Transcript Oklart halmvärde

Oklart halmvärde
Gamla tabellvärden säger att rapshalmen skulle vara värd
nästan en 1000-lapp per hektar. Men några nytagna prover
av höst- och vårrapshalm våren 2012 visar betydligt lägre
värden. Rapshalmens värde är helt enkelt oklart och fler
analyser efterlyses.
Text: Albin Gunnarson, Svensk Raps
Brinna eller inte brinna.
Rapshalm ger precis som
linhalm bra med värme
och väldigt lite aska. Att
bärga halm och elda den
är dock en dyr historia om
man räknar på växtnärings­
innehållet enligt gamla
t­abellvärden. Men analyser
vårvintern 2012 visar lägre
innehåll och lägre växtnäringsvärde. Foto: Jens
Blomquist
Halmanalyser sökes
Har du en hyggligt färsk analys
av raps- eller linhalm? Då är
du välkommen att kontakta
Albin Gunnarson för att skingra
frågetecknen kring oljeväxthalmens värde. Du når Albin per
e-post på [email protected]
eller på mobil 070-568 60 27.
22
H
alm från raps och lin an­
ges innehålla mycket
växtnäring. Åtminstone
mer än spannmål visar gamla
tabellvärden. Men tydliga data
på hur mycket växtnäring som
egentligen finns i halm saknas och
är ofta mycket gamla.
Hänger med genom åren
Gamla tabellvärden som redovisas
i bl.a. JTI-rapport 282 från 2001
härstammar från den i lantbruket
välkända boken ”Växtodling 1 –
Marken” utgiven senast år 1990.
Det är oklart hur gamla tabellvärdena är, men de har transporterats
vidare genom decennierna.
Enligt den tabellen skulle halm
från oljeväxter innehålla så mycket
som 12–15 kilo kväve, 2 kilo fosfor och 25–30 kilo kalium per ton
(se tabell). Det är 2 till 3 gånger
mer än vad man finner i halm från
spannmål. Andra tabellvärden är
både högre och lägre. Publicerade
växtnäringsdata för linhalm har
inte gått att finna.
Kortare strå och stjälk
När man jagar data på hur mycket växtnäring det finns i halm är
alltså variationerna ganska stora
och uppgifterna osäkra. En orsak
kan vara vad växtförädlingen har
åstadkommit. Växtförädlingen
har förändrat längden på både raps
och vete under de senaste decennierna. Halmskördarna när det
gäller främst stråsäd har blivit på-
tagligt lägre. Jämför till exempel
halmmängderna från höstvetesorten
Kosack med 105 cm strålängd, med
dagens moderna kortare vetesorter
som Harnesk, Nimbus och Boomer
som landar kring 70 cm. För ­rapsens
del har t.ex. dvärghybriderna på runt
110 cm kraftigt sänkt halmmängderna jämfört med marknadens längsta
sorter i form av MSL-hybrider med
Compass som den ståtligaste.
Regn och tröska påverkar
En annan orsak till variationen kan
vara om rapsgrödan har lyxkonsumerat kalium på kaliumstarka lerjordar, men också hur väderleken
har påverkat den mogna grödan
eller halmsträngarna. När halmen
utsätts för regn kommer vissa näringsämnen att lakas ur halmen,
t.ex. kalium och klor. På så sätt kan
vissa näringsämnens koncentration
i halm stiga eller sjunka vilket bidrar till varierande värden mellan
år, fält och skördetid. Ytterligare en
faktor som kan ha ändrats under de
senaste 30 åren är skördetekniken.
Andelen växtnäring i boss och agnar skiljer sig mot i strå och stjälk.
Om det är så att dagens moderna
tröskor skiljer kraftigare på boss
och agnar från strån kan koncentrationen av växtnäring i halmen
påverkas även av detta.
Inga frågetecken skingrade
Allt detta gör att publicerade
­t abellvärden kan vara ganska
osäkra. För att för att testa om
Svensk Frötidning 5/12
gamla tabellvärdena är rimliga
plockade vi under vintern ut ett litet stickprov av halm från höst­raps,
vårraps och oljelin. Men säkerheten
ökade inte alls i stickprovsundersökningen. De analyssvar vi fick på
våra prover avviker ganska kraftigt
mot vad vi finner i litteraturen eftersom framförallt N- och K-innehållet var lågt.
Lägre halmskörd per hektar
Halmskördarna i kilo bärgad
halm från fält skiljer så klart också mellan år, sort och fält. Bedömningen är att man med dagens
korta spannmålssorter kan bärga
runt 1,5 till 2,5 ton halm per hektar. Samma värden gäller för raps
där vårgrödorna hamnar i det nedre intervallet och höstgrödorna i
det högre. När det gäller lin handlar det om betydligt lägre mängder, från 500 kilo till drygt 1 ton
per hektar. Stora lokala variationer kan självklart förekomma.
Svensk Frötidning 5/12
Stor skillnad i halt
Växtnäringsinnehåll i halm (kg/ton)
Stråsäd, tabellvärde
N
P
Torrsubstans
K
S
Ca
%
5
1
8–10
-
Enstaka
-
Oljeväxter, tabellvärde
12–15
2
25–30
-
Enstaka
-
Höstraps, analys 2012
5,2
1,0
3,0
1,2
9,7
89
Vårraps, analys 2012
9,0
1,2
5,4
2,1
10,5
87
Oljelin, analys 2012
5,9
3,0
6,5
4,6
0,0
90
Tabellen jämför äldre uppgifter om växtnäringshalter i halm med ett litet stickprov av halm från
höstraps, vårraps och oljelin vintern/våren 2012. Våra prover togs ut under våren på lagrad torr
halm under tak med en ts-halt på 85–90 procent. Hur och när provtagning skedde i gamla tabellvärden framgår inte.
Dyrt med gamla värden
Är gamla tabellvärden fortfarande
korrekta så är oljeväxthalmen 3
gånger så mycket värd som stråsädeshalm ur växtnäringssynpunkt
(se figur sid. 24). Då skulle stråsädeshalm vara värd dryga 300 kronor per hektar och rapshalm dry-
ga 900 kronor per hektar räknat
på växtnäringsinnehåll av NPK
och dagens halmskördar. Då förefaller det synnerligen kostsamt
att bärga rapshalm från fält för
att elda. Åtminstone om man inte
kan säkerställa en effektiv och
jämn återförsel av askan till fält.
»
23
Värdet varierar
En ögonblicksbild
24
Växtnäringsvärde (kr/ha)
Visar emellertid våra stickprov
en korrekt bild indikerar de där­
emot att rapshalm i medeltal är
värd knappt 300 kronor per hektar och lin endast knappt hälften.
Vi har ju så klart endast ett fåtal
analyser, mer att beskriva som en
ögonblicksbild från några fält som
skördades 2011. Men om växt­
näringsinnehållet är så pass lågt
som analyserna visade så är det
inte fullt så dramatiskt att elda
rapshalm i halmpanna.
Stickprovsundersökningen är
dock inget annat än just några
enstaka provsvar. Frågan är om
det inte är dags att börja samla in
nya analyssvar på halmskördar
i Sverige. Halmskördar från ett
­Sverige som dragit ned både på
fosfor- och kaliumgödsling under
de senaste decennierna vilket kan
vara en av orsakerna till de låga
växtnäringshalterna i raps- och
­l inhalm. «
Låg halmskörd
1400
å
Str
Hög halmskörd
1200
Medel
1000
800
600
400
200
0
s äd
,
el
t ab
lvä
ev
O lj
rd e
äx t
er,
el
t ab
lvä
st
Hö
rd e
r ap
s,
12
12
12
s 20
s 20
s 20
al y
al y
n
n
a
a
,
s,
e lin
r ap
O lj
Vår
ly
ana
Räknar man på värdet av halmen enligt gamla tabelluppgifter och de prover som
­analyserades våren 2012 blir skillnaden stor. Gamla siffror säger att halmskörden
av oljeväxter i medeltal skulle vara värd 900–1000 kr/ha, medan analyserna våren
2012 pekar på betydligt lägre värden. Beräkning efter halmskördar i tabell nedan,
samt N=10, P=17, K=11 kronor per kilo.
Låg halmskörd, kg/ha Hög halmskörd, kg/ha
Stråsäd, tabellvärde
1500
2500
Oljeväxter, tabellvärde
1500
2500
Höstraps, analys 2012
2000
2500
Vårraps, analys 2012
1500
2000
Oljelin, analys 2012
500
1000
Svensk Frötidning 5/12