Minnesanteckningar Nätverksträff om Enskilda Avlopp Tingsryd 2014-11-06

Deltagare (möjligt att någon saknas): Fredrik Martinsson, Tingsryds kommun Kristina Brovall, Tingsryds kommun David Lindsjö, Älmhults kommun Annika Sandberg, Älmhults kommun Anders Börjesson, Ronneby kommun Åsa Bengtsson, Miljöförbudet Blekinge Väst Emelie Gustavsson, Ljungby kommun Ann-Mari Åhlander, Ljungby kommun Per-Ove Oscarsson, Uppvidinge kommun Ylva Zimmerbäck, Markaryds kommun Ingrid, Markaryds kommun Student, Markaryds kommun Åsa Olofsson, Karlskrona kommun Eric Torkelsson, Karlskrona kommun Jenni Gröning, Karlskrona kommun Madelene Hammar, Karlskrona kommun Henrik Ohlin, Växjö kommun Lasse Waltersson, Alvesta kommun (avvek vid lunch) Andreas, Alvesta kommun (avvek vid lunch) Kenta, Alvesta kommun JTI tar fram faktablad till våren gällande fraktioner för förstärkningslager. WSP har fått pengar från HaV för att göra en förstudie om kartverktyg som ett stöd för att bedöma hög eller normal skyddsnivå. Karlskrona har yttrat sig i ärendet. Kartverktyget använder sig av tre olika lager. Fosfor, kväve och smittskydd. Ronneby kommun använder sin karta på ett sätt så att de avlopp som är markerade med grönt och därmed är godkända byter färg efter en viss tid då det är dags att göra tillsyn. Dom flesta kommuner informerar inte om att kartor som skickas ut eventuellt inte är skalenliga. Tingsryds kommun har en ruta i kartan i vilken det står att kartan inte är skalenlig. Tingsryd skickar ut ett exempel på detta. Vi gör på olika sätt med yttranden. Vissa begär yttranden från grannar som dom anser berörda även om det inte finns någon bostad på grannfastigheten. Vissa begär aldrig yttranden och andra begär endast yttranden från grannar med bostad på sin fastighet. HaV driver ett projekt i form av en vägledning om effektiv tillsyn av små avlopp som ska ut på remiss nu. Vägledningen läggs ut på deras hemsida våren 2015.

Vägledningen berör markbaserade anläggningar och inte minireningsverk eller liknande. Vi gör lite olika med skrivelser med krav kontra förbud. Flera kommuner tycker förbud i första hand är mer effektivt. Dom flesta kommuner kräver att det ska vara ett godkänt avlopp innan bygglov. Miljökontoret i Ronneby kommun får alla bygglov på remiss. Karlskrona har varit i kontakt med en jurist som hävdar att avloppet inte ska påverka bygglovet. Karlskrona ger inte tillstånd i efterhand och hävdar att tillstånd inte gäller för drift av befintlig anläggning utan att tillstånd endast kan ges för inrättande av ett avlopp. Övriga kommuner verkar ge tillstånd i efterhand. Växjö kommun tar ut en avgift för handläggning av miljösanktionsärenden på 2-3 timmar. Något som kan vara aktuellt för de kommuner som inte gör det i nuläget. Genomgång av servitut med Anna Hansen, Tingsryds kommun. Miljöförbundet Blekinge Väst informerar i sina tillstånd att fastighetsägarna bör upprätta servitut. Övriga kommuner verkar rekommendera servitut endast i särskilda fall. Henrik gick igenom svaren han fått in om kommunernas olika bedömningar för infiltrationer. Vi har i princip samma krav på avstånd till grundvatten. Någon kommun hade krav på 1m från spridarrörens undersida till grundvattnet. En kommun tipsade om att man kan titta efter färgskillnader i provgropen och att ett rostfärgat lager kan visa tecken på var högsta grundvattennivån har varit. Viss kunskapsbrist kring vad ytavrinning och markvatten innebär. Vid tätt jordmaterial eller berg rekommenderas avskärande dränering. Okulär besiktning för att bedöma ytvatten och markvatten. Tittar på lutning om det kan vara ytavrinning eller grundvatten. I Växjö är det en entreprenör som sätter grundvattenrör. Växjö anser att avskärande dränering är lämpligare än avlopp. en upplyft bädd. Finns intresse att Miljösamverkan ordnar en föreläsning om ytavrinning och markvatten för enskilda När det gäller avstånd till exempelvis dike kom vi fram till att det beror på var diket leder men att vi vanligtvis inte ställer krav på något minsta avstånd. Henrik tog upp undersökningarna som vi gör/begär. Okulär besiktning, provgrop och kramtest är samma i kommunerna. När det gäller ytterligare prover som perkolationsprov så skiljer det sig. Dimensionering var svårt att reda ut. Dom flesta kräver 30m² infiltration för ett hushåll. Undantagen är Växjö som kräver 45m² och Markaryd som i enstaka fall kräver 20m² om jordmaterialet lämpar sig för det. Växjö, och även vi andra, är intresserade av att veta hur mycket man kan minska en bädd genom användning av förstärkningslager. Möjligtvis kan Miljösamverkan hjälpa oss att hitta någon som svara på den frågan. Gruppen önskar överhuvudtaget mer vägledning kring dimensionering. Henrik från Växjö och Miljöförbundet Blekinge Väst ansvarar för att ta fram en gemensam skrivelse gällande att det finns ett behov av mer vägledning

och tar hjälp av Länsstyrelsen som påtryckningsmedel för att slutligen skicka skrivelsen till HaV. En handbok med våra samlade bedömning togs också upp. Även en eventuell föreläsning av någon från HaV om dimensionering. Vi pratade om arbetsmiljö och att det finns verktyg i olika former som man kan ha hjälp av för att lyfta av och sätta på tunga lock för slamavskiljare. Miljöförbundet Blekinge Väst har skickat ut information framtaget av VMAB kring arbetsmiljön för slamtömning. När det gäller hot och våld så var det en kommun som använde sig av personlarm kopplat till Securitas med GPS i som även har möjlighet att spela in vad som sägs. Ett par andra kommuner gör så att dom är två handläggare ute vid tillsyn av avlopp då dom anser det vara säkrare och mer effektivt att den ena sköter dialogen med fastighetsägaren och den andra samtidigt tittar på avloppsanordningen. Tingsryd låste in till sin avdelning på grund av hotfulla incidenter. Växjö har gått en utbildning hos polisen om agerande i hotsituationer. Ljungby har rutiner för hur man hanterar hot och våld som eventuellt kan förekomma på kontoret. Det finns ett intresse för att Miljösamverkan ordnar ett kurs kring hot och våld. Vi gör olika när det gäller befintliga slamavskiljare. I Tingsryd är det relativt vanligt att fastighetsägaren vill behålla sin slamavskiljare. Då begär vi att fastighetsägaren ordnar en slamtömning och vi åker sedan ut och tittar i slamavskiljaren och gör en bedömning av skicket. Dom flesta kommuner gör inte detta och vill inte ha ansvaret om det skulle bli problem med anläggningen och att ägaren då anklagar miljökontoret för att ha gjort en felaktig bedömning av slamavskiljaren. Det var även tveksamt om entreprenörens garanti gäller om befintlig slamavskiljare används och infiltrationen sedan sätter igen. När det gäller kemslam från husbilar/båtar så saknas det erfarenhet kring hur man ska göra. Tingsryd har vissa erfarenheter från en camping i kommunen med enskilt avlopp och Kristina Brovall mejlar ut en redogörelse för det ärendet. Vi diskuterade ”filterboxar” som BIOROCK där Växjö, Miljöförbundet Blekinge Väst samt Karlskrona verkar ha positiva erfarenheter av produkten och anser att filterboxar är att föredra framför minireningsverk. När det gäller minireningsverk så är det tveksamt om ägarna sköter dessa. En praktikant på miljökontoret i Karlskrona har begärt in protokoll över fastighetsägarnas kontroll av sina minireningsverk och dessa visar att kontrollerna inte görs som de ska. Vi pratade om strandskydd och att strandskydd inte tas upp i prövningen eftersom att strandskyddsdispens inte krävs för avlopp. Växjö förklarade att strandskyddsdispens inte heller kan ges för avlopp och att vi ska titta på strandskydd som en del i vår prövning inför avloppstillståndet. Ecotreat ställer krav på en slamavskiljare på 4m³. Flera andra tillverkare har istället krav på 3m³. Gruppen anser att Ecotreat med en slamavskiljare på 3m³ är okej om den bara behöver tömmas en gång per år. Tips om ledningskollen.se Miljöförbundet Blekinge Väst förbjuder utsläpp från personaltoalett till gödselbrunn. Växjö påpekar att det måste ha passerat en slamavskiljare för att betraktas som slam.

Utsläpp till gödselbrunnen utan slamavskiljare betraktar de inte som slam och ärendet överlämnas till handläggare för lantbruk. Nästa avloppsträff blir i Ronneby onsdag 25 februari 2015 kl. 9:00-15:15.