Transcript Angelika Stürzl: Österrikes språkliga minoriteter - STR-T

Angelika Stürzl: Österrikes språkliga minoriteter
Österrike har sedan 1955 varit en självständig republik. Landet har förändrats kraftigt sedan
den tid då det utgjorde den ena delen av den så kallade Dubbelmonarkin Österrike-Ungern.
Med splittringen följde långvariga krig. Men från dubbelmonarkins tid finns ändå många
olika slags kvarlevor, synliga som osynliga, både vad gäller det inre livet i landet och landets
gränser. Ett arv både i gränsområden och i huvudstaden Wien är existensen av sex språkliga
minoriteter. Det nuvarande Österrike har erkänt inte mindre än sex autoktona minoriteter: i
delstaterna Kärnten och Steiermark bor det slovener, i Burgenland kroater och ungrare, i
Wien slovaker och tjecker och Burgenland har dessutom en romsk minoritet.
Österrike har ca 8,5 miljoner invånare. Landets yta är 83.000 km2. Större delen av
befolkningen talar tyska. Endast 1.5% av invånarna tillhör någon av minoriteterna. Dessa
siffror är dock inte exakta. Säkra statistiska uppgifter har inte gått att få fram. Detta beror
delvis på felaktigt ställda frågor, dels på att inte alla som tillhör en minoritet vill avslöja sin
minoritetsidentitet offentligt.
Republiken Österrike erkände första gången de autoktona minoriteternas rättigheter i
statsfördraget från Saint Germain 1919. Dessa rättigheter har sedan ändrats och förbättrats vid
flera tillfällen till förmån för minoriteterna. År 1998 ratificerade så Österrike Europarådets
ramavtal till skydd för nationella minoriteter.
I enlighet med de nämnda avtalen har Österrike erkänt sina minoriteters rätt att bilda egna
föreningar, arrangera egna sammankomster, grunda egna skolor och ge ut egna tidningar.
Dessutom har minoriteterna rätt att använda egna ortnamn och vägskyltar och att vända sig till
olika myndigheter på sina egna språk i ärenden som gäller både kommunala och statliga
frågor. Samtliga minoriteter har dessutom en egen tjänsteman placerad i huvudstaden Wien,
med uppgift att företräda minoriteterna och bevaka deras rättigheter på central nivå.
Oberoende av att dessa rättigheter varit i kraft har i synnerhet den slovenska minoriteten i
Kärnten fått kämpa hårt för sin ställning. Anledningen till detta är att det i Kärnten sedan
tidigare rått stridigheter mellan tysktalande och slovensktalande om två saker: den ena har
gällt införandet av ett tvåspråkigt skolsystem, den andra tvåspråkiga vägskyltar. I skolfrågan
har man 2010, efter en konflikt som pågått i 38 år, nått en överenskommelse. Den otäckaste
händelsen i samband med skolfrågan var en bombattack mot den tvåspråkiga skolan i
Klagenfurt 1994. Brevbomber riktade till minoritetsaktivister har också förekommit.
Inom samtliga sex minoriteter är en av de svåra frågorna idag oron för att den egna
befolkningen ska minska och assimileras med majoriteten. Det finns flera olika orsaker till
denna oro: 1) minoritetsbefolkningen bor utspritt i olika områden inom landet, 2) den ökande
mobiliteten inom landet, 3) blandäktenskapen, och 4) den omständigheten att
arbetsmarknaden till övervägande del är tyskspråkig. Vad som däremot ger hopp inför
framtiden är det faktum, att allt fler unga minoritetsföreträdare blivit medvetna om sina rötter
och vill verka för att bevara sina mor- och farföräldrars och de egna föräldrarnas språk och
kultur. Minoriteternas egna organisationer är viktiga. De fungerar som stöd för minoriteterna.
Alla sex har egna tidningar och tidskrifter. Österrikisk radio och TV producerar radio- och
TV-program på minoritetsspråken. Dessutom finns en nationell förening,
”Minoritetsinitiativet”, som arbetar för en positiv samlevnad mellan minoriteterna och
majoritetsbefolkningen.
Avslutningsvis kan man säga, att minoriteternas situation i Österrike, med Kärnten som
undantag, är jämförbar med andra europeiska minoriteters förhållanden. Genomförandet av
nödvändiga reformer är en långsam process. Framtiden får utvisa vilken riktning utvecklingen
i Österrike kommer att ta. Man ser nu med särskild spänning på utvecklingen i delstaten
Kärnten, där man hoppas på en politisk förändring i samband med de förestående valen.
Om Angelika Stürzl
Angelika Stürzl är född i Wien, Österrike. Hon är 26 år. Hon har studerat kulturvetenskap, ett
ämne där hon vid universitetet i Klagenfurt avlagt en fil. kand.-examen. Hon håller för
närvarande på att avsluta ett arbete för mastersexamen, där hon undersöker hur man i den
svenska och finländska nutidslitteraturen framställer relationen mellan majoritet och
minoritet, dvs. samexistensen å ena sidan mellan sverigefinnar och svenskar i Sverige, å andra
sidan mellan finlandssvenskar och den finska majoriteten i Finland."