Transcript Årsredovisning 2011.pdf

Verksamhetsåret 2011
L ä n s g å r d e n Fa s t ig h e t e r A B
2
INNEHÅLL
Livskvalitet för Märta och Ragnar �������������������� 4
Invigning av Ängen ����������������������������������������� 5
En mottagning att minnas ������������������������������� 6
Nytänkandets vårdcentral ������������������������������� 7
Giraffen ger trygg tillvaro ����������������������������� 8-9
Driftchefen vill till Allsvenskan ����������������� 10-11
Birgitta i händelsernas centrum �������������������� 12
Världsledande Mintec ����������������������������������� 13
Rockgymnasiet och John Bauer �������������� 14-15
Kunglig lösning i Kumla �������������������������������� 16
Jonas Karlsson och Andreas Svahn �������� 17-19
VD har ordet ������������������������������������������������� 20
Medarbetare och styrelse ����������������������������� 21
Ekonomisk redovisning ��������������������������� 22-25
Fastighetsbeståndet �������������������������������� 26-27
3
Livskvalitet
för Märta
och Ragnar
Märta och Ragnar Götemo var bland de första att flytta in på Ängen. För bekvämlig­
hetens skull. Och för närheten till vård. Efter
en vecka råkade Ragnar ut för en stroke och
fick köras till USÖ i ambulans. Dess bättre
gick allt bra.
– Eftervården här på Ängen har varit helt
fantastisk, säger han när vi träffas i makarnas rymliga trerummare.
– Det är ljust och fint, och blommorna trivs. Allt är så
lätt här, säger Märta Götemo när vi sätter oss i köket
med utsikt mot innergården.
Den 1 maj flyttade de till Ängen från sin bostadsrätt. Dessförinnan bodde de i villa.
– Till slut orkade vi inte, helt enkelt. Vi ville ha
det mer bekvämt, med allt samlat på ett och samma
ställe. Och nära till vård om det skulle behövas.
Det skulle visa sig behövas fortare än de anat. Ragnars stroke slog sig på ena armen och benet och på
talet.
– Jag fick lära mig gå, prata och skriva på nytt. Och
jag fick enormt fin hjälp på USÖ och med rehabilitering och minnesträning här nere på vårdcentralen,
förklarar han.
Ängen – ett hälsans hus
Ängen är ett unikt samarbete mellan Örebro kommun, Örebro läns
landsting och Länsgården Fastigheter AB. Samverkan är ledordet
för alla verksamheter och ska på
alla sätt gynna de som besöker,
bor och arbetar i huset.
I Ängen finns seniorbostäder,
vård- och omsorgsboende,
gruppbostad för personer med
funktionsnedsättning, vårdcentral,
familjecentral, hemvård, dagrehabilitering och minnesmottagning.
4
Grannen Lennart Grone (t v) på fikabesök hos Ragnar och Märta
Götemo.
Ängen går i vitt, rött och gult och varje färg har sin
innebörd. Märta pekar och guidar.
– Nederdelen i hela komplexet är vård och omsorg.
Det vita är kommunens dagvård, det röda är landstingets verksamhet och det gula är seniorboende.
Allt finns i huset; från tvättstuga på sjätte våningen
till hobbylokal på vinden och en samlingssal som rymmer ett 50-tal personer.
– Vi hade invigningsfesten där på eftersommaren.
Man kan också ha födelsedagsfester och andra aktiviteter, och då får man teckna sig, säger Märta, som
ingår i det nybildade Ängsrådet
Lennart Grone är sekreterare i rådets interimsstyrelse och har många idéer på aktiviteter. Musik, kortspel, föredrag, bildspel, snickeri och annat skapande
är något av det han har föreslagit i den skrivelse som
gått ut till hyresgästerna. ”Vi kan dela med oss av
våra erfarenheter. En god gemenskap grannar emellan skapar inte bara aktiviteter utan ger också ökad
säkerhet”, skriver han i brevet där han beskriver sig
själv som ”en obotlig humorist”. Det lär knappast bli
tråkigt när Ängsrådet träffas.
Märta och Ragnar bor i en av Ängens större lägenheter. Den är på 84 kvadrat och ligger högst upp i
huset.
– Vi ville komma så högt upp som möjligt för utsiktens skull, säger Märta. Du skulle se himlen på kvällarna, den är helt fantastisk.
Hon och Ragnar ångrar inte att de flyttade från
bostadsrätten till det nya boendet.
– Här ska vi bo så länge vi kan. Det är fint och modernt och vi vet att det finns förutsättningar att vi kan
få den hjälp vi behöver. Att bo här – det är livskvalitet.
Ängen invigs i september 2011. Ett unikt samarbete mellan Örebro kommun, Örebro läns landsting och Länsgården och ett unikt
koncept med vård, omsorg och boende samlat i en och samma
fastighet.
5
En mottagning att minnas
Minnesmottagningen på Ängen är unik på
flera sätt. Det är en öppen mottagning dit
man kan komma utan remiss och utan att
det kostar något.
– Vår mottagning är unik också för att den
inte är kopplad till ett sjukhus utan ligger separat på en vårdcentral, säger Marina Hahne,
anhörigkonsult på minnesmottagningen.
– När en patient kommer hit genomför vi olika
minnestester. Vi mäter till exempel kognitiv snabbhet, där man ska ange färg och form på en viss tid.
Vi testar också om patienten kan ta instruktioner och
utföra dem praktiskt. I testerna ingår även att räkna
baklänges, upprepa ord efter en viss struktur och rita
av olika former, säger Irene Franzén, sjuksköterska.
– Patienten får också berätta om sig själv om sina
eventuella problem i vardagen, sociala kontakter och
fysisk aktivitet samt sjukdomshistorien i familjen. Vi
tar även blod- och urinprov, fortsätter Irene.
Ofta är det anhöriga som först ser symptom på
minnesproblem. Och det händer att det är en anhörig
som tar första kontakten med minnesmottagningen.
Teamet på Ängens minnesmottagning: Michael Holmér, distriktsläkare, Irene Franzén, sjuksköterska, Afat Sharify, arbetsterapeut
och Marina Hahne, anhörigkonsult.
Till Ängens minnesmottagning kan man komma om
man upplever att man har problem med minnet i vardagen. Det kan göra sig påmint på olika sätt och bero
på en mängd saker.
– Minnet kan påverkas av bland annat stress, utbrändhet och depression. Det behöver inte alltid
handla om en demenssjukdom, säger Afat Sharify,
arbetsterapeut på mottagningen.
Många brister som påverkar minnet kan åtgärdas
fullt ut, som B12-brist, fel på sköldkörteln eller en pågående infektion. Vid misstanke om demenssjukdom
görs en grundlig utredning, som till exempel datortomografi.
– Syftet är att utreda orsaken till minnesproblem.
Vid en demensdiagnos är det viktigt att man får hjälp
och stöd i ett tidigt skede, både medicinskt och när
det gäller hjälpmedel som underlättar vardagen, säger Marina Hahne.
Vem som helst kan drabbas av problem med minnet, även om det är vanligare bland äldre. Sedan Ängen öppnade har man haft 123 nya patienter i åldern
28-91 år, där genomsnittsåldern ligger på 75 år.
6
– Den som drabbats av minnesproblem kanske inte
har insikten om sitt problem och vill inte följa med hit.
Därför är det av stort värde att anhöriga svarar på en
så kallad anhörigenkät. Enkäten är mycket viktig och
bidrar till att vi får en helhetsbild av patienten, säger
Marina Hahne.
Resultaten av testerna, proven och enkäten gås igenom med en distriktsläkare och tillsammans beslutar
man hur man går vidare.
– Man kan säga att vi är en lotsverksamhet. Vi ställer en diagnos och om det behövs lotsar vi patienten
vidare inom den kommunala verksamheten, till exempel till biståndshandläggare, dagvårdsverksamhet
eller distriksarbetsterapeut.
150 000 svenskar är drabbade av demens, varav cirka
3 000 i Örebro län. Att ha problem med minnet är
fortfarande skamfyllt, vilket gör att många inte söker
hjälp så tidigt som de borde.
– För oss gäller det att vara medmänniska, att bara
lyssna och ha fingertoppskänsla för att få en person att
öppna sig och berätta om sina problem. Miljön där
man träffas och det första mötet är viktigt. Vi försöker
skapa en avslappnad och lugn atmosfär, både här på
mottagningen och när vi gör hembesök. Ofta blir det
mycket skratt, säger Marina Hahne.
Nytänkandets vårdcentral
Ängens vårdcentral är inte bara öppen, ljus
och välkomnande på alla sätt. Här har verksamhetschef Carine Norström också tagit
nya grepp för att förbättra servicen och utveckla verksamheten. Till medarbetarnas
stora glädje.
– Det finns större öppenhet för nytänkande
i vården idag. Ängen är framtidens vårdcentral, en förebild för det nya.
nast kan arbeta tillsammans med en sjuksköterska.
Många av dem som kommer hit behöver ändra sin
livsstil. Både sjukgymnasten och sjuksköterskan arbetar med livsstilsförändringar på olika sätt. Tänk vad
de kan uträtta tillsammans!
– Ett annat exempel är fysisk aktivitet på recept.
Våra barnmorskor vet vad man ska tänka på som ett
rinnande vatten. I kontakterna med gravida informerar de hela tiden om kost, hälsa, rökning och alkohol.
Alltså kan vi dra nytta av barnmorskornas kunskap på
ett sätt som inte gjorts tidigare.
Carine Norström inledde sin bana inom vården 1969.
Hon har arbetat som undersköterska och sjuksköterska, jobbat fackligt, varit klinikchef, jobbat med
övergripande vårdfrågor på landstingets kansli och
arbetat med kvalitets- och vårdutveckling. En del av
de erfarenheter och den kunskap hon skaffat sig använder hon idag som verksamhetschef på Ängen.
– Inom ramen för primärvårdens uppdrag har jag
tänkt fritt. Om vill vi uppgradera oss, få ett annat resultat, då måste vi göra på ett annat sätt.
Ängen är en fullvärdig vårdcentral med olika specialistkompetenser som sjukgymnaster, specialister i
allmänmedicin, kurator och distriktssköterskor. Här
finns också ett multimodalt rehabteam med en sjukgymnast och en kurator som arbetar med att få tillbaka långtidsarbetslösa till arbete genom olika insatser
såsom samtal och sjukgymnastik.
När Carine Norström rekryterade medarbetare till
Ängen var hon mycket noga med att det skulle vara
människor som är öppna för nytänkande, vågar bryta
mönster och prova något nytt. Eller som hon säger –
vara på gungfly ett tag.
– Ängen är nybyggt. Här finns det inga kulturer
inbyggda i väggarna, alla har chansen att vara med
och skapa något nytt. Alla har sin kompetens inom sitt
område, och de kompetenserna ska nyttjas till fullo.
Hur gör vi det på ett sätt som man traditionellt inte
gör inom primärvården, så att våra patienter får bättre vård och service och vi utvecklas i våra yrkesroller?
Carine Norström svarar själv:
– Vi samverkar givetvis med andra verksamheter i
huset. Och vi jobbar i team och korsbefruktar varandras kompetenser. Med det menar jag att en sjukgym-
Verksamhetschefen Carine Norström tar nya grepp på Ängens
vårdcentral.
Ängen vill vara en vårdcentral som främjar forskning och utbildning och på vårdcentralen har två
specialisttjänster inrättats inriktade på forskning inom
primärvårdens områden. Carine betonar att Ängen
ska sticka ut genom att vara extra bra på att ta hand
om ST- och AT-läkare och andra studerande så att
de sporras att jobba inom primärvården i framtiden.
Och för att underlätta vardagen för patienterna kan
hon mycket väl tänka sig att Ängen har kvällsöppet en
gång i veckan och helgöppet vissa lördagar.
– Vi vill ge en annan typ av service som är bra för
dem som söker vår hjälp och för oss. Det får vi genom samverkan, nytänkande, jobba tillsammans och
genom att dra nytta av vad var och en kan.
7
Giraffen som ger äldre
en tryggare tillvaro
Har du någonsin stött på en giraff i en bostad? På Ängen är det hur naturligt som
helst. I två av Länsgårdens lägenheter pågår ett internationellt forskningsprojekt med
Business Science Arena som projektledare
och Länsgården som en av flera samarbets­
partners.
Runt om i världen pågår ett omfattande arbete med
att utveckla produkter och tjänster som hjälper äldre
människor och funktionshindrade att leva tryggt och
säkert i sin lägenhet. En av platserna är Örebro.
Samarbetet mellan Business Science Arena (BSA)
och Länsgården inleddes på allvar i samband med att
Ängen skulle byggas.
– Vi letade efter en plats utanför universitetet som
kunde vara ett forskningslabb och en site där vi kunde
installera och testa ny teknik. Ängen är perfekt eftersom de tilltänkta användarna bor i samma hus, säger
Siv Östman, koordinator på BSA.
Amy Loutfi och Federico Pecora arbetar vid institutionen för natur och teknik vid Örebro universitet
och är två av dem som jobbar i projektet.
– Vi kontaktade Länsgården redan 2008-09 och
presenterade vår idé. Nu är Länsgården fullvärdig
partner i projektet som har som syfte att ta reda på
hur robotar och annan teknik kan hjälpa människor
att bli mer oberoende i sina hem, säger Federico.
– Att Länsgården deltar är bra. De får stor insikt i
vad som händer när det gäller hjälpmedel. På så vis
får de ännu bättre förståelse för sina kunders behov,
säger Amy.
I lägenheterna på Ängen har företag som jobbar
med den här typen av teknik och hjälpmedel möjlighet att testa sina produkter i en verklig miljö.
8
Kvartett som jobbar med forskning på Ängen (fr v): Siv Östman, koordinator Business Science Arena, Federico Pecora och Amy Loutfi,
Örebro universitet, Merit Israelsson, projektledare Business Science Arena.
– BSA har bjudit in företag från hela Sverige att
använda lägenheterna för visning, forskning och utbildning. Vissa av produkterna är färdigutvecklade,
medan andra är under utveckling. Genom att testa
produkterna i en verklig miljö hoppas vi att de snabbare ska komma i produktion och ut på marknaden,
säger Siv Östman.
– I golven finns tusentals sensorer. De ”läser av golven” och ger information om till exempel ett rum inte
blivit städat, vilket kan vara en varningssignal på att
något har hänt personen i lägenheten. Om till exempel hemtjänsten får varningssignalen kan de åka ut
till lägenheten och kontrollera om något har inträffat,
förklarar Federico.
Många av produkterna som testas står framme i
lägenheten. En panel som kommunicerar med lägenhetsnyckeln, där den visar för lägenhetsinnehavaren
om spisen eller annan utrustning i lägenheten inte är
avstängd. En säng med hjälpfunktioner. Arbetsstöd i
köket så att man kan diska även om man har funktionsnedsättningar i händer och armar.
Giraffen då? Den är ett interaktivt hjälpmedel och
fungerar som Skype. Genom att ringa upp giraffen
kan man kommunicera med personen i lägenheten
och se om han eller hon mår bra.
– Den ersätter telefonen och ger mycket bättre information, säger Federico Pecora.
Business Science Arena
Business & Science Arena Örebro drivs i projektform med Inkubera AB som projektägare och
delfinansiär. Övriga finansiärer är Europeiska regionala utvecklingsfonden, Regionförbundet
Örebro, Örebro universitet, Örebro kommun och Örebro läns landsting. BSA:s uppdrag är att
skapa en fysisk och kreativ miljö där företag växer och utvecklar nya produkter och tjänster
i samverkan med forskning och offentliga aktörer. Ambitionen är att Örebroregionen ska bli
ledade inom områdena robotik, distribution, energetiska material, och nutrition. Mer information
finns på www.bsarena.se
9
10
Driftchefen
som vill till Allsvenskan
Länsgårdens nye driftchef Stefan Berglund är inte den som ryggar för ansvar.
– Det har jag med mig från lagidrotten. Där är man ett team som ska åstadkomma
något och alla måste ta sitt ansvar. Det är aldrig vi och dom i ett lag, utan alltid vi.
Jag tror på vi:et.
Dagen efter att Stefan Berglund hade slutat på sitt
förra jobb fick han se annonsen där Länsgården sökte
driftchef.
reglerteknik, ventilation och värme fungerar som de
ska. Och det är sådant som man inte ser med blotta
ögat.
– Jag ville tillbaka till fastighetsbranschen och annonsen var klockren. Den var som mitt CV, arbetsuppgifterna var exakt de jag gillar och har gjort.
När Stefan talar om laget och vad det ska åstadkomma vet han vad han pratar om. Han var fotbollsmålvakt i Västerås SK 1995-2000, gjorde 112 matcher på raken 1997-2000 och var ordinarie under lagets
säsong i Allsvenskan 1997.
Den 15 april tillträdde Stefan den helt nya tjänsten
inom Länsgården. Samtidigt blev han också ansvarig
för en driftorganisation med en ny struktur.
– Driften är centraliserad till huvudkontoret i Örebro, åtminstone fysiskt. Vi utgår härifrån, från ett centralt nav, vilket gör att vi kan kommunicera bättre och
vara mer synliga för varandra. Vi har månadsmöten
där alla tekniker är med och gemensamma utbildningar. På det här sättet blir vi ännu mer ”vi”, säger
Stefan.
Han har jobbat i teknikbranschen sedan 1990, som
rörkalkylator, drifttekniker och driftchef. Många av
arbetsuppgifterna har handlat om styr- och reglerteknik, värme, kyla och ventilation.
– Jag är utbildad drifttekniker inom kraft- och
värmeteknik. Den kunskapen har jag byggt på med
kompetens inom andra tekniska grenar. Det har haft
mycket med nyfikenhet att göra, jag gillar att ta tag
i och lära mig nya saker. Nu har jag en bred teknisk
kompetens som på många sätt är unik. Och med den
hoppas jag kunna bidra till utvecklingen inom Länsgården.
Han fortsätter:
– Mitt mål är att vi ska jobba med våra fastigheter
på rätt sätt. När mår man bäst som människa? Jo, när
man mår bra inifrån. Precis likadant är det med fastigheter. De mår bäst när systemen för energi, styr- och
Länsgårdens nya driftorganisation (bilden t.v):
Från vänster Stefan Berglund, Ulf Storm, Göran Brewitz, Lars
Johnsson, Karl-Algot Svenheden, Cecilia Andersson, Sten Flender.
– Jag har tagit några bollar och släppt in några,
konstaterar han med ett leende. Målvakt är en utsatt
position, en miss så är det kört. Man måste vara mentalt stark. Det sägs ju att målvakter är lite dumma i
huvudet som utsätter sig för det de gör. Jag brukar
säga att det finns två smarta personer på en fotbollsplan. De båda som väntar på att bollen ska komma.
Resten springer ju bara efter den hela tiden.
Inom fotbollen var han nästan alltid vicekapten
och spelarrepresentant i olika sammanhang. En ledartyp?
– Det är något som har växt fram i mitt liv. Jag är
inte den som syns och hörs mest, men jag tar tag i
saker, är drivande och något av en spindel i nätet. I
fotbollen var man en i gänget, och gänget hade ett
gemensamt ansvar. Som driftchef är det jag som är
ytterst ansvarig, men vi ska verka som grupp. Vi ska
verka som vi.
– Vi jobbar mot samma mål och har nått relativt långt på kort tid. Om man placerar in oss i det
svenska seriesystemet i fotboll skulle vi ligga i toppen
av division 1 just nu. Naturligtvis kommer vi att avancera, helst till Allsvenskan. Det ska vi göra genom
att kompetensutveckla oss inom vissa områden, till exempel energi. Vi ska och kommer att bli mer flexibla
i och med den nya organisationen. Dessutom ska vi
utveckla spjutspetsområdena inom drift- och fastighetsteknik. En gammal fotbollstränare hade sagt att
vi ska träna på det vi är dåliga på. Jag säger att vi ska
träna mer på det vi redan är bra på.
11
Sista utpost i
händelsernas
centrum
Vad finns det för likheter mellan att vara fotbollsmålvakt och fastighetsförvaltare?
Birgitta Östman funderar en liten stund
och svarar sedan:
– Som sista utpost styr man spelarna.
Man ska vara modig och ha splitvision, för
det händer mycket runt omkring en. Och så
måste man kunna rädda många situationer.
Ibland blir det TV-räddningar.
Liksom nya driftchefen Stefan Berglund har Birgitta
en bakgrund inom fotbollen, både som spelare och
ledare. I dag är hon framför allt aktiv som styrelseledamot i Örebro Läns Fotbollförbund. Därtill har hon
två barn som spelar, och har spelat, fotboll på elitnivå.
Dottern Louise som spelat för KIF Örebro i Allsvenskan och numera i Öfre Adolfsberg, och sonen Rasmus
som representerat Trelleborgs FF i Allsvenskan och
nu spelar i BK Forward.
– Idrotten har följt mig genom livet. Jag har provat
på många sporter; truppgymnastik, lite skidor, höjd
och 60 m inom friidrotten, kanot – och så fotboll.
Det har inte bara handlat om spel och ledarskap,
utan också om resor med familjen till mästerskap och
odödliga arenor.
– En gång såg vi Real Madrid mot Real Sociedad i
Madrid. Alla stjärnor var med; Zidane, Roberto Carlos, Beckham, Guti – och vi satt på fjärde raden och
såg allt. Det var en fantastisk upplevelse, säger Birgitta.
Hon började som fastighetsförvaltare på Länsgården 1998. Innan dess hade hon arbetat med fastighetsfrågor inom Örebro kommun. Men det var först
när hon fick ansvar för kommunens bostäder för nyanlända som hon började jobba med förvaltning på
allvar.
Vad är det som gör fastighetsförvaltning intressant?
– Det är ett varierat yrke där det hela tiden händer
saker som jag får söka lösningar på. Att jobba med
människor är alltid stimulerande. Och så är det ett
serviceyrke, och jag är en servicemänniska. Jag vill att
våra hyresgäster ska vara nöjda och få den hjälp de
behöver så snabbt som möjligt. Långbänkar är inte
min grej, jag gillar inte när saker drar ut på tiden. Jag
är nog rätt otålig av mig.
– Sedan tycker jag det är spännande med vackra,
välmående hus. När vi är ute och reser går jag nog
ofta med näsan upp och tittar på detaljer på hus, och
ser sådant som andra inte ser. Jag är ganska intresserad av arkitektur, men mest av vad som finns och
har funnits i husen; historien bakom, huset och människan.
Birgitta ser positivt på Länsgårdens utveckling:
Birgitta, fastighetsförvaltare med splitvision.
12
– Det har hänt mycket sedan jag började. Vi har
hittat vår nisch på marknaden och jag hoppas att vi
ska vara det naturliga valet som fastighets- och utvecklingsbolag när det gäller seniorboende, med mera. Jag
ser gärna att vi utvecklar fler Ängen-koncept, det är
en klok idé att bygga samman äldre- och plusboende
med olika typer av vårdfunktioner på ett och samma
ställe.
Mintec är
den felande
länken
Utan en speciell tillsats får flytspackel inte
de egenskaper som behövs. Mintec på Bettorpsområdet i Örebro är experter på att tillverka den tillsatsen, vilket har gjort företaget
världsledande.
– Vi är den felande länken, säger Anders
Hellstedt, teknisk chef.
På golvet i produktionshallen på Mintec står ett
stort antal påsar i kraftigt pappersmaterial. De kallas
”Black box” och innehåller den hemliga tillsats som
gör att flytspackel blir flytspackel. Varje påse innehåller 12,5-30 kilo med ett tiotal olika ingredienser som
blandas med de olika råvarorna i flytspackel, varav
hälften är sand.
– Vi skickar en liten påse, vars innehåll kunden
själv tillsätter till råvarorna. Vi kommer aldrig i kontakt med råvarorna, förutom när vi utvecklar nya recepturer och gör tester i vårt lab för kunders räkning,
förklarar Anders Hellstedt.
Han och Vasilis Hatziantoniou äger Mintec tillsammans. Företaget grundades 1996. Vasilis, som är
vd, och Anders är ett sammansvetsat team med ett
mångårigt förflutet inom byggmaterialindustrin, där
de haft ledande poster inom forskning och utveckling,
produktion och inköp.
– Vi är ett högteknologiskt kunskapsföretag, man
kan säga att vi är en extern FoU-avdelning till våra
kunder, säger Anders. Vi samarbetar med internationella råvarutillverkare och har idag ett 20-tal olika recepturer som är utvecklade för att uppfylla de behov
som tillverkaren har på sin produkt.
Anders Hellstedt och Vasilis Hatziantoniou äger framgångsrika
företaget Mintec.
natten. Därför är våra recepturer mycket komplexa
och måste testas oerhört noggrant i vårt lab för att
klara de tuffa krav de ställs inför ute i verkligheten.
Cirka 40 procent av Mintecs produktion går på export. Man har kunder i bland annat Kina, Danmark,
Finland, Singapore, Saudiarabien och Sydafrika.
– Vi har endast en klient i varje land där vi finns
och vi får hela tiden förfrågningar från nya länder.
Råvaruleverantörer fungerar lite som vår PR-avdelning. När de får förfrågningar från sina kunder om
att utveckla en produkt hänvisar de till oss, berättar
Vasilis Hatziantoniou.
Han fortsätter:
Grunden till Mintecs framgång är gedigen kunskap och lång erfarenhet av de produkter man tillverkar. Dessutom har Vasilis och Anders mycket bra relationer med sina klienter som alltid är en producent
av flytspackel, en så kallad torrbrukstillverkare.
– Vi har ett klimatrum där vi kan simulera olika
klimat för att få fram den optimala tillsatsen. I Singapore, till exempel, måste det färdiga flytspacklet tåla
100 procents luftfuktighet och 30 plusgrader. I Saudiarabien kan temperaturen på en fasad vara +80
under dagen, för att sjunka till två-tre plusgrader på
– Vi arbetar i en liten nisch av en gigantisk marknad och råkar vara världsbäst i den nischen, säger Vasilis. Vi jobbar med hemliga recept och det förutsätter
ett ömsesidigt förtroende mellan oss och våra klienter.
Vi arbetar inte via agenter utan har personlig kontakt
med våra kunder, ofta med vd.
13
Utbildning
som rockar...
Rockgymnasiet och John Bauer är två
gymnasieskolor i Örebro som hyr lokaler av
Länsgården. Hur är det med verksamheten
där? Vi åkte dit och gjorde ett bildreportage
och kan bara konstatera – det är full fart!
Rockgymnasiet vänder sig till ungdomar
med ett starkt musikintresse och har undervisning i bland annat ljudteknik, musikproduktion och ensemble. Man arrangerar varje
termin ett antal konserter och sköter scen
och teknik på Kulturnatten i Örebro, Yeahfestivalen och Live at heart.
14
...och utvecklar
John Bauer är en av Sveriges största gymnasieskolor med undervisning på 30 orter.
Skolans pedagogik går ut på att jobba med
individen i fokus. Gymnasieåren på John
Bauer handlar mycket om personlig utveckling, där man jobbar med att utveckla elevernas initiativförmåga och givetvis om kunskapsutveckling. På John Bauer i Örebro kan
eleverna välja mellan program som Ekonomi
– entreprenörskap, Media – digitalt skapande och Idrott – hälsa och ledarskap.
15
Kunglig lösning i Kumla
Vårdcentral, tandläkare och äldreboendet
Kungsgården ligger samlat på Kungsvägen i
Kumla. Ännu ett exempel på det kloka och
praktiska i att lägga vård- och omsorgsverksamheter intill varandra.
– Vi har ett visst samarbete och kan ta
hjälp av varandra. Det är bra både för oss
som jobbar här och för våra patienter och
kunder, säger Janet Forslund, kliniksamordnare på Folktandvården.
Janet Forslund, kliniksamordnare på Folktandvården i Kumla.
Folktandvårdens mottagning byggdes om under 2008
och togs åter i bruk året efter.
– Vi har en väldigt fin mottagning och trivs bra i
våra lokaler. Och när vi söker nya medarbetare har vi
inga problem att få sökande. Många vill jobba här, till
viss del tror jag det beror på våra fina lokaler, säger
Janet.
Kompetensmässigt ligger Kumla-mottagningen
väl framme och Janet räknar med att den utvecklingen fortsätter, bland annat tack vare samarbete med
specialisttandvården.
16
Monika Pettersson, samordnare på Kungsgårdens äldreboende.
Kumla vårdcentral är uppdelad på Fylstamottagningen och Kungsvägsmottagningen. På båda mottagningarna finns distriktssköterska och distriktsläkare. På Kungsvägsmottagningen finns även särskilt
utbildade distriktssköterskor för patienter med KOL
eller astma. Det är också hit Kumlaborna kommer
när de behöver träffa sjukgymnast och kurator eller
söker stöd av barnmorska under graviditet. För barns
förebyggande hälsovård finns BVC. På Kungsgvägsmottagningen finns även laboratorium för provtagning och diabetesmottagning.
– Vi har vårdboende, demensboende och korttidsboende, där man kan bo tillfälligt efter en sjukhusvistelse, säger May Borgström, en av två enhetschefer på
Kungsgården.
Äldreboendet Kungsgården har funnits i ett 30-tal
år och har nästan 70 boende.
– Vi träffar ju främst folk från driften och de är
alltid tillmötesgående och till hands.
Även Kungsgården samarbetar med övriga verksamheter i fastigheten.
– Det är perfekt att ha bland annat tandläkare, läkare och sjukgymnast så nära, det underlättar, menar
Maj Borgström, som är nöjd med kontakterna med
Länsgården.
Utmanande framtid för
Länsgården och landstinget
Länsgården och landstinget står inför många spännande utmaningar. Utvecklingen kring USÖ
och läkarutbildningen, ansvaret för vårdcentralerna och energifrågan är tre av flera spörsmål
som vi tog upp tillsammans med Jonas Karlsson, landstingsråd (s) och vice ordförande i landstingsstyrelsen och Andreas Svahn, (s), styrelseordförande i Länsgården.
Länsgården har under drygt 20 år hanterat
fastigheter som är i utveckling eller avveckling. Man har till exempel utvecklat många
vårdcentraler och gjort dem till vårdcentra
med kompletterande verksamheter som
tandläkare, rehab, apotek samt senior- och
gruppboende. Är koncepten med sådana
vårdcentra något som Länsgården kan vara
med och vidareutveckla?
JONAS:– Det tror jag säkert. Men vi måste se till varje enskild fastighet och verksamhet. Det som är bra
för en, kanske inte är bra för en annan. De beslut vi
tar måste både vara kloka ur landstingets perspektiv
och gynna den enskilda verksamheten.
ANDREAS: – Vi har flera vårdcentraler inom Länsgården med vård- och omsorgsboende. Möjlighet
finns att utveckla flera av vårdcentralerna mer eller
mindre efter samma koncept som Ängen, och det
vore dumt om vi inte tar den möjligheten. Men vi kan
inte arbeta på samma sätt i hela länet. Det måste fin-
nas potential, både fysiskt och marknadsmässigt, att
bygga den typen av vårdcentraler med tillhörande boende. Behovet kommer dock att finnas och vi ska föra
en dialog med berörda kommuner.
Landstinget står inför en rad utmaningar
med läkarutbildningen och förnyelse av Universitetssjukhuset. Vilken roll anser ni att
Länsgården bör och kan spela i den utvecklingen?
JONAS: – Utvecklingen av USÖ, med läkarutbildningen i ryggen, är fantastisk. Det gäller att ha beredskap att värna de intressen som finns och kommer
att finnas. Landstinget och Länsgården måste jobba
ihop för att de verksamheter vi talar om ska växa på
både kort och lång sikt. Vi måste också vara vakna
för verksamheter som kan komma att utvecklas som
en följd av läkarutbildningen, verksamheter som vill
finnas i sjukhusets närhet. Där är Länsgården en naturlig aktör.
17
ANDREAS: – Den första frågan vi ska ställa oss är –
under vems förvaltning ska olika fastigheter hamna?
Länsgården ska fortsätta att fokusera på fastigheter
som har med äldreboende, vård och omsorg att göra.
Därutöver har Länsgården en särskild kompetens att
förädla och vidareutveckla fastigheter som kan vara
till nytta för landstinget och Örebro län även inom andra verksamheter. Jag tror därför att Länsgården också skulle passa bra att vara med och utveckla USÖ:s
närområde. Många delar av beståndet där passar
bättre i Länsgården än i förvaltningsform. Länsgården kan definitivt vara en viktig aktör när det gäller
utvecklingen kring USÖ och läkarutbildningen.
JONAS: – Man måste se vad som är effektivast och
mest praktiskt från fall till fall. När det gäller externa
hyresgäster är det mer naturligt att de ingår i Länsgårdens än i landstingets förvaltning. Men generellt
kan man säga att vi får titta på vem som har bäst förutsättningar.
Landstinget är inte bara sjukvård, utan består också av kultur, museiverksamhet, flygplatsen, kollektivtrafik och utbildning. Vilken
roll kan Länsgården ha inom dessa verksamheter?
JONAS: – Sjukvården är självklart landstingets stora
ansvarsområde. Men när det gäller uppdrag som kultur och kollektivtrafik, måste vi kunna hantera dem
också. Min åsikt är att vi behöver ha förmåga att hantera alla de verksamheter som ligger hos landstinget.
ANDREAS – Det är naturligt att det går i cykler i
samhället, det gäller ibland även vem som ansvarar
för olika verksamheter. Nu har landstinget ansvar för
kulturfrågorna igen på ett tydligare sätt. Det innebär
också att Länsgården kan användas som stöd när det
gäller fastighetsfrågor. Åter igen, det gäller att se till
vem som på ett rationellt sätt kan hantera en verksamhet.
En renodling av fastigheterna inom Örebro
läns landsting har utretts under många år.
Man har bland annat diskuterat om fastigheterna ska ligga i förvaltningsform eller
bolagsform. Örebro kommun har lagt så
gott som alla sina fastigheter i bolagsform
– Futurum, Örebroporten och Öbo. Hur ser
tankarna ut i landstinget – vad ska vara skattefinansierad verksamhet och vad ska vara
intäktsfinansierad när det gäller fastighetsbeståndet?
JONAS: – Precis, det gäller att vara pragmatisk och se
till vilken som är den bästa lösningen. Och ibland kan
samarbete och samverkan vara den bästa lösningen
för att driva och utveckla en verksamhet.
ANDREAS:– Det får man helt enkelt avgöra från objekt till objekt. Under några år har Landstinget tittat
på frågan om vilka objekt som skulle kunna komma
att flyttas till företaget. Det går inte att ge något entydigt svar, när det gäller tillkommande objekt får man
se vilken förvaltnings- och finansieringsform som passar bäst.
Landstingsrådet Jonas Karlsson samtalar…
18
JONAS: – Kloka fastighetsägare ligger i framkant
inom miljö- och energifrågorna. De vet att de måste
energieffektivisera sin verksamhet och att det faktiskt
går att spara pengar genom att minska påverkan på
miljön. Det är faktiskt lönsamt att investera i förnybar
energi. Dessutom försäkrar man sig om tillgång till
miljövänlig energi till rimliga kostnader även i framtiden. Jag tror inte det är nödvändigt att landstinget
och Länsgården bygger upp en egen verksamhet för
att skaffa till exempel vindkraft. Vi kanske ska liera oss
med andra aktörer i eller utanför länet.
Länsgårdens vision är att vara den mest omsorgsfulla hyresvärden inom anpassat boende, vård och omsorg. Är det en bra vision
för att minska framför allt de äldres behov av
sjukvård?
ANDREAS: – Definitivt. Vi kan ta Ängen som exempel. Där finns det boende, vård och gemensamhetslokaler. Vi vet att människor som finns i ett socialt sammanhang är friskare, både fysiskt och psykiskt.
JONAS: – Jag håller med. Minskat lidande och ökad
livskvalitet är klokt, både mänskligt och samhällsekonomiskt.
Landstinget har beslutat om ett nytt miljöoch hållbarhetsprogram som ska gälla även
för Länsgården. Programmet fastslår att klimatpåverkan från energi ska minska med 75
procent. För att klara det föreslås att hälften
av landstingets elanvändning ska produceras
med hjälp av vindkraft. Vid inköp av el från
vindkraft skulle landstinget och Länsgården
tillsammans sannolikt räknas som en betydande aktör. Kan man tänka sig att landstinget och Länsgården går in i ett gemensamt
vindkraftsprojekt för produktion av el till
båda organisationerna?
ANDREAS: – Vi ska se till människorna, vilket Länsgårdens vision klart pekar på. Att vara omsorgsfull
kan vara så mycket. I vårt fall kan det till exempel vara
att även koppla externa verksamheter till våra anläggningar. Varför inte ett bibliotek? Eller en förskola? Vi
ska tänka utanför gränserna.
ANDREAS: – Det råder en stor samsyn i Sverige om
att vi ska minska klimatpåverkan och förbrukningen
av energi som kommer från ändliga resurser. Men hur
ska vi göra det? Vad stoppar vi in istället? Vindkraft
är attraktivt även för oss, men om Länsgården ska äga
ett vindkraftverk är för tidigt att säga. Men att vi i
någon form ska hämta energi från vindkraft, det är
jag övertygad om.
… med Andreas Svahn, styrelseordförande i Länsgården.
19
Ännu bättre teamkänsla
med ny driftorganisation
sätter fokus på hyresgästerna som vi alltid har gjort.
Till våren 2012 planerar vi att införa ett antal til�läggstjänster som extra service till våra hyresgäster.
Det kan vara att installera TV:n, byta lampor eller
flytta en bokhylla. Dessa tjänster skapar mervärden
som ligger helt i linje med vår vision att vara den mest
omsorgsfulla hyresvärden.
Ängen är invigt. Vår nya driftorganisation är sjösatt.
Vi har tagit ytterligare steg i vårt arbete för att minska
miljöpåverkan och reducera energiförbrukningen. Vi
deltar i ett europeiskt forsknings- och utvecklingsprojekt om robotik och hjälpmedel för behövande i den
egna lägenheten. Vi har format och förädlat vår fastighetsportfölj genom både försäljning och inköp. Vi
har nöjda kunder – ett kvitto på att vi anses vara en
bra hyresvärd.
Det där var en sammanfattande tillbakablick över
året som gått. Vilka har då varit de stora händelserna
för oss under 2011? Flera, förstås. men jag vill lyfta
fram invigningen av Ängen, vår nya driftorganisation
och vårt arbete med miljö- och energifrågor.
Vi är mycket stolta över Ängen. Här finns öppenhet och rörelse i ljusa lokaler utsmyckade med vacker
konst. Det mesta kretsar kring vårdcentralen, som är
det naturliga navet i fastigheten. Tillkomsten av Ängen har knutit ihop Ladugårdsängen på ett naturligt
sätt. Ängen är den felande länken i området.
Från att ha haft driftorganisationen utspridd har vi
centrerat den till Örebro och anställt en ny driftchef.
Nu kan vi jobba effektivare samtidigt som vi blir ett
ännu bättre team. Ibland gör en alltför långt gången
effektivisering att kunderna kommer i kläm. Men vi
20
Miljö- och klimatfrågorna har stor betydelse för
Länsgården. Vi har kommit en bra bit på väg och är
nu redo för nästa steg. Förnybar energi ska stå för 50
procent av vår elförbrukning. Därför tittar vi på att
upphandla vindkraft för att säkerställa tillgången på
förnybar energi. Alla våra tjänstebilar är numera miljöbilar. När det gäller avfallshantering ser vi över möjligheten att komplettera sorteringen med ytterligare
fraktioner. Inom energiområdet har vi avsatt pengar
för energibesparingar i alla system som vi kan styra
och övervaka. Solceller är mycket intressant i ett energiförsörjningsperspektiv och under 2012 ska vi börja
utreda om det skulle kunna vara aktuellt för oss.
Mycket spännande ligger framför oss.
Vi är på väg att köpa Karolina vårdcentral i Karlskoga med apotek och tandläkare i huset. Det blir
ett välkommet tillskott i vårt bestånd från och med 1
mars 2012. På Faktorigatan nära USÖ finns planer
på att bygga 30-35 mindre lägenheter bland annat för
studenter vid läkarutbildningen. Det finns önskemål
om att utveckla Skebäcks vårdcentral, och här kan
man även tänka sig att komplettera med vård- och/
eller seniorboende i ett antal våningar. För förskolan
Villekulla planeras ytterligare en etapp för att öka
antalet platser. Dessutom hoppas vi givetvis att bli en
viktig part i utvecklingen av USÖ i samband med läkarutbildningen.
Till slut vill jag tacka mina medarbetare som gjort
ett kanonjobb under 2011. Var och en bjuder verkligen till för att skapa ett bra arbetsklimat och för oss
dag för dag närmare vår vision att vara den mest omsorgsfulla hyresvärden.
Jan Andersson
VD, Länsgården Fastigheter AB
Medarbetarna:
Övre raden från vänster: Göran Holmbom, Stefan Berglund, Stefan Dahlman, Caroline Warman,
Sten Flender, Agneta Näsman, Jaakko Haapanen, Karl-Algot Svenheden, Ulla Mattila,
Lars Johnsson, Jan Andersson, Hans Matsman och Göran Brewitz.
Nedre raden från vänster: Alf Modigh, Ingeborg Dicksen, Ulla-Britt Wall, Ulf Storm, Cecilia
Andersson och Birgitta Östman.
Styrelsen:
Från vänster Björn Eriksson, Margareta Scherlund, Gunnar Fransson, Håkan Kangert, Krister Tornberg (suppl),
Barbro Klaeson, Andreas Svahn (ordförande), Ann Lindvall (suppl). Saknas på bilden gör Eva Karvonen.
21
2011 i sammandrag
Hyresintäkter mkr
RESULTATET
Årets resultat efter finansnetto blev 19,5 (12,6) mkr.
Resultatet efter bokslutsdispositioner och skatt blev
9,1 (3,6) mkr.
Utbildning
9
Bostäder
14
Produktion/Kontor
17
INTÄKTER
Årets intäkter uppgick till 122,0 (107,8) mkr
och fördelade sig enligt vidstående diagram.
INVESTERINGAR
Investeringarna under året uppgick till 74,0 (148,1)
mkr. Större delen av dessa avser slutförande av
nybyggnation av vårdcentral, seniorboende mm på
Ladugårdsängen i Örebro.
I slutet av året fattades avtal om inköp av en fastighet
i Karlskoga med tillträdesdag12-03-01.
Seniorboende
9
Vård/
Äldreboende
56
Kostnader mkr
KOSTNADER
De totala kostnaderna för året fördelar sig enligt
vidstående diagram.
Länsgårdens totala driftkostnader uppgick till 36,8
(38,3) mkr.
Räntekostnad
15
Driftkostnad
37
Adm.kostnad
9
Avskrivningar
24
Underhållskostn.
25
Fastighetsskatt
2
Nyckeltal
Översikt (tkr)
2011
2010
2009
2008
Nettoomsättning
121 957
107 761
111 228
108 470
19 510
12 552
25 937
11 189
Rörelsemarginal
28,6%
19,2%
30,3%
24,4%
Avkastning på eget kapital
17,1%
11,7%
26,2%
12,2%
687 569
665 102
519 337
501 893
17,2%
16,5%
20,3%
18,5%
20
21
21
21
Resultat efter finansiella poster
Balansomslutning
Soliditet
Medeltal anställda
22
RESULTATRÄKNING
Belopp i tkr
2011
2010
2009
2008
2007
Nettoomsättning
Driftkostnader
Underhållskostnader
Fastighetsskatt
Avskrivningar/nedskrivningar
Bruttoresultat
121 957
-36 840
-25 403
-1 756
-24 232
33 725
107 761
-38 276
-18 938
-818
-19 547
30 182
111 228
-39 663
-25 440
-997
-19 451
25 677
108 470
-37 433
-19 578
-646
-16 711
34 102
107 327
-34 381
-19 298
-890
-18 893
33 865
Administrations- o marknadsföringskostnader
Resultat vid försäljning av fastigheter
Rörelseresultat
-9 226
10 345
34 844
-9 481
0
20 701
-9 769
17 801
33 709
-7 719
39
26 422
-13 248
5 209
25 826
Finansnetto
Resultat efter finansiella poster
-15 334
19 510
-8 149
12 552
-7 772
25 937
-15 234
11 189
-13 309
12 518
Bokslutsdispositioner
Skatt
-7 019
-3 404
-7 622
-1 298
-12 208
-1 554
-6 018
-1 747
-1 900
-4 113
Årets resultat
9 087
3 632
12 175
3 424
6 504
2011
2010
2009
2008
2007
653 234
9 122
44
1 350
10
7 888
15 921
687 569
445 316
7 267
162 359
3 640
39
46 455
26
665 102
431 755
6 473
48 252
1 594
39
15 866
15 358
519 337
465 779
4 716
1 945
2 353
136
8 345
18 620
501 893
469 164
5 405
1 142
3 414
130
12 070
6 796
498 122
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Bundet eget kapital
Fritt eget kapital
Obeskattade reserver
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
12 000
93 032
17 912
530 000
34 625
12 000
83 946
18 893
350 000
200 264
12 000
80 313
18 271
350 000
58 754
12 000
68 138
17 563
362 960
41 232
12 000
64 714
19 545
360 895
40 968
Summa eget kapital och skulder
687 569
665 102
519 337
501 893
498 122
BALANSRÄKNING
Belopp i tkr
TILLGÅNGAR
Byggnader och mark
Inventarier och övriga anläggningstillgångar
Pågående nyanläggningar
Finansiella anläggningstillgångar
Varulager
Kortfristiga fordringar
Kassa och bank
Summa tillgångar
23
FLERÅRSÖVERSIKT
Belopp i tkr
2011
2010
2009
2008
2007
121 957
19 510
9 087
107 761
12 552
3 632
111 228
25 937
12 175
108 470
11 189
3 424
107 327
15 518
6 504
653 234
0
382 382
530 000
687 569
445 315
0
299 503
350 000
665 102
431 755
0
262 713
350 000
519 337
465 779
2 700
203 619
362 960
501 893
469 164
-790
206 386
360 895
498 122
116 883
762
20
104 686
929
21
113 515
1 214
21
114 813
1 414
21
117 973
1 077
23
118 233
17,2
68,8
48 732
33 398
7,1
40,0
109 548
16,5
23,2
40 248
32 100
6,1
37,3
105 468
20,3
53,2
35 386
14 526
6,8
31,8
92 783
18,5
65,7
43 133
29 869
8,6
39,8
90 786
18,2
46,4
39 510
26 710
7,9
36,8
Resultaträkning
Nettoomsättning
Resultat efter finansiella poster
Redovisat resultat efter skatt
Balansräkning
Fastigheternas bokförda värde 1)
Nedskrivning/reversering byggnader
Taxeringsvärden
Fastighetslån
Balansomslutning
Diverse fakta
Uthyrbar area, m²
Vakant area, m²
Medeltal anställda
Nyckeltal
Justerat eget kapital 2)
Soliditet i % 3)
Balanslikviditet i % 4)
Driftnetto 5)
Betalnetto 6)
Direktavkastning i % 7)
Vinstmarginal 8)
Definitioner:
1) Inkluderar mark och markanläggningar
2) Eget kapital plus obeskattade reserver minskat med 26,3 % schablonskatt
3) Justerat eget kapital dividerat med totalt kapital
4) Omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder
5) Nettoomsättning minus driftkostnader, underhållskostnader, fastighetsskatt o adm kostnader
6) Driftnetto minus räntekostnader
7)Driftnetto dividerat med totalt kapital
8) Driftnetto dividerat med nettoomsättning
24
FASTIGHETSINNEHAV
Fastighet
Gatuadress
Karossen 5
Karossen 19
Gåsen 7
Bettorpsgatan 12
Bettorpsgatan 10-12
Slussgatan 2-8/Wadköpingsvägen
21-35
Fredsgatan 34
Fredsgatan 36-38/Faktorigatan 13
Alnängsgatan 6
Alnängsgatan 8
Alnängsgatan 10/Fredsgatan 32
Storgatan 33, Ribbingsgatan 6-8,
Köping-Hultgatan 4-8
Propellervägen 14
Skolgatan 36-38, Berggatan 46-50
Slussgatan 10-12
Eklundavägen 6
Klerkgatan 16
Landbotorpsallén 17-19, Boskärsgatan 48
Berggatan 48-50, Skolgatan 36 b,
Honolulugatan 1
Grillgården 2
Grillgården 3
Grillgården 17
Grillgården 18
Grillgården 19
Vilan 2
Nikolai 3:313
Epidemisjukhuset 3
Gåsen 8
Diskusen 11
Hissmontören 1
Propellern 4
Epidemisjukhuset 4
Summa Örebro
Byggnad
Bokfört värde, tkr
Mark­
Mark anläggn.
2 538
2 782
Totalt
57 516
19 076
3 201
2 088
6 293
2 175
586
967
6 785
3 012
1 279
44 862
477
1 695
697
350
971
6 388
617
1 063
2 703
7 536
3 380
2 250
51 867
13 172
18 860
14 709
1 473
8 554
202 100
2 639
3 521
3 402
424
820
10 415
513
352
307
75
197
3 293
16 324
22 733
18 418
1 972
9 571
215 808
106 724
4 539
2 476
113 739
502 876
46 894
13 263
563 033
41
54
18
62 142
28 151
5 376
Sjukhuset 1
Summa Askersund
Torebergsvägen 15
13 162
13 162
5 048
5 048
148
148
18 358
18 358
Spannremmen 2
Saturnus 6
Summa Kumla
Norra Kungsvägen 10
Sörbyvägen 8
23 328
3 846
27 174
4 638
575
5 213
265
265
28 231
4 421
32 652
Gillershöjden 17:1, 17:8
Summa Hällefors
Gillersvägen 20
13 350
13 350
1 606
1 606
42
42
14 998
14 998
Hälsan 2
Påfågeln 1
Summa Karlskoga
Österleden 10, Bättringsvägen 4
Bergsmansgatan 6-8, Urbrinken 4
18 388
2 600
20 988
2 255
950
2 255
950
21 593
2 600
24 193
577 550
61 016
14 668
653 234
Summa Länsgården
Fastigheter AB
25
Länsgårdens fastighetsbestånd
Länsgårdens fastigheter i Örebro
BETTORP
LUNDBY
BOGLUNDSÄNGEN
DRA RUNNABY
VIVALLA
Vilan 2: Storg 33, Ribbingsg 6-8,
Köping-Hultg 4-8
HAGABY
HENNINGSHOLM
HJÄRSTA
MELLRINGE
RINGSTORP
HOLMEN
BARONBACKARNA
VARBERGA
HAGA
RYNNINGEÅSEN
Grillgården 2, 3 17-19: Fredsg
34, 36-38 / Faktorig 13,
Alnängsg 6, 8 och 10. Fredsg 32
GRENADJÄRSTADEN
MARKBACKEN
OXHAGEN
VASASTAN
SOLHAGA
VÄSTHAGA
ROSTA
ARLSLUND
Hissmontören 1: Klerkgatan 16
ÖRNSRO
ÅBY
SÖDERMALM
SKRÅMSTA
EKLUNDA
Nikolai 3:313: Propellerv 14
NASTA
ASPHOLMEN
SÖRBY
TYBBLE
SÖRBYÄNGEN
BISTA
LADUGÅRDSÄNGEN
Propellern 4: Landbotorpsallén
17-19, Boskärsgatan 48
0,00
26
Karossen 5 och 19: Bettorps­
gatan 10-12
Hällefors
Örebro
Karlskoga
VENAN
Epidemisjukhuset 3:
Skolg 36-38, Bergg 46-50
Kumla
Askersund
RYNNINGE
Epidemisjukhuset 4: Bergg 4850, Skolg 36b, Honolulugatan 1
Länsgårdens övriga fastigheter i Örebro län
Gåsen 7: Slussgatan 2-8 /
Wadköpingsv 21-35
Hällefors: Gillershöjden 17:1,
17:8: Gillersvägen 20
Karlskoga: Hälsan 2:
Österleden 10, Bättringsvägen 4
Gåsen 8: Slussgatan 10-12
Kumla: Spannremmen 2:
Norra Kungsvägen 10
Karlskoga: Påfågeln 1: Bergsmansgatan 6-8, Urbrinken 4
Diskusen 11: Eklundavägen 6
Kumla: Saturnus 6: Sörbyvägen 8
Askersund: Sjukhuset I:
Torebergsvägen 15.
ALNÄNGARNA
NÄSBY
ALMBY
ÖSTRA MAR
0,25
0,50
0,75
1,00 km
2010-02-02
27
Länsgården Fastigheter AB
Besöksadress: Skolgatan 36.
Postadress: Box 1530, 701 15 Örebro.
Tel: 019-602 39 70.
[email protected]
www.lansgarden.se
Org.nr. 556501-8370