Transcript Tillsynshandledning avloppsanläggningar <200 pe

Tillsynshandledning avloppsanläggningar <200 pe
Inspektion
i alla kamrar i slamavskiljaren och det ska inte
vara ett flöde ut ur den om det inte finns ett
pågående inflöde. Det får inte finnas stora mängder slam i sista kammaren.
Inspektionen ska ge svar på frågan om anläggningen fungerar tillfredsställande och ej påverkar
miljö eller hälsa menligt. Förutom anläggningens
status måste hänsyn tas till recipientens känslighet. Inspektionen kan resultera i att inga krav
ställs på anläggningen, att delar av anläggningen
behöver bytas ut eller kompletteras eller att hela
anläggningen behöver bytas ut.
Finns slam högt upp på eller på ovankant skiljeväggar kan man anta att den har varit översvämmad och att bädden/utloppet varit igensatt.
Detta kan ha medfört att bädden har sämre
funktion på grund av att slam kommit ut i ledningarna.
Ofta är det lämpligt att inspektera dessa anläggningar under vegetationsperiod bland annat för
att kunna se dess eventuella påverkan i naturen.
Eventuellt utloppsrör kan dock vara enklare att
hitta under vintersäsong. Före inspektionen bör
en genomgång av beslut, tidigare inspektionsresultat etc göras.
Efterföljande rening
Infiltrations- och markbäddar ska ha luftningsrör
för att fungera optimalt. Det ska inte finnas stående vatten i rören för då fungerar inte anläggningen. En för dålig slamavskiljning gör att spridarledningarna snabbt sätter igen. Bäddmaterialet ska endast innehålla vatten just när vattnet är
på väg ner igenom detsamma. Därefter ska det
åter vara luft i porerna mellan grus/sandkornen.
Dimensionering
Är anläggningen dimensionerad för den belastning den har idag, är den dimensionerad för
fritidsboende och nu nyttjas helår? Hur var kraven på dimensionering när den anlades?
Nedanstående beräkningar syftar till att ge en
fingervisning om dimensionering.
Det ska heller inte lukta kring bädden och den
får inte verka vattensjuk. Vatten som rinner ur
en markbädd ska komma ur utloppsröret eller
infiltrera till mark. Att det inte rinner något vatten ur utloppsröret behöver alltså inte betyda att
bädden inte fungerar.
Storleken på slamavskiljaren kan beräknas på
följande sätt; uppehållstiden i slamavskiljaren bör
vara ett dygn. Vattenförbrukning per person
uppskattas till 170 l/dygn vilket innebär att en
slamavskiljare för 100 pe bör ha en våtvolym på
17 m3.
Brännässlor, bladvass och kaveldun gynnas av
näringsrikt vatten. Om det finns onormalt mycket sådana någonstans runt bädden kan det indikera ett utläckage av avloppsvatten. Växer det
mycket sådana i närheten av utloppet tyder det
på att bädden inte klarar att ta bort näringsämnen ur avloppsvattnet. Bädden ska vara träd- och
buskfri. Annars finns risk att rötter tränger ner
och bildar kanaler i bäddmaterialet och/eller
sätter igen rören. Utgående vatten ska vara klart
och luktfritt.
Storleken på bädden är beroende av infiltrationskapaciteten, vilket i sin tur beror på markförhållanden och kornstorlek. Vid
optimala markbetingelser är infiltrationskapaciteten 60 liter per m2 och dygn. Detta innebär att
ytan på markbädd/infiltration vid ovanstående
exempel med 100 anslutna pe bör vara 283 m2
(17000/60).
Om man är osäker på om det finns någon bädd
överhuvudtaget kan man ibland be ägaren att
sätta på vattnet i huset så man får ett flöde genom slamavskiljaren. Man häller sedan en liter
mjölk i sista kammaren och letar i terrängen efter
utloppet. Hittar man ett mjölkfärgat utlopp kan
man dra slutsatsen att det inte finns någon bädd.
Uppgifter om infiltrationskapacitet vid olika
kornstorlekar framgår av Naturvårdsverkets
allmänna råd 1987:6 (ej längre gällande).
Slamavskiljare
Slamavskiljaren ska vara hel och ha ett helt t-rör.
Vattenytan ska vara på samma nivå som utloppet
1 (2)
Riktvärde för utgående vatten från
avloppsanläggning
Provtagning
Provtagning kan endast göras där det finns ett
definierat utlopp, trots det är det i vissa fall ändå
inte möjligt att ta prov, till exempel när det är
omöjligt att komma åt på grund av att utloppsröret ligger lågt eller när inget vatten rinner ur
röret.
Naturvårdsverkets allmänna råd 2006:7 gäller för
enskilda avlopp upp till 25 pe. Havs- och vattenmyndigheten anser dock att dessa kan vara
tillämpliga även för avloppsanläggningar upp till
200 pe.
Riktvärde för mikrobiologisk bedömning
saknas för avloppsvatten. Som jämförelsetal
kan badvattendirektivet användas. Värdena
är hämtade ur vägledning för badvatten
enligt direktiv 2006/7/EG, version 6, 201105-30, där badvatten vid nedanstående
halter bedöms otjänligt.
Kan prov på utgående vatten tas bör detta göras
för att kontrollera vilka halter som släpps ut
samt att få en bild av reningsresultatet. Man bör
dock vara medveten om felkällor och tolka resultatet därefter.
Bland annat kan inläckande vatten till anläggning
ge en spädningseffekt, provet kan ha uttagits ur
fel ledning, anläggningen kan också nyttjas mer
eller mindre än normalt vid provtagningstillfället.
Dåligt rengjort provtagningskärl kan vara förklaring till höga bakteriehalter.
Utgående halt enligt NFS 2006:7
BOD7
90 % reduktion
30 mg/l
Fosfor
70% reduktion
3 mg/l
(tot P)
90% reduktion
1 mg/l
Riktvärde för mikrobiologisk bedömning av strandbadvatten
Analys av inkommande vatten till anläggningen
är inte relevant på grund av att reningseffekten
inte kan kontrolleras genom en provtagning av
in- och utgående vatten vid samma tillfälle.
enligt direktiv 2006/7/EG
Det utgående vattnet bör analyseras med avseende på fosfor (P-tot), syreförbrukning (BOD7)
samt bakterier (e-coli och enterokocker).
Egenkontroll enligt 19 § 26 kap Miljöbalken kan
omfatta följande:
E-coli
1000 cfu/100 ml
Enterokocker
300 cfu/100 ml
Egenkontroll
Slamavskiljare (t-rör, vattennivå mm)
Slamtömning
Larm (funktionen)
Skötsel (utbyte av eventuella filter, fällningskemikalier etc)
Fördelningsbrunn (jämn fördelning till alla utlopp)
Luftningsrör
Utloppsrör (att vattnet är klart och luktfritt)
Provtagning av utgående vatten
Påverkan på recipient
Prov uttas på följande sätt:
Ibland kan en provtagningsstång behövas på
grund av svårigheter att nå utloppet. Utloppet
kan ligga så lågt att man ej kommer under med
flaska utan måste ha en skopa. Detta kärl måste
vara väl rengjort och desinficerat.
Vid provtagning används laboratoriets flaskor,
en för fys-kem och en för mikrobiologisk undersökning.
Läs mer:
Kunskapscentrum små avlopp, ”små avloppsanläggningar med definierat utlopp” rapport 2012:1
Mikrobiologisk undersökning (500 ml flaska med blå
kork)
• Vidrör inte flaskmynningen eller insidan av
korken.
• Fyll flaskan till 4/5-delar.
Kemisk undersökning (500 ml flaska med vit kork)
• Fyll hela provflaskan med vatten.
Proven bör kylförvaras och anlända laboratoriet
senast inom 24 timmar.
2 (2)