Transcript Miljöredovisning

Miljöredovisning
2013
Nymölla Bruk
Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk 1
Michael Lindemann
Inledning – kort om Nymölla Bruk
Stora Ensos grundläggande värderingar är att vi ska bygga vår framtid på ett hållbart sätt. Detta speglar vårt förhållningssätt till
råvaror, energi, produkter och lösningar. Vi betonar miljöaspekten och hållbarhet, vilket också står i vår miljö- och energipolicy.
Utsläppen till luft och vatten var väl inom de gränser som myndigheterna har gett tillstånd till. Glädjande är att under
2013 var utsläppen till vatten generellt sett låga och utsläppet av organiska syreförbrukande ämnen till Hanöbukten var
det lägsta någonsin.
I denna miljöredovisning beskriver vi vårt miljöarbete, uppföljningen av våra miljömål och våra nya mål. Miljöarbetet är en
del av vår vardag och vi arbetar med ständiga förbättringar. Vi hoppas du finner vår miljöredovisning intressant. Du är
välkommen höra av dig om du har några frågor.
Michael Lindemann, vd Nymölla Bruk
Nymölla Bruk är ett modernt massa- och finpappersbruk
Nymölla Bruk vill stödja en aktiv och hälsosam fritid för barn
och ingår i Stora Enso-koncernens affärsområde Printing
och ungdomar. Därför stöder vi olika ideella föreningar med
and Reading.
ungdomsverksamhet främst genom ekonomiska bidrag.
Vi tillverkar obestruket finpapper: dokumentpapper, digital-
Bromölla kommun har gjort i ordning ett antal vandringsle-
papper samt papper för kuvert och tryck. Cirka 90 procent
der, varav två delvis är på Nymölla Bruks mark. Vi upplåter
av finpappersproduktionen exporteras, främst till länder i
mark och har bidragit till att iordningställa dessa.
Europa men också till länder i övriga världen.
Vi arbetar aktivt för att ha en säker och trygg arbetsplats
2013 var antalet anställda cirka 580 och den årliga omsätt-
och vårt arbetsmiljöledningssystem är certifierat enligt
ningen uppgick till knappt tre miljarder kronor.
OHSAS 18001.
Produktionskapaciteten är 340 000 årston massa och
470 000 årston papper.
Nymölla Bruk ligger vid kusten i Bromölla kommun i nordöstra Skåne. Skräbeån, med fint fiskevatten, flyter förbi
fabriksområdet. Vattnet till vår process tas från Skräbeån.
Socialt ansvar
Nymölla Bruk är Bromölla kommuns största privata arbetsgivare. Vi anlitar många entreprenörer i regionen och
samarbetar med företagshälsovård, skolor, föreningar med
Frisknärvaro, procent/år
%
97
Utfall
Mål
96
95
94
93
flera. Vi har en representant i styrelsen för Nyföretagar­
centrum i Bromölla.
2 Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk
92
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Innehåll
2 Inledning – Kort om Nymölla Bruk
4 Våra produkter
5 Korta fakta om miljöåret 2013
6 Miljöledningssystem – ett verktyg för ständiga förbättringar
7 Våra miljömål och handlingsplaner
9 Vår verksamhet
10 Påverkan på miljön – resultat 2013 och trender
18 Granskningsutlåtande
Nästa miljöredovisning
Beställning av miljöredovisningar
Information
Kontaktpersoner på Nymölla Bruk
19 Ordförklaringar
Omslagsbild: MultiCopy deltog i projektet Hello! på Stockholm Furniture & Light Fair i februari 2013.
Arkitekten Gert Wingårdh och illustratören Kustaa Saksi stod bakom installationen som bestod
utav ett kupolliknande tak gjort av 20 000 A3 ark och 700 000 A4 ark användes till bordsben.
Efter installationen skänktes det otryckta papperet till olika välgörenhetsorganisationer i Stockholm.
Foto: Karl Gabor. Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk
3
Våra produkter
Pappersmassan är grunden för den höga kvaliteten på vårt papper. Genom att blanda
lövmassans korta fibrer med den långfibriga barrmassan kan vårt papper uppnå olika önskade
egenskaper för de olika papperskvaliteterna.
Kvalitetspapper hemma och på jobbet
Andra dokumentpapper är Ocean, Superior och Multilaser.
Papper från Nymölla Bruk används i skrivare, kopiatorer
Berga Superior Envelope och BergaMail+ är papper för
och tryckpressar över praktiskt taget hela världen. Vår
tillverkning av kuvert. Berga Superior Preprint och Multi-
största produkt är dokumentpapper. Stora Ensos kanske
Form Preprint för olika typer av förtryck såsom brevpapper
mest kända produkt, MultiCopy, tillverkas på Nymölla Bruk
och fakturor.
och finns i tre varianter.
MultiCopy Original är anpassat för alla typer av kontors-
Grafiskt papper
maskiner både färg och svartvitt samt för tryck. MultiCopy
Nymölla Bruks papper för den grafiska sektorn heter Lumi-
Colour Laser är ett papper speciellt utvecklat för färgla-
Set. LumiSet är ett obestruket offsetpapper för trycksaker
serutskrifter och färgkopiering. MultiCopy Inkjet är speciellt
såsom böcker, broschyrer och rapporter.
anpassat för bläckstråleskrivare. 4CC är ett högkvalitativt
För mer information om våra produkter gå in på hemsidan:
papper för digitaltryck.
printingandreading.storaenso.com.
4 Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk
Miljöåret 2013
• Produktionen av pappersmassa uppgick till cirka 300 000
ton och pappersproduktionen uppgick till cirka 419 000 ton.
• Samtliga villkor fastställda av miljömyndigheterna innehölls.
• Utsläppen av organiska ämnen till Hanöbukten var det
lägsta någonsin för tredje året i rad. Detta beror på en väl
fungerande ultrafiltreringsanläggning och externrening samt
optimering och trimning av tvättpressar.
• Förbrukningen av fossila bränslen ökade i samband med
ombyggnaden av återvinningspanna 2 och problem i
fastbränslepannan vilket medförde mer förbränning olja och
gasol än som vad som var planerat.
• Två externa revisioner genomfördes under året, en för
EMAS och en för energiledningssystem.
• Möte med representanter för närboende hölls i oktober. Sådant möte hålls varje år för att informera om företagets miljöarbete och diskutera eventuella störningar från fabriken.
Produktion av massa och papper, ton/år
450 000
400 000
350 000
300 000
250 000
200 000
150 000
100 000
Massa
Finpapper
50 000
0
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Certifieringar och miljömärken
ISO
14001
ISO 14001
Internationell standard innehållande specificerade krav
på miljöledningssystem.
EMAS
Svanen
EU Ecolabel
TCF
Totally Chlorine Free är massa blekt utan användning
av klorhaltiga kemikalier.
ECF
Elementary Chlorine Free är massa blekt utan
användning av klorgas.
FSC®
PEFC™
Eco Management and Audit Scheme är
en EU-förordning om frivilligt införande av
miljöledningssystem.
Ett nordiskt miljömärke som tar hänsyn till helheten
och i detta märke ingår flera parametrar.
Ett EU-gemensamt miljömärke som har helhetssyn
och är ganska likt den nordiska svanen till sin karaktär.
Forest Stewardship Council är en certi­fiering av
ekologiskt, ekonomiskt och socialt ansvarsfullt
skogsbruk.
Programme for the Endorsement of Forest
Certification schemes är ett internationellt system för
certifiering av i första hand familjeskogsbruk.
Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk 5
Miljöledningssystem – verktyg
för ständiga förbättringar
Nymölla Bruks miljöledningssystem uppfyller kraven i EU’s miljöstyrnings- och miljörevisionsförordning (EMAS) och den internationella standarden ISO 14001. Företaget är sedan 1997 certifierat enligt
ISO 14001 och sedan 1998 EMAS-registrerat. EMAS är en förkortning av Eco Management and
Audit Scheme, som översatts till EU’s miljöstyrnings- och miljörevisionsordning.
I ett miljöledningssystem ingår miljöpolicy, miljömål med handlingsprogram, instruktioner, miljöutbildning för alla anställda, dokumentation och redovisning av miljöarbetet etc. Förutom att ställa krav på
den egna verksamheten innebär miljöledningssystemet också att företaget på ett konstruktivt sätt
påverkar leverantörer, transportörer och entreprenörer att arbeta med miljöfrågor.
Vår miljö- och energipolicy
Nymölla Bruk utvecklar och tillverkar pappersmassa och finpapper. Miljö- och energipolicyn för
Nymölla Bruk baseras på Stora Ensos koncerngemensamma hållbarhetspolicy.
Ständiga förbättringar
• Miljöarbetet ska bedrivas med helhetssyn och så att ständiga förbättringar uppnås. Lagar och förordningar utgör minimikrav. Målet är att så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt begränsa
störningarna på miljön.
• Vid all produkt- och processutveckling ska miljö- och energiaspekterna utgöra en viktig del.
• Vi ska genomföra riskanalyser och förebyggande åtgärder för att minska risken för miljöolyckor.
Produkter
• Vi ska erbjuda kretsloppsanpassade produkter och beakta kundernas krav på miljö- och energiinformation.
Resurssnålhet
• Vi ska endast använda förnyelsebar skogsråvara och tillämpa resurssnåla tillverkningsmetoder så
att en uthållig utveckling främjas.
• Energiutnyttjandet ska ske så effektivt som möjligt och vi ska sträva mot att öka andelen förnyel­
sebara bränslen och minska förbrukningen av fossila bränslen.
• Vi ska minimera avfallsmängderna genom att öka återvinningen av restprodukter.
• Vi ska sträva mot att skapa förutsättningar för att nyttja transportlösningar som bidrar till att minimera våra produkters totala miljöbelastning.
Utbildning och information
• Varje medarbetare ska ha den kompetens i miljö- och energifrågor som krävs för befattningen.
• Öppenhet och dialog med våra intressenter ska gälla i miljö- och energifrågor.
Inköp
• Vid inköp av råvaror och andra produkter ska deras miljö- och energianvändning beaktas. Vi ska
också undersöka och påverka leverantörers och entreprenörers miljöarbete.
2012-07-04
6 Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk
Michael Lindemann, VD
Våra miljömål
och handlingsplaner
Koncernen har övergripande miljömål. Dessa redovisas i koncernens hållbarhetsredovisning som
finns att beställa på www.storaenso.com. Vägledande vid val av våra miljömål är dels koncernens
miljömål dels Nymölla Bruks miljö- och energipolicy och de betydande miljöaspekterna som beskrivs
i kommande avsnitt. Företaget har beslutat att ha kombinerade miljö- och energimål.
Ändrat klimat, ändrade förutsättningar för jord- och skogsbruk, höjning av havsytan och fler översvämningar. Det kan bli följderna av utsläpp av växthusgaser. Om inget görs för att minska utsläppen av dessa kan det, enligt FN:s klimatpanel (IPCC), bli 1,4–5,8°C varmare de närmaste hundra
åren.
Koldioxid är den viktigaste av de växthusgaser som kommer från mänskliga aktiviteter. Följdriktigt
inriktas energi- och miljömålen mot att begränsa företagets klimatpåverkan.
Mål och utfall 2013 för Nymölla Bruk
Mål för 2013
• Förbrukningen av fossila bränslen ska ge upphov till högst 25 000 ton CO2 per år.
• Den specifika energianvändningen* (kWh/ton papper) ska minska med minst 1,5 % jämfört med
2012.
Utfall
• Under 2013 uppgick mängden CO2 från fossila bränslen till 31 317 ton. Målet klarades inte på
grund av ombyggnad av ena återvinningspannan under oktober 2013. Samtidigt uppstod problem
i fastbränslepannan vilket medförde eldning med olja och gasol.
• Den specifika energianvändningen vid massatillverkning minskade men ökade vid papperstillverkning. Totalt på hela företaget minskade dock den specifika energianvändningen med 2,5 %.
Nuvarande mål
Långsiktiga mål
• Med 2010 som utgångsår, ska den specifika energianvändningen* (kWh/ton massa) respektive
(kWh/ton papper**) minska med minst 15 % till och med 2020.
• Ingen användning av fossila bränslen i processen. Klart 2018.
• Elbesparande åtgärder ska genomföras motsvarande minst 5 MW räknat från 2008. Klart 2018.
• Nymölla Bruk ska ha ett godkännande för investering i uppförande och drift av en biogasanläggning. Klart 2017.
• Förbrukningen av fossila bränslen ska ge upphov till högst 10 000 ton CO2 per år (inklusive fossilbränsle för fjärrvärmeproduktion) vid utgången av 2016.
Mål för 2014
• Den specifika energianvändningen* (kWh/ton massa) respektive (kWh/ton papper**) ska minska
med minst 6 % jämfört med 2010.
• Förbrukningen av fossila bränslen ska ge upphov till högst 22 000 ton CO2 per år (inklusive CO2
från förbränning av fossilbränsle till fjärrvärmeproduktion).
*Summa värme och el på hela företaget
**Netto säljbar produkt
Från toppen av flisstacken syns
Nymölla Bruk i bakgrunden.
Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk 7
Från ved till papper
Transport
Vedgård
Renseri
Tvätteri
Eftersileri
Försileri
Kokeri
Flisstack
Blekeri
Till torkmaskin
Återvinningsanläggning
Pumpmassa
Pappersmaskiner
Skärning
Utlastning
Till kund
Arkning
Den externa avloppsreningen
Mekanisk rening
Tre försedimenteringsbassänger
Biologisk rening
Aktivslamanläggning
Tre luftningsbassänger
Massafabriken
Ultrafiltrering av
blekeriavloppsvatten
Pappersbruket
Eftersedimenterings­
bassäng
Efterluftnings­bassäng
Recipienten (Hanöbukten)
8 Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk
Tre mellansedimenteringsbassänger
Vår verksamhet
Produktionsprocessen
Nymölla Bruk utvecklar och tillverkar pappersmassa samt obestruket finpapper.
Högsta tillåtna produktion är 350 000 ton pappersmassa och 560 000 ton
finpapper per år. I figuren visas produktionsprocessen från ved till färdigt finpapper.
1.Vedråvaran består av rundved (mest gran, tall, bok
från avloppsvattenreningen samt olja och gasol. Ångan
och asp) och sågverksflis. I renseriet barkas veden och
från pannorna leds till två mottrycksturbiner där cirka 30
huggs till flis. Barken samlas upp, avvattnas och för-
MW elkraft produceras.
bränns i pannhuset.
6.Efter silningen bleks massan. Som blekkemikalier an-
2.All flis från barrved lagras i cirka sex veckor i flisstackar.
vänds syrgas, natriumhydroxid, och väteperoxid. Perät-
Vid lagringen minskas halten av kåda och andra extrak-
tiksyra kan också användas vid behov. Som komplex-
tivämnen i flisen genom mikroorganismers aktivitet. Efter
bildare tillsätts EDTA. All massa som tillverkas är således
lagringen transporteras flisen till kokeriet.
s.k. TCF-massa (Totally Chlorine Free), eftersom vi inte
3.Vid kokningen av flisen frigörs cellulosafibrerna från lig-
använder klorkemikalier i blekningen. Blekningsproces-
nin och andra vedämnen, som upplöses i kokvätskan.
sen tar 8–12 timmar. Efter blekningen silas massan en
Denna utgörs av magnesiumbisulfit och därför kallas
sista gång.
massan magnefitmassa. Kokningen sker satsvis och ett
kok tar cirka åtta timmar.
4.Efter att flisen kokats till pappersmassa tvättas och silas
massan. Kokvätskan med sitt innehåll av utlöst vedsubstans och kokkemikalier avskiljs då från massan och så
kallad tunnlut erhålls.
7.Efter blekningen och silningen pumpas den övervägande delen av massan till pappersbruket för tillverkning av
finpapper. En mindre del av massan torkas och lagras
för senare användning.
8.Finpapper tillverkas på två pappersmaskiner (PM 1 och
PM 2). Som fiberråvara används barr- och lövmassa
5.
Kokkemikalieåtervinningen omfattar indunstning av
från massafabriken samt en del inköpt massa från an-
tunnluten till tjocklut, förbränning av tjockluten i två
dra massafabriker. På pappersmaskinerna produceras
återvinningspannor och beredning av ny koksyra från
obestruket finpapper i ytviktsområdet 70–160 g/m2.
återvunna kemikalier. Återvinningen av kokkemikalier är
9.I konverteringsavdelningen skärs papperet ner till rullar
minst 95 procent. Förutom återvinningspannorna finns
eller ark i olika format och packas. De färdigpackade
en fastbränslepanna. I denna panna eldas bark, kvist,
produkterna lastas ut för transport till våra kunder runt
silerirejekt, bränsleflis, ultrafiltreringskoncentrat och slam
om i världen.
Reningsanläggningar
Avloppsvatten
Luft
Avloppsvattnet renas mekaniskt i försedimenteringsbas-
Rökgaserna från pannorna renas i elfilter och i speciella
sänger och biologiskt i en aktivslamanläggning. En bety-
rökgastvättar (skrubbrar) framförallt för att rena rökgaser-
dande del av blekeriavloppsvattnet renas dessutom först
na från svaveldioxid och stoft. Dessutom sker insprutning
i en ultrafiltreringsanläggning, där ämnen som är svåra att
av urea i pannorna för att minska utsläppet av kväveoxi-
bryta ner i aktivslamanläggningen avskiljs. Ultrafiltrering
der (NOX). Gasströmmar i massafabriken som innehåller
innebär att avloppsvattnet under högt tryck pumpas förbi
luktande ämnen leds till en av pannorna där de luktande
ett mycket finporigt membran. Ämnen med liten mole-
ämnena förbränns. En del av rökgaserna leds till en an-
kylstorlek går igenom membranet och leds vidare till den
läggning för tillverkning av fyllmedel (fälld krita) intill pap-
externa avloppsvattenreningen. De kvarvarande större
persbruket och används där som processgas.
molekylerna, det så kallade koncentratet, förbränns i fastbränslepannan.
Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk 9
Påverkan på miljön –
resultat 2013 och trender
Nymölla Bruk påverkar miljön på olika sätt. Årligen utvärderar vi den miljöpåverkan som
företagets verksamhet ger upphov till. Vi har utformat en bedömningsmodell för att
komma fram till vilka miljöaspekter som är viktigast att arbeta med. Närmare information
om bedömningsmodellen kan fås av kontaktpersonerna på Nymölla Bruk. En översyn
av miljöaspekterna görs regelbundet. Nedan redogörs för våra betydande miljöaspekter.
Nyttjandet av naturresurser
brukscertifiering inom ramen för sina paraplycertifikat till privata
Ved
skogsägare och skogsentreprenörer.
Skogscertifiering
Stora Ensos målsättning är att koncernens samtliga fiberkällor ska
Stora Enso Skog AB ansvarar tillsammans med Sydved AB (delägt
anskaffas i enlighet med koncernens ”Stora Enso’s policy for the
dotterbolag till Stora Enso Skog AB) för virkesanskaffning och trans-
sustainable sourcing of wood and fibre, and land management”, se
porter av virke och sågverksflis till Nymölla Bruk. Stora Ensos mål är
vidare på www.storaenso.com.
att öka volymen virke som kommer från certifierade skogar. Stora Enso
Under 2013 använde Nymölla bruk cirka 1,4 miljoner m3fub rundved
stödjer skogscertifiering överallt där koncernen är verksam och före-
och sågverksflis. Den svenska andelen var ca 94 % och importen
språkar ett ömsesidigt erkännande av olika skogscertifieringssystem.
stod för ca 6 %. Den importerade veden kommer huvudsakligen från
På grund av skilda förutsättningar till exempel i fråga om skogsägan-
Tyskland och Polen.
de finns det ofta behov av fler än ett system i vissa regioner. I Europa
stödjer Stora Enso till exempel både Forest Stewardship Council,
Spårbarhet av virke
FSC , och Programme for the Endorsement of Forest Certification
Stora Ensos virkesanskaffningsenheter använder spårbarhetssystem
schemes, PEFC™. För mer information, besök www.storaenso.com.
för att dokumentera och verifiera virkets ursprung. Spårbarhet är ett
Stora Enso Skog AB och Sydved AB är båda ISO 14001-certifierade,
av Stora Ensos viktigaste verktyg för att säkerställa att fiberkällorna
samt har FSC- respektive PEFC Chain-of-Custody certifikat. Stora
är acceptabla och lagliga. År 2013 var 100 procent av allt virke som
Enso Skog och Sydved AB är också FSC Controlled Wood-certifiera-
användes i Nymölla Bruk spårbart.
®
de. Nymölla Bruk är certifierat enligt Chain of Custody för både FSC,
gäller även för Controlled Wood, och PEFC.
Vatten
Både Sydved AB och Stora Enso Skog AB erbjuder även skogs-
Färskvattnet till processen tas från Skräbeån som avvattnar Ivösjön.
10 Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk
Vedråvara 2013 i fastkubikmeter under bark
Mängd (m3 fub)
Barrved
1 064 000
Gran
468 000
Tall
200 600
Lärk
6 800
Sågverksflis (barr)
388 600
Lövved
305 500
Bok
241 500
Asp
64 000
TOTALT
1 369 500
Förbrukning av olika bränsleslag, GWh/år
1 GWh ~ 100 m3 oljeekvivalenter
2500
2000
1500
1000
Fossila bränslen
Externa biobränslen
Interna biobränslen
500
0
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Elkraftsförsörjning, GWh/år
600
500
400
300
200
100
0
Köpt elkraft
Internt producerad elkraft
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Knappt en kubikmeter vatten per sekund tas ut från Skräbeån. Nymölla Bruk har enligt beslut i vattendomstolen rättigheten och skyldigheten att reglera vattennivån i Ivösjön och flödet i Skräbeån. Avloppsvattnet leds efter rening i avloppsreningsverket ut i Hanöbukten
via två parallellt liggande tuber, som är 3,4 kilometer långa.
Energianvändning
Energimässigt är det fördelaktigt att ha både massa- och papperstillverkning på samma plats, eftersom vi kan utnyttja massafabrikens
energiöverskott i pappersbruket. Nymölla Bruk har dessutom egen
energiproduktion. Vi är praktiskt taget självförsörjande på värmeenergi och till cirka 45 procent avseende elenergi. Energianvändningen
på Nymölla Bruk motsvarar knappt 0,5 procent av Sveriges totala
energianvändning.
Nymölla Bruks bränslebehov täcktes 2013 till 93 procent av förnybara
biobränslen. Resterande behov täcktes av fossila bränslen, det vill
säga olja och gasol. Fjärrvärmeproduktionen för leverans till Bromölla
och Sölvesborg uppgick under 2013 till 99 GWh. Internt producerad
el uppgick till 185 GWh och köpt el uppgick till 288 GWh. Total elförbrukning var således 474 GWh vilket var lägre än under 2012.
Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk 11
Kemiska produkter
Försurning av mark och vatten
Processkemikalier används både i massa- och papperstill-
Utsläpp av svaveldioxid (SO2) och kväveoxider (NOX)
verkningen. Dessutom används kemikalier av anläggnings-
Vid kemikalieåtervinningen i massafabriken förbränns
och underhållsavdelningen samt vid avloppsvatten- och
tjockluten i återvinningspannorna och svaveldioxid (SO2)
slambehandlingen.
bildas. Rökgaserna renas från svaveldioxid i speciella rök-
Kemikalier måste godkännas av företagets kemikaliegrupp
gastvättar, s.k. venturiskrubbrar. Reningsgraden är mer än
innan inköp får ske. Kemikaliegruppen bedömer kemika-
99 procent.
lierna från säkerhets-, hälso-, och miljösynpunkt. Kemi-
Vid förbränning bildas också kväveoxider (NOX), dels från
kaliegruppen utövar produktvalsprincipen, vilken innebär
bränslets kväveinnehåll, dels från förbränningsluftens kvä-
att man ska undvika att använda kemiska produkter som
ve. Utsläppet av NOX reduceras genom styrning av för-
kan ersättas med produkter som är mindre farliga. Under
bränningsluften och genom att man sprutar in urea, varvid
2013 har tre utbyten skett där kemiska produkter bytts ut
kväveoxid reagerar med urean och kvävgas bildas.
mot ej märkningspliktigt produkt eller mot mindre farliga
Låga utsläpp får vi vid hög och jämn produktion och vid
produkter.
hög tillgänglighet på reningsutrustningarna. Under 2013
minskade utsläppen av både SO2 och NOX något jämfört
med föregående år. Det beror huvudsakligen på färre antal
driftdygn under 2013.
12 Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk
Processvatten
till Nymölla Bruk
tas från Skräbeån.
Kolets kretslopp i skogsindustrin
Klimatpåverkan – växthuseffekt
Utsläpp av koldioxid (CO2)
Utsläpp av svaveldioxid (SO2), ton/år
700
Skogsindustrins verksamhet medför ett nettoupptag av
600
växthusgasen koldioxid. Skogen tar upp mer koldioxid från
500
luften än vad skogsindustrin släpper ut. Produkterna som
400
skogsindustrin tillverkar bidrar indirekt till utsläpp av koldi-
300
oxid vid transporter och efter användandet, då de bränns
200
eller förmultnar. Det är dock förbränningen av fossila bränslen som ökar halten koldioxid i atmosfären och som bidrar
100
0
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
till ökad växthuseffekt.
Utsläpp av koldioxid från fossila bränslen sker vid förbränning av olja och gasol samt från transporter.
Nymölla Bruk levererar rökgaser till tillverkaren av fyllmedel,
Utsläpp av kväveoxider (NOX), ton/år
700
PCC. Tillverkaren finns på fabriksområdet. Vid tillverkning-
600
en av PCC, fälld kalciumkarbonat, används rökgasernas
500
innehåll av koldioxid. Vid PCC-tillverkningen absorberas
400
mer koldioxid än vad som släpps ut vid förbränningen av
300
fossila bränslen vid Nymölla Bruk.
200
Stora Enso AB har också tecknat ett avtal om att enbart
100
0
köpa el från klimatneutrala källor och detta avtal gäller från
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
och med 2008.
Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk 13
Utsläpp till luft och vatten 2013
Nymölla Bruk har tillstånd för verksamheten enligt miljöbalken. Tillståndet från Miljödomstolen är förknippat med
villkor.
Utsläpp till luft
Parameter
Enhet
Utfall 2013
SO2
Ton/år
535
Villkor1)
700*
SO2
Kg/ton massa2)
1,83)
2,2**
SO2
Kg/ton slutprodukt4)
1,2
-
NOX
Ton/driftdygn
1,6
1,9***
NOX
Kg/ton slutprodukt4)
1,3
-
Stoft (fastbränslepannan)
mg/nm3 tg (6 % O2-halt)
36
60****
CO2 (fossilbränslebaserad)
Ton/år
0
-
CO2 (biobränslebaserad)
Ton/år
668 937
-
Utsläpp till vatten (Hanöbukten)
Parameter
Enhet
Utfall 2013
Villkor***
Suspenderade ämnen (GF/A)
Ton/driftdygn
1,8
4
Suspenderade ämnen (GF/A)
Kg/ton slutprodukt4)
1,5
-
COD
Ton/driftdygn
25
45
COD
Kg/ton slutprodukt4)
21
-
Totalfosfor
Kg/driftdygn
30
50
Totalfosfor
Kg/ton slutprodukt4)
0,025
-
Totalkväve
Kg/driftdygn
224
500
Totalkväve
Kg/ton slutprodukt4)
0,19
-
Avloppsvattenflöde
m3/driftdygn
81 750
-
8,2
-
Avloppsvattnets pH
Utsläpp och villkor omfattar både utsläpp från processen och från
energiproduktion.
2)
Kg per ton massa inklusive bidrag från papperstillverkning utom vid
underhållsstopp i massafabriken. Massaproduktionen uppgick år 2013
till 300 830 ton.
3)
Kvartalsmedelvärdena var 1,9 kg/ton massa, 1,5 kg/ton massa,
1,8 kg/ton massa och 1,9 kg/ton massa.
4)
Slutprodukt = producerad avsalumassa + utpackad pappersproduktion.
Mängden slutprodukt uppgick 2013 till 427 059 ton.
*gränsvärde
** riktvärde som kvartalsmedelvärde
*** gränsvärde som årsmedelvärde.
****riktvärde vid besiktning
1)
Syreförbrukning
Utsläpp av organiska ämnen (COD)
Nymölla Bruk har satsat stora resurser på att minska utsläppen av organiska ämnen. I aktivslamanläggningen, där
avloppsvattnet renas, reduceras COD, kemisk syreförbrukning, med cirka 80 procent.
Genom ultrafiltreringsanläggningen för blekeriavloppsvatten avlägsnas framförallt svårnedbrytbara ämnen. COD
anger syrebehovet för att bryta ner både de lätt- och svårnedbrytbara ämnena.
Utsläppen av organiska ämnen var det lägsta i Nymölla
Bruks historia räknat som totalt antal ton under året och
utsläpp per driftdygn.
14 Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk
Övergödning av mark och vatten
Utsläpp av organiska ämnen (COD), ton/år
16 000
Utsläpp av fosfor och kväve
14 000
12 000
Närsalterna kväve och fosfor härstammar från veden och
10 000
från tillsatskemikalier. I aktivslamanläggningen tillsätts
8 000
även en kontrollerad mängd kväve och fosfor som näring
6 000
till mikroorganismerna för att reningen av avloppsvattnet
ska fungera optimalt. Utsläpp av kväve till luften i form av
4 000
2 000
0
kväveoxider bidrar också till övergödning.
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Utsläppen av kväve och fosfor under den senaste tioårsperioden har varierat. Detta beror till stor del beroende på
problem med slamflykt i aktivslamanläggningen.
Suspenderade ämnen (GF/A), ton/år
1 200
Många åtgärder har genomförts som bidrar till att slamflyktsproblematiken nu kan minskas. Som exempel kan
1 000
800
nämnas att rent överskottsvarmvatten leds förbi aktivsla-
600
manläggningen sommartid för att säkerställa att tempera-
400
turen i reningsanläggningen inte blir för hög.
Utsläppen av fosfor och kväve har ökat något under 2013
200
0
jämfört med 2012. Detta beror på en tillfällig störning i ak2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
tivslamanläggningen i juli, vilket medförde ett tillfälligt ökat
utsläpp av närsalter till recipienten.
Kväve (tot-N), ton/år
Påverkan på havsmiljön
200
180
Nymölla Bruk har utfört analyser av havsvattnet sedan fa-
160
briksstarten i början av 1960-talet fram till 1991. Sedan
140
120
1991 samordnar Vattenvårdsförbundet för västra Hanö-
100
bukten kontrollen i västra Hanöbukten. Varje år undersöks
80
60
havsområdet utanför Nymölla.
40
I undersökningsprogrammet ingår både kemisk-fysikaliska
20
0
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
undersökningar av havsvattnet och undersökningar av
djur- och växtlivet i havet. Dessa kontroller har bland annat
visat att syreförhållandena är goda i Nymöllas utsläpps-
Fosfor (tot-P), ton/år
område. Undersökningarna visar inget som tyder på att
20,0
18,0
hälsotillståndet för fiskar i havsområdet utanför Nymölla
16,0
påverkas negativt av företagets utsläpp.
14,0
12,0
10,0
Avfall och restprodukter
8,0
6,0
De dominerande restprodukterna på företaget är kokeriav-
4,0
lut, bark och aska samt slam från avloppsvattenrening. En
2,0
0,0
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
stor del återvinns, främst genom kemikalie- och energiåtervinningssystemen. Nymölla Bruks kokkemikalier återvinns
till minst 95 procent. Cirka 4 400 ton aska från fastbräns-
Avfall till kommunal deponi, ton/år
800
lepannan levererades under 2013 till anläggningsändamål.
700
På Nymölla Bruk källsorteras en rad restprodukter, bland
600
annat brännbart avfall, trä, papper, metall samt farligt avfall.
500
Det källsorterade materialet levereras till olika återvinnings-
400
300
företag för materialåtervinning eller energiutvinning. Det far-
200
liga avfallet består till övervägande del av oljeavfall. Farligt
100
avfall hämtas av godkänd transportör, som transporterar
0
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Av diagrammet framgår att avfallet till kommunal tipp har minskat kraftigt
sedan 2004. Under 2013 utfördes en större ombyggnad av en återvinningspanna varför avfall till kommunal deponi ökade något.
avfallet till godkända företag för slutbehandling. Det som
inte kan materialåtervinnas eller energiutvinnas deponeras
på kommunal tipp.
Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk 15
Transporter
Var tredje år genomförs en miljöutredning för de transporter
som Nymölla Bruk ger upphov till både direkt och indirekt.
Utredningen visar att den största miljöpåverkan från indirekta transportaktiviteter hänför sig till vedråvaran, kemiska
produkter och pappersprodukter.
Transporterna av vedråvaran ombesörjs av Sydved AB.
Veden levereras med lastbil eller järnväg till Nymölla.
Transporterna av pappersprodukterna från Nymölla Bruk
sker i huvudsak med lastbil, fartyg och järnväg till utländska kunder, medan transporter till svenska kunder endast
sker med lastbil. Det totala transportarbetet (ton*km) under
2011 fördelade sig på transportslagen 73 % fartyg, 20 %
lastbil och 6 % tåg. Under de senaste åren har nyttjandet av
intermodala transporter (trailer på järnväg) ökat, och omfattade 2011 drygt 60 000 ton produkt. Detta har inneburit
en minskning av CO2-utsläpp i storleksordningen 1300 ton
jämfört med om allt tonnage skulle gått med lastbil.
Stora Enso Logistics utvecklar och upphandlar transporttjänster för koncernens produkter. Kravställande vid upphandling, uppföljning av krav och miljökonsekvensanalyser
ingår i uppdraget. Stora Enso äger inga egna transportmedel. I princip alla transporter utanför anläggningens område
utförs av underleverantörer. Leverantörer av de kemiska
produkter och emballage som bruket använder ansvarar
för transporterna, som sker med lastbil, tåg eller lastfartyg.
Buller
Buller härrör främst från vedhanteringen, renseriet, flis­
transportörerna, venturisystemet för koksyraberedningen
samt byggnads- och reparationsarbeten utomhus. Framförallt nattetid kan buller från processer och från fordon
på fabriksområdet eller fordon på väg till och från fabriken
upplevas störande för boende i närområdet.
Under 2004-2006 har bullerdämpande åtgärder utförts
på ett 80-tal bullerkällor. Även under 2013 utfördes bullerdämpande åtgärder. Buller mäts normalt en gång per
år i fem kontrollpunkter i närområdet. Resultaten från bullermätningarna 2013 visar att bullervillkoret på 50 dB(A)
oljepannan. Stoftet består av flygaska från barkförbränningen samt sot. Rökgaserna renas med både elfilter och
skrubber (rökgastvätt).
Freoner
Freoner är ett samlingsbegrepp för gaser som på Nymölla
innehölls i alla mätpunkterna.
Bruk används som köldmedier i luftkonditioneringsutrust-
Resultat av bullermätningar 2004–2013.
ozonskiktet. Läckaget av köldmedel som inte påverkar
ning. Freoner är växthusgaser och vissa påverkar även
Ekvivalent ljudnivå, dB(A)
Kontrollpunkt
Vinkelvägen 1, Nymölla
54
51-53 48
48
47
50
50
49
49
50
Samlingslokalen, Nymölla
55
51
48
50
49
50
50
49
52
50
Massavägen 7, Nymölla
54
52
50 1) 50
46
49
48
48
46
50
Massavägen 1, Nymölla
51
48
50
49
48
47
48
46
50
ses till flisstacken kan spån spridas till omgivningarna och
Sommarstugeomr. Oxudden 41
44
30
38
34
38
37
46
37
vid hård vind även direkt från flisstacken.
1)
jun aug aug aug juni apr aug sep
’06 ’07 ’08 ’09 ’10 ’11 ’12 ’13
ozonskiktet uppgick 2013 till ca 53 kg.
jan dec
’05 ’05
1)
51
36
1)
Vid mättillfället kunde ett betydande bidrag av buller från Skräbeån uppfattas.
Spån
Spån uppkommer när stockarna huggs till flis. När flis blå-
Enligt villkor ska flisblåsningen stoppas eller ske via cyklon
vid vindstyrkor över 5 m/s då vinden ligger mot Nymölla
Stoft
Stoft uppkommer i huvudsak vid förbränning i bark-gasol-
16 Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk
samhälle, om det är processtekniskt möjligt. Under 84 timmar stoppades inte flisblåsningen trots vindförhållandena
eftersom det inte var processtekniskt möjligt.
Förpackning av
MultiCopy Original sker
med risonslag, därefter
packas risen i kartonger.
Lukt
Externa klagomål 2004– 2013
Framförallt svavelföreningar, såsom svavelväte och or-
I tabellen visas klagomål anmälda till Nymölla Bruks port­
ganiska svavelföreningar, kan ge upphov till luktobehag.
vakt, länsstyrelsen eller miljö- och hälsoskyddskontoret i
Dessa ämnen uppkommer dels i processen, dels i den ex-
Bromölla kommun och rapporterats vidare till företaget.
terna avloppsvattenreningen.
Under vår och sommar 2013 kom flera klagomål på ned-
Leverantörer, transportörer
och entreprenörer
fall från skorstenar. Orsaken till en del av klagomålen visade sig vara en delvis igensatt droppavskiljare på en av
återvinningspannorna. 9 av de 24 klagomålen på nedfall
Leverantörer, transportörer och entreprenörer är viktiga för
från skorstenar visade sig efter analys inte bero på Nymölla
Nymölla Bruk. Genom att inkludera miljökrav i avtal med
Bruks verksamhet.
transportörer och undersöka leverantörernas agerande på
miljöområdet verkar vi för att de utvecklar sitt eget miljöarbete.
Miljöekonomi
Under 2013 uppgick miljö- och energiinvesteringarna till
cirka 21 mkr. Driftkostnaderna och de administrativa kostnaderna (personal, energi, kemikalier och underhåll), avskrivningar samt forsknings- och utvecklingskostnaderna
Klagomål, antal per år
’04 ’05 ’06 ’07 ’08
Lukt
5
Spånnedfall
3
Buller
5
Buller från trafik
Nedfall från skorstenar
’09 ’10 ’11 ’12 ’13
5
3
8
8
3
1
3
1
1
6
3
5
3
8
10
5
5
1
2
9
3
7
7
4
2
2
1
12
24
1
2
2
1
1
4
1
Askflykt
Gasutsläpp
1
Övrigt
2
4
2
uppgick sammanlagt till 78 mkr. Intäkterna, i form av för-
Summa klagomål
14
7
11
17
21
19
11
12
35
39
säljning av källsorterat material, uppgick till 0,9 mkr.
Totalt antal klaganden
12
7
7
17
16
14
9
11
14
20
Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk 17
Granskningsutlåtande
Det Norske Veritas Certification AB (DNV) är en av SWEDAC ackrediterad miljökontrollant (ackrediteringsnummer 1053)
enligt EMAS. DNV har granskat Stora Enso Nymölla AB och konstaterat att företaget har ett miljöledningssystem som
uppfyller kravet i EMAS-förordningen (nr 1221/2009). DNV har även granskat miljöredovisningen och har funnit den vara
korrekt och tillräckligt detaljerad för att uppfylla kraven i EMAS.
Stockholm, 2014-04-22
Ann-Louise Pått
Ledningens representant
DNV Certification AB
Nästa miljöredovisning
Nästa miljöredovisning beräknas utkomma i maj år 2015.
Beställning av miljöredovisningar
Nymölla Bruks miljöredovisning kan beställas från Stora Enso Printing and Reading, Nymölla Bruk, 295 80 Nymölla,
tel: +010 46 440 00, e-post: [email protected].
Information
Nymölla Bruks miljöredovisning och Stora Ensos hållbarhetsredovisning finns på www.storaenso.com.
Stora Ensos policydokument, principer och praxis, finns på www.storaenso.com/responsibility.
För mer information om Sydved besök www.sydved.se.
Kontaktpersoner
Ola Petersson
Miljöchef
Tfn: 010 46 741 27
E-post: ola.petersson
@storaenso.com
Margareta Almberg
Ingenjör teknisk kundservice
Tfn: 010 46 744 81
E-post: margareta.almberg
@storaenso.com
Hans Lindström
Miljöingenjör
Tfn: 010 46 742 81
E-post: hans.lindstrom
@storaenso.com
Produktion: Nymölla Bruk. Grafisk produktion: t&t information ab, Kristianstad. Foto: Stora Enso, Nymölla Bruk
Lars Finnström och Karl Gabor. Papper: MultiFine 130 g/m2 (inlaga) och MultiCopy Original 160 g/m2 (omslag).
Tryck: Mixi Print AB, Olofström 2014.
18 Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk
341 388
Ordförklaringar
Biobränslen
Chain-of-Custody certifikat
Bränslen från förnybara råvaror såsom bark, flis och tjocklut.
Certifikat som visar att spårbarhetssystem finns som säkerställer fiberns ursprung i alla produktionsled från skogen
till färdig produkt.
Controlled wood
CO2
Koldioxid bildas vid förbränning av organiskt material, t ex kol och olja, och är den viktigaste växthusgasen, d.v.s.
den bidrar till att stegra den så kallade växthuseffekten.
COD
Chemical Oxygen Demand. Kemisk syreförbrukning, mått på halten organiska ämnen som är kemiskt nedbrytbara.
Vid nedbrytning förbrukas syre av den organiska substansen (vedämne mm.) som finns i avloppsvattnet.
dB(A)
Decibel A. Mått på A-vägd ljudnivå. Med s.k. vägningsfilter A fås en vägd ljudnivå i vilken man tagit hänsyn till
hörselns egenskaper.
EDTA
Etylendiamintetraättiksyra. Används som komplexbildare vid klorfri blekning för att binda metaller.
EMAS
Eco Management and Audit Scheme är en EU-förordning om frivilligt införande av miljöledningssystem.
Extraktivämne
FSC Forest Stewardship Council är en certifiering av ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart skogsbruk.
GWh
Gigawattimme (1 miljard wattimmar).
Indunstning
ISO 14001
Lignin
Vedämne som utgör cirka 30 procent av det totala vedinnehållet. Ligninet löses ut i kokningsprocessen.
m fub
Skogskubikmeter fast mått under bark, d.v.s. den verkliga volymen av en hel stam eller stamdel utan bark.
m oe
MW
Megawatt (1 miljon watt).
NOX
Samlingsbegrepp för kväveoxider som uppkommer vid förbränning. Vid nedfall bidrar NOX till försurning av mark och
vatten. Utsläpp av NOX bidrar också till övergödning och kan också reagera med solljus och bilda marknära ozon.
OHSAS 18001
PCC
Precipitated calcium carbonate eller fälld kalciumkarbonat är ett fyllmedel som används i papper för att få en högre
opacitet dvs. mindre genomskinlighet.
PEFC™
Program for the Endorsement of Forest Certification schemes är ett internationellt system för certifiering av i första
hand familjeskogsbruk.
Recipient
®
3
3
Begrepp som anger att vedens ursprung är kontrollerad enligt FSC standard.
Hartser och aromatiska oljor som finns i veden, till exempel kåda.
Avdrivning av vatten och andra flyktiga ämnen från tunnlut genom tillförsel av värmeenergi. På detta sätt höjs
torrhalten på tunnluten så att tjocklut erhålls.
Internationell standard innehållande specificerade krav på miljöledningssystem.
Kubikmeter oljeekvivalenter. Omräkning av olika bränslens energimängd till motsvarande mängd olja.
Internationell standard innehållande krav på ledningssystem för arbetsmiljö.
Hav, sjö, vattendrag eller atmosfär som är mottagare av utsläpp.
SO2 Svaveldioxid. Svaveloxider bildas vid bl.a. förbränning av svavelhaltiga bränslen såsom kol och olja. Svaveloxider
bidrar till försurning av mark och vatten.
Suspenderade ämnen (GF/A)
Anger den mängd partiklar, t.ex. fiber, krita och mikroorganismer i avloppsvattnet, som kan avskiljas genom filtrering
på ett glasfiberfilter med poröppningen 10 μm.
TCF
Tjocklut
Totalfosfor
Summan av löst oorganiskt fosfor, polyfosfater, löst organiskt fosfor samt partikulärt bundet organiskt och oorganiskt
fosfor. Höga fosforhalter i vatten leder till förhöjd biologisk aktivitet och algtillväxt, så kallad övergödning.
Totalkväve
Summan av organiskt kväve, ammoniumkväve, nitrit- och nitratkväve. Höga kvävehalter i vatten leder till förhöjd
biologisk aktivitet och algtillväxt, så kallad övergödning.
Transportarbete
Tunnlut (kokeriavlut)
Villkor
Växthuseffekt
(Totally Chlorine Free). Massa blekt utan användning av klorhaltiga kemikalier.
Tunnlut som koncentrerats genom indunstning.
Ett internationellt använt begrepp för alla transportslag (väg-, sjö-, luft- och järnvägstransporter) som anger
tonkilometer det vill säga antal ton som transporterats en viss sträcka i kilometer.
Kokvätska med utlöst vedsubstans och kokkemikalier som avskiljts från pappersmassan i tvätteriet.
Villkor, t.ex. utsläppsvillkor, för verksamheten som fastställs av miljödomstolar. Villkorsvärden kan vara antingen
riktvärde eller gränsvärde. Vid överträdelse av ett riktvärde ska samråd ske med tillsynsmyndigheten (ex.
länsstyrelsen) och åtgärder vidtas för att klara riktvärdet. Överträdelse av ett gränsvärde kan leda till åtal för brott mot
miljöbalken.
Atmosfärens naturliga förmåga att absorbera värmestrålning från jordytan, d.v.s. samma verkan som glasrutorna i
ett växthus. Naturlig växthuseffekt är en förutsättning för livet på jorden. Förstärkningen av växthuseffekten beror
framförallt på att luftens halt av koldioxid blir allt högre på grund av eldning med fossila bränslen som kol och olja.
Förstärkt växthuseffekt innebär att temperaturen på jorden höjs, vilket i sin tur kan orsaka klimatförändringar.
Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk 19
Stora Enso i sammandrag
Stora Enso är den globala nytänkaren inom papper,
biomaterial, träprodukter och förpackningar. Vi tänker
alltid i nya banor och skapar nytt för att kunna erbjuda våra kunder innovativa lösningar baserade
på förnybara material.
Koncernen har cirka 28 000 anställda i över 35
länder runtom i världen. Stora Enso är ett publikt aktiebolag vars aktier är noterade i Helsingfors och Stockholm. Våra
kunder är förlag, tryckerier och pappersgrossister samt
förpackningstillverkare och snickeri- och byggföretag.
Vi har en årlig produktionskapacitet på 5,4 miljoner ton
kemisk massa, 11,7 miljoner ton papper och kartong, 1,3
miljarder kvadratmeter wellpappförpackningar och 5,6 miljoner kubikmeter
sågade träprodukter, inklusive 2,9 miljoner kubikmeter vidareförädlade
produkter. Vår omsättning 2013 uppgick till 10,5 miljarder EUR och den
operativa rörelsevinsten till 578 MEUR.
Stora Enso använder och utvecklar sin kompetens inom
förnybara material för att tillgodose kundernas behov och
för att möta många av dagens globala utmaningar i fråga om
råvaror. Våra produkter ger ett mindre kolavtryck och är ett
klimatvänligt alternativ till många produkter tillverkade av konkurrerande icke förnybara material. Våra träbaserade lösningar
har därför betydande fördelar både för oss som företag, för människor och för vår planet. Att ta ansvar – att göra det som är rätt
för människor och den här planeten – ligger till grund för vårt sätt att
tänka och vårt förhållningssätt inom varje aspekt av vår verksamhet.
Stora Ensos nya inriktning är att bli ett värdeskapande företag för förnybara material med fokus på tillväxtmarknader. Vi kommer att inrikta oss
på tillväxtmarknaderna i Asien och Latinamerika genom fiberbaserade
förpackningar, plantagebaserad massa, innovationer inom biomaterial,
konkurrenskraftiga pappersslag och hållbara bygglösningar. Fiberbaserade
förpackningar medför en stabil långsiktig tillväxt inom de flesta segmenten
och har stor potential när det gäller innovativa och hållbara lösningar för
våra kunder. Plantagebaserad massa gör att vi kan säkerställa tillgången på
lågkostnadsfiber i vår produktion. Innovationer inom biomaterial erbjuder
skalbara koncept för nya marknader.
Stora Enso Printing and Reading
Nymölla Bruk
295 80 Nymölla
Tel. 010 46 440 00
www.storaenso.com/nymolla
20 Miljöredovisning 2013 Nymölla Bruk
VERIFIERAT
MILJÖLEDNINGSSYSTEM
S-000090