,
verksamhetsutveckling och resursfördelning.
•  Öppna jämförelser är ett exempel på ett indikatorbaserat
redovisningssystem, där tanken är att informationen ska utgöra
underlag för politiska beslut och för utvärdering, för jämförelser med
andra verksamheter samt att förbättra vårdens kvalitet.
Social indicators
•  Normativa välfärdsindikatorer: offentliga verksamheters
målsättning eller prestation för att åskådliggöra eventuella
förbättringar eller försämringar över tid.
•  Nöjdhetsindex: Subjektiva mätningar av nöjdhet eller livskvalitet
togs fram som komplement till de mer objektiva eller faktabaserade
variablerna.
•  Deskriptiva sociala indikatorer: kvantitativa värden som syftar till
att ge ökad kunskap och förståelse om sociala förhållanden och hur de
förändras över tid, t.ex. TDI-rapporteringen.
Olika typer av indikatorer
•  Strukturindikatorer: Beskriver förutsättningar och resurser i en
verksamhet. Följer upp t.ex. generella insatser som används/
tillhandahålls inom socialtjänsten – används AUDIT i kommunen
eller stadsdelen.
•  Processindikatorer: Mäter insatser på individnivå, kan t.ex. relateras
till riktlinjer – antal genomförda AUDIT/antal personer som fått
bistånd för missbruksproblem.
•  Utfallsindikatorer: Följer upp vad insatser resulterar i, t.ex.
förändringar i psykisk hälsa vid avlutad vård – 50 % har minskade
AUDIT-poäng.
Nationella indikatorer för missbruks- och
beroendevården
Det förslås totalt 44 nationella indikatorer för missbruks- och
beroendevården:
1.  Bedömningsinstrument – 8 st
2.  Läkemedelsbehandling – 7 st
3.  Psykosocial behandling för vuxna – 15 st
4.  Psykosocial behandling för ungdomar – 6 st
5.  Övergripande indikatorer – 8 st
Verksamheter inom primärvård, specialiserad hälso- och sjukvård (öppen
och sluten) samt socialtjänst.
Syftet med nationella indikatorer
Socialstyrelsen har fokuserat på indikatorer som avser att följa upp
rekommendationerna i riktlinjerna och som framför allt belyser om
vården och omsorgen är kunskapsbaserad. Ett antal övergripande
indikatorer föreslås också för att mäta andra aspekter av god vård och
omsorg (Socialstyrelsen 2014, s 5).
•  Möjliggöra uppföljning av vårdens utveckling av processer, resultat
och kostnader lokalt, regionalt och nationellt
•  Möjliggöra jämförelser
•  Initiera förbättringar
Föreslagna indikatorer
Bedömningsinstrument (8):
1. AUDIT, DUDIT för personer som vårdas första gången.
2. ASI för personer som första gången får insats för missbruksproblem.
3. SCID I eller MINI för personer som vårdas första gången.
Avser specialiserad vård, primärvård och socialtjänst.
Läkemedelsbehandling (7):
4-9. Läkemedelsbehandling för alkoholberoende, alkoholabstinens,
opiatabstinens, opiatberoende och kokainberoende. Gäller enbart
specialiserad vård och primärvård.
Indikatorer - Bedömningsinstrument
Bedömningsinstrument
1
1.1*
AUDIT/DUDIT för personer som vårdas första gången, spec. vård
2
1.2*
AUDIT/DUDIT för personer som vårdas första gången, primärvård
3
1.3*
AUDIT/DUDIT för personer som vårdas första gången, socialtjänst
4
1.4*
AUDIT/DUDIT för personer som vårdas första gången, andel
kommuner som använt, socialtjänst (S)
5
2.1*
ASI för samtliga personer som ges insats, socialtjänst
6
2.2*
ASI för personer som vårdas första gången, andel kommuner som
använt, socialtjänst (S)
7
3.1
SCID I/MINI för personer som vårdas första gången, spec. vård
8
3.2
SCID I/MINI för personer som vårdas första gången, primärvård
Föreslagna indikatorer
Psykosocial behandling för vuxna (15):
10-15. Psykosocial behandling, 18 år och äldre, vid alkohol- eller
narkotikaberoende med MET, 12-steg, CRA, KBT, PDT. T.ex. 12.2
KBT för missbruk av cannabis. Avser specialiserad vård, primärvård och
socialtjänst.
Psykosocial behandling för ungdomar (6):
16-17. Psykosocial behandling för ungdomar, 12-20 år, med alkoholeller narkotikaproblem (MI eller MET, MET och KBT, ACRA eller
ACC) och familjebehandling (FFT, BSFT, MDFT).
Föreslagna indikatorer
Övergripande indikatorer (8):
18-19. Dödlighet bland vårdade, alkohol/narkotika
20-21. Återinskrivning i slutenvård, alkohol/narkotika
22-23. Självmord eller självmordsförsök bland vårdade, alkohol/
narkotika
24. Genomfört brukarundersökning under året
25. Rapporterar till nationellt kvalitetsregister (SBR)
Trestad 2 – UngDOK, trender och tendenser
•  Trestad 2 är en nationell satsning där de tre städerna Stockholm,
Göteborg och Malmö samarbetar för att minska användandet av
cannabis bland ungdomar.
•  Skapats en modell för att identifiera och följa trender i de tre
storstäderna vad gäller droganvändning och psykosocial situation för
ungdomar som påbörjar behandling för missbruksproblem.
•  Framtagandet av relevanta indikatorer har skett i nära samarbete
mellan praktiker och forskare utifrån en sammanvägning av
forskningsmässiga, metodologiska och kliniskt betydelsefulla
utgångspunkter.
•  Underlaget utgörs av uppgifter om 788 ungdomar som inledde
öppenvårdsbehandling vid någon av städernas Maria-mottagningar
under år 2013 och har inhämtats med intervjumetoden UngDOK.
Indikatorer - UngDOK
1. 
2. 
3. 
4. 
5. 
6. 
7. 
Andel flickor/pojkar
Medianålder
Behandlingskontakt via eget/
nätverkets initiativ
Saknar sysselsättning
Problem i skolan
Primär drog 1-5
Frekvens av primär drog
8. 
9. 
10. 
11. 
12. 
13. 
14. 
Debutålder för primär drog
Användning av annan drog
AUDIT-C
Tidigare missbruksvård
Besvärliga uppväxtvillkor
Dömd för brott
Psykiatrisk vård
UngDOK – indikatorer 2013
Andel flickor/pojkar (%)
Stockholm
Göteborg
Malmö
Totalt
N=351
N=268
N=169
N=788
22/78
28/72
30/70
26/74
Medianålder (år)
17
17
17
17
Behandlingskontakt via eget/nätverkets initiativ (%)
52
54
52
53
7
15
14
11
57
71
57
62
Cannabis
81
73
72
76
Alkohol
16
15
12
15
2
3
2
2
0,3
-
6
2
-
3
0,6
1
Saknar sysselsättning (%)
Problem i skolan (%)
Primär drog 1-5 (%)
Spice
Tramadol
Amfetamin
UngDOK – indikatorer 2013
Stockholm
Göteborg
Malmö
Totalt
N=351
N=268
N=169
N=788
Frekvens av primär drog (%)
32
45
62
43
Debutålder för primär drog (år)
15
15
15
15
Användning av annan drog (%)
56
50
65
56
AUDIT C (%)
39
57
54
48
Tidigare missbruksvård (%)
29
26
20
26
Besvärliga uppväxtvillkor (%)
39
54
58
52
Dömd för brott (%)
38
31
31
34
Psykiatrisk vård (%)
34
32
46
36
Utveckling över tid - Primär drog
90
77
80
70
60
61
50
2010
40
2013
30
30
15
20
10
9
8
0
Cannabis
Alkohol
Övriga droger
Problem och begränsningar
Problemen berör delvis alla former av indikatorer, men i störst
utsträckning s.k. prestations- eller resultatindikatorer och detta kan leda
till oönskade effekter.
•  Grova förenklingar – komplexa frågor eller områden reduceras till
begränsade indikatorer.
•  Intetsägande eller irrelevanta – underlaget begränsas, t.o.m. vara
vilseledande.
•  Heterogenitet eller komplexitet döljs – andelar och
genomsnittsvärden ersätter fördjupade analyser.
Problem och begränsningar
Men även ett användande av deskriptiva indikatorer kan medföra
problem.
•  Begränsad representativitet – t.ex. att uppgifter om personer som
får vårdinsatser inte speglar förekomsten av problemet på en generell
nivå.
•  Slutsatser om förändringar – kan påverkas av andra aspekter som
t.ex. lagstiftning och vårdutbud.
•  Att insamlade uppgifter uppfattas relevanta och användbara –
inte bara av chefer och beslutsfattare, relevans och tillförlitlighet är
även viktigt för brukare och praktiker.
Framtagande av indikatorer
En grundläggande aspekt är att man i möjligaste mån ska undvika eller
åtminstone begränsa process-, prestations- och utfallsindikatorer. En
alternativ lösning är att välja mycket generella indikatorer för att på så
sätt undvika misstolkning eller manipulation.
•  Bör utvecklas i dialog med personal och ledning i berörda
verksamheter med stöd av exempelvis forskare eller experter inom
det aktuella området.
•  Bör bygga på konsensus kring verksamhetens mål och kvalitet.
•  Baseras på redan tillgängliga data eller uppgifter.
•  Att systemet är tillräckligt flexibelt för att hantera framtida behov.
Framtagande av indikatorer
Indikatorerna ska vara tydligt formulerade, uppfylla en hög validitet i
relation till de egenskaper som avses samt ta fasta på aspekter som kan
fånga förändring.
•  Vara tillräckligt många för att täcka olika intressenters perspektiv.
•  Använda olika typer av indikatorer för att belysa en verksamhet på
ett bredare och mer nyanserat sätt.
•  Indikatorer behöver också prövas, revideras och uppdateras.
•  Återkoppling på lokal nivå, där resultaten kan analyseras och
diskuteras i dialog med personal och ledning är viktig för fortsatt
motivation.
Avslutande reflektioner
•  Av totalt 44 förslagna nationella indikatorer för missbruks- och
beroendevården är 30 s.k. utvecklingsindikatorer. En sådan
indikator saknar en struktur för datainsamling och behöver med andra
ord utvecklas för att följas upp på nationell nivå.
•  Samtliga strukturindikatorer är kopplade till socialtjänsten d.v.s.
kommunen eller stadsdelen ska besvara huruvida t.ex. AUDIT/ASI
används eller om KBT/PDT erbjuds vid alkoholmissbruk. För den
sjukvårdsbaserade beroendevården föreslås inga strukturindikatorer.
•  Förslaget har ett tydligt fokus på att följa upp rekommendationerna
för en kunskapsbaserad vård, men kanske saknar andra viktiga
aspekter för att bedöma vårdens kvalitet.
Avslutande reflektioner
•  UngDOK:s indikatorer har skapats för att identifiera och följa trender
i de tre storstäderna vad gäller droganvändning och psykosocial
situation för ungdomar som påbörjar behandling för
missbruksproblem.
•  Även dessa indikatorer kan ha begränsningar:
- representativitet
- att mäta förändring
- relevanta och användbara
- resultatindikatorer saknas
•  Liknande indikatorer kan utvecklas för andra målgrupper som t.ex.
boendestöd, behandlingshem, brukarstyrda organisationer etc.
Mer att läsa!