Transcript Den mest omsorgsfulla hyresvärden Verksamhetsåret

Den mest omsorgsfulla hyresvärden
Ve rk sa m h e t så re t 2013
L Ä N S G Å R D E N FA S T I G H E T E R A B
2
INNEHÅLL
Eleverna vinnare på Grillska
4
Målmedvetet miljöarbete
5
Bovärdspar: Inga-lille och Sten
5
Frejas snöängel
6-7
Nya mål för Matz
8-9
Widehammars unika metod
10
Jan och Björn om framtiden 11-13
Vem är vem?
14-15
Hurra för Villekulla!
16-17
Driftsystem sparar tid
17
Martins flygande start
18-19
Oskar och andra notiser
20
Styrelsen21
Ekonomisk redovisning
22-25
Fastighetsbeståndet26-27
3
Skola med ny ägare och nytt namn
På Grillska går all vinst
tillbaka till eleverna
JB-gymnasiet i Örebro har bytt ägare och namn. Ny ägare är Stiftelsen Stadsmissionens skola
och det nya namnet är Grillska gymnasiet.
– Vi är en idéburen skola utan vinstsyfte. Ägarna är långsiktiga och trygga och alla vinster
återinvesteras i skolans verksamhet för att eleverna ska få det bättre, säger rektor Kristoffer
Carlring.
Stockholm som sitt huvudkontor och
bedrivit sin verksamhet därifrån, berättar Kristoffer Carlring, som var rektor
för gymnasiet i Bettorp även under den
tidigare ägaren.
I mitten av juli köpte Stiftelsen Stadsmissionens skola sex av landets John
Bauer-skolor efter JB Educations konkurs. Alla skolor som togs över har fått
namnet Grillska gymnasiet, en koppling till skolstiftelsens grundare, Stockholms Stadsmission.
– Stadsmissionen har under 100 år
haft Grillska huset i Gamla Stan i
4
– I den praktiska verksamheten är
det ingen skillnad. Men Stadsmissionen har en annan idé med sitt ägande.
Man menar att ett bra samhälle kräver
en bra skola, och att man, som ägare,
är där för elevernas skull. Det visar sig
bland annat genom att alla vinster återinvesteras i verksamheten. Under hösten investerades en halv miljon i nya
servrar till IT-programmet, ett gym till
fotbollsklasserna och upprustning av
lokalerna. Och till våren ska ytterligare
en miljon kronor investeras för elevernas bästa, säger Kristoffer.
– Våra ägare har uttalat fokus på
kvalitet. Hög kvalitet attraherar elever
och gör att duktiga lärare vill jobba
kvar. Dessutom har skolan en människosyn som bygger på medmänsklighet
och tolerans för varandras olikheter. En
skola för alla.
Grillska har samma inriktning som
JB-gymnasiet hade – media, IT-teknik,
ekonomi och idrott (fotboll, dans,
innebandy och personlig träning).
– Vårt mål är att få in 100 nya elever
varje år, och därigenom ligga på mellan
300 och 400 elever totalt, säger Kristoffer Carlring, rektor för en skola vars
största drivkraft är glädjen att se människor utvecklas.
Målmedvetet arbete
i miljö- och klimatfrågor
Energi, avfallshantering och transporter är prioriterade områden
när Länsgården fortsätter att arbeta målmedvetet med miljö- och
klimatfrågorna.
År 2011 gjorde Länsgården en miljöutredning för att få en bild av det
dåvarande nuläget i miljöarbetet. Den
har nu lett fram till ett miljöledningssystem och en verksamhetsplan, som
båda togs fram under 2013.
– Vi lyder under landstingets övergripande miljöpolicy och de åtgärder
vi gör i miljö- och klimatfrågor ska
harmonisera med den. Förenklat kan
man säga att vi har brutit ner landstingets miljömål till den nivå som är
lämplig för vår verksamhet förklarar
Birgitta Östman, miljösamordnare på
Länsgården och medlem i landstingets
miljöråd.
Länsgården har identifierat de
områden där företaget på olika sätt
påverkar miljön. Det är transporter,
avfall, energiförbrukning, dagvatten
och inomhusmiljö.
– Dessutom ställer vi alltid miljökrav vid upphandlingar. Och vi har som mål att välja det miljömässigt
bästa alternativet vid reparationer och
renoveringar.
Under 2013 har Länsgården
genomfört landstingets webbaserade
miljöutbildning för alla i företaget,
haft en egen miljöutbildning för samtliga medarbetare och varit på studiebesök på avloppsreningsverket i Skebäck
och hos Eon.
– Miljö är en komplex fråga och
vi vill att alla hos oss ska få överblick
över hela kedjan. Det vi jobbar allra
mest med är energieffektivisering och
avfall. Bland annat informerar vi våra
hyresgäster om källsortering. Där har
vi fått god acceptans och de allra flesta
ser det som något helt naturligt.
Hon fortsätter:
– Vi är en bra bit på väg i vårt
miljö- och klimatarbete. Vi gör
mycket i vardagen, som vi förut inte
har dokumenterat som miljöarbete.
Det gör vi nu. Vårt miljöledningssystem gör att vi kan dokumentera allt
vi gör, vilka rutiner vi har och hur vi
informerar om det vi gör.
Ett år på jobbet – och nu får
Inga-lille sällskap som bovärd
För ett år sedan började
Inga-lille Atterling som bovärd på Länsgården.
– Det har varit mycket
positivt. De boende kan
komma till mig med frågor
och vi hjälper dem också
med enklare åtgärder i deras
bostäder, säger hon.
kan vara svårt för den som är äldre och
till exempel inte vill stå på en stege.
Inga-lille besöker varje +55-boende
(Berggården 1 och 2 samt Ängen) en
gång i veckan och finns på plats för att
de boende ska kunna göra felanmälan,
komma med synpukter – eller helt
enkelt prata en stund.
– Man kan säga att det är ett slags
öppet hus. Ibland är det ett fåtal
boende som kommer, ibland kan det
vara många som dyker upp. Förutom
allmänna frågor om fastigheten har
det också varit en del frågor om vårt
nya passagesystem och bokningssystem, säger Inga-lille.
En nyhet är att Länsgården numera har
två bovärdar. Förutom Inga-lille, även
Sten Flender, som hjälper hyresgästerna med enklare tjänster i hemmet, en
service som är mycket uppskattad. Det
är många olika vardagliga göromål som
5
Länsgården sponsrar kultur och idrott
Lucka nummer 7: Frejas snöängel
Snön har lagt sig över Örebro. Det är den 7 december, det blåser kallt och i bakgrunden
övar O, Helga Natt-kören inför morgondagens konsert. För andra året i rad är Länsgården
med som luckvärd för Rådhusets julkalender – och några minuter efter fem syns den i ett av
fönstren: Linnea Kryléns illustration ”Frejas snöängel”.
Länsgården har under många år sponsrat både kultur och idrott, bland annat
Open Art, Örebro SK och KIF Örebro
i fotboll, Stadra teater och Indianerna
i speedway. Företaget har en policy
för sponsring som är den samma som
landstingets.
iväg tillsammans med ängeln till månen, förklarar Linnea.
– Vi försöker alltid involvera både
medarbetare och hyresgäster i de evenemang vi stöttar. I somras, till exempel, hade vi en guidad tur av Open Art
för våra seniorboenden, säger vd Jan
Andersson.
– Tillsammans med boken är illustrationen på rådhuset det mest publika
jag gjort. Det var verkligen roligt att
få se sin bild så stor och på en så fin
byggnad, säger Linnea när vi fikar tillsammans i Gamla Stan en stund efter
lucköppningen.
Nu är det december. Linnea Krylén, grafisk formgivare och illustratör,
har tillsammans med sin syster åkt från
Stockholm för att vara med på lucköppningen.
– Jag fick uppdraget före midsommar, och då är det inte helt lätt att få till
adventsstämning i en bild. Från början
hade jag en annan idé utan Freja. Men
så tänkte jag att det är klart att Freja ska
vara med.
6
Linnea är uppvuxen i Jämtland och
bor i Stockholm. Hon har en kandidatexamen som barnkulturvetare, och
hennes intresse för konst för barn genomsyrar allt hon gör.
Freja är figuren som finns med i
Linneas första bok ”Frejas plats”. Hon
finns även med som docka när Linnea har sagostunder för barn. Snart
ska Freja spela huvudrollen i Linneas
andra bok ”Frejas nyckel”. Och så gör
hon alltså en snöängel i ett av Rådhusets vackra fönster. 2013 års tema för
kalendern var ”Tänk om”, ett uttryck
som barn ofta använder.
– I den här bilden har ”tänk om”
med snöängeln att göra. Tänk om snöängeln ger Freja vingar och hon flyger
Hennes originalillustration ska Länsgården skänka till Ängens familjecentral under 2014.
– Vi kommer också att köpa några
exemplar av Linneas bok och ge till
familjecentralen på Ängen. Även Villekulla får böcker, samt en reproduktion
av illustrationen, berättar Jan Andersson.
7
Ny resa och nya mål för Matz
Ska jag fortsätta resa 5 000 mil om året i bil plus alla timmar med flyg och tåg?
Frågade sig Matz Karlsson. Svaret blev – nej. Därför blev svaret ja när han fick möjligheten
att börja jobba som ny fastighetschef på Länsgården. En ny resa har startat.
Matz Karlsson har stor erfarenhet av att
driva omfattande, nationella projekt
bland annat för Posten och Nordea.
Han var marknadschef på ett av Sveriges största företag inom rör, ventilation
och installation när jobbet på Länsgården dök upp.
– Jag kommer från fastighetssidan
från början och var sugen att gå tillbaka dit. Nu föll alla bitar på plats, jag
har ett nytt spännande jobb och kan
vara hemma mer med allt positivt som
det innebär, säger han.
Matz har det övergripande ansvaret för Länsgårdens fastigheter och
kommer också att arbeta som förvaltare med ansvar för Bettorp och Hjälpmedelscentralen.
– I mina senaste jobb har det handlat mycket om att delegera. Nu blir jag
mer operativ och deltar handfast i det
dagliga arbetet. Det är roligt att vara en
i gänget och snacka med arbetskompisarna varje morgon. Jag har ju varit
lagidrottare tidigare och vet hur viktigt
det är att alla är engagerade och känner
sig delaktiga.
Matz har en lång karriär som handbollsmålvakt i IFK Örebro, Lindeskolan, Eskilstunalaget CV och Start, där
han var med i A-truppen när laget låg i
Allsvenskan.
– Ett lag med enbart stjärnor når
sällan framgång. Men har man ett lag
med kompetenta spelare där alla vet
sina roller och fungerar ihop på alla
8
plan, har man större förutsättningar
att komma någonstans. Jag har varit
handbollstränare också, och vet hur
betydelsefullt det är att man som ledare
visar vägen och utnyttjar var och ens
kunskaper.
Hur ska han då visa vägen som fastighetschef och ledare på sin nya arbetsplats?
– Givetvis har jag en del idéer om
hur jag tycker vi ska driva fastigheterna
vidare, men det är än så länge bara på
diskussionsstadiet. Länsgården har helt
klart stor potential att utvecklas och
genomföra nya, större projekt. Vi är
välorganiserade och jag tycker det var
ett bra beslut att samla driftorganisationen. Där jag jobbade senast var vi
8 000 anställda, här är vi 20. Det säger
sig självt att vi har närmare till beslut
och lätt kan fånga varandra för korta,
spontana möten.
Utmaningar i framtiden?
– Förvalta bussdepåerna på ett bra
sätt och se till att vi har en bra mix av
hyresgäster i de fastigheter där privata
företag hyr av oss. När det gäller vård
och omsorg vore det spännande om vi
fick ansvaret att driva alla landstingsfastigheter som ligger utanför USÖ.
Hur det blir med det återstår att se.
Men det skulle betyda mycket för vår
utveckling
9
AtlasPROfilax, hyresgäst i Bettorpsområdet
Från fel läge till
rätt med unik metod
Många människor, även barn, har felställningar i kroppen. Ofta beror det på att Atlaskotan, den
översta halskotan, sitter i fel läge. Johanna och Magnus Widehammar avhjälper de fysiska och
psykologiska besvär och sjukdomar det medför med en unik metod – AtlasPROfilax.
Johanna och Magnus driver Widehammar AtlaspPROfilax på Bettorpsområdet. Båda är massörer i grunden, men
sedan en tid tillbaka jobbar de enbart
med Atlasprofilax, en teknik utvecklad
av schweizaren René-Claudius Schümperli, som själv besvärades av en förskjuten Atlaskota.
ett instrument som låser upp spänningarna i nackmuskulaturen. Det
gör att Atlas hittar sitt rätta läge, säger
Magnus.
– Vi funderade länge och väl innan
vi beslutade oss för att satsa enbart
på Atlasprofilax. Det är inget vi har
behövt ångra, vi är fullbokade så gott
som jämt, säger Magnus, som själv blivit hjälpt av den unika metoden.
– Kroppen får bättre förutsättningar
för att självläka, och överhuvudtaget
mår man mycket bättre. Många som
inte kunnat stå med raka ben och sätta
händerna i golvet, kan göra det efter
behandlingen, säger Johanna.
– Jag råkade ut för en bilolycka
1987 och blev frisk tack vare Atlasprofilax. Då tänkte jag, att det här är något
jag vill ge andra också.
Huvudet på en vuxen människa väger sju kilo. Atlaskotan bär inte bara
upp skallen, utan är också nyckeln till
rörlighet, balans och kontroll i ryggraden och skelettet. Rubbas kotans
läge förändras kroppshållningen. Det
kan ge smärta i nacken, bäckenrotation, skillnad i benlängd, ryggont, med
mera.
10
– Man blir lite som nysmord i kroppen
och får bättre hållning. Viktiga blodbanor och nerver ligger inte hellre längre i
kläm i passagen upp till hjärnan.
AtlasPROfilax Academy Switzerland®
– Atlasprofilax placerar kotan i rätt
läge. Det gör att ryggraden och skelettet hamnar i balans och kroppen fungerar som den ska. Jag brukar använda
en halskedja som liknelse. Om den
översta länken fastnar blir halskedjan
stel och orörlig. Rättar man till länken
blir halskedjan mjuk och följsam igen,
förklarar Johanna.
Atlasprofilax består av endast två besök. Det första är själva behandlingen,
det andra ett uppföljningsbesök med
massage och rådgivning.
– Behandlingen är ofarlig. Vi manipulerar inte själva kotan, utan använder
Hon och Magnus är två av sju certifierade Atlasproffs i Sverige och dryga
300 i hela världen. De har många bevis för att den icke-medicinska metoden främjar hälsa och självläkning. På
Widehammar AtlasPROfilax’s hemsida
finns olika kunders berättelser att läsa.
Samverkan en
framgångsfaktor
Hur når man framgång i framtiden? Hur ska man tillgodose människors behov
på olika plan? Och vad krävs för att kunna agera kraftfullt och framsynt? Det
här är frågor som inte enbart diskuteras i privata företag, utan även i dem
som är knutna till landsting och kommun och förväntas leverera affärsmässig
samhällsnytta. Länsgården är ett av dem. Här diskuterar Björn Eriksson, ny
styrelseordförande i Länsgården, och Jan Andersson, Länsgårdens vd, både
nutid och framtid ur Länsgårdens perspektiv.
11
Björn, som ny ordförande och mångårig ledamot, vilket av Länsgårdens
projekt brinner du extra mycket för?
BJÖRN: – Måste jag välja ett blir det
Ängen. Det är ett koncept som bygger
på nytänkande och samverkan. Vi har
fyllt alla lägenheter och vårdcentralen
och andra verksamheter fungerar bra. I
takt med att Örebro växer kommer vi
att få ser fler liknande vårdcentra med
tillgång till centrala servicefunktioner,
det är jag säker på.
Vilken betydelse kommer Länsgården att ha i framtiden?
BJÖRN: – När det gäller de landstingsnära delarna är vården givetvis
allra viktigast. Här kommer vi att få se
en utveckling där Länsgården kan spela
en stor roll. Vi är beredda att gå in och
bygga och investera när kommun och
landsting står för driften.
– Man ska komma ihåg att Länsgården
inte bara är Örebro, utan hela länet.
JAN: – Jag håller med Björn, Ängen
är genialt med vård och olika typer av
boende knutna till en och samma plats.
Jag tror att konceptet går att utveckla
vidare, med ännu fler verksamheter, till
exempel apotek, fotvård, hårvård samt
möjlighet till mat till seniorboendet.
Ängen är ett exempel på där vi som
fastighetsbolag har varit med tidigt i
planeringen. Det är viktigt att vi i ett
tidigt skede kan bidra med vår expertis
inom byggtekniska frågor, tillgänglighet, med mera.
JAN: – Förutom det Björn säger tycker
jag att våra ägare ska se oss som ett företag som möjliggör att de äldre kan bo
hemma längre och inte belasta sjukvården mer än nödvändigt. Alla tjänar på
att vi kan arbeta förebyggande med boendefrågor och den service som finns
kring det. För att det ska ske krävs en
samsyn och en samverkan när det gäller investeringar, nybyggnation och
utveckling av vårdcentraler och andra
områden. Samverkan är ett nyckelord.
Länsgården har tagit över åtta bussdepåer och diskussioner pågår om
ni ska ta över förvaltning och drift
av Länsteatern och Länsmuseet. Vad
kommer det här att innebära för företaget?
BJÖRN: – Vi får ett utökat ansvar och
det är naturligtvis en utmaning. När
det gäller teatern och museet är ännu
inget beslutat. Bussdepåerna kommer
att fortsätta drivas av operatörer, medan vi ska ha huvudansvar för övergripande frågor som säkerhet, överordnad
drift och annat.
Utvecklingen går mot att vi knyter
ihop länets kommuner. Hallsberg och
Degerfors är de enda kommunerna där
vi inte har verksamhet. Min åsikt är att
alla vårdcentraler borde koncentreras
till Länsgården för att vi ska kunna ta
ett helhetsgrepp kring utvecklingen när
det gäller drift och förvaltning.
När blir det aktuellt med att bygga
nya vårdcentraler?
BJÖRN: – Det vet vi inte i nuläget.
Men det vi vet är att Örebro växer, och
det kommer snart att krävas nya resurser inom en rad områden, inte minst
vård och omsorg. Kumla är också en
expansiv kommun som snart kommer
att behöva en ny vårdcentral. Hallsberg
likaså.
JAN: – Planer finns på utökade vårdcentraler, typ Ängen, vårdboenden och
andra boendeformer för seniorer. Och
när det blir aktuellt för nya projekt är
Länsgården kittet mellan kommun och
landsting.
12
JAN: – En nyckelfråga som har funnits
länge, är vilka av landstingets fastigheter som ska utvecklas i förvaltningsform, det vill säga inom landstinget,
och vilka som ska utvecklas i bolagsform, det vill säga inom vår verksamhet.
Som det ser ut idag har landstinget, av
förståeliga skäl, fokus på utvecklingen
av USÖ och läkarutbildningen. I det
perspektivet vore det en klar fördel att
låta vårdcentraler och olika vårdboenden utvecklas inom Länsgården.
Hur ska ägarna använda Länsgården?
BJÖRN: – För det första ska de utnyttja oss för att få kontinuitet och
långsiktighet inom det område där vi
jobbar. För det andra för att vi har stor
kapacitet samt hög kompetens inom
drift och förvaltning. Vi kan fokusera
på vår kärnverksamhet, medan ägarna
fokuserar på sin, det är optimalt.
JAN: – För teatern och museet är det
en styrka om vi kommer in. Vi tar med
varm hand emot båda fastigheterna för
att utveckla och bibehålla dem med ett
klokt fastighetsunderhåll. Resursmässigt kommer vi sannolikt inte att nyanställa, utan istället jobba effektivt med
den organisation vi har.
Vilka investeringar kan bli aktuella
den närmaste tiden?
JAN: – 2013 var våra investeringar förhållandevis låga, den stora satsningen
är förskolan Villekulla. Jag ser flera
framtida investeringar som kan bli aktuella, till exempel Skebäcks och Olaus
Petri vårdcentral, fastigheten på Faktorigatan och utveckling av tomter på
Bettorpsområdet. Det finns även andra
fastigheter och områden att jobba i
samverkan med landsting och kommuner.
– Alla våra bilar är miljöklassade och
när det gäller avfall har vi sopsortering i
alla våra anläggningar. 2014 tar vi nästa
steg. Målet är att använda förnybar energi i så stor utsträckning som möjligt.
Vi startar ett projekt i Askersund som
syftar till att sänka värmeförbrukningen.
Länsgården ska vara ”Den mest omsorgsfulla hyresvärden”. Vilka steg
har ni tagit under 2013?
JAN: – Numera har vi två personer
som jobbar nära våra hyresgäster. Vi
anställde en bovärd 2012 och under
2013 har vi utökat med en tekniker
som ska hjälpa våra seniorer med enklare göromål i deras lägenheter. Bovärden har tagits emot mycket positivt
och ihop med teknikern spelar hon en
stor roll. Vi har också investerat i ny
teknik för att underlätta för de boende.
Upplever hyresgästerna att ni är
”Den mest omsorgsfulla hyresvärden”?
Energi och miljö är en annan viktig
framtidsfråga. Vad händer där?
BJÖRN: – Vi rättar oss efter landstingets miljöpolicy. Den är tuff och innehåller områden som är viktiga även i
vår verksamhet. Miljöpolicyn är vårt
rättesnöre vid förvaltning och när vi
gör investeringar. Inom Länsgården
har vi också gjort en miljöutredning
och identifierat de frågor som vi ska
prioritera: energi, transporter och avfallshantering.
JAN: – De säger det inte på det viset.
Men våra kundundersökningar visar
att hyresgästerna tycker om att bo hos
oss och skulle rekommendera oss till
andra.
Länsgården har tidigare deltagit i
projekt om hjälpmedel i hemmet för
de äldre. Hur ser det ut på den fronten idag?
JAN: – Vi deltar fortfarande i det
projekt som handlar om innovativa
produkter i hemmet och är med i en
testgrupp. Vi är också med i ett projekt
som handlar om hjälpmedel inom vård
och omsorg där anpassade robotar kan
vara framtiden.
BJÖRN: – Det finns enormt mycket
inom teknikområdet, egentligen handlar det om att kunna utnyttja alla möjligheter. Det ställs också andra krav
idag på hjälpmedel i hemmet. Det som
förr var önskemål är idag myndighetskrav, till exempel när det gäller olika typer av larm. Det handlar om trygghet
för de äldre.
JAN: – Tillgänglighet är en prioriterad
fråga inom boende, vård och omsorg.
Det är viktigt att få komma ut och delta socialt i samhället. Då måste det finnas olika typer av hjälpmedel och det
måste finnas anpassade lägenheter och
hissar i fastigheterna.
BJÖRN: – Även vårdcentralerna måste
vara anpassade, välkomnande och attraktiva. En vårdcentral byggd på 80-talet skulle inte se ut så om den byggdes
nu.
JAN: – De flesta seniorer är pigga idag
och måste självklart kunna leva med i
samhället. Det ska vara lika självklart
att kunna låsa fast sin rollator som det
är att kunna låsa fast en barnvagn. I
fastigheterna ska det kanske ska finnas
garage för permobiler med laddstationer. Vem vet, allt är möjligt. Man
måste i alla fall utgå från det.
JAN: – Vi tittar givetvis på förnybar
energi, främst vindkraft, men även solenergi. Vår el köper vi från Nordpol,
och den kommer till stor del från vattenkraft. Generellt sett tittar vi hela tiden efter smarta lösningar som sänker
förbrukningen och utgår från rätt energislag. Idag styr vi alla energiflöden
i fastigheterna med vårt överordnade
system. Vi har direktöverföring från
varje fastighet, vilket gör att vi mycket
snabbt kan åtgärda eventuella fel och
brister.
13
Från veteranbilar
till kyrkan i Kiruna
De allra flesta träffar våra medarbetare enbart i deras yrkesroller. Vi ställde några frågor till var och en för att få reda
på vad de gör och gillar när de inte arbetar hos den mest
omsorgsfulla hyresvärden.
1) Det bästa med mitt jobb
Birgitta Östman Fastighetsförvaltare
15 år på Länsgården
1) Omväxlande
2) Aktiviteter med barnbarn, fotboll,
träna, resor, fritidshuset
3) Mitt fritidshus vid vattnet fyllt med
nära och kära
2) Intressen
3) Världens snyggaste byggnad/hus
Sten Flender Jaakko Haapanen Jan Andersson Fastighetstekniker/bovärd
Fastighetstekniker VD
7 år på Länsgården
17 år på Länsgården
6 år på Länsgården
1) Träffar olika personer varje dag.
1) Omväxlande arbetsuppgifter, ta
1) Få uppleva utveckling och man blir aldrig fullärd
eget ansvar, kundkontakter
se projektens färdiga resultat
2) Natur, fiske, sommarstugan,
snickeri
2) Gamla ting, hästar, träffa vänner, kontakterna med barnbarnen i
Thailand
2) Skog och sjö
3) Vårt 1800-talstorp
3) Taj Mahal i Indien
Inga-lille Atterling Hyresassistent/bovärd
Ulla Mattila Ekonom
17 år på Länsgården
1 år på Länsgården
1) Variation
1) Varierande arbetsuppgifter, träffa
olika människor i alla åldrar
2) Människor och natur
Jaakko
14
1. Omväxlande, fritt, utvecklande
2. Idrott, hus, hund
3. Brunna gård (mitt eget)
3) Mitt hus, eftersom jag har varit
med och ritat det…
Inga-lille
Stefan Berglund
Driftchef
3 år på Länsgården
3) Sagoslottet Neuschwanstein i södra
Tyskland
2) Min familj, speciellt att följa min
lilla dotters upptäckarglädje
3) Ett fint hus med vatten omkring,
det är min dröm
Sten
Jan
Ulla
Birgitta
Stefan
Göran
Hans
Lars
Göran Brewitz Fastighetstekniker
30 år på Länsgården
Alf Modigh Fastighetsförvaltare 14 år på Länsgården
Göran Holmbom Fastighetstekniker
1) Självständighet, lösa problem,
kundkontakt
1) Mångfalden
1. Varierande arbetstuppgifter
2) Friluftsliv, natur, husbil, resor
3) Burj Khalifa, Dubai
3) Ännu ej byggt, men för närvarande
operahuset i Sydney
Hans Matsman Ekonomichef 17 år på Länsgården
Martin Severinsson Fastighetstekniker 6 månader på Länsgården
1) Omväxlande och självständigt
1) Variationen på arbetsuppgifterna
2) Natur och kultur
2) Film, musik, litteratur, idrott
3) Det mytomspunna Taj Mahal
3) Vet ej, finns många
11 år på Länsgården
2) Allt som ger livet en mening
2) Familj, hus och hem, djur och natur, camping, resor – och bilar, såklart
3) Windsor
17 år på Länsgården
1) Mångsidigheten, kundrelationerna,
arbetets innehåll som helhet
2) Musik, konst, natur, hus och hem,
gamla ting
3) Stockholms slott
Cecilia Andersson Fastighetstekniker 6 år på Länsgården
3. Peterskyrkan i Rom
Ulf Storm
Fastighetstekniker
4 år på Länsgården
1) Varierande arbetsuppgifter, olika
varje dag
2) Veteranbilar, Volvo PV, innebandy
3) Operahuset i Sydney
Karl-Algot Svenheden Lars Johnsson Fastighetstekniker Fastighetstekniker/ansvarig
för elsäkerhet
17 år på Länsgården
1) Mångsidigheten och alla kundkontakter
2. Resor
1) Omväxlande
Caroline Warman Fastighetscontroller 18 år på Länsgården
2) Natur och friluftsliv
1) Självständigt och flexibelt
3) Kyrkan i Kiruna
2) Skidåkning, matlagning, film,
umgås med vänner
Agneta Näsman Receptionist
6 år på Länsgården
1) Händelserikt
2) Jordnära
3) Röd stuga med vita knutar
Matz Karlsson Fastighetschef
5 månader på Länsgården
1) Möten med olika människor
2) Idrott i olika former
3) Örebro slott
3) Casa Batlló i Barcelona av Gaudí
Cecilia
Alf
Martin
Karl-Algot
Caroline
Göran
Matz
Ulf
Agneta
15
Hurra, vi har fått en ny
16
avdelning!
Snart är det klart. Då kan alla
på Villekulla förskola glädja
sig åt ett nytt kök och en ny
avdelning.
Driftsystemet som redan
sparat tid och pengar
– Det är välbehövligt.
Kökspersonalen får en bättre arbetsmiljö och vi kan ta
emot fler barn som står i kö,
säger Catrin Eriksson, förskollärare på Villekulla.
Rätt driftsystem innebär tid och pengar att spara. Det har
Länsgården blivit varse under det gångna året.
Villekulla är Örebros största förskola. I
takt med att befolkningsmängden ökar
i Örebro ökar också trycket på Villekulla.
I förra årsredovisningen berättade vi
om arbetet med att sjösätta CITECT,
ett överordnat system som ger våra
drifttekniker överblick och full tillgänglighet till all styr- och reglerutrustning i fastigheterna. Nu har ett år gått
– och vi kan konstatera att utfallet av
systemet har varit positivt på många
plan.
– Med den nya avdelningen kommer
vi att ha tio avdelningar med cirka 175
barn, berättar Catrin Eriksson.
Den nya avdelningen, som ännu inte
fått något namn, är uppbyggd som de
övriga med ett stort rum, två mindre,
ett tvätt-/skötrum och en stor hall.
Arbetet med Villekulla har pågått sedan början av 2013 och är snart klart.
– Den 12 mars 2014 är det besiktning och sedan blir det öppning och
invigning av köket och den nya avdelningen i maj, säger Matz Karlsson, fastighetschef på Länsgården.
Det nya köket är extra välkommet för
personalen på Villekulla.
– Det tillagningskök vi hade tidigare
var gammalt, slitet och svårarbetat. Nu
får vi ett nytt fräscht kök med moderna
maskiner som blir betydligt lättare att
jobba i, säger Catrin Eriksson.
– Energistatistiken visar att vi sparar både el och värme.
Och tack vare effektivare beredskapshantering kommer våra
tekniker bättre förberedda på sina uppdrag, säger Stefan
Berglund, driftchef.
– Det har varit ett roligt och framgångsrikt år, säger Stefan Berglund.
Nästan alla anläggningar är uppkopplade mot systemet och under 2014 kommer hela vårt bestånd att vara anslutet.
Våra system ligger långt framme rent
tekniskt. Med det som utgångspunkt
kan vi fortsätta jobba vidare med att
optimera och effektivisera – och spara
ännu mer på energisidan.
Effektivare har Länsgården också
blivit när det gäller beredskapshanteringen, det vill säga utryckningar för
att åtgärda fel eller störningar i fastigheterna.
– Tidigare fick teknikerna larm via
Minicall. Det sa att något var fel, men
inte vad. Nu får de larm i klartext via
mail och får reda på direkt vad som är
fel. Det gör att de kan felsöka innan de
åker ut och kommer bättre förberedda.
Dessutom kan de starta med åtgärderna direkt, eftersom de inte behöver
börja leta efter felet på plats. Det här
har gjort att vi arbetar effektivare och
att uppdragen inte tar mer tid än nödvändigt.
– En annan fördel är att vi kan prioritera på ett annat sätt, vilket också
gjort oss effektivare. Genom att felsöka
via systemet, kan vi ta de akuta uppdragen först och vänta med andra. Förr
var vi alltid tvungna att åka ut och undersöka felet och kunde först då avgöra
om det var akut eller inte, säger Stefan.
– Det roliga är också att teknikerna
bejakar det här sättet att arbeta. De har
sett att CITECT gör deras jobb enklare
och blir mer och mer nyfikna på systemets möjligheter.
Skalskydd är ett annat område som
Länsgården investerat i under året.
– Vi vill förbättra skalskydd och
tillgänglighet i fastigheterna både för
hyresgästerna och för oss själva.
Skallåsning har införts i två fastigheter, Berggården och Olaus Petri vårdcentral.
– Våra tekniker har ett passerkort
för att komma in, medan hyresgästerna
och deras anhöriga har en tagg, som
används för passage, porttelefoni och
bokning av tvättstuga.
– Skalskydd och låsning på digital
väg är något som kommer mer och
mer. Vi kommer att införa det successivt och om fem år tror jag det finns i
alla våra fastigheter, säger Stefan Berglund.
17
Flygande start i en högre division
Som fotbollsspelare i småländska Fågelfors nådde han till division 4. Som fastighetstekniker
hos Länsgården får han spela i en högre division
– Vi sköter driften på ett smart sätt och ligger långt fram i den tekniska utvecklingen, säger
Martin Severinsson.
18
Martin var kontorsvaktmästare på en
bank i Stockholm, men kände att storstan inte var riktigt rätt för honom.
Därtill hade flickvännen (numera
frun) ett bra jobb i Örebro. Flytten hit
har han inte haft anledning att ångra.
Under den tvååriga utbildningen till
teknisk förvaltare på Yrkesakademin i
Örebro fíck han kontakt med Länsgården när han och hans studiekompisar
gjorde ett projektarbete om att energioptimera Olaus Petri vårdcentral.
Martins vardag handlar till stor del
om problemlösning på olika sätt.
– Vintern 2012 gjorde jag min
praktik på Länsgården och kom in bra
i gänget. Sedan gjorde jag ytterligare
en praktikperiod. Det ledde till att jag
blev fast anställd. I april 2013 slutade
jag skolan, var visstidsanställd över
sommaren och började jobba fast i september som fastighetstekniker. Under
sommaren fick jag rycka in överallt i
vårt bestånd. Det var suveränt, jag fick
en flygande start och fick direkt omsätta teori till praktik.
Apropå miljö, så lever Martin och
hans familj i härliga omgivningar på
landet utanför Glanshammar.
– Det är inspirerande att lösa problem och på så sätt vara till hjälp för
våra hyresgäster. Med vårt överordnade
system CITECT kan vi styra och finjustera inställningarna i våra tekniska
installationer. Det innebär att vi inte
slösar med energi. Vi tar tillvara på resurserna på ett klokt sätt, vilket gynnar
våra hyresgäster, oss som företag och
givetvis miljön.
– Vi är nyblivna husägare. Det är
ganska roligt, det är ett Fågelforshus
och jag kommer från Fågelfors och har
jobbat i husindustrin där nere. Cirkeln
är sluten, säger han och ler.
Förutom familjen, ägnar Martin fritiden åt film, lite gitarrspel och styrketräning, även om det var ett tag sedan
han regelbundet besökte ett gym.
– Sedan gillar jag fotboll också. Spelade aktivt i Fågelfors division 4-lag
och hade tänkt fortsätta, men det blev
inte så. Men jag följer fotboll, kollar
resultaten och blir glad när Blåvitt vinner.
I jobbet blir han glad när hyresgästerna är nöjda.
– Ofta får både jag och mina arbetskompisar direkt feedback från hyresgästerna. Ett ”tack” eller ”det gick
snabbt” gör att det känns bra efter jobbet. Hyresgästen är alltid nummer ett,
säger Martin, som ser flera utmaningar
för Länsgården i framtiden.
– Vi satsar redan idag på ny teknik,
och jag vill att vi fortsätter teknikutvecklingen och satsningen med att energioptimera våra fastigheter. Förutom
att få ner energiförbrukningen måste vi
också driva vårt bestånd med förnybara
energikällor; vind, vatten och sol.
Så uttalar sig bara en fastighetstekniker som vill fortsätta spela i en hög
division.
19
NOTISER
Hallå där Oskar Nord
– hur var det att vara
sommarpraktikant på
Länsgården?
Vad hade ni för arbetsuppgifter?
Oskar Nord var en av fyra sommarpraktikanter hos oss den gångna sommaren. Killarna gjorde ett kanonjobb,
och vi frågade Oskar hur det var att
sommarjobba på Länsgården.
Kan du tänka dig att jobba med fastigheter i framtiden?
– Det var roligt. Jag och mina kompisar trivdes och kom snabbt in i gemenskapen.
– Just nu utbildar jag mig till civilingenjör inom medieteknik, och det
ligger ju ganska långt från fastigheter.
Men jag är inte främmande för att jobba med fastigheter, det är en intressant
bransch.
Björn tar över
efter Andreas
Här är vår nye driftchef
Länsgården har fått en ny styrelseordförande. Björn Eriksson har tagit över
efter Andreas Svahn, som är nytt kommunalråd i Hallsberg.
Mats Strömberg tar över som ny driftchef efter Stefan Berglund, som fått ett
nytt jobb i hemstaden Västerås. Mats
börjar den 22 april 2014.
Anton kommer tillbaka
Länsgården övertar åtta bussdepåer
I slutet av året jobbade Anton Johansson hos oss som förvaltarpraktikant.
Anton läser till fastighetsförvaltare på
yrkeshögskolan Newton i Stockholm
och går ut till sommaren 2014. Dessförinnan kommer han tillbaka till oss
i mars för ännu en tre månaders praktikperiod.
– Praktiken var rolig och lärorik.
Det är nyttigt att komma ut i verkligheten och omsätta utbildningen i
praktik. Arbete med byggnader är intressant. Inte minst den tekniska delen,
som jag har inriktat mig på i utbildningen.
Vad händer när du går ut i juni
2014?
– Jobb finns, det vet jag, men var
jag hamnar vet jag inte. Jag hoppas på
Länsgården, det är ett bra företag. Och
nu har jag ju fina kontakter där.
20
– Vi gjorde många olika saker. Till exempel målade vi bänkar, gjorde snyggt
på uteplatser och klippte buskar. Det
var skönt att jobba mycket utomhus.
Vid årsskiftet 2013/14 övertog Länsgården förvaltningen av länsbussdepåerna i Nora, Kopparberg, Laxå,
Hällefors, Karlskoga, Askersund,
Odensbacken och Lindesberg. Övertagandet innebär att Länsgården nu
har verksamhet i fyra nya kommuner
(Nora, Ljusnarsberg, Laxå och Lindesberg).
Ny vårdcentralsjour i Kumla
I maj öppnade en ny vårdcentralsjour
vid Fylsta vårdcentral i Kumla. Därmed får de som bor i Hallsbergs, Askersunds och Kumla kommun kortare
väg att åka om de blir sjuka under kvällen eller helgen och inte kan vänta till
nästa vardag.
Varför öppnade den nya vårdcentralsjouren just i Kumla? Lennart
Svärd, verksamhetschef vid Kumla
vårdcentral, svarar:
– Fylstamottagningen har ett bra läge.
För patienter från Hallsbergs eller Askersunds kommun blir det enklare att
ta sig till Fylstamottagningen än till
Örebro. Och om någon behöver åka
vidare till Universitetssjukhuset är de
redan en bit på väg. Det är också nära
till ambulansen som finns vid Byrstakorset. Om en patient visar sig vara så
allvarligt sjuk att han eller hon behöver
köras till akuten snabbt är ambulansen
här på kort tid.
Vårdcentralsjouren är bemannad med
en sjuksköterska, en undersköterska
och en läkare.
Länsgårdens styrelse
Överst fr v: Eva Karvonen, Margareta Scherlund, Jan Andersson, vd. Rad två uppifrån, fr v: Krister Tornberg, suppleant,
Torgny Larsson, Håkan Kangert. Rad tre uppifrån, fr v: Ann Lindvall, suppleant, Björn Eriksson, styrelseordförande, Barbro
Klaeson. Nedre raden: Hans Matsman, styrelsesekreterare. Gunnar Fransson saknas på bilden.
21
Året 2013 i sammandrag
Året 2013 i sammandrag
Hyresintäkter mkr
RESULTAT
Årets resultat efter finansnetto blev 15,4 (17,5) mkr.
Resultatet efter bokslutsdispositioner och skatt blev
4,5 (4,8) mkr.
Resultat
Årets resultat efter finansnetto blev 15,4 (17,5) mkr. Resultatet efter bokslutsdispositioner
och skatt blev 4,5 (4,8) mkr.
!
Utbildning
9
Intäkter
Bostäder
16
Årets intäkter uppgick till 136,5 (134,0) mkr och fördelade sig enligt följande diagram.
!
Produktion/Kontor
16
INTÄKTER
Årets intäkter uppgick till 136,5 (134,0) mkr och
fördelade sig enligt följande diagram.
Seniorboende
14
KOSTNADER
De totala kostnaderna för året uppgick till 121,1
(116,5) mkr varav driftkostnaderna uppgick till 38,6
(37,7) mkr.
INVESTERINGAR
Investeringarna under året uppgick till 11,6 (29,1)
mkr. Större delen av dessa avser en pågående tillbyggnation av förskolan Villekulla i Örebro.
Vård/
Äldreboende
80
!
!
!
Kostnader
De totala kostnaderna för året uppgick till 121,1 (116,5) mkr varav driftkostnaderna uppgick
till 38,6 (37,7) mkr.
!
Investeringar
Nettoomsättning (tkr)
2009
2010
Resultat efter finansiella poster (tkr)
2011
2012
2013
NYCKELTAL
Översikt (tkr)
2013
2012
2011
2010
2009
Nettoomsättning
136 507
133 972
121 957
107 761
111 228
15 376
17 499
19 510
12 552
25 937
Rörelsemarginal
24,2%
24,2%
28,6%
19,2%
30,3%
Avkastning på eget kapital
12,3%
14,5%
17,1%
11,7%
26,2%
720 761
698 585
687 569
665 102
519 337
17,7%
17,6%
17,2%
16,5%
20,3%
20
20
20
21
21
Resultat efter finansiella poster
Balansomslutning
Soliditet
Medeltal anställda
22
RESULTATRÄKNING
Belopp i tkr
Nettoomsättning
Driftkostnader
Underhållskostnader
Fastighetsskatt
Avskrivningar/nedskrivningar
Bruttoresultat
2013
2012
2011
2010
2009
136 507
-38 590
-26 296
-1 032
-27 463
43 126
133 972
-37 652
-27 819
-150
-27 336
41 015
121 957
-36 840
-25 403
-1 756
-24 232
33 725
107 761
-38 276
-18 938
-818
-19 547
30 182
111 228
-39 663
-25 440
-997
-19 451
25 677
Administrations- o marknadsföringskostnader
Resultat vid försäljning av fastigheter
Rörelseresultat
-10 113
-8 649
-9 226
-9 481
-9 769
0
33 013
0
32 366
10 345
34 844
0
20 701
17 801
33 709
Finansnetto
Resultat efter finansiella poster
-17 637
15 376
-14 867
17 499
-15 334
19 510
-8 149
12 552
-7 772
25 937
-9 684
-1 225
-10 463
-2 211
-7 019
-3 404
-7 622
-1 298
-12 208
-1 554
4 467
4 825
9 087
3 632
12 175
2013
2012
2011
2010
2009
629 896
8 599
9 183
925
0
6 834
65 324
720 761
654 276
9 089
243
1 027
0
10 267
23 683
698 585
653 234
9 122
44
1 350
10
7 888
15 921
687 569
445 316
7 267
162 359
3 640
39
46 455
26
665 102
431 755
6 473
48 252
1 594
39
15 866
15 358
519 337
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Bundet eget kapital
Fritt eget kapital
Obeskattade reserver
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
12 000
102 324
17 059
535 000
54 378
12 000
97 857
17 375
535 000
36 353
12 000
93 032
17 912
530 000
34 625
12 000
83 946
18 893
350 000
200 264
12 000
80 313
18 271
350 000
58 754
Summa eget kapital och skulder
720 761
698 585
687 569
665 102
519 337
Bokslutsdispositioner
Skatt
Årets resultat
BALANSRÄKNING
Belopp i tkr
TILLGÅNGAR
Byggnader och mark
Inventarier och övriga anläggningstillgångar
Pågående nyanläggningar
Finansiella anläggningstillgångar
Varulager
Kortfristiga fordringar
Kassa och bank
Summa tillgångar
23
FLERÅRSÖVERSIKT
Belopp i tkr
2013
2012
2011
2010
2009
136 507
15 376
4 467
133 972
17 499
4 825
121 957
19 510
9 087
107 761
12 552
3 632
111 228
25 937
12 175
629 896
323 554
535 000
720 761
654 276
271 136
535 000
698 585
653 234
382 382
530 000
687 569
445 315
299 503
350 000
665 102
431 755
262 713
350 000
519 337
117 559
1 964
20
118 225
802
20
116 883
762
20
104 686
929
21
113 515
1 214
21
126 926
17,7
132,7
60 476
42 839
8,4
44,3
122 662
17,6
93,4
59 702
44 835
8,6
44,6
118 233
17,2
68,8
48 732
33 398
7,1
40,0
109 548
16,5
23,2
40 248
32 100
6,1
37,3
105 468
20,3
53,2
35 386
14 526
6,8
31,8
Resultaträkning
Nettoomsättning
Resultat efter finansiella poster
Redovisat resultat efter skatt
Balansräkning
Fastigheternas bokförda värde 1)
Taxeringsvärden
Fastighetslån
Balansomslutning
Diverse fakta
Uthyrbar area, m²
Vakant area, m²
Medeltal anställda
Nyckeltal
Justerat eget kapital 2)
Soliditet i % 3)
Balanslikviditet i % 4)
Driftnetto 5)
Betalnetto 6)
Direktavkastning i % 7)
Vinstmarginal 8)
Definitioner:
1) Inkluderar mark och markanläggningar
2) Eget kapital plus obeskattade reserver minskat med 28 % schablonskatt
3) Justerat eget kapital dividerat med totalt kapital
4) Omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder
5) Nettoomsättning minus driftkostnader, underhållskostnader, fastighetsskatt o adm kostnader
6) Driftnetto minus räntekostnader
7)Driftnetto dividerat med totalt kapital
8) Driftnetto dividerat med nettoomsättning
24
FASTIGHETSINNEHAV
Fastighet
Gatuadress
Karossen 5
Karossen 19
Gåsen 7
Bettorpsgatan 12
Bettorpsgatan 10-12
Slussgatan 2-8
/Wadköpingsvägen 21-35
Fredsgatan 34
Fredsgatan 36-38/Faktorigatan 13
Alnängsgatan 6
Alnängsgatan 8
Alnängsgatan 10/Fredsgatan 32
Storgatan 33, Ribbingsgatan 6-8,
Köping-Hultgatan 4-8
Propellervägen 14
Skolgatan 36-38,
Berggatan 46-50
Slussgatan 10-12
Eklundavägen 6
Klerkgatan 16
Landbotorpsallén 17-19,
Boskärsgatan 48
Berggatan 48-50, Skolgatan 36 b,
Honolulugatan 1
Grillgården 2
Grillgården 3
Grillgården 17
Grillgården 18
Grillgården 19
Vilan 2
Nikolai 3:313
Epidemisjukhuset 3
Gåsen 8
Diskusen 11
Hissmontören 1
Propellern 4
Epidemisjukhuset 4
Summa Örebro
Byggnad
Bokfört värde, tkr
Mark Markanläggn.
2 174
2 522
Totalt
53 882
15 930
2 981
2 088
5 968
2 175
548
902
6 350
2 819
1 198
39 213
477
1 695
697
350
971
6 387
11 153
17 780
2 639
3 521
647
329
14 439
21 630
12 996
1 294
7 823
190 358
3 402
185
820
10 415
246
26
144
3 164
16 644
1 505
8 787
203 937
102 831
4 539
1 637
109 007
468 058
46 329
10 935
525 322
17
29
58 144
24 420
5 156
1 025
2 614
7 076
3 169
2 169
45 600
Sjukhuset 1
Summa Askersund
Torebergsvägen 15
11 483
11 483
5 048
5 048
21
21
16 552
16 552
Spannremmen 2
Saturnus 6
Summa Kumla
Norra Kungsvägen 10
Sörbyvägen 8
20 482
3 583
24 065
4 638
575
5 213
164
165
25 284
4 158
29 442
Gillershöjden 17:1, 17:8
Summa Hällefors
Gillersvägen 20
11 775
11 775
1 606
1 606
30
30
13 411
13 411
Hälsan 2
Påfågeln 1
Summa Karlskoga
Österleden 10, Bättringsvägen 4
Bergsmansgatan 6-8, Urbrinken 4
16 573
25 604
42 177
2 255
737
2 255
737
19 565
25 604
45 169
557 558
60 451
11 888
629 896
Summa Länsgården
Fastigheter AB
25
Länsgårdens fastighetsbestånd
Länsgårdens fastigheter i Örebro
BETTORP
LUNDBY
BOGLUNDSÄNGEN
DRA RUNNABY
VIVALLA
Vilan 2: Storg 33, Ribbingsg 6-8,
Köping-Hultg 4-8
HAGABY
HENNINGSHOLM
HJÄRSTA
MELLRINGE
RINGSTORP
HOLMEN
BARONBACKARNA
VARBERGA
HAGA
RYNNINGEÅSEN
Grillgården 2, 3 17-19: Fredsg
34, 36-38 / Faktorig 13,
Alnängsg 6, 8 och 10. Fredsg 32
GRENADJÄRSTADEN
MARKBACKEN
OXHAGEN
VASASTAN
SOLHAGA
VÄSTHAGA
ROSTA
ARLSLUND
Hissmontören 1: Klerkgatan 16
ÖRNSRO
ÅBY
SÖDERMALM
SKRÅMSTA
EKLUNDA
Nikolai 3:313: Propellerv 14
NASTA
ASPHOLMEN
SÖRBY
TYBBLE
SÖRBYÄNGEN
BISTA
LADUGÅRDSÄNGEN
Propellern 4: Landbotorpsallén
17-19, Boskärsgatan 48
0,00
26
Karossen 5 och 19: Bettorps­
gatan 10-12
Hällefors
Örebro
Karlskoga
VENAN
Epidemisjukhuset 3:
Skolg 36-38, Bergg 46-50
Kumla
Askersund
RYNNINGE
Epidemisjukhuset 4: Bergg 4850, Skolg 36b, Honolulugatan 1
Länsgårdens övriga fastigheter i Örebro län
Gåsen 7: Slussgatan 2-8 /
Wadköpingsv 21-35
Hällefors: Gillershöjden 17:1,
17:8: Gillersvägen 20
Karlskoga: Hälsan 2:
Österleden 10, Bättringsvägen 4
Gåsen 8: Slussgatan 10-12
Kumla: Spannremmen 2:
Norra Kungsvägen 10
Karlskoga: Påfågeln 1: Bergsmansgatan 6-8, Urbrinken 4
Diskusen 11: Eklundavägen 6
Kumla: Saturnus 6: Sörbyvägen 8
Askersund: Sjukhuset I:
Torebergsvägen 15.
ALNÄNGARNA
NÄSBY
ALMBY
ÖSTRA MAR
0,25
0,50
0,75
1,00 km
2010-02-02
27
Länsgården Fastigheter AB
Besöksadress: Skolgatan 36.
Postadress: Box 1530, 701 15 Örebro.
Tel: 019-602 39 70.
Org. nr. 556501-8370
[email protected] www.lansgarden.se
Produktion: Ordalag, Magnus Wahman Fotograf AB, Unenge R&M AB.