Transcript Läs uppsatsen här

Södertörns högskola | Institutionen för samhällsvetenskaper
Kandidatuppsats 15 hp | Företagsekonomi C | Höstterminen 2012
Internationella ekonomprogrammet
Om finansanalytikers arbetsmetodik
och yrkesproblematik
– särskilt deras påverkan på aktiemarknaden
Författare: Daniel Jacobson, Shahyan Khan
Handledare: Jan Öhrming
Examinator: Fotis Theodoridis
Sida 1 av 82
Sammanfattning
Denna studie granskar aktieanalytikers arbetsmetodik, deras påverkan på aktiemarknaden samt
deras upplevda yrkesproblematik. För att åskådliggöra detta har vi genomfört tio djupintervjuer med
aktörer från dagens finansbransch. Fem analytiker från de större analyshusen samt fem experter från
diverse relaterade finansområden har intervjuats. Målsättningen är att granska analytiker utifrån
dessa tio respondenters olika perspektiv och därmed tydliggöra analytikers roll i det finansiella
maskineriet.
Detta uppnås genom att fokusera på tre delområden: Hur analytiker faktiskt praktiserar sitt yrke och
vad för vetenskaplig förankring de har (1), vad de har för påverkan på aktiemarknaden (2) samt vilka
svårigheter de upplever att yrket möter i dagsläget och en nära framtid (3).
Studien påvisar att variablerna bakom aktievärderingarna är viktigare än värderingsverktyget i sig.
Analytikers verktyg för analys är därför bristande vilket har sitt ursprung i företagsekonomins
ofullständiga finansiella teorier. De aktörerna med störst påverkan på marknaden är de
professionella och institutionella placerarna. Det framgår även att analytiker inte har någon större
påverkan på marknaden, vilket var studiens utgångpunkt. Småsparare bör vara medvetna om dessa
fakta och inte blint följa riktkurser eller rekommendationer.
Slutligen kan studien påvisa att analytiker inte befinner sig i en helt oberoende ställning gentemot
arbetsgivare, kunder och bolagen de analyserar. Att konstant värna om dessa relationer leder till
direkta och indirekta agentkostnader som slutligen drabbar kunderna och analyshuset.
Nyckelord: Aktieanalytiker, finansanalytiker, riktkurser, analysrapporter, behavioral finance
Sida 2 av 82
Abstract
This paper examines analysts' methodology, their impact on the stock market and their perceived
professional problems. To illustrate this, we have conducted ten interviews with profiles from today's
financial industry. Five analysts from larger investment banks and five experts from various related
financial areas were interviewed. The goal is to examine analysts from these ten respondents'
perspectives and thereby clarify the analyst’s role in the financial machinery.
This is achieved by focusing on three areas: How analysts actually practice their profession and what
scientific basis they have (1), what their impact on the stock market is (2) and the difficulties they
believe that the profession is facing today and in the near future (3).
The paper shows that the variables behind set value of the stock are more important than the tools
of how to set the value itself. The analysts’ tools for analyzing are therefore lacking which can be
derived from the fact that the financial theories within the community of business administration
often are incomplete. The profiles with the greatest impact on the market are the professional and
institutional investors. Furthermore, the paper shows that analysts do not have a major influence on
the market, which was the study's starting point. Small investors should be aware of these facts and
not blindly follow target prices or recommendations.
Finally, the study shows how analysts do not have an unbiased relationship towards their employers,
clients or the companies they analyze. Constantly trying to preserve these relations leads to direct
and indirect agency costs that ultimately affect the clients and investment banks.
Keywords: Stock analysts, financial analysts, target prices, analysis rapport, behavioral finance
Sida 3 av 82
Förord
Då vi själva är småsparare och observerat att fler och fler småsparare väljer att själva förvalta sina
förmögenheter och besparingar, så riktas studien främst till denna grupp. För att kunna ta ett
finansiellt sunt beslut som privatperson krävs en genomgående god förståelse av vissa centrala
aktörer på aktiemarknaden, därmed vill vi med denna studie belysa och lyfta en av de mer
svåråtkomliga rollerna på finansmarknaden. Vår förhoppning är att läsaren skall förstå hur analytiker
arbetar, vad för slags påverkan de har på marknaden samt vilka problem analytikeryrket möter. Med
en tydlig och transparent bild av dessa så kan de förekommande myterna och ryktena omkring yrket
kanske minskas. Om även kunskapsgapet mellan vad småsparare och allmänheten tror att analytiker
gör och vad de faktiskt gör kan minskas, så är detta en positiv och välkommen marknadspåverkan.
Ansvarsfördelning
Shahyan Khan har varit ansvarig för avsnitt 1, avsnitt 2 samt avsnitt 8.
Daniel Jacobson har varit ansvarig för avsnitt 3, avsnitt 4 samt avsnitt 7.
Avsnitt 5 samt avsnitt 6 har båda varit ömsesidigt ansvariga för.
Vi vill rikta ett stort tack till de tio personer vi intervjuat i denna studie. De har alla tagit sig värdefull
tid i sin vardag för att träffa oss och visat stort engagemang. Utan dessa skulle denna studie ej ha
varit genomförbar. Vi vill även tacka vår handledare professor Jan Öhrming samt lektor Maria
Smolander vid Södertörns Högskola för värdefull inspiration. Avslutningsvis vill vi tacka våra familjer
samt respektive partners för deras engagemang och tålamod.
Sida 4 av 82
Innehållsförteckning
1 Bakgrund .................................................................................................................................. 7
1.1 The Art of Forecasting ................................................................................................................... 7
1.2 Även kallad Médecin Astrophile.................................................................................................... 8
1.3 Att sia om pengar .......................................................................................................................... 8
1.4 ”Money never sleeps” ................................................................................................................... 9
1.5 The market – Finansmarknadens aktörer ..................................................................................... 9
1.6 Problemdiskussion ...................................................................................................................... 11
1.7 Strukturen – De tre delområdena ............................................................................................... 12
1.8 Syfte ............................................................................................................................................. 12
2 Avgränsning & Urval................................................................................................................ 13
2.1 Avgränsning (Se även 3.1) ........................................................................................................... 13
2.2 Introduktion av Intervjupersonerna ............................................................................................ 13
2.3 Analytiker .................................................................................................................................... 14
2.4 Experter ....................................................................................................................................... 16
3 Metod ..................................................................................................................................... 18
3.1 Urvalet (se 2.1) ............................................................................................................................ 18
3.2 Datainsamlingsmetod.................................................................................................................. 19
3.2.1 Primärdata – intervjuer ........................................................................................................ 19
3.2.2 Intervjufrågorna ................................................................................................................... 19
3.3 Utförandet ................................................................................................................................... 20
3.4 Accessproblematik ...................................................................................................................... 21
3.5 Studiens tillförlitlighet ................................................................................................................. 21
4 Teoretiskt ramverk .................................................................................................................. 22
4.1 Den effektiva kapitalmarknaden ................................................................................................. 22
4.2 Värderingsmodeller ..................................................................................................................... 23
4.2.1 Avkastningsvärdering ........................................................................................................... 24
4.2.2 Relativvärdering ................................................................................................................... 25
4.3 Behavioral finance ....................................................................................................................... 25
4.4 Agency Theory ............................................................................................................................. 27
4.5 Tidigare forskning ........................................................................................................................ 28
5 Empiri & Analys ....................................................................................................................... 29
5.1 Intervjuer med analytiker ............................................................................................................ 29
Sida 5 av 82
5.1.1 Analytikers arbetsmetodik ................................................................................................... 29
5.1.2 Påverkan på marknaden ....................................................................................................... 31
5.1.3 Yrkesproblematik.................................................................................................................. 33
5.2 Intervjuer med experter .............................................................................................................. 35
5.2.1 Syn på analytiker .................................................................................................................. 35
5.2.2 Påverkan på marknaden ....................................................................................................... 36
5.2.3 Yrkesproblematik.................................................................................................................. 40
6 Resultat & Diskussion .............................................................................................................. 42
6.1 Arbetsmetodik ............................................................................................................................. 42
6.2 Påverkan på marknaden .............................................................................................................. 44
6.3 Yrkesproblematik......................................................................................................................... 46
6.4 Framtida forskningsförslag .......................................................................................................... 48
7 Källförteckning ........................................................................................................................ 50
7.1 Muntliga källor ............................................................................................................................ 50
7.1.1 Intervjuer .............................................................................................................................. 50
7.2 Skriftliga källor ............................................................................................................................. 51
8 Bilagor .................................................................................................................................... 55
Bilaga 1: Intervjufrågor för analytiker ............................................................................................... 55
Bilaga 2: Intervjufrågor för experter ................................................................................................. 57
Bilaga 3: Analytiker Klas Palin – Redeye AB....................................................................................... 59
Bilaga 4: Analytiker Björn Jansson – Carnegie Investment Bank ...................................................... 61
Bilaga 5: Analytiker Robert Gärtner – Handelsbanken Capital Markets ........................................... 64
Bilaga 6: Analytiker Eric Ritzén – Evli Bank Abp ................................................................................ 66
Bilaga 7: Analytiker Nicklas Fhärm – Skandinaviska Enskilda Banken ............................................... 68
Bilaga 8: Expert Günther Mårder – Nordnet AB................................................................................ 70
Bilaga 9: Expert Peter Malmqvist – EQR............................................................................................ 73
Bilaga 10: Expert Gösta Carlberg – Aktiespararen ............................................................................ 75
Bilaga 11: Expert Roger Jansson – Nordnet AB ................................................................................. 77
Bilaga 12: Expert Peter Norberg – Handelshögskolan i Stockholm ................................................... 80
Sida 6 av 82
1 Bakgrund
Detta avsnitt introducerar läsaren till de teman och områden som studien berör. Vi börjar tematiskt
med prognostisering för att sedan introducera finansmarknaden, dess aktörer och slutligen definiera
vårt syfte.
1.1 The Art of Forecasting1
”Prognos [-no:´s] (senlat. progno´sis 'förutsägelse', av grek. pro´gnōsis'förutvetande', av pro- och gnō´sis 'insikt',
'kunskap'), framtidsbedömning, förutsägelse om kommande utveckling.”
2
Prognostisering eller forecasting3, att förutspå framtiden har varit något som fascinerat människor i
århundraden. Prognostisering i dess enklaste form handlar om att göra en framtidsbedömning eller
att förutsäga kommande händelser. Individer som påstås ha haft förmåga att med relativ stor
träffsäkerhet förutsäga framtida händelser har hyllats då denna förmåga länge ansetts tillhöra de
övernaturliga eller gudomliga krafterna. Denna påstådda övermänsklighet gjorde dessa individer och
dess verksamheter enormt förmögna, om de hade rätt4.
Pythia var en av dessa, det sägs att när hon försatts i trans kunde hon upprätthålla kontakt med den
grekiske spådomsguden Apollon och som ett språkrör förmedla dennes visdom till välbetalande
gäster. Den grekiska befolkningen vallfärdade från när och fjärran till Apollons tempel för att ställa
sina mest angelägna frågor om familjesituationer, militära beslut eller ekonomiska investeringar.
Pythia som även kallades för Oraklet i Delphi5 besvarade nästan aldrig gästernas frågor direkt utan
upprättade kontakten med Apollon i ett ádyton6 där prästerna sedan tolkade det gudomliga
budskapet. Även då svaren oftast var tvetydiga eller dunkla så inbringade denna verksamhet en stor
förmögenhet till templet och staden Delphi7.
1
McCloskey, N Donald. (1992). Sid 23
Prognos - Nationalencyklopedin
3
Goldberg & Von Nitzsch.(1999). Sid 156
4
Gilhus & Thomassen. (2011). Sid 124
5
Ibid. Sid 124
6
Definition: Ett grottliknande inre rum
7
Gilhus & Thomassen. (2011). Sid 125
2
Sida 7 av 82
1.2 Även kallad Médecin Astrophile8
”Profetia, utsaga av en profet; i dagligt tal en förutsägelse om framtiden.”
9
Att framtidsutsagor kan vara för generella eller vitt tolkande har även Nostradamus visat prov på10.
Michel de Nostredame var en prominent fransk läkare, matematiker och astronom på 1500-talet11
vars kännedom ökade markant efter hans bortgång 156612. Hans redan publicerade verk Les
Centuries 1555 innehöll nedtecknade profetior som sägs kunna förutsäga framtida händelser som
skedde under 1500-talet och framåt13. Kritiker menar dock att hans så kallade prediktioner (som
uppgick till över 7000 förutsägelser) baserades på ren tur. De menar att det var relativt enkelt att
hitta mening i hans oklara och svåröversatta uttalanden14.
Prognostisering och framtidsförutsägelser är svårhanterliga ämnen, något som Millennieskiftet är ett
modernt exempel på. Millenniebuggen 2000 skulle haverera all datorutrustning och kärnkraftverk
och lämna världen i kaos15. I skrivande stund tycks vi även ha överlevt årets största
domedagsprofetia: Maya kalenderns slut 201216. Profetior eller prognoser som slår rätt anses som
lyckade medan de som slår fel faller i glömska eller tappar trovärdighet.
1.3 Att sia om pengar
Även om profetior mer liknar en intuitiv utsaga och prognostisering mer används som ett metodiskt
verktyg, så är dessa närbesläktade. Finanskrisen 2008 är ett enkelt exempel på när profetian och den
systematiska framtidsbedömningen är svåra att urskilja.
I dagens ekonomiskt präglade värld har prognostiering utvecklats till ett viktigt och systematiskt
arbetssätt för framtidsprediktioner bland västerländska institut. I Sverige har vi flera av dessa såsom
Konjunkturinstitutet(KI) vars huvuduppgift är ta fram oberoende ekonomiska underlag till våra
politiska beslutsfattare17. KI:s statistiska bas för analyserna utgörs av underlag från bland annat
Statistiska centralbyråns nationalräkenskaper och finanspolitiskt material från
8
Carlstedt & Stolpe. (2008). Sid 31
Profetia - Nationalencyklopedin
10
Carlstedt & Stolpe. (2008). Sid 31
11
Ibid. Sid 31
12
Ibid. Sid 38
13
Ibid. Sid 12
14
Doeden. (2007). Sid 9
15
JonJons & Eurenius. (2011)
16
Chichen. (2012)
17
Om KI - Konjunkturinstitutet
9
Sida 8 av 82
Ekonomistyrningsverket18. Riksbanken är kanske det mest kända exemplet för ett institut som arbetar
med framtidsplanering och konjukturrörelser. Även om Riksbankens primära uppgift är att
upprätthålla inflationsmålet samt säkerställa ett effektivt betalningsväsende19, så arbetar den med
omfattande mängder prognoser för att försöka förutsäga framtida pennings- och
inflationsförändringar. Denna framtidssyn summeras tre gånger om året i den s.k. Penningpolitiska
rapporten som sammanställs av Riksbanken20.
1.4 ”Money never sleeps”21
Prognostisering ingår i flera yrkesgruppers arbetsbeskrivningar. Men när det gäller privat- eller
bolagsförmögenheter så är detta oftast kopplat till finansbranschen och den finansiella ekonomin.
Denna bransch, i vårt fall den svenska finansbranschen, har som primär uppgift att allokera kapital
mellan intressenter22. Här handlar det om ofantliga mängder kapital som strömmar mellan institut,
företag och individer som starkt påverkar landets ekonomi. Att finansbranschen alltid är i rörelse
summeras tydligt i ovanstående citat från den amerikanska filmen Wall street: ”Money never sleeps”.
Stockholmsbörsen som ingår i NASDAQ OMX Nordic Exchange, omsatte 9,45 miljarder SEK dagligen
under november månad 2012, en minskning i jämförelse med 11,6 miljarder SEK som dagligen
omsatts under de senaste 12 månaderna23. Börsvärdet eller market cap som det kallas på fackspråk,
vid slutet av november 2012 för Stockholmsbörsen24 blev 3 835 miljarder SEK25.
1.5 The market – Finansmarknadens aktörer
Finansmarknaden är uppdelad i ett antal nyckelaktörer som alla tillsammans bidrar till helheten av
denna marknad. Uppsatsens fokus ligger dock hos finansanalytikerna då dessa arbetar närmast med
prognostiseringen av företagen. Här nedan redogör vi kort för de aktörer som är intressanta för just
denna uppsats:
18
Prognoser - Konjunkturinstitutet
Riksbankens roll och uppgifter - Sveriges Riksbank
20
Penningpolitisk rapport och uppföljning - Sveriges Riksbank.
21
The 10 best quotes from Wall Street 2: Money Never Sleeps. (2010)
22
Froot. (1995). Sid 5
23
November Statistics report – NASDAQ OMX (2012)
24
Ibid.
25
Förtydligande: 3 835 000 000 000 SEK.
19
Sida 9 av 82

Företag som är auktoriserade för att bedriva handel med olika sorters värdepapper kallas
fondkommissionärer26.

Börsmäklare är bolag som med tillstånd från finansinspektionen agerar mellanhand på
finansiella marknader27.

Senaste tiden har en förskjutning mot internetmäklare eller nätmäklare dock skett, såsom
Nordnet AB och Avanza bank.

Förvaltare eller professionella placerare förvaltar kapital och försöker skapa en relativt hög
avkastningsökning, något som kallas ”att slå” jämförelseindex.

Corporate finance-avdelningar arbetar med att maximera ett företags värde samtidigt som
man försöker minska bolagets finansiella risk28.
Finansanalytiker
Slutligen har vi finansanalytiker, aktieanalytiker eller analytiker som de även kallas och som vi i
fortsättningen kommer nämna synonymt29. Dessa ses generellt sätt som en elitistisk liten och
skyddad grupp med högavlönade individer vilkas främsta yrkesroll innebär att prognostisera om
framtiden30. De tillhör den finansiella sektorns toppskikt och från vår synpunkt är detta en homogen
grupp individer som sällan talar högt om deras starka ställning i det ekonomiska fältet. Det är även en
icke transparent grupp som knappt visar sig i media, något som förhindrar insyn och
informationsspridning. Analytikerkåren påverkar marknaden via sina rekommendationer eller
analysrapporter, något som oftast summeras till en enda siffra, som kallas en riktkurs. Riktkursen
släpps av olika nyhetsbyråer och kan se ut på följande vis: ”SEB Enskilda drar ned sin riktkurs för
Poolia till 12 kronor, från tidigare 13 kronor”31.
Analyserna och riktkurserna som utgivs används inte bara som ett mätverktyg för de större
institutionella kunderna (Pensions- och Försäkringsinstitut osv.) utan även småsparare använder sig
av dessa som beslutsunderlag eller i sina diskussioner vid populära finansfora såsom Dagens Industri:
”Börssnack”(DI) eller Avanza Banks Internetforum ”Placera”.
Att inte förstå hur eller varför dessa riktkurser utfärdas kan ha stora konsekvenser för placerares
investeringar och framtida förmögenheter.
26
Blomberg. (2004). Sid 33
Gyllenram & Urgina. (2007)
28
Ibid.
29
Aktieanalytiker - Utbildning/Yrkesbeskrivning
30
Fröberg. (2006)
31
Poolia. (2012)
27
Sida 10 av 82
1.6 Problemdiskussion
Som småsparare har man sällan någon kontakt med analytikerna och man har heller inte någon
större förståelse kring hur deras arbete sker. Det har därför uppkommit flera myter och rykten kring
hur analytiker faktiskt arbetar32. Utöver detta så har det även bidragit till en samhällskritisk bild av
analytiker. Dagens Industri gjorde senast våren 2012 en större granskning och artikelserie om
analytiker, där dessa kritiserades för att deras tillvägagångsätt är för optimistiska, att de är för bra
betalda och som John Kay, ekonomiprofessor vid London School of Economics menar att de rent av
skulle behöva dö ut.33
Det är mycket som är oklart med hur analytikerkåren arbetar, hur de faktiskt påverkar marknaden,
och vilka förändringar yrket genomgår på en ständigt föränderlig finansmarknad. Trots att vi själva är
bevandrade inom området och är aktiva placerare så har det för vår egen del varit svårt att få en
transparent och tydlig bild av yrket, dess funktion och påverkan på aktiemarknaden. För oss var det
därför naturligt att gräva oss djupare in i detta område.
Då fler och fler småsparare väljer att överta sina egna placeringar eller förmögenheter och söker sig
till internetbanker såsom Avanza bank och Nordnet AB för att själva se över sina investeringar, så är
detta ett högst aktuellt ämne34. Att förstå analytikers roll på den finansiella marknaden är relevant
för att kunna hjälpa småsparare att ta välgrundade och finansiellt sunda beslut angående sin
privatekonomi och sitt sparande.
32
Herson. (2012)
Analytiker borde försvinna. (2012)
34
Sjöberg. (2012)
33
Sida 11 av 82
1.7 Strukturen – De tre delområdena
Som ovan nämnts finns det mycket att undersöka och enligt Jesper Blomberg så är
forskningsområdet nästan obefintligt35 bland annat på grund av diverse accessproblematik såsom
lågt intresse för deltagande i studier och ovillighet att dela med sig av information36. Arbetet kommer
därför att fokusera på tre delområden för att sedan analysera dessa djupare: Analytikers
arbetsmetodik (1), deras påverkan på marknaden (2) och yrkesproblematik (3).
1. Med arbetsmetodik menar vi hur analytiker praktiserar sitt yrke, hur de prognostiserar och vilken
koppling de har till vetenskapliga metoder, forskningsrön, universitet och liknande. Detta är relevant
för att förstå om arbetet, riktkurserna och analyserna kan härledas ur vetenskapliga teorier eller om
metoderna är praktiskt upparbetade inom professionen.
2. Påverkan på marknaden undersöker huruvida intervjuobjekten uppfattar att analytiker har en
påverkan på marknaden eller inte. Att försöka fastställa analytikerkårens totala påverkan på
marknaden kräver en enorm studie och är svårbedömt. Den marknadssyn som återges i vår empiri
ger oss däremot en approximativt god fingervisning till hur verkligheten kan se ut.
3. Med yrkesproblematik avser vi de olika svårigheter alternativt fördelar som intervjuobjekten
upplever att det finns inom analytikeryrket. Här lyfts dagens problem för kåren mot
utbudsmarknaden, framtidsutsikter för analytiker och personliga reflektioner kring jäv, samvete och
etik och intressekonflikter37. Detta avsnitt låter oss titta djupare in i en analytikers huvud för att få en
bättre förståelse kring rollen.
Utifrån dessa tre perspektiv kartlägger vi analytikers arbetsmetodik, hur de upplever att de påverkar
marknaden och hur problemen kring yrket ser ut. För småsparare är detta högst intressant för att
förstå de bakomliggande skälen till analyserna, då det bidrar till en bättre hantering av riktkurser,
analyser och bättre informerade beslut. Observera särskilt att vi inte analyserar utifrån kundernas
perspektiv, även då detta skulle vara en väldigt intressant kontrast.
1.8 Syfte
Att analysera dagens svenska finansanalytikers arbetsmetodik, påverkan på aktiemarknaden och
yrkesproblematik.
35
Blomberg (2004). Sid 50
Ibid. Sid 46
37
Investeringsanalys och finansanalytiker. (2006)
36
Sida 12 av 82
2 Avgransning & Urval
Här nedan avgränsar vi syftet i tid och rum och gör en allmän introduktion om våra respondenter och
deras respektive bolag.
2.1 Avgränsning (Se även 3.1)
För att skapa en bild av dagens finansiella situation med hänsyn till analytiker så har vi valt ut tio olika
profiler från näringslivet till personliga djupintervjuer. Vi har valt ut fem analytiker från de större
analyshusen samt fem experter inom området för att som man säger inom finansbranschen: Skapa
ett ”Aktuellt och dagsfärskt konsensus” över dagens situation, problematik och framtida
förbättringsmöjligheter.
De utvalda analytikerna representerar olika analyshus från Stockholms-regionen och har varierad
erfarenhet av finansbranschen. Majoriteten av dem valdes utifrån Financial hearings och
Affärsvärldens topplista över de bästa analyshusen i Sverige 201238. Analytikerna från de mindre
analyshusen såsom Evli Bank och Redeye AB valdes ut just för deras särskiljning från de stora
analyshusen.
Experterna består av en grupp initierade individer som alla är kopplade till finansbranschen. Deras
roll i detta arbete är att genom sina olika positioner och synsätt ge oss en nyanserad bild av ämnet.
Eftersom analytikerna representerar sina respektive bolag samt en yrkesgrupp och är bundna till
dessa, så kan detta leda till ett entydigt ställningstagande till ämnet. Experterna kan däremot vara
mer frispråkiga på grund av sin oberoende ställning och bidra med nya infallsvinklar och vidare
diskussionsfrågor.
2.2 Introduktion av Intervjupersonerna
Här nedan kommer bolagen samt intervjuobjekten att presenteras i ordningen Analytiker och
Experter. Analytikerna kommer att presenteras som Analytiker 1-5 och Experterna 1-5. God
forskningsetik har följts och intervjuobjekten har godkänt att medverka med namn.
38
Financial Analyst Ranking. (2012)
Sida 13 av 82
2.3 Analytiker
Analytiker 1
Redeye AB är en specialiserad investmentbank som fokuserar på små och medelstora bolag inom
sektorer såsom IT, life science, media och cleantech. Grundat 1999 av bland annat Roger Jansson (Se
expert nedan). Redeye tillhandahåller tjänster inom corporate broking, corporate finance,
aktieanalys, investerarrelationer och medietjänster. Redeyes vision är att vara den ledande
strategiska och finansiella partnern för företagsbyggare och deras investerare i Nordiska
tillväxtföretag39.
Klas Palin började sin karriär med kapitalförvaltning på trading-sidan mellan 1999 och 2008. Sedan
började han arbeta på Redeye år 2008 som analytiker med inriktning mot Life Science och sedan
2011 analyschef. Klas har en filosofie kandidatexamen från Stockholm Universitet.
Analytiker 2
Carnegie Investment Bank AB är en nordisk investmentbank med verksamheter inom Asset
Management, Securities, Investment & Private Banking m.fl. Verksamheten innefattar ca 700
anställda spridda på kontor i åtta länder. Carnegies målsättning är att vara den främsta ledande och
oberoende investmentbanken i Norden40.
Björn Jansson är civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm (HHS) och har över 25 års
branscherfarenhet. Sedan 2009 är han chef för hela Carnegies Investment Banking samt Securities
affärsverksamhet och även ansvarig för analysavdelningen globalt sätt. Innan detta var han på
Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) under närmare 11 år som Global analyschef samt Global equity
chef och dessförinnan på Alfredberg och Enskilda Fondkommission.
Analytiker 3
Handelsbanken Capital Markets innefattar Svenska Handelsbankens (SHB) Investment banking
verksamhet, Kapitalförvaltning- samt Pensions & Försäkringsverksamhet. Capital Markets har kontor
bland annat i Stockholm, Köpenhamn, London, New York, Dublin och har som målsättning att vara
bäst på finansiella lösningar med nordisk inriktning. Cirka 1 500 medarbetare tillhör denna filial av
drygt 11 000 medarbetare tillhörande SHB huvudkoncern.41
39
Om Redeye.
Verksamhet.
41
Om banken- Svenska handelsbanken
40
Sida 14 av 82
Robert Gärtner är i grunden civilekonom från Lunds Universitet (LU) med inriktning finansiering och
är idag bolagsanalytiker på Handelsbanken Capital Markets och har varit det sedan 1998. Han har
arbetat inom en rad olika sektorer såsom Konsumentprodukter, Telekom, IT och Engineering. Robert
arbetar sedan 2003 bland annat med övergripande modellfrågor samt värderings- och
redovisningsfrågor, utveckling av värdemodeller. Är även medförfattare till boken ”Aktievärdering –
Shareholder value Analysis”.
Analytiker 4
Evli Bank Abp42 grundat 1985, bedriver verksamhet som oberoende investmentbank med fokus på
förmögenhetsförvaltning, aktie- och derivatförmedling samt analys med corporate finance-tjänster.
Med över 300 anställda i bland annat Finland, Sverige, Ryssland och Estland så fokuserar Evli Bank på
stark lokal- och marknadskännedom samt att skapa långsiktiga relationer med sina kunder43.
Eric Ritzén som är relativt ny inom finansbranschen har civilekonomexamen från Stockholms
Universitet och arbetar för närvarande som aktieanalytiker för Evli Bank. Han har varit på Evli sedan
augusti 2010 och dessförinnan hos Skandia inom retail banking. Sedan januari 2012 tillhör han även
Equity Research teamet på Evli Bank.
Analytiker 5
Skandinaviska Enskilda Banken(SEB) som grundades av André Oscar Wallenberg 1856 är idag en
ledande företag- och investmentbank i Norden. SEB Enskilda erbjuder som investmentbank lösningar
inom advisory, strategisk analys, strukturlösningar och finansiering och toppar flera listor44 som
Sveriges bästa analyshus45. Med 300 anställda utspridda i tio länder vill Enskilda erbjuda
helhetslösningar för deras kunder inom corporate finance, equity samt equity research46.
Nicklas Fhärm är i grunden civilekonom från Lunds Universitet med inriktning finansiering. Han har
arbetat på Enskilda sedan 1997 och började då som Equity analyst. Sedan dess har han fortsatt med
retail equity analysis och är idag Head of Equity research på SEB Enskilda. Är rankad som Sveriges
femte bästa analytiker 2012 enligt Financial Hearings och Affärsvärlden47.
42
Definition: Abp = Aktiebolag (AB) på finlandssvenska
Evli Koncernen- Evli Bank
44
Domestic Equity 2012 Nordics. (2012)
45
Awards- SEB Enskilda
46
Introduction to SEB Enskilda
47
Froste. (2012)
43
Sida 15 av 82
2.4 Experter
Expert 1
Nordnet AB är en internetbank som varit aktiv sedan 1996. Kärnverksamheten är
värdepappershandel, där Norden är hemmamarknaden. Företaget har ca 300 heltidsanställda och ca
360 000 aktiva kunder som sträcker sig från långsiktiga pensionssparare till så kallade ”day traders”.
Visionen är att bli Nordens ledande bank inom sparande48. Nordnet blev utnämnd till Bästa banksajt
av Internetworld 201049.
Günther Mårder har 15 års bakgrund inom aktiesparrörelsen och har arbetat både med
bolagsbevakning samt analys. Günther är utbildad snickare samt civilekonom från HHS i grunden och
har ett förflutet med många olika sysslor. De sista åren har han varit Förbundsordförande för unga
aktiesparares riksförbund, VD för studentnätverket IKU, VD för aktiespararna och är för närvarande
sparekonom på Nordnet AB50.
Expert 2
EQR analyserar börsbolag och deras redovisningsfrågor samt gör analyser av de makroekonomiska
trenderna som förväntas påverka börsutvecklingen. Deras analyser om aktier, räntor
och konjunktur publiceras regelbundet bland annat i tidningarna Aktiespararen och Privata Affärer51.
Peter Malmqvist är en mediaprofil och före detta analyschef på Nordnet och Aragon. Han har varit
finansanalytiker sedan 1984. Peter är känd som börskrönikör på SvD sedan lång tid tillbaka. Han har
även varit ordförande för SFF - Svenska Finansanalytikers Förening och bedriver för närvarande eget
företag (EQR). Han är därtill lärare i redovisning och finansiell analys vid Stockholm Universitet(SU)
och vid HHS52.
Expert 3
Sveriges Aktiesparares Riksförbund grundades 1966 och är en oberoende intresseorganisation för
att främja småsparares möjligheter till ett bättre aktiesparande. Detta uppnås till exempel genom
bevakning av bolagsstämmor, lobbyverksamhet eller medverkan i statliga utredningar.53 Förbundet
har en medlemstidning som kallas ”Aktiespararen”. Tidningen består av tre delar: rådgivning,
48
Strategi – Nordnet
Nordnet – Bästa banksajt. (2011)
50
Johansson. (2012)
51
Finansiell analys – EQR
52
Ibid.
53
Vår organisation - Aktiespararna
49
Sida 16 av 82
opinionsbildning samt utbildning. Enligt aktiespararen så bevakar de den svenska aktiemarknaden
och till viss grad den utländska med en oberoende, kunnig och objektiv ställning.54
Gösta Carlberg har arbetat professionellt inom finansbranschen i 15 år. Han har en bakgrund i
Matteus fondkommission, Stockholms fondkommission, Nyhetsbyrån Direkt, Affärsvärlden, Di TV och
därefter aktiespararna sedan ett och ett halvt år tillbaka. Gösta skrev sitt examensarbete om
finansanalytiker. Gösta är civilekonom från HHS och är för närvarande chefredaktör för
Aktiespararen.
Expert 4
Handelshögskolan i Stockholm (HHS) är en privat högskola som har ca 2000 studenter som utbildas
till arbete inom centrala befattningar inom både det privata och offentliga. Skolan har utbildningsprogram på både kandidat, master och högre utbildningsnivåer. Det forskas om national- och
finansiell ekonomi samt flera andra ämnen. Skolan är även rankad av som en av världens främsta
skolor inom MBA- och vidareutbildning55.
Peter Norberg har en filosofie magister i idé- och lärdomshistoria från Uppsala Universitet samt en
civilekonomexamen med inriktning finansiering från HHS. Han är idag professor i Etik och Ekonomi på
HHS och författare till boken ”Finansmarknadens amoralitet och det kalvinska kyrkorummet”. Hans
senaste forskning behandlar etik och moral bland professionella på finansmarknaden56.
Expert 5
Nordnet AB (Se 2.4 Expert 1).
Roger Jansson startade sin karriär på tidningen Affärsvärlden som ekonomijournalist. Han var sedan
med och startade Redeye år 2000 och jobbade som analytiker, analys- och strategiansvarig. Roger
har bred erfarenet av fundamental analys och har fördjupat sig inom teknisk analys och behavioral
finance. Han började senare jobba på Nordnet 2005 och är idag nordisk ansvarig för analys- och
förvaltningstjänster57.
54
Tidningen Aktiespararen - Aktiespararna
En unik handelshögskola - Handelshögskolan i Stockholm
56
Norberg, Peter - Handelshögskolan i Stockholm
57
Experterna och Utmanarna - Nordnet
55
Sida 17 av 82
3 Metod
I detta avsnitt förklaras skapandeprocessen av denna uppsats. Vi går in djupare på hur vi tänkte med
urvalet, varför det valdes att göra intervjuer och sedan dess upplägg. Vi tar även upp diverse problem
vi stötte på under studiens förlopp.
Då uppsatsen inbegriper ett komplicerat tema och frågeställningar som är svåra att kvantifiera så
valdes en kvalitativ forskningsstrategi för att tillfredsställa syftet. Kortfattat har det genomförts en
detaljerad kartläggningsstudie av analytikernas arbetsmetodik, yrkesproblematik samt påverkan på
marknaden58. En iterativ metod användes som ledde till reviderande av frågeställningar och syftet
under arbetets gång. För analysen tillämpades ett mer induktivt förhållningssätt då vi analyserade
empirin för att sedan kunna dra våra slutsatser59.
3.1 Urvalet (se 2.1)
Valet av intervjupersoner grundade sig i ett icke-sannolikhetsurval och bland dessa gjordes ett
subjektivt urval60. Mot bakgrund av undersökningstemat samt det yrke och de människorna som
studerades så gjordes ett urval utifrån vilka som sannolikt kunde bidra med den bästa informationen.
I urvalsprocessen gjordes en lång lista över tänkbara intervjuobjekt för att sedan välja ut tio
personer. Intervjuobjekten representerar flera olika yrkeskategorier som har olika positioner inom
finansvärlden. Ur dessa kategorier valdes fem analytiker och fem experter ut för att få olika
uppfattningar och åsikter kring ämnet. Nackdelarna med denna metod var bland annat att resultatet
inte blev generaliserbart eller att en generationseffekt kunde uppkomma, såsom att det bara valdes
ut intervjuobjekt ur en viss åldergrupp 61. Stockholmsområdet blev naturligt för oss i och med att vi
bor och studerar här samt att flertalet finansinstitut då ligger tillgängligt för oss här.
58
Denscombe & Martyn. (2011). Sid 25
Ibid. Sid 25
60
Denscombe & Martyn. (2011). Sid 36
61
Bryman & Bell. (2005). Sid 378
59
Sida 18 av 82
3.2 Datainsamlingsmetod
3.2.1 Primärdata – intervjuer
Intervjumetodik har valts som forskningsmetod då detta passar uppsatsen bäst. Djupintervjuer
passade in som en bra datainsamlingsmetod då nya infallsvinklar kunde komma fram ur
intervjuobjektens åsikter och uppfattningar62. Djupintervjuer användes då informationen om
analytiker som krävdes för att besvara syftet ansågs vara priviligierad och inte tillgänglig för gemene
man. Endast ett fåtal individer var så pass insatta som studien krävde, detta ledde till att
djupintervjuer valdes.
Mer ingående användes semi-strukturerade intervjuer, detta då intervjuobjekten med deras
informationsöverläge skulle kunna komma med ny information som hade förbisetts när
frågeformuläret skapades, som var en färdig lista med ämnen som skulle behandlas vid
intervjutillfället. Svaren på frågorna var öppna och betoningen låg på att den intervjuade utvecklade
sina synpunkter. Samtalen utvecklades även individuellt beroende på intervjuobjektets expertis.
Den vanligaste typen av semi-strukturerade intervjuer användes, nämligen personliga intervjuer och
det skedde vid åtta av intervjutillfällena. Intervjuareffekten, att intervjuobjekten påverkas av
forskarna, kan få en stark inverkan då nästan alla intervjuerna var av personlig karaktär63. Men vid
två av intervjuerna användes telefonintervjuer då dessa intervjuobjekt inte var tillgängliga för
personlig intervju. Den distans som då uppkom kan ses som en fördel, då en del av felkällorna i
resultaten förminskades såsom respondentens uppfattning av kön, ålder eller etnisk bakgrund. En av
nackdelarna med den metoden var att det inte gick att reagera på respondentens ansiktsuttryck64.
En diktafon användes i samtliga fall för att sedan transkribera intervjuerna. Detta var viktigt för den
efterkommande analysen samt för att kunna fånga intervjupersonernas ordalag65.
3.2.2 Intervjufrågorna
När intervjuformuläret skapades gjordes en lista på de delområden som var mest relevanta för
ämnet. Sedan valdes de frågor som var av absolut nödvändighet för uppsatsen66. Det lades stor vikt
62
Denscombe & Martyn. (2011). Sid 232
Ibid. Sid 244
64
Bryman & Bell. (2005). Sid 140
65
Ibid. (2005). Sid 370
66
Denscombe & Martyn. (2011). Sid 216
63
Sida 19 av 82
vid att till exempel inte ha med ledande frågor67. Ordningsföljden var att den började med mer
öppna och neutrala frågor för att mot slutet av intervjuerna gå in på mer problematiska områden.
Samtliga frågorna testades innan de användes för att upptäcka svagheter under två lärorika
pilotintervjuer. Det skapades två olika frågeformulär, ett för analytikerna och ett för experterna,
eftersom att grupperna hade varierande kunskapsområden. Analytikerna har mer relevant kunskap
om vilka modeller de använder än vad experterna tror att analytikerna har. Intervjufrågorna ligger
tillgängliga i bilagorna.
3.2.3 Sekundärdata
Stort fokus lades på att få en gedigen och stark förankring till dagens forskningsområde (Se 4.5
tidigare forskning) samt ämnet. Information från tidigare forskning, vetenskapliga artiklar, böcker
samt dagspress användes för att bygga en stadig grund inför fältet och intervjuerna, detta då
kontakten med intervjuobjekten blev bättre ju mer pålästa vi blev om ämnet. Mycket av den tidigare
forskningen visade att området var nytt och relativt outforskat. Under förberedandet av studien så
lästes flera uppsatser inom angränsande områden. Facklitteraturen bestod mest av den teoretiska
kopplingen som EMH(Se 4.1), värderingsmodeller(Se 4.2) och behavioral finance(Se 4.3). Även många
tidningsartiklar bland annat från Dagens Industri där analytikerna kritiseras lästes, detta för att få en
övergripande bild av dagens syn på analytiker.
3.3 Utförandet
Intervjuerna som genomfördes var ca 35-60 minuter långa beroende på intervjuobjektets tidsram
och genomfördes under en treveckorsperiod mellan mitten av november till mitten av december
2012. De personliga intervjuerna ägde rum på respektive intervjuobjekts arbetsplatser. Att
genomföra personliga intervjuer i deras naturliga miljö sågs som en fördel därför att
intervjupersonerna kunde vara mer avslappnade i en bekant miljö. Telefonintervjuerna skedde från
våra egna bostäder. Detta på grund av att intervjuobjekten hade för lite tid och därför inte kunde
träffa oss personligen. Under själva intervjuerna var vi båda närvarande där den ene höll i intervjun
och den andra förde anteckningar och lyssnade.
67
Ibid. (2011). Sid 219
Sida 20 av 82
3.4 Accessproblematik
Det förelåg en viss accessproblematik till intervjuobjekten, vilket gjorde det tidskrävande att boka in
intervjuerna då tidigare kontaktnät inom finansvärlden saknades. Individerna som kontaktades var
väldigt upptagna och vid initial kontakt via telefon upplevdes det även som att vår kompetens
testades när vi slussades uppåt genom organisationerna. De ville se utkast om frågeställningar, att
det var ett aktuellt och intressant ämne och att det helt enkelt skulle vara värt deras tid. De menade
att de avfärdar majoriteten av studenter som kontaktar dem för intervjuer för att de varken hade tid
eller möjligheter. Detta beror troligen på att intervjupersonerna var placerade högt upp i hierarkin i
företaget. Efter denna process var de dock däremot väldigt tillmötesgående och intervjuerna
fortlöpte ofta utöver utsatt tid.
3.5 Studiens tillförlitlighet
När transkriberingen var färdig och intervjuerna blivit sammanställda skickade vi tillbaka dessa
sammanställningar till intervjuobjekten och fick i samtliga fall deras godkännande. Att anonymisera
namnen var självklart den första tanke som slog oss då intervjupersonerna kan tala mer frispråkigt
med fördelen att de medverkande kan säga sin personliga åsikt utan risk för repressalier.
Intervjupersonerna erbjöds anonymisering enligt god forskningsetik som alternativ men alla ville
medverka med namn, en del med villkoret att de ville se utkasten innan publikation. För att vidare
kommentera detta så tackade majoriteten av intervjuobjekten ja till denna studie just för att få en
icke-anonym studie gjord inom området, de ville själva vara med i en studie som lyfter
analytikerkårens problematik utanför stängda dörrar med transparens och tydlighet.
Intervjuobjekten har ett subjektivt synsätt då intervjufrågorna handlade om de intervjuades
uppfattningar, vilka är mycket svåra att verifiera68. På grund av detta så valdes flera analytiker, exanalytiker och experter för att få en fingervisning åt rätt håll.
Resultatet som denna studie kommer fram till utgår från dessa tio personers olika marknadssyner
och upplevelser och är ej generaliserbara på hela analytikerkåren men som förefaller oss relativt
representativ. Tillsammans med analysen samt de områden där det förekommer enighet eller
avvikelser så kan studien användas av tredje part (läsaren, småsparare) för att få en ökad förståelse
av dagssituationen.
68
Denscombe & Martyn. (2011). Sid 265
Sida 21 av 82
4 Teoretiskt ramverk
Detta avsnitt behandlar de teorier som vi har valt ut som relevanta för studien. Först behandlas teorin
om den effektiva kapitalmarknaden som rör aktiemarknadens funktion och hur information hanteras.
Sedan de värderingsmodeller för aktier som är grundläggande i värderingsarbetet av aktier. Slutligen
tar vi upp behavioral finance, som är en blandning av olika mindre teorier som berör psykologiska
processer på bland annat börsen.
4.1 Den effektiva kapitalmarknaden
För att få en förståelse kring hur analytiker arbetar så kommer det nedan ges en teoretisk förklaring
om hur kapitalmarknaden fungerar med prissättningen av aktier, vilket är centralt i deras arbete.
Detta illustreras genom Efficient-Market Hypothesis (EMH) eller den effektiva marknadshypotesen.
En effektiv kapitalmarknad är en plats där priset på aktier fullt ut reflekteras av tillgänglig
information. Givet det resonemanget så kommer följaktligen detta påverka aktörerna på marknaden:
Investerare kan bara förvänta sig en normal avkastning då nysläppt information reflekteras i
aktiepriset omedelbart. Detta gör det meningslöst att vara uppdaterad, då priset på aktier kommer
justeras redan innan investeraren har tid att handla. Företagen å sin sida kan bara förvänta sig att de
värdepapper som säljs kommer att vara i ett verkligt värde, nuvärde. Vilket innebär att effektiva
kapitalmarknader bygger på rationella placerare som tillsammans gör att det aldrig skapas några
spekulativa upp- och nedgångar som kan användas av investerare69.
EMH kan användas för att se hur analytikers arbetsmetodik eller deras påverkan på marknaden ser
ut. Givet att en effektiv marknad existerar, så kommer analytiker inte att ha någon plats då analys av
tillgänglig information är överflödig och redan inprisat i aktierna. Antagandet om att marknaden är
effektiv eller inte har en stark inverkan på ekonomisk teori.
För att få bättre förståelse kring resonemangen illusteras ett exempel: Anta att ett börsnoterat
företag gör en investering som har positivt Net Present Value (NPV), nuvärde. Om pressmeddelandet
släpps en måndagsmorgon så skulle aktiepriset omedelbart justeras efter denna nya information, i en
effektiv marknad. En investerare skulle alltså inte kunna tjäna på att investera på måndag
eftermiddag för att senare kunna skörda vinsterna på tisdagen. För enligt EMH så skulle aktiepriset
69
Hillier. (2010). Sid 350
Sida 22 av 82
på måndagseftermiddagen redan reflektera informationen som kom med morgonens
pressmeddelande70.
Figur 1. Relationship among three different
information sets
I verkligheten kan viss information påverka aktiepriset
snabbare än annan information och för att hantera detta
så har forskare separerat information i tre olika typer (Se
Figur 1)71:
En kapitalmarknad anses vara svagt effektiv, om den helt införlivar informationen från historiska
priser. Om den svaga formen verkar kontroversiell, så är den halvstarka och den starka formen
betydligt mer omtvistade. En marknad är halvstarkt effektiv om priser införlivar all publikt tillgänglig
information, som inkluderar allt från redovisningssiffror för företaget samt historiska priser. En
marknad är starkt effektiv om priset reflekterar all information, publik som privat72.
4.2 Värderingsmodeller
Här presenteras de klassiska värderingsmodellerna från ett finansteoretiskt perspektiv. Att redovisa
de modeller som analytiker använder i sitt dagliga arbete anses vara till fördel då arbetsmetodiken
hos analytiker ska kartläggas, modellerna fungerar som en grundbult i skapandeprocessen för
analysrapporten73. Kortfattat går detta ut på att samla in information om ett bolag, för att sedan
analysera materialet och bilda sig en uppfattning om bolaget är köpvärt eller inte. Att samla in denna
information är tidskrävande och individens kontaktnät spela stor roll för att få tag i relevant
information.74
70
Hillier. (2010). Sid 350
Ibid. Sid 352-353
72
Ibid. Sid 352-253
73
Carlberg & Racoveanu (2009). Sid 8-10
74
Ibid. Sid 8-10
71
Sida 23 av 82
Värdering av aktier kan utföras på flera olika sätt och de två vanligaste är:

Avkastningsvärdering, där framtida kassaflöden diskonteras till nuvärdet.

Relativvärdering, där bolagets nyckeltal jämförs med konkurrenternas.
För att få ett historiskt perspektiv på aktievärdering så utarbetades dessa avkastningsmodeller under
1700- och 1800-talet för markinvesteringar och började appliceras på aktier av ekonomer och
investerare i USA först på 1930-talet. Gabriel Preinreich och John Buss Williams rekommenderade
detta tillvägagångssätt som ett sätt att fastställa värden för främst tillväxtaktier. Det var dock
relativvärdering med nyckeltal som var dominerande och kassaflödesmodeller började användas
bredare först på 1960-talet men deras användning var då fortfarande begränsad. Det var inte förrän
It-bubblan sprack, när företag med negativa resultat men med bra tillväxtutsikter inte kunde
värderas längre med P/E-tal, som kassaflödesmodellen började tillämpas på allvar75.
4.2.1 Avkastningsvärdering
För att räkna ut ett värde på en aktie enligt finansiell teori är det vanligaste tillvägagångsättet vid
avkastningsvärdering är att använda Discounted Cash Flow modell (DCF), kassaflödesmodellen, där
värderingen bygger på antagandet av att värdet av en tillgång är nuvärdet av alla framtida
kassaflöden som en investerare kan förvänta sig av tillgången. Då investerare eller analytiker
använder sig av denna modell så används aktier som tillgången och det förväntade kassaflödet blir
samma som utdelningar. En viktig komponent vid avkastningsvärdering är den ränta som används
och räknas fram genom Weighted Average Cost of Capital (WACC) som förenar avkastningskraven för
skulder och eget kapital. Då aktier förväntas ha ett evigt liv enligt finansiell teori kan aktiens pris
oftast uttryckas med hjälp av DCF-modellen.76
75
76
Rutterford. (2006). Sid 3-4
Francis & Taylor. (2000). Sid 187
Sida 24 av 82
4.2.2 Relativvärdering
Ett annat sätt att använda sig av finansiell teori vid aktievärdering är genom relativvärdering. Denna
används av en investerare som vill härleda en akties värde genom jämförandet av multiplar för
liknande bolag. För att mäta lönsamhetsgraden i bolagen finns olika kvoter som investerare kollar på
som jämför ett företags vinst mot olika faktorer som genererar den vinsten. Vanliga aktiesparare är
även intresserade av några andra kvoter som kan ha en stark effekt på marknadspriset av en aktie.
Earnings per share (EPS), vinst per aktie, är en av de viktigaste bestämningsfaktorer för en akties
värdering då den mäter intjäningsförmågan för varje aktie77.
En av de mest kända och använda indikatorerna är Price Per Earning (P/E) – som mäter företagets
pris per aktie mot vinsten per aktie, P/E-tal är även känt som den så kallade vinstmultipeln. Oftast
handlas företag mellan 4-16 gånger sin vinst78. Det är en modell som kan användas för att se hur
marknaden värderar företagen och kan vara användbart i analyser. Praktiska problem som uppstår
för en investerare kan vara att det är svårt att hitta företag som är jämförbara. Stora företag befinner
sig ofta i flera marknader med olika produkter vilket gör att det blir omöjligt att hitta konkurrerande
företag med samma förutsättningar som krävs av en korrekt relativvärdering79.
Det finns även andra finansteoretiska verktyg att använda sig av vid aktievärdering, som Capital Asset
Pricing Modell (CAPM) där relationen mellan en tillgångs avkastning och dess risk räknas ut, även
kallad security market line (SML)80. CAPM är en jämnviktsmodell för att mäta risk-avkastnings
avvägningen för alla tillgångar, både för ineffektiva och effektiva portföljer.
4.3 Behavioral finance
Vid sent 70-tal publicerades ”Prospect theory: An Analysis of Decision under Risk” av Kahneman &
Tversky81, något som fick mest uppmärksamhet bland de alternativa modellerna som förslogs bland
finansteoretiker vid denna tidpunkt82. De Bondt & Thaler’s artikel ”Does the Stock Market
Overreact?” (1985)83 anses tillhöra de första underlagen till fältet som sedan bidragit till den uppsjö
av artiklar som kom att benämnas behavioral economics.
77
Ibid. Sid 125-126
Ibid. Sid 126
79
Ibid. Sid 131
80
Francis & Taylor. (2000). Sid 275
81
Kahneman & Tversky. (1979)
82
Ackert & Deaves. (2010) Sid 27
83
Werner & Thaler. (1985)
78
Sida 25 av 82
Behavioral finance, en underavdelning till behavioral economics är ett interdisciplinärt vetenskapsfält
där psykologisk och sociologisk forskning möter den finansiella forskningen84 för att försöka förstå
hur mänskligt beteende influerar individer, aktörer och finansiella marknader85.
Neoklassisk ekonomi, som är det dominerande paradigmet i dagens ekonomiska fält baseras på ett
antal fundamentala antaganden:
1. Människor har rationella preferenser över möjliga eller framtida händelser.
2. Människor nyttomaximerar och företag vinstmaximerar.
3. Människor gör oberoende bedömningar och beslut baserat på all relevant information86.
Fundamentala analytiker och ekonomer använder inte marknadspsykologiska variabler i deras
modeller87, något behavioral finance sympatisörer motsäger sig. Enligt behavioral finance så agerar
aktörerna på finansmarknaden helt olika gällande deras motiv, sätt att tänka, riskbenägenhet och
tradinghorisont88. De menar att människor inte alls agerar efter optimal rationalitet, utan tvärtom är
systematiskt irrationella och begår misstag flera gånger om89. Människan är begränsad endast till en
viss nivå av rationalitet och påverkas av känslor, informationsasymmetri samt diverse personliga
motiv90.
Som ovan nämnts så finns det ett stort antal teorier inom fältet, en del är utförligare än de andra.
Detta är självklart naturligt då behavioral finance fortfarande är ett relativt nytt forskningsområde
som kräver sammankoppling mellan flera discipliner. Även då ny forskning inom området strömmar
in dagligen91, så är det ett omfattande arbete att frambringa en solid och applicerbar modell utifrån
detta. Dock har flera områden såsom Prospect Theory, Framing, Mental Accounting, Behavioral
science foundations med variabler såsom övertro, emotionell koppling och bias92 blivit allt starkare.
Dock väljer vi att inte gå in närmare på dessa då vi anser att Agency Theory som nedan presenteras
har mest relevans till det vi undersöker.
En intressant uppföljare i denna linje skulle dock vara en direkt koppling mellan Irving L. Janis
organisationsteoretiska bok och teori: ”Groupthink”, som behandlar flockbeteende i beslutsfattande
grupper93 samt dess koppling mot den irrationella individen inom behavioral finance.
84
Ricciardi & Simon. (2000). Sid 2
Ackert & Deaves. (2010). Sid XXVI
86
Ibid. Sid 4
87
Goldberg & Von Nitzsch. (1999). Sid 9
88
Ibid. Sid 9
89
Ibid. Sid 10
90
Ibid. Sid 10
91
Ackert & Deaves. (2010) Sid XX
92
Definition: Bias = partiskhet
93
Janis. Groupthink. (1982). Sid 174-175
85
Sida 26 av 82
4.4 Agency Theory
Ett Principal-agent förhållande94 uppstår när en huvudman, låt säga aktieägaren av ett bolag
delegerar en arbetsuppgift eller vill bli representerade av en agent som i det här fallet är ledningen
för bolaget. Ledningen har i detta förhållande auktoritet att fatta beslut för principalen. Ett principalagent dilemma uppstår däremot när dessa aktörers motiv inte strävar åt samma håll95. Detta kan
appliceras på finansanalytiker och dess roll mot sina kunder alternativt mot sina chefer.
Boken ”Behavioral Finance: Psychology, Decision-making and Markets” tar upp problematiken som
uppstår mellan aktieägare och ledningen. Ackert & Deaves menar i nedanstående exempel att
aktieägarnas starkaste motiv bör vara att maximera värdet av bolaget, medan detta motiv inte
behöver överensstämma med ledningens motiv. De menar då att det kan uppkomma både direkta
och indirekta Agency costs(transaktionskostnader):

Direkta agency costs (direkta agentkostnader) uppkommer i form av att ledningens motiv
inte är i linje med aktieägarnas. Kostnader såsom lyxiga jetflygplan för bolaget, bevakning
och kontroll av ledning och revision är direkta kostnader som uppstår i detta förhållande.

Indirekta agency costs (indirekta agentkostnader) är svårare att mäta, såsom missade
framtida expansionsplaner. Om en omstrukturering av bolaget skulle innebära risk för
ledningen att förlora sina jobb, men gynna aktieägarna, så skulle ledningen kunna avfärda
denna omvandling för att gynna sig själva.96.
Inom finansiell teori har fokus numera skiftat mot att skapa ett ”optimalt kompensationskontrakt”
där man försöker sammanföra principalens och agentens motiv närmare varandra. Med hjälp av
detta kan den informationsasymmetrin som föreligger mellan agenten och principalen minskas och
leda till optimering och likställning av deras motiv97.
94
Ackert & Deaves. (2010). Sid 31
Laffont & Martimort. (2001). Sid 2
96
Ackert & Deaves. (2010). Sid 32
97
Ibid. Sid 32
95
Sida 27 av 82
4.5 Tidigare forskning
För att ytterligare fördjupa oss inom ämnet tog vi hjälp av tre svenska arbeten som alla behandlar
finansanalytiker på olika sätt. Carlberg & Racoveanu skrev 2009 sin magisteruppsats ”Analytiker och
riktkurser – Varför bry sig?” om hur aktieanalytiker arbetar och förhåller sig till konsensusprognoser
för vinstestimat98. Murman & Seeman belyser de olika rollerna och strukturerna som finns inom den
svenska analytikerkåren i sitt examensarbete från 2011 ”Swedish stock analysts, a network of
number generators”99. Slutligen har vi har vi använt oss av ”Teorin och verkligheten: En studie över
olika värderingsmodellers tillförlitlighet under olika konjunkturella lägen” från 2008 skriven av
Anderson & Zeffer som undersöker om analytikers värderingsmodeller ger korrekta värden på
tillgångskurser i varierade konjunkturs lägen100.
98
Carlberg & Racoveanu. (2009). Sid 5
Murman & Seeman. (2011). Sid 13
100
Anderson & Zeffer. (2008). Sid 5
99
Sida 28 av 82
5 Empiri & Analys
Detta avsnitt analyserar och sammanställer analytikernas och experternas svar och kommentarer
från våra intervjuer. Avsnittet är indelat i de tre delområden som diskuterats tidigare: Analytikernas
arbetsmetodik, deras påverkan på marknaden samt yrkesproblematik och även från experternas
synvinkel: deras allmänna syn på analytiker, analysrapporternas påverkan på marknaden samt den
yrkesproblematik som analytiker har. Jargongen inom yrket är svårhanterad och något vi försöker
klargöra löpande i texten. En viss bias kommer att föreligga då vi sammanfattar avsnitten ur
respektive grupps perspektiv.
För att tillägna sig intervjuobjektens svar ber vi läsaren att fördjupa sig i intervjuformulären som finns
tillgängliga i Bilaga 1 samt Bilaga 2.
5.1 Intervjuer med analytiker
Analytikerna vi har intervjuat har alla akademisk bakgrund som civilekonomer eller högre med
inriktning finansiering från diverse högskolor och universitet runtom i landet. De har varierad
erfarenhet av branschen, från 3 år upp till 25 år och arbetar alla för de större analyshusen i Sverige.
5.1.1 Analytikers arbetsmetodik
Analytiker är oftast ansvariga för ett fåtal bolag som de ständigt bevakar101. Analytiker från olika
analyshus arbetar på olika sätt men grundstrukturen kring arbetet utgår ifrån tre
huvudkomponenter: Datainsamling med rätt vinstestimat, kontakt med ledning och investerare samt
produktion av analysrapporter som skall förmedlas utåt. Datainsamlingen görs bland annat genom
att analysera historisk värdering och data, konkurrenter i branschen och ledningen. Kontakten med
ledningen och investerare sker löpande och tillgång till en uppdaterad vinstprognos är av stor
betydelse102. Alla använder de klassiska modellerna såsom CAPM, kassaflödesanalyser såsom DCF,
relativ värderingar som P/E-tal osv. Dock så fungerar vissa värderingsmodeller som Beta sämre i
nordiska miljöer och på grund av detta så görs egna volatilitetsbaserade index103.
Modellerna används endast på basalnivå då flera av analytikerna menar att aktieanalys är mer ett
hantverk, en konstart som man försöker bemästra. Det finns många ”mjuka variabler och
101
Se Bilaga 4
Se Bilaga 7
103
Se Bilaga 5
102
Sida 29 av 82
faktorer”104 som helt enkelt inte kan plockas upp av modeller. Exempel på detta är psykologiska
faktorer som flockbeteende på börsen.
”Nu kommer min huvudklyscha: Värderingsmodeller, är fullständigt irrelevanta!” – Björn105
Björn menar med denna skämtsamma utsaga att oavsett vilka modeller som man reellt använder, så
bör man komma fram till samma resultat med liknande variabler. Fel vid prognoser förekommer inte
på grund av att man använder sig av fel värderingsansats utan för att det saknas ett bra vinstestimat
eller att man har uppfattat eller bedömt makron fel. Även Klas menar att nackdelen med DCF är att
stora delar av värdet kommer från prognoser långt i framtiden som är svåra att bedöma106.
Flera förbättringsmöjligheter togs upp såsom mer enhetlig informationshantering inom branschen,
uppföljning av bristande fundamentala beståndsdelar i till exempel diskonteringsfaktorn, modeller
med hänsyn till psykologiska variabler men inga direkta förslag till hur dessa skulle uppnås togs upp i
diskussionen107.
Kunderna till analytikerna är större professionella och institutionella aktörer av varierande art såsom
pensionsbolag, fondbolag, hedgefonder med mera. Kunderna är såväl inhemska som internationella
där analytikerna agerar som språkrör för kundens räkning gentemot bolagen108.
Analytiker ser fältet som praktiskt lagt utan några direkta försök till att vara akademiska. De menar
att alla analytiker bär med sig ett grundläggande vetenskapliga synsätt såsom kritiskt tänkande och
finansiella teorier från universiteten men att arbetet som analytiker är av praktisk karaktär. Vissa av
dessa föreläser eller har föreläst vid HHS och Lunds universitet för att ge studenterna en verklig bild
av yrket. Alla tycker dock att det saknas en starkare koppling till universiteten och högskolorna och
detta är något de vill förbättra109. Det förekommer alltså ingen större koppling till det vetenskapliga
samhället.
104
Se Bilaga 4
Ibid.
106
Se Bilaga 3
107
Se Bilaga 6
108
Se Bilaga 5
109
Se Bilaga 4
105
Sida 30 av 82
5.1.2 Påverkan på marknaden
Rekommendationer sätts på 6-18 månaders tidshorisont beroende på analyshus och aktie, vissa
arbetar med absoluta rekommendationer vilket innebär att de tror på en uppgående marknad, varför
de ger ut relativt fler köp än sälj rekommendationer.
Att analytiker skulle sitta i någon maktposition håller de flesta inte med om, analytiker ger råd till
andra och köper/säljer själva inte aktier. Makten ses ligga hos de professionella placerarna istället.
Även om man satt i en influerande position så hinner verkligheten ikapp en och därigenom facit på
det man har sagt. Robert menar att som ekonom och akademiker så tror han att analytiker endast
kan påverka marknaden temporärt, att allting kommer att inprisas så småningom. Trots
IT-utvecklingen sedan 80-talet menar Björn att
”Prognoserna har inte blivit ett dugg bättre, det enda vi har blivit bättre på är att förklara varför det
blev som det blev. Fler parametrar och mer information, men förmågan att förutse framtiden
kvarstår.” – Björn110
Den positiva aspekten med att ha analysrapporter och rekommendationer är att vi får en tydlig
granskning och överföring av information på finansmarknaden111. Med tron om EMH och sänkta
kapitalkostnader av en effektiv marknad menar analytiker att de bidrar till samhällsnyttan. En värld
utan analytiker är en värld utan konsensus eller en gemensam förväntansbild, något som gör
framtiden oerhört svår att prognostisera.
Så länge rekommendationerna sätts på objektiv bas finns det ingenting som behöver ifrågasättas.
Subjektiva motiv som är kurspåverkande är däremot svårare att bli dömd för trots att det är reglerat i
lagen. Eric menar att det är svårt att härleda vilken analys som påverkade marknaden:
”När man sitter, tittar och bevakar aktiepriserna och marknaden, så kan man se ett ganska tydligt
mönster: Ju större en aktör är, om man ser rent omsättningsmässigt till exempel, desto mer tyngd har
deras rekommendationer som de ger ut.” – Eric112
Riktkursers negativa sida är att de har en volatil påverkan på börsen enligt undersökningar de
intervjuade har läst. Men de menar även att en börs utan riktkurser skulle kunna ge en ännu större
volatilitet. En annan negativ aspekt som Robert pekar på är att om man som analytiker
prognostiserar rätt, så tror marknaden på en och man får rätt tidigare än den rekommenderade
110
Se Bilaga 4
Ibid.
112
Se Bilaga 6
111
Sida 31 av 82
tidshorisonten. Alltså om en inflytningsrik analytiker rekommenderar en viss aktie så kommer denna
aktie att stiga till rekommenderade nivån tidigare än 6-18 månader, och därav får analytikern ”rätt”
långt i förväg113. Klas påpekar även att investerare oftast inte orkar läsa hela analyser och därmed
kan uppfatta rekommendationerna som väldigt konkreta informationskällor istället för
beslutsunderlag114.
Beroende på sektor så varierar träffsäkerheten i rekommendationerna, större bolag med större krav
på sig har bättre genomlysning med information medan små bolag blir svårare att analysera. En
problematik som uppstår här är att seniora analytiker kan undvika de svårare bolagen medan de
yngre analytikerna visar sig aktiva och väljer de svårare bolagen för att visa framfötterna. Denna bias
finns särskilt om man har en god relation med bolagen man analyserar.
Samhällskritiken har bemötts olika av skilda analytiker, vissa menar att kritiken är för generell, är
grovt förenklad eller rent av baserad på ogrundad information. Andra menar att det saknas
information hos vissa i journalistkåren om hur marknaden faktiskt fungerar115.
”Felet som folk gör när de tycker att analytiker träffar fel, att vi kunde ersättas med apor som kastar
pil och sånt där, det är att de inte förstår vår primära roll. Vårt mål är inte att ha rätt helatiden, utan
att genom ökad genomlysning av bolagen hjälpa marknaden att fatta bättre beslut.” – Robert116
Analytiker menar att det alltid kommer att finnas kritik mot analytiker och det är korrekt att kritisera
en yrkesgrupp. Senaste tidens kritik har handlat om träffsäkerheten av rekommendationerna, att
analytikerna är överskattade m.fl. Till detta svarar de att en dåligt gjord analys kan slå rätt medan en
mycket bra gjord analys kan slå fel på grund av oförutsedda händelser som förändrar antagandena117.
En kund kommer inte att döma ut en analytiker för en dålig rekommendation, om den hjälper dem
att tjäna pengar. Analytiker jobbar väldigt hårt med något väldigt komplext i deras mening, något
som journalister inte alltid förstår118. Kritiken är sällan riktad mot enskilda analytiker vilket gör den
svår att bemöta, samtidigt som kritiken inte påverkar verksamheten. Nicklas menar att:
”Fördelen med att jobba på Enskilda som endast har institutionella och därmed professionella kunder
är att dem förstår allt. Vi hamnar aldrig i den debatten.” – Nicklas119
113
Se Bilaga 5
Se Bilaga 3
115
Se Bilaga 7
116
Se Bilaga 5
117
Se Bilaga 4
118
Se Bilaga 7
119
Ibid.
114
Sida 32 av 82
Alla de intervjuade analytikerna har likande råd till placerare: Tänk förnuftigt, ta inget som sägs eller
skrivs som sanning och gör egna utvärderingar med analyserna som beslutsunderlag120.
5.1.3 Yrkesproblematik
Analytikerna trivs väldigt bra i sina roller, det är ett allmänbildande yrke där man försöker hantera en
komplex värld och prognostisera denna. Att få träffa duktiga företagsledare och intressanta personer
som faktiskt påverkar svensk ekonomi är väldigt givande. Analytikerna anser att alla i kåren generellt
sätt är mycket ambitiösa och begåvade och att de är i besittning av en stark arbetsmoral inom
branschen121.
”Den som inte mår dåligt över att ge en dålig rekommendation ska inte hålla på med det här”. –
Björn122
Det svåraste med yrket är att det är ett väldigt krävande och slitsamt arbete, både i tid och kvantitet.
Analytiker arbetar ca 13-15 timmar om dygnet och idag tack vare snabba informationsverktyg som
smartphones och läsplattor så arbetar de sju dagar i veckan genom att alltid försöka vara
uppdaterade på händelser i omvärlden. Men detta påverkar familjesituationen på många negativa
sätt. Analytiker blir konstant utvärderade efter sin prestation, och måste hantera enorma mängder
med information. När felbedömningar görs så förloras enorma belopp hos kunderna och är något alla
känner ett samvetskval inför:
“Det är klart att man får det, det är det som grämer en mest. Men det är klart man får det. Speciellt
om man verkligen varit övertygad om aktien man talat varmt för som därefter utvecklas dåligt eller
rent av uselt.” – Klas123
Men den största svårigheten är framförallt att sia om framtiden och att faktiskt ha rätt.
Denna osäkerhet inför framtiden försöker de hantera genom att arbeta systematiskt och metodiskt
med välfungerande modeller.
Jävsituationer per definition förekommer inte då analytiker ej får använda känslig information såsom
insiderinformation124. Om en analytiker får reda på information som kan anses vara
insiderinformation så diskuteras detta med kollegorna, om det sedan framkommer att detta är
120
Se Bilaga 6
Se Bilaga 5
122
Se Bilaga 4
123
Se Bilaga 3
124
Lag (2005:377)
121
Sida 33 av 82
känslig information så blir man bortkopplad från bolaget och rekommendationen tas bort. Det finns
alltså ingen fördel med att besitta den slags information då den personliga risken är för stor125.
Det finns en risk att man blir hemmablind eller har en bias mot vissa bolag efter att ha arbetat med
dem i flera år, då man känner ledningen väl och personligen har en relation med dem. Här menar
Björn att: ”Vissa bolag ser man alltid som om glaset är halvtomt medan andra alltid är halvfulla.”126.
Man ska självklart inte förälska sig i sina bolag som analytiker, men det händer. Samtidigt menar flera
att man inte heller vill stöta sig med bolaget man analyserar då osäkerheten på dagens
finansmarknad gör att alla vill behålla jobbet.
Även Eric menar att inga direkta jävsituationer förekommer, men en viss försiktighet bör iakttas:
”Man kan ju exemplifiera med t.ex. Facebook-aktien. Sen introduktionen i somras har den sjunkit
ganska rejält. Den där haussade ganska många upp rejält innan, och sen så har man efteråt gradvis
sänkt sina rekommendationer. Ifall det finns en tydlig hausse som egentligen kanske inte är baserad
på fundamenta utan kanske bara en profitmotivation hos dem som ger ut analyserna så visst finns
det -en risk där för både privat personer och företag. – Eric127
Angående analytikernas framtida roll så har de olika uppfattningar. Vissa tror att analytikeryrket
kommer att dö ut medan andra tror att det kommer finnas en fortsatt efterfrågan av analyser128. De
flesta håller dock med om att analytikeryrket kommer att konsolideras med andra bredare
ansvarsområden såsom kreditanalys eller rådgivningsroller. Något som dock kommer att ifrågasättas
är de individuella samtalen med företagledningen som analytiker idag har tillgång till129. Antalet
aktörer på marknaden kommer att minskas via konsolidering till ett fåtal analyshus och att ett antal
mindre aktörer med specialist kompetens kommer att utvecklas130.
125
Se Bilaga 5
Se Bilaga 4
127
Se Bilaga 6
128
Se Bilaga 3
129
Se Bilaga 7
130
Se Bilaga 6
126
Sida 34 av 82
5.2 Intervjuer med experter
Experterna vi har intervjuat har alla olika bakgrund med en gemensam nämnare att samtliga är
civilekonomer. En del har själva bakgrund som analytiker men har i dagsläget en speciell situation
med en utåtriktad roll.
5.2.1 Syn på analytiker
Majoriteten av experter ser analytiker som varken änglar eller bovar. Det finns de som är väldigt
duktiga och de som är mindre duktiga och anledningen till att de finns är att de fyller en funktion.
Analytiker kan ha en påverkan på marknaden i det korta perspektivet, men att marknaden speglar ett
mycket större förlopp som ingen enskild eller grupp styr. Då analytiker inte agerar själva på
marknaden så blir deras eventuella påverkan indirekt. Roger berättade att under hans tid i
Affärsvärlden så fanns det ”stjärnanalytiker”131 som tjänade mycket pengar och hade högt anseende
trots att de inte hade mer rätt än många andra. Roger brukade i princip strunta i rekommendationer
analytiker hade, han kollade hellre på hur ett företag stod sig i sin bransch.
”Problemet är att när analytikerna gör sina aktierekommendationer blir det lätt att media enbart
refererar till riktkurs och rekommendation” – Gösta132
De mer negativa synpunkterna experterna hade var att analytiker är en bidragande faktor till
”kvartalskapitalismen”133, som innebär att man jagar och tolkar siffror och ord hela tiden på ett sätt
som gör en VD stressad, vilket leder till att företagen fattar kortsiktiga beslut för att lugna ner
marknaden på kort sikt. Dessa beslut blir i sin tur kostsamma på lång sikt för företagen.
Både Günther och Gösta nämnde även fenomenet ”analytikermassage”134, vilket är möten med
analytiker bakom stängde dörrar. Günther tycker att det är onödigt och att det tar mycket kraft från
ledningen att ge till exempel 20 möten till institutionella ägare, istället för att göra en websändning
och få ut budskapet till hela den publika massan. Gösta konstaterar att ledningen i börsnoterade
företag ofta har ett incitament att inte avvika för mycket åt något håll, vilket frestar dem att hålla på
med ”analytikermassage”. Det finns bolag som är mästare på det och i princip gett analytikerna
deras prognoser medan bolag som H&M inte alls är lika fokuserade på det.
131
Se Bilaga 11
Se bilaga 10
133
Se bilaga 8
134
Se bilaga 8 och 10
132
Sida 35 av 82
”Man måste förstå att en aktieanalytiker i första hand ska fungera som ett bollplank till en
förvaltare” – Gösta135
Experterna anser att problemet är att man tenderar att använda analytikers åsikter och resultat på
ett felaktigt sätt, då småsparare tenderar att titta för mycket på riktkurserna. Felet blir då att man
sällan talar om att framtiden alltid bygger på någon form av antaganden och det kommer sällan eller
aldrig fram. Det anser Gösta att även media gör då de bara publicerar korta Reviews på bankanalyser.
”Sen har vi det att man måste spela med lite i spelet, vilket gör att man som analytiker inte kan gå för
mycket emot marknaden av det enkla skälet att du inte framstår som trovärdig då.” – Gösta136
5.2.2 Påverkan på marknaden
Experterna anser generellt att analytiker har en mindre påverkan på marknaden. Man brukar säga
att det finns ett initialt värde på en analys, och det är precis vid inledande handel, när ett stort och
respekterat analyshus släppt en ”revolutionerande analys”137 Peter Malmqvist menade att det finns
några olika sätt en analytiker skulle kunna påverka priset på en aktie. Om du som analytiker jobbar
på en stor och inflytelserik firma och hamnar högst upp i en ”analytikerranking”138, så ökar
möjligheterna att influera människor baserat på vad du säger. Är du däremot en ung, oerfaren
analytiker på en liten firma så har du väldigt lite inflytande på kurser. Hos de största bolagen är det
dock svårt att ha ett inflytande även om du är en väletablerad analytiker, just på grund av deras
storlek.
“Det man kan konstatera på den svenska toppen är att de stora firmorna som kan ha inflytande över
kursutvecklingen i bolag är SEB Enskilda, Carnegie och Handelsbanken” - Peter Malmqvist139
Peter Malmqvist anser även att den absolut viktigaste kanalen för privatsparares investeringsbeslut
är media. Så de analyserna som sedan produceras i kondenserat format och läggs ut på bankkontor
eller i hemsidor, skulle han påstå ha betydligt mindre inverkan på privatplacerares beteende än
tidningsartiklarna. Peter Malmqvist har jobbat med både kvalificerade analyser och sådana som
publicerar i media så han anser sig verkligen kunna jämföra.
135
Se bilaga 10
Ibid.
137
Se bilaga 8
138
Årets analytikerrookie. (2012)
139
Se bilaga 9
136
Sida 36 av 82
“Man fick stå och skrika med megafon på den här firman Aragon där jag var analyschef för att någon
överhuvudtaget skulle bry sig om det man gjorde. Medan när jag var på svenskan140 så kunde man få
väldigt mycket uppmärksamhet för en artikel som man i grunden inte tyckte var särskilt nyskapande
eller omdanande men den råkade komma rätt eller råkade hamna just då alla andra pratade om det
bolaget också” - Peter Malmqvist141
Peter Norberg anser att analyserna bidrar till en rättvisare informationsspridning. Många aktiva
placerare får då omedelbart tillgång till analysen så att hemlighetsmakeriet försvinner mer och mer.
På tidigt 80-tal var det endast via muntliga och eventuellt skriftliga kanaler som vissa fick ta del av
analyserna. Idag finns även en rättvisefunktion inbyggd i hur företagen ska ”läcka ut” informationen,
så att det sprids till alla. Peter ser förbättringsmöjligheter kring informationshanterandet, eftersom
kursförändringar idag fortfarande handlar mycket om rykten så ser man ”ovanliga” kursrörelser i
förväg på börsen. Övertron är majoriteten av omsättningen på börsen och mänskligt psykologiskt
beteende driver detta. För institutionerna är det svårare att säga hur de fungerar. Det är mycket
mindre utforskat hur professionella institutionella placerare hanterar analyser, det är en sluten krets
som är svår att penetrera.
Experterna berättar att det alltid finns en efterfrågan på kvalificerad analys, men att benägenheten
att betala för denna har gått ner tydligt de senaste fem åren sedan finanskrisen. Detta började med
Internets genombrott, då information kunde spridas på ett helt nytt sätt. Tidigare fanns bara
sammanställningar av analyser i tidningar som Dagens Industri, Affärsvärlden, Veckans affärer eller
Aktiespararen. Dessa återgav tips först efter en större tidsfördröjning, medan idag är en analys som
släpps från Enskilda ute på nätet redan innan de hunnit ringa sina näst bästa kunder.
Günther förklarar att SME Direkt är de stora ”konsensusskaparna”142 som sammanställer alla
analytikers förväntningar och har därför en enorm påverkan på marknaden.
Det positiva med analytiker anser Günther vara att det krävs folk som vågar ha åsikter, de bidrar till
att hålla företagsledarna aktiva och tvingar dem att förklara. Peter Malmqvist förklarar att för en
förvaltare på en av de stora kapitalförvaltarna i Sverige, är det omöjligt att hålla sig à jour med
informationen på marknaden och samtidigt kunna ”tajma köp och sälj”. De har förmodligen flera
branscher att hålla reda på och i de branscherna någonstans mellan fem till tio bolag. Där behöver
man analytikernas assistans.
140
Förtydligande: Svenska dagbladet
Ibid.
142
Se bilaga 8
141
Sida 37 av 82
“Om inte analytikerna finns som ett mellanled mellan fondkommissionärer så måste ju placerarna
själva lägga ner mer tid på att förstå dem här bolagen” - Peter Malmqvist143
Det negativa med analytiker anser experterna var att de tar för mycket kraft från företagsledarna, att
de snarare har blivit en finansiell talesman som har svårt att ägna sig åt företaget. Günther förklarar
att det sedan 70-talet har skett en kraftig kapitalförskjutning mot det institutionella från de privata
kunderna. Idag finns kanske ett 30-tal större institut. Alla dessa har sina analytiker som inte nöjer sig
med kvartalsrapporter utan vill ha möten enskilt. Att bara prata med Investor Relations är inte lika
fint, man vill ha en som tar beslut, som VD eller CFO. Gunther förklarar att även analytiker är en av
landets mest välbetalda yrkesgrupper, det är inte så många som tjänar mer.
“Hur mycket hade du varit beredd att offra, om du hade nått en position att du kammar hem en-två
miljoner per år i fast ersättning och sedan en bonus på kanske en och en halv miljon? Då är det ingen
mening med att sticka ut för mycket” - Günther144
Experterna anser att man ska vara vaksam mot analyser och att en sund skepsis bland placerare är
bra för att det finns det många fällor att gå på. Att lita på andra är en sådan fälla och att blint tro på
en riktkurs eller en prognos kan vara farligt. Günther menar att:
“Får jag en analys på 6-12 månaders sikt, riv sönder, kasta den! Vem vet vad som händer i
makrovärlden?” – Günther145
Roger som har fördjupat sig i behavioral finance, anser att det finns ett flertal psykologiska fällor
både för dem som tar emot analys och de som jobbar som analytiker själva.
”Det finns något som kallas för Self-Attribution Bias, som innebär att om det går bra så tar man äran
åt sig själv, går det dåligt så vill man skylla på någon annan, analytiker är då tacksamma
syndabockar” - Roger146
Roger förklarar vidare att analytiker som jobbar nära bolagen som blir analyserade lär känna
bolagsledningar och lätt hamnar i samma fälla som många placerare, att man inte blir objektiv till
värderingen av den aktien.
143
Se bilaga 9
Se bilaga 8
145
Se bilaga 8
146
Se bilaga 11
144
Sida 38 av 82
”Det finns något i behavioral Finance som kallas för Ownership Effect Of Endownment Bias, som
innebär att då man äger något eller har nära koppling till något så är man inte objektiv längre till
värdet, man tror att det är värt mer. Som exempel, om man köper en aktie och frågar dem som äger
den vad den är värd och dem som inte äger den vad den är värd, så har dem som har köpt den en
högre tro på den.” – Roger147
Det negativa är att det finns problem med både för mycket gruppmentalitet samt grupptänkande
inom kåren hos de mindre och större aktörerna.
”Man skulle rent av kunna kalla det just flockmentalitet, inte just bland placerare men även
bland analytiker. Där är ett exempel på bristande självständighet, men jag tänker även på en
annan aspekt, nämligen gentemot företagen man analyserar. Den är delvis naturligt, att det är
väldigt svårt att ha en helt klinisk relation till människor man arbetar med. Det är faktiskt inte
mänskligt att ha det utan det är fullt naturligt att man vill ha en social relation till människor
arbetar med, och som analytiker blir detta företagen i sig.” – Peter Norberg148
Alla experterna resonerade att det måste finnas analysrapporter, men att det nödvändigtvis inte
måste finnas riktkurser och rekommendationer. Problemet är att småsparare använder dessa på fel
sätt snarare än att använda analyserna som beslutsunderlag. Gösta håller med DI:s kritik med att
analytiker ”springer mycket i flock”149 men att det ser ut som att de springer mer i flock än vad de gör
i verkligheten. När man ser på deras rapporter så kan de vara ganska överensstämmande med vad de
säger, men på kundmötet så kanske de säger något helt annat.
”Jag skulle säga att bakom lyckta dörrar är inte flocken lika samstämmig” – Gösta150
Angående kritiken i media så hade experterna skilda åsikter, de flesta anser att den är befogad då
det finns en yrkeskår som tjänar så mycket pengar som analytiker gör och kommer med så dåligt
resultat. Peter Malmqvist anser däremot att kritiken mot analytikerna i DIs artikelserie var att de
bara kokade soppa på en spik, vilket inte gav någon som helst effekt. Peter pratade vidare om att DI
själva har kurspåverkan och att de är fullt medvetna om det. Han tror att de i själva verket tycker att
det är alldeles utmärkt för då får de ytterligare några musklick på en internetannons vilket gör att de
tjänar ännu mera pengar.
147
Ibid.
Se bilaga 12
149
Se bilaga 10
150
Ibid.
148
Sida 39 av 82
“Dom agerar helt i egen sak och dem är en del i en marknad som dom själva kritiserar. Det var en av
dem mest pinsamma artikelserier som jag sett i Svensk media” - Peter Malmqvist151
Kritiken att analytiker tjänar för mycket pengar är en lätt poäng att göra, men enligt Peter Norberg så
gör de även ett rejält jobb. De har väldigt god förmåga att analysera företag.
”Träffsäkerheten är någorlunda rätt. Sen är ju problemet just att man är kursdrivande, om det helt
plötsligt kommer med en rekommendation, så vet man inte om det är reken eller fundamenten som
visar att reken blir rätt. Jag följde MTG rapport, när de rasade och hur rekommendationerna rasade, i
början blev det sälj rekommendationerna, och sen behåll och köp. Och de följde precis kursrörelserna,
vad som är hönan och ägget är svårt att säga.” – Peter Norberg152
Roger tror att kritiken i media speglar den genomsnittlige placerarens perspektiv. Roger anser att en
del av kritiken som riktas mot analytiker är svår att argumentera emot. Om man kollar närmare på
analytiker som kollektiv så är de ju inte bättre än någon annan. Men samtidigt speglar kritiken att
man inte förstår rollen. Roger anser att en kompetent placerare struntar i rekommendationen då det
är andra saker som är viktiga i relationen med en analytiker som inte kommer fram i en sådan kritik.
Kritiken är då naiv på det sättet då riktkursen och rekommendationen är kanske det minst viktig för
vad en duktig placerare kan få ut av en analytiker153.
5.2.3 Yrkesproblematik
De flesta kritiker anser att det svåraste med analytikernas jobb måste vara prognostiseringen. Peter
Norberg förklarade att det svåraste för en analytiker måste vara att skapa en säljande analys. Man
kanske uppvisar mest kritik mot den säljande rollen men det är rollen gentemot investerarna som är
problematisk. Att hålla avstånd från företaget samtidigt som att upprätthålla en god relation med
ledningen gör det självklart svårare att göra en objektiv bedömning. Günther tror att den absolut
största utmaningen är ju att bankerna inte tjänar några pengar på ren aktiehandel, courtaget är så
nerpressat, på grund av bland andra, Nordnet och Avanza och aktiespararnas Aktieinvest, har pressat
ner priserna till ett minimum. Då investerare ofta lever i osäkerhet, så kan man tänka sig att betala
för att bli av med delar av de, eller bara får sina egna resonemang bekräftade eller förkastade.
151
Se bilaga 9
Se bilaga 12
153
Ibid.
152
Sida 40 av 82
”Bankerna tjänar inga pengar på analys, vilket håller på att göra att alla analys håller på att
försvinna från mindre bolag”– Gösta Carlberg154
När det gäller jävsituationen så går experternas åsikter isär. Günther tror inte att det förekommer,
då analytiker inte får göra affärer på information som inte är känd för då gör de sig skyldiga till
insiderbrott. Att det kan finnas en jävsituation tror däremot Peter Norberg bestämt på. Analytiker får
säkert information från företagsledningen som inte får användas i analysen. Detta kan istället ses
som en ”personlig ära att få bära denna hemliga information”155. Det är rimligt och mänskligt att
påverkas. Peter Malmqvist berättar att det kan finnas en jävsproblematik, när man pratar om att en
analytiker blandar sig i corporate finance-verksamhet. Peter anser att det är en dålig situation att ha
corporate finance och vad han kallar för sekundär analys inom ramen för samma firma. Det är en
jävsproblematik och den är svår att hantera. Roger håller med Peter Malmqvist att det är naturligt
att en analytiker har en positiv bias till ett företag och att man tycker bra om de människor som man
träffar som förser en med information och svarar på ens frågor. Även som analytiker så blir det
säkert roligare att skriva ett köp-rekommendation än motsatsen. Analytikern gillar ju
aktiemarknaderna och att hitta nästa vinnare är alla placerares dröm.
”Så analytiker är inte annorlunda, så det finns en positiv bias i hela branschen. Sen är det en del i
försäljningsprocessen, att säger man köp så riktas det till alla och säger man sälj så riktas det bara till
dem som har aktien.” – Roger156
Angående yrkets framtid tror experterna att yrket inte håller på att dö ut. Peter Malmqvist anser att
det aldrig kommer gå så långt att allting, alla köp och säljbeslut är baserade på kursrörelser på
börsen. Den intressanta frågan blir då: Vilken kostnadsmassa har en firma för att producera analyser?
Peter tror att vi har passerat den punkt där mellanleden, banker och fondkommissionärer har för få
analytiker. Peter tror att de täcker för få sektorer på de flesta börser.
“Jag tror att det behövs fler analytiker och det kommer vi se också, det ökar nästa gång som börsen
går upp riktigt ordentligt” - Peter Malmqvist157
154
Se bilaga 10
Se bilaga 12
156
Se bilaga 11
157
Se bilaga 9
155
Sida 41 av 82
6 Resultat & Diskussion
I detta avsnitt sammanställs vårt resultat med koppling till det teoretiska ramverket för att nu
återkoppla till syftet. Förutom det analytiska resonemang vi genomfört i empirin så kommer vi även
att väva samman analys, problematisering och konklusion i varje avsnitt.
Även då det finns en uppsjö av slutsatser vi kan dra utifrån tidigare avsnitt så kommer vi endast
fokusera på en slutsats per delområde.
6.1 Arbetsmetodik
Analytiker arbetar med prognostisering, ett komplext verktyg som de sedan försöker applicera på
värdering av diverse bolag. Arbetet kräver en person som villigt kan arbeta långa arbetsdagar och
uppvisa hög arbetsmoral samt innehar ett sinne för siffror och analys.
Analytiker arbetar med värderingsmodeller som behandlar avkastningsvärdering samt
relativvärdering, DCF verkar vara den vanligaste formen medan CAPM, EPS, WACC158 används som
tillhörande verktyg med viss modifikation. Modellerna i finansiell teori används men är ofullständiga
på flera olika sätt då de psykologiska effekterna inte tas in i beräkningen. Modellerna är irrelevanta
för värdering om variablerna bakom dessa inte stämmer. Djupare kontakt med det vetenskapliga
samhället saknas.
Dessa fakta är enligt vår mening problematiska. Ett yrke som värderar bolag, ger ut analysrapporter
och rekommendationer till sina kunder utan en större koppling till vetenskapliga metoder eller
dagens finansiella teori bör revidera sitt sätt att arbeta. Jämför detta med ett bioläkemedelsbolag
som producerar och distributerar ett läkemedel (i vårt fall en analysrapport) till sina kunder utan
större koppling till dagens vetenskapliga forskning. I vårt fall blir konsekvenserna ekonomiska istället
för fysiologiska eller potentiellt livshotande som ett läkemedel skulle kunna vara. Detta är givetvis en
järv koppling att göra mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap, men vi anser att det är viktigt
att poängtera detta.
Denna problematik är självklart inte bunden endast till analytiker. Nästan all ekonomisk teori som
presenteras på högskolor och universitet runt om i landet baseras på modeller av verkligheten, som
även de revideras löpande. Den vetenskapliga värderingsprocessen inom finansiell teori korrelerar
inte fullt ut med hur analytiker värderar och prognostiserar, annars skulle analytikerna visa ett större
intresse gentemot forskare inom vetenskapsteorin och nya rön. Att dessa två områden inte
158
Se avsnitt 4.2
Sida 42 av 82
korrelerar blir problematiskt för analytikerna, som då istället arbetar fram alternativa
värderingsmekanismer genom professionen för att väga upp gentemot de bristande kunskaperna
inom den finansiella forskningen. En tendens som alla analytikerna visade var ett intresse för att hitta
bättre sätt att prognostisera på och finna nya relevanta variabler. Även om ekonomisk vinning är en
av de större drivkrafterna till detta så är det en positiv utveckling för ett vidare samspel med det
vetenskapliga samhället. Intresseområden som behandlar ekonomi tillsammans med psykologiska
discipliner såsom behavioral finance är bland de senaste teorierna. Även då behavioral finance nu
funnits i över 20 år så har intresset för teorin börjat ”sippra in” i analytikeryrket endast ett par år
sedan, men är fortfarande inte vedertaget som en absolut variabel som ska in i beräkningen av en
värdering såsom WACC, EPS eller CAPM. Detta är troligen för att ingen konkret och direkt applicerbar
finansiell teori inom behavioral finance ännu har sett dagens ljus. Andra interdisciplinära områden
såsom social studies of finance är också av intresse.
Majoriteten av analytikerna är alla civilekonomer i grunden, vilket betyder fyra års utbildning inom
det ekonomiska området. Här tränas studenterna i kritiskt tänkande och förståelse av finansiella
teorier, som visar sig inte fullt ut verifiera den verkligheten som analytiker arbetar mot. Att ha en
starkare förankring till universitet och högskolor utgör därför en ”win-win situation” för både
analytiker och analyshusen samt studenterna och de potentiella framtida analytikerna. Att
studenterna under fyra års tid får koppling till finansvärldens verklighet kontra den abstrakta bilden
från skolbänken gör att studenterna snabbare kan hämta den senaste forskningen inom relevanta
områden såsom behavioral finance till arbetsplatserna efter examen. Ur analytikernas och
analyshusens perspektiv så bidrar detta till att de framtida analytikerna blir insatta och medvetna om
den värld analytiker möter redan vid examenstillfället. Detta bidrar till att analytikers arbetsmetodik
alltid håller sig relativt à jour med den senaste vetenskapliga forskningen inom fältet då den konstant
revideras.
Vi anser att analytikernas arbetssätt är bristfälligt, inte jämfört med andra analytiker eller
konkurrenters sätt att arbeta, utan gentemot ett ideellt sätt att prognostisera. Att faktiskt kunna
förutsäga bolagens framtidsutsikter är idag ett omöjligt krav att ställa på en yrkesgrupp, men det kan
användas som en slags nollvision, en målsättning. Det bristande arbetssättet kommer ursprungligen
från de finansiella och neoklassiska teorierna som redan idag ifrågasätts. Ett förbättringsalternativ
skulle dock vara just en närmare koppling till vetenskapen, så att profession och vetenskap kan
mötas och omforma varandra.
Sida 43 av 82
6.2 Påverkan på marknaden
Det är värt att påpeka att analytikerna som intervjuades själva inte agerar som köpare eller säljare på
aktiemarknaden, vilket gör att deras påverkan i så fall blir indirekt via kunderna. Att analytikernas
existens påverkar marknaden framgår tydligt, men det som däremot kom fram ur intervjuerna är att
åsikterna om hur mycket analytiker kan påverka varierade mycket.
En generell syn är att erfarna analytiker på stora och inflytelserika analyshus kan ha en kortsiktig
påverkan på aktiekurser genom sina analysrapporter. Detta till skillnad från unga analytiker som
knappt har någon påverkan alls på grund av sin korta yrkeserfarenhet. De tre mest inflytelserika
firmorna är Enskilda, Carnegie och Handelsbanken, men även tidsskrifter som DI, SvD näringsliv eller
Aktiespararen har en viss påverkan på marknaden genom att påverka småsparares investeringar. Ur
ett småspararperspektiv så är det tidningsartiklarna som får mycket mer genomslag på
investeringsbeteende jämfört med analyserna som endast finns tillgängliga på ett bankkontor159.
Analytikers påverkan på marknaden är mycket större genom deras relation med institutionella
placerare, som förvaltar större mängder kapital. Det är betydligt mer värdefullt för dem att sitta och
diskutera med analytikerna enskilt än att läsa en analys som släppts i media.
Det fördelaktiga i analytikers påverkan på marknaden är att analysrapporter bidrar till en mer rättvis
informationsspridning, vilket med internets hjälp gör att nästan alla placerare får tillgång till
analyserna samtidigt. Denna trend stöder den teoretiska EMHs160 bild av hur information används
och sprids i aktier vilket gör att analytikers existens som kollektiv borde leda till sänkta
kapitalkostnader genom en mer effektiv marknad. En annan påverkan analytiker kan ha är att de
måste ha åsikter om företaget som värderas. Detta kan tvinga företagsledarna att vara mer aktiva
och konsekvent ge ut relevant information till aktiemarknaden.
Andra effekter på marknaden som inte är lika lätta att se kan till exempel vara konsekvenserna av att
analytikerna tar tid från företagsledarna. Den typ av påverkan som analytiker här har är att de spär
på den så kallade kvartalskapitalismen161. Att en del bolag känner sig tvingade att tillfredsställa
marknaden på en kort tidshorisont, vilket leder till att de fattar beslut som blir mer kostsamma på
längre sikt. Detta fenomen kan vara en fara för resursallokeringen i ekonomin, då många
börsnoterade bolag träffar många olika analytiker, vilket leder till att det läggs ner mycket tid på att
träffa analytikerna stället för att ägna sig åt verksamheten.
159
Se bilaga 9
Se Avsnitt 4.1
161
Se Bilaga 8
160
Sida 44 av 82
Något som hör samman med denna problematik är även den så kallade analytikermassagen162 som
påverkar marknaden med en brist på transparens då företagsledare och analytiker möts i enrum.
Detta är problematiskt då det påverkar ”marknadens effektivitet”163 genom att all information inte
släpps ut enhetligt.
Enligt EMH så skulle analytiker knappas existera då all analys är överflödig och speglas direkt i
aktiepriset beroende på vilken form av hypotesen som används. Detta är problematiskt då
publicerade analysrapporter i sådana fall skulle kunna påverka marknaden genom att ny information
görs offentlig samt att det bara blir deras bästa kunder som kan agera på den först. Om man istället
då vänder på EMHs resonemang: Om kapitalmarknader inte är effektiva, vilket de inte verkar vara, så
betyder det att irrationella investerare finns, det är resonemang som vi ser förklarade i
forskningsfältet behavioral finance. Då småsparare uppenbarligen följer riktkurser och baserar sina
investeringsbeslut dessa, så är småspararna inte rationella i sina val och repeterat ofta misstagen.
En tydligare bild av kritiken i media som lyftes fram mot analytikerna och deras påverkan har
iakttagits. Det är uppenbart att kritiken är relativt vag och att den antagligen speglar den vanliga
småspararens perspektiv. Den kan även rent ut sagt vara naiv, då fokus egentligen ligger på den
minst intressanta delen – riktkursen. En småsparare skulle istället kunna få ut ett mycket bättre
beslutsunderlag genom att ta till sig av analysrapporten och antagandena som riktkursen bygger på.
Det lönar sig att vara vaksam mot analyser och det är en lärdom som småspararen kan ta del av.
Vi anser att den egentliga påverkan på marknaden ligger hos de professionella och institutionella
placerarna som förvaltar större mängder kapital och influerar marknaden. Det framgick även att
analytikerna inte har någon större påverkan på marknaden. Avslutningsvis kan det konstateras att
småsparare inte bör ha för stor tillit för analysrapporter, om de skulle följa dessa blint så får det en
stor påverkan på deras privata förmögenheter.
162
163
Se Bilaga 8 och 10
Se avsnitt 4.1
Sida 45 av 82
6.3 Yrkesproblematik
Prognostisering bland analytiker förekommer inte genom att godtyckligt sia om framtiden. Genom
ett metodiskt arbetssätt och upparbetad branscherfarenhet så försöker analytikerna bidra till en
bättre informationstransparens genom sina analysrapporter. Trots att analytikerna menar att de inte
har blivit bättre på att prognostisera senaste 25 åren164 så är detta mindre väsentligt. Analytikernas
roll är inte att ”träffa” rätt hela tiden, utan att granska bolagen och tillföra marknaden mer
information för bättre informationsunderlag. Detta är en väsentlig och viktig poäng för läsaren och
småspararen att förstå. Därför har de fortfarande en relevant och gedigen funktion i det finansiella
maskineriet. Likt journalister som försöker att belysa pågående händelserna i omvärlden genom
media, så fungerar analytikerna som dagens granskare av bolagen och dess diverse situationer.
Jävigheten är däremot ett mer omtvistat ämne. Ingen direkt jävsproblematik uppkom enligt
analytikerna, för att analytiker ej får agera på insiderinformation. Men det finns andra sorters
jävssituationer. Om en analytiker upprätthåller en god relation med ledningen av ett bolag så bidrar
detta till uppkomsten av en partisk relation. Människor söker sociala förhållanden och det är därför
naturligt att bli partisk165. En analytiker som analyserat samma bolag över ett antal år och lärt känna
ledningen väl och till och med instämmer med deras visioner och synsätt har svårt att hävda sin
opartiska ställning. Det blir därför svårt att sedan iskallt och objektivt sätta en säljrekommendation
på bolaget som man i flera år har haft en god relation med. Jävsituationer i direkt bemärkning
föreligger inte men visar sig i form av partiskhet såsom nedanstående principal-agent dilemma166 kan
åskådliggöra.
Ett exempel på direkta agentkostnader är de enskilda möten där analytiker får träffa ledningen.
Detta ineffektiva sätt att sprida information till analytiker bör revideras, både från ledningens håll
samt analytikernas. Kostnaden är en effektivitetsförlust både för analyshuset som analytiker
representerar och för kunderna, som slutligen får betala för detta. Istället för att hålla dessa möten
bakom stängda dörrar och fortsätta bidra till den informationsasymmetri som konstant motarbetas
inom finansiell teori bör dessa möten omformas till transparenta möten som fler än vissa enskilda
analytiker får ta del av.
Indirekta agentkostnader uppkommer då analytiker till exempel inte vill stötta sig med bolagen de
arbetar för vilket är förståeligt. De vill behålla sina jobb och upprätthålla en god relation mot
kunderna samt sitt egna bolag. Detta lyfter dock samtidigt två problematiska punkter: Att analytiker
164
Se Bilaga 4
Se Bilaga 12
166
Se avsnitt 4.4
165
Sida 46 av 82
hävdar att de är i en oberoende ställning och utfärdar oberoende analyser samt att de menar att inte
påverkar marknaden.
Om ovanstående resonemang stämmer att en analytiker försöker hålla en god relation med kunden,
arbetsgivaren och samtidigt bolaget de analyserar, så anser vi att det är svårt att hävda att man är
oberoende som analytiker. Om man undviker att stöta sig med bolagen man analyserar och samtidigt
inte försöker sticka ut för mycket så bidrar detta till mer homogena analyser, och därav en indirekt
marknadspåverkan. En roll vars uppgift är att kritiskt granska bolag utan en beroendeställning varken
gentemot arbetsgivaren eller bolagen som analyseras bör upparbetas. Självklart finns en djupare
problematik mellan dessa aktörer, något som behöver undersökas ytterligare.
Allt som nämnts ovan pekar mot en omformning av analytikernas roll i framtiden. Analyshusen har
redan idag svårt att driva in courtageintäkter och kommer behöva som alla andra professioner att
omforma sitt yrke och specialisera sig. Exempel på framtida yrkesroller för analytiker är utvecklare av
nya värderingsmodeller och rådgivningsroller. Som nämnts tidigare är denna studie till viss del riktad
mot småsparare, då vi såg ett ökat behov av information kring hur finansmarknaden fungerar. Detta
är en stor målgrupp som i framtiden kommer att söka finansiell rådgivning i form av erfarna
rådgivare och branschkunniga investerare.
Analytikernas och deras granskande roll kommer fortsatt vara en funktion som kommer att
efterfrågas. Det föreligger en jävsproblematik, inte direkt genom till exempel insiderinformation
brott då detta är svårt att bevisa utan den förekommer indirekt och visar sig som direkta och
indirekta agentkostnader. De direkta kostnaderna för analyshusen och kunderna kommer i vårt
exempel från de enskilda möten som företagsledningar håller med analytiker. Indirekta kostnader
kommer från att man inte vågar stöta sig med bolagen man arbetar med, som bidrar till mer
homogena analyser.
Att häva att analytiker kan vara helt oberoende från sina kunder och företagen de analyserar är
tvivelaktigt. Den ovanstående analysen pekar istället mot att analytiker befinner sig i en känslig
situation där de måste hålla sig på ”god fot” med företagen de analyserar för att få tillgång till
information. De måste samtidigt vara raka mot kunderna och försöka behålla jobbet genom att inte
sticka ut allt för mycket. En framtida yrkesroll skulle då kunna vara en analytiker utan
beroendeställning mot varken företagen de analyserar och arbetsgivaren de representerar, något
som idag hävdas av befintliga analytiker.
Sida 47 av 82
6.4 Framtida forskningsförslag
Under arbetets gång stötte vi på en del frågeställningar som vi gärna skulle vilja se vidareutvecklade.
Här nedan listar vi ett antal av dessa:
1. Denna studie granskar analytikers påverkan på marknaden och upplevda yrkesproblematik utifrån
tio aktörers perspektiv som alla arbetar inom finansbranschen. Denna granskning skulle även kunna
göras från småsparares perspektiv: Hur anser de att analytiker påverkar dem? Ser de några
yrkesproblem som utomstående personer? Hur påverkar analytiker egentligen dem privata
småspararna?
2. Med hjälp av våra analytiker fick vi kontakt med ett antal institutionella placerare, som är en
annan svåråtkomlig grupp på finansmarknaden. Som vi påvisat i vår empiri så menar intervjuobjekten
att ”makten” egentligen ligger hos denna grupp aktörer. Att kartlägga hur professionella
institutionella placerare arbetar, vilka kontaktnät dessa har, vilken påverkan på marknaden de har
och vilka förändringar yrket genomgår i dagsläget skulle vara en högst intressant studie.
3. Analytikerhus är tvungna att pressa ned sitt courtage och intäkter då nya aktörer såsom Nordnet
AB och Avanza Bank har uppkommit på den svenska aktiemarknaden167. Vissa analytikerhus eller
specialister har då börjat skifta fokus mot betald analys168: De analyserar alltså samma företag som
de får betalt av. Analytiker ska behålla sin oberoende ställning när de utför sina analyser, men
fungerar detta i verkligheten?
Som Peter Norberg säger: ”Man kanske inte vill att läraren ska ta betalt från elever för att sätta
betyg, för att snabbt ge ett exempel på hur bisarrt det hela låter.”169
Ett mycket intressant område att undersöka i vår mening.
4. Hur kommer analytikernas yrke se ut i framtiden? Utvecklas de till rådgivare, modellbyggare eller
blir de ersatta av avancerade datoranläggningar?
5. Corporate finance-avdelningen och analytikerna: Är det verkligen vattentäta skott mellan dessa
avdelningar som ofta sitter i samma hus eller samma våningsplan? En genomgående analys av denna
problematik skulle vara väldigt intressant.
6. När vi tillfrågade analytikerna om jävsproblematiken på arbetsplatserna så ansåg de sig inte jäviga.
En närliggande problematik som bör vidareutvecklas är däremot analytikernas förhållande till sina
kunder samt analyshusen dem arbetar för. Ur ett Principal-agent perspektiv så skulle en
167
Se Bilaga 8, Yrkesproblematik.
Se Bilaga 7, Yrkesproblematik.
169
Se Bilaga 12, Yrkesproblematik.
168
Sida 48 av 82
problematisering kring frågan tydliggöra om det föreligger något principal-agent dilemma mellan
huvudman och agent eller om det föreligger några direkta eller indirekta agency costs.
7. Och slutligen, hur kan analytiker bidra till den vetenskapliga forskningen inom finansiell teori och
vice versa? Varför används inte mer av den finansiella forskningen i analytikers arbete och varför
korrelerar inte analytikers upplevda verklighet med den från forskningsvärlden?
Sida 49 av 82
7 Kallforteckning
Intervjupersonerna presenteras här i kronologisk ordning: Analytiker först sedan experter.
7.1 Muntliga källor
7.1.1 Intervjuer
1. Klas Palin, analytiker. Analyschef. 2012-11-21.
2. Björn Jansson, analytiker. Chef för Global Equitys samt Global Analys. 2012-11-23.
3. Robert Gärtner, analytiker. Equity analytiker. 2012-11-27.
4. Erik Ritzén, analytiker. Aktieanalytiker. 2012-12-06.
5. Nicklas Fhärm, analytiker. Head of Equity. 2012-12-11.
6. Günther Mårder, expert. Sparekonom. 2012-11-29.
7. Peter Malmqvist, expert. VD samt utredare i redovisningsfrågor. 2012-12-05.
8. Gösta Carlberg, expert. Chefsredaktör. 2012-12-07.
9. Roger Jansson, expert. Nordisk ansvarig för analys och förvaltning. 2012-12-07.
10. Peter Norberg, expert. Professor i etik och ekonomi 2012-12-10.
Sida 50 av 82
7.2 Skriftliga källor
Följande referenser saknar författarnamn och sorteras under sin titel:
Se hakparentes för senaste kontroll av internetreferenserna.
"Aktieanalytiker - Utbildning/Yrkesbeskrivning " – Utbildningssidan.se. Tillgänglig [online]:
http://www.utbildningssidan.se/info/aktieanalytiker/aktieanalytiker.aspx [2013-01-03]
"Aktieanalytiker borde försvinna".(2012-09-19). di.se. Tillgänglig [online]:
www.di.se/artiklar/2012/9/19/aktieanalytiker-borde-forsvinna/. [2013-01-03]
"Awards" – SEB Enskilda. Tillgänglig [online]: sebenskilda.sebgroup.com/enskilda/how-wework/introduction-to-SEB-Enskilda/awards/. [2013-01-03]
"Domestic Equity 2012 Nordics". (2012). TNS Sifo Prospera. 2012. Tillgänglig [online]:
www.prospera.se/media/12570/domestic%20equity%202012%20nordics.pdf. [2013-01-03]
"En unik handelshögskola" – Handelshögskolan i Stockholm. Tillgänglig [online]:
http://www.hhs.se/se/About/Pages/default.aspx. [2012-12-28]
"Evli Koncernen" – Evli Bank. Tillgänglig [online]:
https://www.evli.com/web/SE/sv/evli. [2013-01-03]
"Experterna och Utmanarna" – Nordnet.se. Tillgänglig [online]:
https://www.nordnet.se/mux/web/analys/experterna/expert/omportfoljen.html?expert=JANSSO
N. [2012-12-28]
"Financial Analyst Ranking“ (2012). – Financial Hearings [Stockholm] Tillgänglig [online]:
http://www.financialhearings.com/hearing/financia1.nsf/0/CB34A7A89C4C53BAC1257A2200419
73F/$File/Pressrelease%20Analyst%20Journalyst%20Ranking%202012.pdf [2013-01-03]
"Finansiell analys" – EQR. Tillgänglig [online]: www.eqr.se/. [2012-12-28]
"Introduction to SEB Enskilda" – SEB Enskilda. Tillgänglig [online]:
sebenskilda.sebgroup.com/enskilda/how-we-work/introduction-to-SEB-Enskilda/. [2013-01-03]
"Investeringsanalys och finansanalytiker". (2006-12-12). Europa. Tillgänglig [online]:
europa.eu/legislation_summaries/internal_market/single_market_services/financial_services_ge
neral_framework/l22026_sv.htm. [2013-01-03]
”Lag (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument.” Tillgänglig
[online]: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag2005377-om-straff-for-m_sfs-2005-377/ [2013-01-06]
"Norberg, Peter" – Handelshögskolan i Stockholm. Tillgänglig [online]:
www.hhs.se/se/Search/Person/Pages/Person.aspx?PersonID=301. [2012-12-28]
"Nordnet – Bästa banksajt". (2010-11-18). Internetworld. Tillgänglig [online]:
internetworld.idg.se/2.1006/1.353989/nordnet---basta-banksajt. [2012-12-28]
Sida 51 av 82
"November Statistics report" – NASDAQ OMX [2012-12-03] Tillgänglig [online]:
https://newsclient.omxgroup.com/cds/DisclosureAttachmentServlet?showInline=true&messageA
ttachmentId=412235. [2013-01-03]
"Om Banken" – Handelsbanken.se. Tillgänglig [online]:
www.handelsbanken.se/shb/INeT/IStartSv.nsf/FrameSet?OpenView&iddef=ombanken&navid=In
vestor_Relations&navob=51&base=/Shb/Inet/ICentSv.nsf&sa=/Shb/Inet/ICentSv.n
sf/default/q700BBE2F5D0AE8B2C12571F10024A224. [2013-01-03]
"Om KI” – Konjunkturinstitutet. Tillgänglig [online]: http://www.konj.se/528.html. [2013-01-03]
"Om Redeye” – Redeye.se. Tillgänglig [online]: http://www.redeye.se/redeye/om-redeye. [2012-1228]
"Penningpolitisk rapport och uppföljning” – Sveriges Riksbank. Tillgänglig [online]:
http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Rapporter/Penningpolitisk-rapport/. [2013-0103]
"POOLIA: SEB ENSKILDA DRAR NED RIKTKURSEN TILL 12 KR (13)”. (2012-12-19). Affärsvärlden.
Tillgänglig [online]: http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3607258.ece. [2013-01-03]
”Profetia” – Nationalencyklopedin. Tillgänglig [online]: http://www.ne.se/profetia. [2013-01-03]
”Prognos” – Nationalencyklopedin. Tillgänglig [online]: http://www.ne.se/prognos. [2013-01-03]
"Prognoser” – Konjunkturinstitutet. Tillgänglig [online]: http://www.konj.se/496.html. [2013-01-03]
"Riksbankens roll och uppgifter" – Sveriges Riksbank. Tillgänglig [online]:
http://www.riksbank.se/sv/Riksbanken/Riksbankens-roll/. [2013-01-03]
”Strategi” – Nordnet. Tillgänglig [online]:
http://org.nordnet.se/sv/om/om-nordnet/hur-vi-goer-det/strategi [2012-12-03]
”Svenska Akademien 2011”. Svenska Akademiens ordlista. 13 Uppl. Norstedt. Stockholm.
"The 10 Best Quotes From Wall Street 2: Money Never Sleeps”. (2010-01-29). Business Insider.
Tillgänglig [online]: http://www.businessinsider.com/the-best-quotes-from-wall-street-2-moneynever-sleeps-2010-1?op=1. [2013-01-03]
"Tidningen Aktiespararen" – Aktiespararna.se. Tillgänglig [online]:
http://www.aktiespararna.se/sajt/om-oss/Tidningen_Aktiespararen/. [2012-12-28]
"Verksamhet" – Carnegie.se. Tillgänglig [online]: http://www.carnegie.se/sv/om/Verksamhet/.
[2013-01-03]
"Vår organisation” – Aktiespararna.se. Tillgänglig [online]:
http://www.aktiespararna.se/sajt/om-oss/Var_organisation/. [2012-12-28]
"Årets analytikerrookie”. (2012-06-19). Affärsvärlden. Tillgänglig [online]:
http://www.affarsvarlden.se/hem/bank_finans//article3496409.ece. [2013-01-02]
Sida 52 av 82
Följande referenser har författare och sorteras under namn:
Ackert, Lucy F. & Deaves, Richard. (2010). Behavioral finance: psychology, decision-making, and
markets. South-Western Cengage Learning. Mason, OH
Anderson, Marc & Zeffer, Jan. (2008). “Teorin och verkligheten: En studie over olika
värderingsmodellers tillförlitlighet under olika konjunkturella lägen”. Södertörn högskola,
Stockholm
Blomberg, Jesper. (2004). Finansmarknadens aktörer: Ett organizational finance perspektiv. Liber.
Malmö
Bryman, Alan & Bell, Emma (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Liber ekonomi. Malmö.
Carlberg, Gösta & Racoveanu, Alex. (2009). Analytiker och riktkurser. Handelshögskolan i Stockholm,
Stockholm.
Carlstedt Anna, Stolpe Jan. (2008). Nostradamus Profetior – anno 1555. Gidlunds förlag. Möklinta.
Översättning från: Bonhomme, Macé. 1555. Les Propheties de M. Michel Nostradamus, Lyon 1555
Chichen, Itza. (2012-12-21). Den nya gryningen har inletts. SvD Nyheter. Tillgänglig [online]:
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/den-nya-gryningen-har-inletts_7774368.svd. [2013-01-03]
Crane, Dwight B. (1995). The Global financial system: a functional perspective. Harvard Business
School Press. Boston, Mass.
Denscombe, Martyn & Larson, Per. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. Uppl. 2:4. Studentlitteratur. Lund.
Doeden, Matt. (2007). Nostradamus. Capstone Press. Mankato, Minn.
Francis, Jack Clark & Taylor, Richard W. (2000). Schaum's outline of theory and problems of
investments. 2nd ed. McGraw Hill. New York.
Froot, A Kenneth. (1995). The Global Financial System. Harvard Business Review Press
Froste, Calle. (2012-09-19). Årets bästa analytiker. Affärsvärlden. Tillgänglig [online]:
http://www.affarsvarlden.se/tidningen/article3496623.ece. [2013-01-03]
Fröberg, Jonas. (2006-10-08). De tjänar miljoner på ständiga köpråd. Svd.se. Tillgänglig [online]:
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/de-tjanar-miljoner-pa-standiga-koprad_7145357.svd.
[2013-01-07]
Gilhus, Ingvild Sælid & Thomassen, Einar. (2011). Antikens religioner: Mellanösterns och
Medelhavsområdets religioner. Norstedt. Stockholm.
oldberg, oachim & Von Nit sch, R diger. (1999). Behavioral finance. 2. Aufl. ed. FinanzBuch-Verl.
M nchen.
Gyllenram, C-G. & Ugrina, Tony. (2007). Del 1: Lär dig rollerna på finansmarknaden. Aktiespararna.
Tillgänglig [online]: http://www.aktiespararna.se/lar-dig-mer/Fordjupningar/Finansyrken/Lar-digSida 53 av 82
rollerna-pa-finansmarknaden/. [2013-01-03]
Herson, Rebecca. (2012). 6 Myths About Industry Analysts and Startups. The Lean Marketer.
Tillgänglig [online]: http://theleanmarketer.com/6-myths-about-industry-analysts-and-startups/.
[2013-01-03]
Hillier. m.fl. (2010). Corporate finance. [European ed]. McGraw-Hill/Irwin. Boston.
Janis, Irving L. (1982). Groupthink: psychological studies of decisions and policy decisions and fiascoes.
2nd ed. Houghton Mifflin. Boston, Mass.
Johansson, Therese. (2012). Günther Mårder - klipper gärna till. Unga Aktiesparare, Stockholm.
Tillgänglig [online]: http://www.aktiespararna.se/ungaaktiesparare/Nyheter-ochartiklar/Gunther-Marder---klipper-garna-till/. [2012-12-28]
Jonjons, Linnea, and Eurenius, Karin. (2011-05-22). Domedagsprofetiorna som misslyckades. SvD
Nyheter. Tillgänglig [online]: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/domedagsprofetiorna-sommisslyckades_6185789.svd. [2013-01-03]
Kahneman, Daniel & Tversky, Amos. (1979). Prospect Theory: An Analysis of Decision under
Risk. Econometrica. 47:2. pp. 263-292.
Laffont, Jean & Martimort, David. (2001). The theory of incentives: the principal-agent model.
Princeton University Press. Princeton, N.J.
McCloskey, Donald N. (1992). The Art of Forecasting: From Ancient to Modem Times. CATO Journal.
Vol 12. No.1
Murman, Jonas & Seeman, Erik. (2011). Swedish stock analysts – A network of number generators.
KTH Department of Industrial Economics and Management, Stockholm
Ricciardi, Victor & Simon, Helen K. (2000). What is Behavioral Finance?. Business, Education &
Technology Journal. Vol 2, No. 2. pp. 1-9
Rutterford, Janette. (2006). From dividend yield to discounted cash flows. Accounting, Business and
Financial History. 14.2. pp. 115-149.
Sjöberg, Herman. (2012-09-11). Nordnet - utmanaren. Aktiespararna. Tillgänglig [online]:
www.aktiespararna.se/Artikelarkiv/Analyser/2012/september/Nordnet---utmanaren/. [2013-0103]
Stockelberg, Linus. (2007-04-20). Peter Benson älskar att samla data. Avanza Bank. Tillgänglig
[online]: https://www.avanza.se/aza/press/press_article.jsp?article=20342 . [2013-01-02]
Werner F. M., De Bondt & Thaler, Richard. (1984). Does the Stock Market Overreact?. The Journal of
Finance.Vol. 40. No. 3 July. pp. 793-805.
Sida 54 av 82
8 Bilagor
Här nedan återfinns bilagorna till studien. De första två bilagorna innefattar de två frågeformulär
som använts vid alla intervjuer: Ett formulär för analytiker och ett formulär för experter. Efter detta
följer sammanställningarna av de transkriberade tio intervjuerna. Bilaga 3-7 behandlar analytikerna
och bilaga 8-12 behandlar experterna. Vi inkluderar sammanställningarna som bilagor då vi refererat
till alla dessa tidigare i studien. Vi vill även att dessa ska fungera som en kontrollaspekt för läsaren för
att kunna verifiera våra påståenden.
Intervjuobjekten har givit oss tillåtelse att använda deras namn i arbetet och har godkänt samtliga
transkriberingar för publicering.
Bilaga 1: Intervjufrågor för analytiker
Allmän introduktion om personen vi intervjuar:
Namn:
Bolag:
Historik:
Nuvarande titel:
Delområde 1 - Arbetsmetodik:
- Kan du berätta lite om hur arbetet kring att ta fram analysrapporter går till?
– Vilka är dessa riktade mot, och vilka har tillgång till dessa?
– Vilka huvudsakliga modeller och värderingssystem använder ni för att göra dessa
analyser?
– Vad tycker ni är fördelarna med just dessa modeller/system/metoder? Nackdelar?
– Enligt din uppfattning, går det att förbättra dessa och i sånt fall har du något förslag på
förbättring?
– Är fältet praktiskt eller vetenskapligt lagt?
– Har ni kontakt med vetenskapliga institut av något slag t.ex. Universitet? Konsulterar ni
med forskare av olika slag eller följer vetenskapliga rön?
Sida 55 av 82
Delområde 2 - Påverkan på marknaden
- Vilka effekter anser du att riktkurser & analyser har på marknaden?
– Vad är det positiva med att arbeta med riktkurser & analyser på detta sätt?
– Finns det något negativt med att arbeta med riktkurser & analyser?
– Finns det något placerare behöver vara vaksamma mot när de använder sig av analyser?
– Hur träffsäkra är förutsägelserna? Följer ni upp era uttalanden?
– Analytiker har på senaste tiden kritiserats i media, vad anser du om detta?
– Vilken tidshorisont har ni på era riktkurser?
Delområde 3 - Yrkesproblematik
- Vad tycker du själv om analytiker och yrket i sig?
– Vad är det svåraste med att vara analytiker?
– Hur hanterar du osäkerheten i din yrkesroll?
– Förekommer det någon jävsituation? Vilka protokoll har ni för att hantera det?
– Finns det något rent av “farligt” med analytiker? För samhället? För individen?
– I en ideell värld, hur skulle analytikernas yrke se ut? Hur ser framtiden ut för analytiker?
– Finns det något du idag ser som problematiskt med yrket?
– Kan du nämna de 3 största svårigheterna med att vara analytiker
och de 3 största fördelarna?
Övriga frågor:
- Vem tar initiativet till en rekommendation & analys? Företaget, analytikerna eller
kunderna?
– Varifrån kommer era huvudsakliga intäkter ifrån?
– Hur kontrolleras analytikers arbete? Finns det en etisk nämnd eller liknande?
– Finns det koppling till andra institut såsom finansinspektionen, konjunkturinstitutet eller
ekonomistyrningsverket?
Sida 56 av 82
Bilaga 2: Intervjufrågor för experter
Allmän introduktion om personen vi intervjuar:
Namn:
Bolag:
Historik:
Nuvarande titel:
Område 1 - Generell syn på analytiker
– Vad tycker du generellt sätt om finans- och aktieanalytiker?
– På vilka olika sätt anser du att analytiker påverkar marknaden idag?
– Har de mycket, lite eller ingen makt alls?
– Finns det något negativt med analytiker?
– Vad anser du att analytiker bör ha för roll?
Område 2 - Påverkan på marknaden
– Vilka effekter anser du att dessa riktkurser & analyser har på marknaden?
– Vad är det positiva med att det finns riktkurser & analyser?
– Finns det något negativt med att det finns riktkurser & analyser?
– Finns det något placerare behöver vara vaksamma mot när de använder sig av analyser?
– Utifrån din erfarenhet, hur träffsäkra är dessa förutsägelser? Tror ni att de följer upp sina
uttalanden?
– Analytiker har på senaste tiden kritiserats i media. Vad anser du om detta?
– Vilka är dessa riktkurser/analyser riktade mot tror du?
– Förlitar sig småsparare på dessa riktkurser och analyser?
– Anser du att detta är tydligt och transparent?
Sida 57 av 82
Område 3 - Yrkesproblematik
- Vad tycker du om analytiker och yrket i sig?
– Ur ditt perspektiv, vad verkar vara svårast med att vara en analytiker?
– Hur tror du de hanterar variabeln osäkerheten i yrket?
– Ser du någon jävsproblematik i deras yrke?
– Finns det något rent av “farligt” med analytiker? För samhället? För individen?
– Ser du någon direkt samhällsnytta av att vi har analytiker i branschen?
– Finns det något etiskt dilemma som du i en utomståendes roll kan se?
– Vad tror du: Bidrar analytiker till effektivare resursallokering eller tvärtom?
– I en ideell värld, hur skulle analytikernas yrke se ut?
– Hur ser framtiden ut för yrket? Är yrket utdöende?
Övriga frågor
- Vem tar initiativet till en rekommendation & analyser? Företaget, analytikerna eller
kunderna?
– Hur kontrolleras analytikers arbete? Finns det en etisk nämnd eller liknande?
– Corporate-finance avdelningen och analytikerna – finns det vattentäta skott eller inte?
Sida 58 av 82
Bilaga 3: Analytiker Klas Palin – Redeye AB
Arbetsmetodik
Klas förklarar att på Redeye jobbar de med den vanliga DCF-modellen. I den så skjuter man in siffror
som man sedan gör prognoser av. Analytiker använder sig av så mycket material som kan hittas och
är så detaljerade som de kan vara, men detta skiljer sig däremot från bolag till bolag. Klas berättar
vidare att nackdelen med DCF-modellen är att stora delar av värdet kommer från prognoser långt i
framtiden. Analytiker har en vetenskaplig grund som de har fått genom sina studier, sedan finns det
även en hel del kring modellerna där det finns en vetenskap, men det finns även också mycket
praktiskt en analytiker måste tänka på.
“Jag har iallafall den inställningen att ekonomisk teori ofta baseras på begränsade stuideroch man
ska inte vara alltför benhård i dess tolkning.”
Redeye har inte några kontakter med universitet eller forskare. Det förekommer att man ibland har
någon som kommer och gästtalar. Klas anser att det säkert finns värdefull forskning inom ekonomi
som skulle behövas tas till sig.
Påverkan på marknaden
Klas anser att det är bra att analysrapporter och riktkurser förekommer, så att det finns någon som
ger sin bild. Sedan anser han att det självklart finns problem med all typ av sådan verksamhet. Det
mest positiva är att det finns mycket information om det analytiker pratar om hela tiden och att
förhoppningsvis så kan det tillföras till bättre prognoser, iallafall bättre med en mer realistisk
förväntan. Klas anser att många investerare inte orkar läsa på så mycket, vilket leder till att det
negativa kan vara att en läsare uppfattar analysen som väldigt konkret. Normaltolkningen av en
analys ska vara att det är ett beslutsunderlag.
“Man ska se en analys som att det inte är den absoluta sanningen, utan det är en bild som man har,
som är en bra utgångpunkt för en placerare. De flesta analytiker har väldigt tät kontakt med bolaget
och branschen, så man har mycket att tillföra.”
Kritiken som har riktats mot analytiker anser han vara befogad då alla yrkesgrupper ska kritiseras
enligt Klas. Kritiken mot analytiker handlar främst om riktkurser som går fel, vilket är ett ytterst
förenklat sätt att se på det en analytiker gör. Riktkursen är något konkret och enkel att angripa för
Sida 59 av 82
den som på ett enkelt vis vill kritisera analytiker. Det är ett enkelt sätt att skriva någonting som man
vet kommer få många läsare på en webbsite. Sedan menar Klas skämtsamt:
“Sen kan man ju säga att generellt så är analytikern utdöende ändå, det finns inte så många att klaga
på snart.”
Yrkesproblematiken
Klas tycker att det är väldigt kul att jobba som analytiker. Jobbet är självständigt och analytiker kan
påverka mycket. Rollen som analytiker skulle han säga är dels att ge feedback till bolagen och deras
prognoser samt att ha en egen uppfattning. En analytiker ska underlätta för investerare att förstå
Casen, de vill primärt inte att man ska handla kortsiktigt utan att investera i ett bolag istället.
“Vårt huvudsyfte är att det ska bli lättare för investerarna att förstå bolaget, även om dom inte har
access till ledningen och inte har följt bolaget så länge.”
Det svåraste med yrket är att sia om framtiden. Det är även viktigt att vara tydlig med hur man
känner med osäkerheten i analysen, så att det klart och tydligt framgår för läsaren. Det kan även vara
så att man kan få dåligt samvetet ifall man gör en felbedömning i en analys:
“Det är klart att man får det, det är det som grämer en mest. Men det är klart man får det. Speciellt
om man verkligen varit övertygad om aktien man talat varmt för som därefter utvecklas dåligt eller
rent av uselt.”
Klas pratade även om jävsproblematiken. Redeye är väldigt tydliga mot bolagen att de inte vill ha
insiderinformation. Angående att Redeye har en corporate finance-avdelning säger han att man
definitivt har täta skott mellan dessa och analytikerna. Han anser att corparna oftast inte har den
branschkunskapen som en analytiker har som sitter nära en bolagsstyrelse. Om det är så att de
behöver hjälp med detta, så plockas analytikern bort från det bolaget och släpper inte några fler
analyser.
Klas tror att analytikeryrket rör sig mera mot corporate finance, främst på grund av att intäkterna
som analytiker inbringar försvinner mer och mer. Nackdelarna med att arbeta som analytiker är att
man jobbar för mycket och man hamnar ofta i en situation där många lampor riktas på en. Det kan
vara jobbigt då det sällan riktas positiva lampor. Klas berättar vidare att det idag finns ännu mera
internet-media än förut, där framför allt mycket information från aktieintresserade sprids paketerade
som analyser. Denna information kommer vanligen från aktieägare till det bolag som analyserats där
målet är att maximera sin egen vinst snarare än att dela med sig av bra råd. Det finns alla typer av
former av människor som påverkar andra. Klas tror egentligen inte att det är mer av det idag, men
Sida 60 av 82
han tror att den generella synen på analytiker är att analytiker är lite sena med sina analyser eller att
deras prognoser inte stämmer. Denna problematik finns idag och alltid har funnits. Han tror att de
flesta människor egentligen inte har så jättestarka åsikter om analytiker.
Bilaga 4: Analytiker Björn Jansson – Carnegie Investment Bank
Arbetsmetodik
Analytiker hos Carnegie har ett begränsat antal bolag som han eller hon är ansvariga för och ständigt
bevakar. Björn delar upp analytikerarbetet i tre delar: Datainsamling (Konkurrent och bolagsträffar,
makro m.fl.), bearbetning av data som skall leda till prognosen, och till sist arbetet med att förmedla
sina slutsatser. Analytikernas målsättning är att kunden, som ofta är institutionella bolag såsom
pensions- och försäkringsbolag ska få avkastning på sin portfölj, och därför måste analytikern vara
delaktig i dialogen mellan investerare och kund för att få ut sitt budskap. Carnegies kunder är dock
inte företagen de analyserar.
”Nu kommer min huvudklyscha: Värderingsmodeller är fullständigt irrelevanta!”
Med denna skämtsamma utsaga förklarar Björn att det viktiga inte är vilka modeller vi använder då vi
ändå kommer till samma resultat. Det viktigaste när man skall bedöma om ett företag är över- eller
undervärderat har att göra med vinstprognoserna, kassaflödesprognoserna osv. Självklart använder
Carnegie alla klassiska sätt att värdera såsom DCF, Relativ värdering, Gordons Model osv. men han
har aldrig varit med om att de haft fel i en rekommendation p.g.a. att de använt fel värderingsansats.
Det viktiga är inte vilken modell man använder utan vilka variabler som läggs in.
Fältet är definitivt praktiskt lagt och inte vetenskapligt. Inga högre akademiska nivåer försöker nås
här. Självklart menar Björn att man måste vara konsekvent och förstå värderingar och att
grundläggande vetenskapliga teorier används. Prognostisering handlar om att förutse framtiden, och
efter ett antal år av praktiskt arbete med aktievärdering så är det mer en ”konstart än en vetenskap”
enligt honom. Det finns alldeles för många ”mjuka variabler” som inte kan fångas in i en modell.
Förutom att föreläsa på HHS någon gång om året så har Björn ingen större koppling till vetenskapliga
rön eller forskare. Han känner däremot att man skulle kunna ha en starkare koppling mellan det
praktiska arbetet och universiteten.
Sida 61 av 82
Påverkan på marknaden
Björn menar att analytiker som helhet nog inte känner att de sitter i någon maktposition eftersom
man själv inte köper och säljer aktier utan ger råd till andra. Den som däremot sitter på makten är
den som är placerare. Även om man hade någon maktposition, så hinner verkligheten ikapp en.
Verkligheten är facit. Prognoserna följs alltid upp, men trots IT-utvecklingen med Excel sedan 1987,
då han började i branschen tills nu, så hade han detta att tillägga:
”Prognoserna har inte blivit ett dugg bättre, det enda vi har blivit bättre på är att förklara varför det
blev som det blev. Fler parametrar och mer information, men förmågan att förutse framtiden
kvarstår.”
Björn menar att han inte ser något direkt negativt, utan den positiva effekten av riktkurser och
analyser är att en tydlig granskning och informationsöverföring sker mellan parterna på
finansmarknaden. Om man tror på idén om att en effektiv marknad eller EMH sänker
kapitalkostnaden för företag, så tror Björn att arbetet som utförs av analytiker bidrar som kollektiv
till en effektivare marknad och därmed sänkta kostnader. Om man tittar på en värld utan analytiker
så tittar vi på en värld utan konsensus eller förväntansbild på vad bolagen kommer att tjäna nästa år.
Detta är mer negativt.
När frågan kom till samhällskritiken mot analytiker så menar Björn att det alltid kommer finnas kritik
mot all analys som görs, men frågan är om det var en dåligt gjord analys eller om det var att
förutsättningarna ändrades kraftigt som gjorde att utfallet blev inkorrekt. Vissa av de bästa och
välpolerade analyserna han har sett har visat sig vara fel trots att hantverket, tankegångarna och
systematiken bakom har varit beundransvärda. En oförutsedd oljechock kan få vilken analys som
helst att visa fel prognos. Vilken analys vill man ha: En analys då man råka pricka rätt med fel
antaganden eller en välgjord analys som prickar fel?
En kund kommer aldrig döma ut dig för en dålig analys om du får dem att tjäna pengar.
Analytiker har många gånger fel, men också många gånger rätt. Man måste ta allt som sägs med en
nypa salt. Kritiken mot enskilda aktörer kan ibland dyka upp men mot konsensus så är det inte så
befogat. Bondförnuft är helt enkelt en placerares bästa verktyg.
Yrkesproblematik
Björn trivs väldigt mycket i sin arbetsroll. Den är extremt allmänbildande då marknaden alltid rör sig
och man får träffa många företagsledare och intressanta personer. Det svåraste med yrket är dock
att du alltid blir utvärderad på vad du gör: Om du säger köp Volvo och Volvo går ner så blir man
direkt utvärderad på sin kompetens menar han. Det är samtidigt ett väldigt slitsamt jobb, du är aldrig
Sida 62 av 82
riktigt ledig och man tar ständigt in ny information. Vid frågan om samvetskval så svarar Björn:
”Den som inte mår dåligt över att ge en dålig rekommendation ska inte hålla på med det här.”
Samtidigt ska man inte gå sömnlös utan man ska lära sig att glädjas när det går bra. Per definition så
finns det ingen jävssituation då analytiker inte får använda känslig information. Om man någonsin
undrar utifall en viss form av information kan anses som insiderinfo så diskuteras detta bland
kollegorna. Däremot kan det ju självklart hända att man kan bli hemmablind efter att ha jobbat med
ett visst företag i ett visst antal år. ”Vissa bolag ser man alltid som om glaset är halvtomt medan
andra alltid är halvfulla.” Att förälska sig i sina bolag är ju inte bra som analytiker, men det händer.
Men rationalitet bör dock gå före. Tittar man även på riktkurserna som generellt sätt ges ut på ca 612 månaders horisont så tvingas man in i en kortsiktighet då bolagen är en stor beroendefaktor. Sen
vill man ju inte heller stöta sig med bolaget man arbetar för. Det ska dock finnas utrymme och
självförtroende för att få fram sin syn på saken.
Björn skulle inte förändra yrket så mycket om han kunde och han ser en funktion för analytiker i ett
längre perspektiv i framtiden. Marknaden kommer alltid behöva ett fungerande informationsflöde
och utan granskningen så fungerar marknaden inte lika bra. Analytikerrollen är idag mycket mer
utåtriktad, speciellt mot investerare än förr.
Avslutningsvis påpekar Björn att analytiker i snitt har rätt 51 % av gångerna, med den extra 1 % så
skapar man ett tillräckligt stort mervärde för att bidra till samhällsnyttan som analytiker.
Sida 63 av 82
Bilaga 5: Analytiker Robert Gärtner – Handelsbanken Capital Markets
Arbetsmetodik
Arbetet utförs med Excel baserade modeller som omfattar ren redovisning och prognostisering av
vinst per aktie. Relevant data används och vid fundamental värdering är klassaflödesbaserade
modeller som DCF av intresse. Klassiskt helt enkelt. Beta fungerar inte så bra i nordiska miljöer och
därför används även olika slags volatilitetsbaserade index.
Kunderna är stora institutionella och internationella kunder, förvaltare av pensionsförmögenheter,
försäkringsbolag osv.
”Är vi duktiga på estimaten så förstår vi bolagen, dynamiken i deras affärer och industrin dom
arbetar i bättre.”
Väldigt få banker och analyshus gör anspråk på någon större vetenskaplighet menar Robert,
analytiker hos SHB kan ta hjälp av vetenskapliga teorier men modellerna är akademiskt utvecklade.
Koppling till universiteten skulle kunna förbättras och bidra till en dialog mellan näringslivet och
akademin. Då ekonomi innefattar mänskligt beteende så tycker Robert det är intressant med
behavioral finance, dock har man inte kunnat applicera någon stark modell av detta på ett verkligt
Case.
Påverkan på marknaden
Som ekonom och akademiker menar Robert att analytiker endast påverkar marknaden temporärt då
allting inprisas så småningom. Analytiker utnyttjar inte information som inte redan finns tillgänglig
för marknaden. Idag så finns det för mycket information och är något som bör regleras. Ambitionen
att öka genomlysningen var beundransvärd, men i dagsläget är det oväsentligt mycket information,
något som kanske t.o.m. kan användas som en medveten strategi för att förvirra i
informationskaoset.
Oftast förlitar sig förvaltarna på personerna bakom analysen, inte analyshuset i sig. Detta för att de
har en personlig relation med just en specifik person, och det spelar därför mindre roll om han/hon
sitter på Carnegie eller SEB.
”Riktkurser sätts oftast på 9-12 månaders horisont, men konflikten eller paradoxen i det här är att om
man har rätt så tror marknaden på en, och då får man rätt tidigare än tidshorisonten. Så om en
riktigt inflytningsrik analytiker säger att jag tycker att den här aktien är köpvärd på 12 månaders sikt
Sida 64 av 82
och alla tror på den personen så köper alla aktien och så stiger den, och då får du rätt, fast alldeles
för tidigt.”
Robert anser att kritiken riktad mot analytiker inte är helt befogad. Självklart måste nivån på yrket
successivt höjas men rent praktiskt så fungerar inte marknaden utan en professionell tolk. Kritiken
riktas aldrig direkt mot dem och tvärtom är kunderna väldigt tacksamma för att de levererar en
krävande produkt. Utan kritiken kommer från en helt annan grupp som analytiker sällan träffar.
”Felet som folk gör när de tycker att analytiker träffar fel, att vi kunde ersättas med apor som kastar
pil och sånt där, det är att de inte förstår vår primära roll. Vårt mål är inte att ha rätt helatiden, utan
att genom ökad genomlysning av bolagen hjälpa marknaden att fatta bättre beslut.”
Yrkesproblematik
Majoriteten av analytiker arbetar extremt hårt, är väldigt ambitiösa och extremt begåvade. Det
svåraste med rollen är att hantera all information som man får och tolka den, men är även det mest
utmanande. De färska och unga analytikerna som inte har familj än kan jobba mycket hårdare än de
som redan har bildat familjer. Det är långa arbetsdagar och mycket resor, något som gör
familjesituationen tuff.
”Det finns en tydlig risk med att bli för bra kompis med företagen, och man jobbar väldigt hårt att
undvika detta, både från reglerarnas sida och även internt. ”
Robert menar att man inte ska köpa bolagens argument rakt av som analytiker och upprätthålla en
personlig distans till företagen, men samtidigt så är relationen väldigt viktig för att få tillgång till
information vid roadshows osv. Något som kunderna uppskattar mycket. Att ha en bias mot ett visst
företag förekommer, men det skadar individen dramatiskt om man agerar på detta utan rationell
grund.
Yrket menar Robert kommer att kvarstå, ett behov av kritisk granskning och genomlysning av
bolagen kommer alltid att behövas. Däremot kommer en konsolidering till färre aktörer säkert att
ske. Aktieanalytiker hos SHB åtar sig idag också rollen som kreditanalytiker för ett bredare
ansvarsområde. Antalet leverantörer av analyser kommer att minska samtidigt som antalet
specialister såsom Redeye kommer att växa.
Sida 65 av 82
Bilaga 6: Analytiker Eric Ritzén – Evli Bank Abp
Arbetsmetodik
Eric börjar med att ta fram relevant bakgrundsinformation om bolaget, såsom vilken sektor de är
verksamma inom, historisk lönsamhet och åtgärder, utveckling fram tills idag osv. Efter jämförelser
med makrobilden så förs dessa värden in i modeller. Eric menar att han först gör en egen subjektiv
bedömning av läget innan han tittar på den objektiva värderingen utifrån modellen. Om han kommer
fram till en värdering som är för hög eller för låg jämfört med sina konkurrenter så kontrollerar han
sina antaganden. Om dessa fortfarande är giltiga så anser han att man ska stå fast vid sin
åsikt/ståndpunkt.
Modeller som används är de klassiska såsom DCF, sum of the part osv. Analyserna är riktade mot
stora institutionella kunder såsom försäkringsbolag, fondbolag och andra större aktörer.
Eric kan se flera fördelar med modellerna: De har använts sedan depressionen och har fungerar
framgångsrikt och är praktiskt grundande. Däremot debatteras det flitigt om teorierna bakom
stämmer eller ej, då modellerna ej kan ta hänsyn till de psykologiska faktorerna som påverkar
modellerna.
Eric har svårt att se förbättringsmöjligheter då han är ny inom branschen men brister i vissa
fundamentala beståndsdelar i t.ex. diskonteringsfaktorn skulle kunna bättras. Även ett exempel på
konsolidering av branschen, alltså om alla bolag på marknaden använde sig av liknande standard så
skulle det effektivisera modellernas träffsäkerhet, men hur detta ska verkställas är osäkert.
Fältet är väldigt praktiskt belagt, med modeller som rena verktyg men ingen större teoribildning.
Varför det är så kan bero på att den vetenskapliga utvecklingen inte är av större vikt för själva
analysen i sig. Vissa av Evlis kontor har kontakt med akademin och universitet och Eric skulle vilja se
en tydligare koppling mellan dessa för att föra en dialog mellan näringslivet och akademin och
vidareutveckla teorierna.
Påverkan på marknaden
Så länge en rekommendation baseras på objektiva premisser så finns det inget negativt eller något
som behöver ifrågasättas. Däremot är subjektiva motiv som kan vara kurspåverkande svårare att bli
dömda för trots att det är reglerat i lagen. Det är svårt att härleda tillbaka till vilken analys eller
rekommendation/riktkurs som påverkade marknaden.
Sida 66 av 82
Subjektivt bedömt menar Eric:
”När man sitter, tittar och bevakar aktiepriserna och marknaden, så kan man se ett ganska tydligt
mönster: Ju större en aktör är, om man ser rent omsättningsmässigt till exempel, desto mer tyngd har
deras rekommendationer som de ger ut.”
Detta har noterats hända och speciellt när större analyshus ger ut sina riktkurser eller
rekommendationer. På Evli ges riktkurs/rekommendationer ut på ca 6-12 månaders sikt.
Mindre volatilitet skulle kunna vara ett faktum om vi inte hade riktkurser på börsen. Undersökningar
har visat att detta har en negativ inverkan. Sen är det också möjligt att omvänd effekt skulle kunna
ske: utan all analys och granskning som ger en viss genomlysning och transparens, så skulle en mer
volatil börs uppstå. Därför ska man som placerare inte ta allt som skrivs och sägs för givet. Gör en
egen analys och lyft in eget kritiskt tänkande.
Träffsäkerheten är varierande beroende på sektorerna och bolagen som analyseras, Större bolag
med högre krav på sig har bättre genomströmning av information än mindre bolag och blir då lättare
att analysera. Eric menar att det kan finnas en viss bias här, där vissa mer seniora analytiker undviker
vissa svårare bolag medan yngre visar framfötterna mer. Det kan även finnas en viss bias mot sättet
att sätta sina rekommendationer, speciellt om man har en god och nära relation med bolagen som
analyseras. Kritiken som riktas mot analytiker är även den grovt förenklad, de hävdar att analytiker
bara trycker in siffror i en excelmodell och publicerar svaret. Så är det verkligen inte enligt Eric.
Kritiken träffar varken Eric personligen eller påverkar verksamheten på något sätt.
Yrkesproblematik
Eric tycker att det är ett väldigt intressant yrke då man får träffa många spännande människor och
grotta ned sig i detaljer. Utmaningen är att hitta rätta variabler till modellen och att arbeta med
något som inte har några rätta svar. Vissa är väldigt träffsäkra med sina prediktioner och det är
något Eric ser upp till. Indirekta jävsituationer kan förekomma och en viss försiktighet bör därför tas
enligt honom:
”Man kan ju exemplifiera med t.ex. Facebook-aktien. Sen introduktionen i somras har den sjunkit
ganska rejält. Den där haussade ganska många upp rejält innan, och sen så har man efteråt gradvis
sänkt sina rekommendationer. Ifall det finns en tydlig hausse som egentligen kanske inte är baserad
på fundamenta utan kanske bara en profitmotivation hos dem som ger ut analyserna så visst finns
det en risk där för både privat personer och företag.”
I en ideell värld skulle alla rapporter se likadana ut och alla hade tillgång till samma information.
Sida 67 av 82
Då branschen är i omvälvning så är det svårt att sia om framtiden, Eric tror inte att yrket kommer att
dö ut, utan det kommer att finnas kvar men med färre analytiker och mer konsoliderat. Rollen
kommer att utvecklas till att man skiljer på modellbyggandet och rådgivningssidan och sell-side.
Bilaga 7: Analytiker Nicklas Fhärm – Skandinaviska Enskilda Banken
Arbetsmetodik
I dess enklaste form så består analytikerarbetet av två delar: En är att alltid ha ett uppdaterat
vinstestimat och den andra är att ha en uppfattning om vart aktien ska gå, det vill säga en
aktierekommendation. Klassiska varianter på Gordons model, kassaflödesmodeller såsom DCF
används vid analyserna samt även olika relativvärderingar. Till kundgruppen tillhör stora
professionella kunder såsom fondbolag, hedge fonder m.fl. Nicklas menar att redovisningsprinciper
påverkar multiplarna och det kan därför vara intressant att titta på, hur t.ex. engångskostnader
hanteras inom bolagen. Även om aktieanalysen i sig är ett slags hantverk så är angreppssättet
definitivt baserat på en teoretisk grund. Det är mycket som kan påverka en aktie och många variabler
man inte kan fånga in i vanliga klassiska modeller. Enskilda har inga direkta vetenskapsprojekt men
menar att intresseorganisationer såsom SFF gemensamt håller koll på redovisningsprinciper osv.
Påverkan på marknaden
”Om jag får svara fritt: Aktieanalys är ett hantverk, ett av alla andra i världen. Man tar gärna inte ett
piller först utan man frågar gärna en doktor först. Det är väl lite samma sak med aktieanalys, Innan
man köper en bil så måste man sparka lite på däcken och lyfta lite på huven och kolla.”
Alla på aktiemarknaden har som uppgift att kapitalallokera, vilket ska bidra till en effektivare
marknad. SEB Enskilda har enligt Nicklas haft mer rätt än fel och därför över tid skapat mervärde för
den finansiella ekonomin.
En viktig del i en analytikers yrke är att våga ställa rätta frågor vid t.ex. en företagsträff. Att känna till
vad för frågor kunderna vill ha besvarade utan att insinuera vilken position kunden har är en stark
färdighet. Angående kritiken mot analytiker så anser Nicklas att det saknas kunskap bland vissa inom
journalistkåren om hur marknaden faktiskt fungerar. Analytiker klumpas ihop och är alla dåliga och
många förstår nog inte hur mycket analytiker faktiskt arbetar. Kritiken saknar ofta grund eller är för
generell.
Sida 68 av 82
”Fördelen med att jobba på SEB enskilda som endast har institutionella och därmed professionella
kunder är att dom förstår allt. Vi hamnar aldrig i den debatten. Däremot så tycker jag uppriktigt synd
om många bankanställda som kanske nu tvingas ta en debatt som dom inte förtjänar
överhuvudtaget.”
Yrkesproblematik
Nicklas tycker att yrket är väldigt roligt och att man som ung får många chanser att träffa
betydelsefulla beslutsfattare inom näringslivet. Det svåraste är att man självklart också har fel, och
att det är riktiga pengar som förloras. Att försöka prognostisera framtiden ingår i yrkesbeskrivningen,
men är samtidigt det som är svårt att göra. Yrket kommer att behövas då det alltid är någon som bör
granska bolagens verksamheter. Analytikers personliga möten med t.ex. företagsledningen är något
som Nicklas tror kommer att ifrågasättas i framtiden. Dessa möten är idag endast till för vissa
intressenter. Analytiker har idag dock inget ”incentive” att använda insiderinformation då man
kopplas bort från bolaget och även måste ta bort sin rekommendation.
Angående frågan om betald analys så tror Nicklas inte att Enskilda är på väg åt det hållet. Han ser
dock vissa problem kring oberoendeställningen hos ett sådant analyshus.
Sida 69 av 82
Bilaga 8: Expert Günther Mårder – Nordnet AB
Syn på analytikerkåren
Günther anser att analytiker är en bidragande faktor till kvartals-kapitalismen, att man jagar och
tolkar siffror och ord hela tiden på ett sätt som gör att en VD blir stressad, vilket leder till att de gör
kortsiktiga beslut som blir kostsamma på lång sikt, då man bara tillfredsställer marknaden för en kort
period. Detta på grund av kortsiktiga ägare som vill ha kortsiktig analys.
“Får jag en analys på 6-12 månaders sikt, riv sönder, kasta den! Vem vet vad som händer i
makrovärlden?”
Günther pratade även om makten analytiker har. Det finns något som kallas för analytiker-massage,
vilket är möten bakom stängda dörrar. Argumenten från företagens sida är att de inte ger ut någon
ny information. De säger att de ger mer kött på benen, utvecklar resonemangen, förklarar i ett större
perspektiv och talar mer om marknaden. Då kritiserar Günther deras resonemang med att ifrågasätta
varför de inte gör detta publikt. Istället för att ge 20 möten till institutionella ägare för att ge dessa
mera kött på benen, så hade de kunnat göra en websändning och få ut budskapet till hela den
publika massan direkt. Enskilda mötena bör undvikas för att misstanke om partiskhet inte skall
uppstå då det kan slå mot bolagets förtroende.
Påverkan på marknaden med analysrapporterna
Günther berättar att det alltid finns en efterfrågan för kvalificerad analys. Men benägenheten att
betala för denna har gått ner otroligt tydlig de senaste 5 åren sedan finanskrisen. Efterfrågan finns
men viljan att betala har helt enkelt minskat. Detta började med internets genombrott, då
information kunde spridas på ett helt nytt sätt. Tidigare fanns det bara sammanställningar av
analyser i tidningar som Dagens Industri, Affärsvärlden, Veckans Affärer eller Aktiespararen. Dessa
återgav tips och sammanfattade analyser men idag så är en analys som släpps från Enskilda ute på
nätet redan innan de hunnit ringa sina näst bästa kunder. Günther förklarar att SME Direkt är de
stora konsensusskaparna som sammanställer alla analytikers förväntningar och har därför en enorm
påverkan på marknaden. Günther tror därför inte att analytikerapporer påverkar i stor utsträckning.
Man brukar säga att det finns ett initialt värde på en analys och det är precis vid inledande handel,
när ett stort och respekterat analyshus släppt en revolutionerande analys.
Det positiva med analytiker anser Günther vara att det krävs folk som vågar ha åsikter, de bidrar till
att hålla företagsledarna på tårna och tvingar dem att förklara. Det negativa anser Günther är att de
tar mycket kraft från företagsledarna. Han har ofta mött företagsledare som tycker att mötena tar
Sida 70 av 82
kraft från den värdeskapande verksamheten, att de har snarare blivit en finansiell talesman som har
svårt att ägnas sig åt företaget. Günther förklarar vidare att det sedan 1970-talet har skett en kraftig
kapitalförskjutning mot det institutionella från de privata kunderna. Idag finns kanske ett 30-tal tunga
institut, alla dessa har sina analytiker som inte nöjer sig med kvartalsrapporter utan vill ha möten
one-on-one. Att bara prata med Investor Relations är inte lika fint, man vill ha en som tar beslut
såsom en VD eller CFO.
Günther anser att det är viktigt att dela upp analyskåren på köp- och säljsidan. Ofta är det
analytikerna som sitter på en bank och driver courtage som måste vara mer extrema och sticka ut.
Detta skapar en stor förvirring på marknaden när man går ut och berättar vad konsensus är för att
konsensus styrs ju bara av säljsidan, inte köpsidan. Det är inte förvaltaranalytikerna på AP-fonden
som sitter och säger vad de har för estimat, vilket är de som i själva verket kommer styra kursen när
väl rapporten kommer. Han förklarar att bland analytiker så har vi en av landets mest välbetalda
yrkesgrupper, det är inte så många som tjänar mera än tunga analytiker.
“Hur mycket hade du varit beredd att offra, om du hade nått en position att du kammar hem en-två
miljoner per år i fast ersättning och sedan en bonus på kanske en och en halv miljon? Då är det ingen
mening med att sticka ut för mycket.”
Günther förklarar att det finns två undantag till detta och det är juniora analytiker som ofta tvingas
vara mer extrema i sina åsikter och visar det för att kunna klättra upp i karriären. De har inte lika
mycket att förlora med en lön på 35-40 000 kr då de ser målet komma med upp till 200 000
kr/månaden. Sedan finns journalistkåren och analytikerna inom media, där det är annorlunda för att
de vill sälja lösnummer vilket de inte gör genom att bekräfta konsensus. Günther anser att det
viktigaste är att man inte bör ta intryck av analysen utan att alltid bilda sin egen uppfattning. I
riktkursen gäller det att bryta ner en analys och se vad det är som gör att man kommer fram till
riktkursen.
Kritiken i media anser han är befogad då det finns en yrkeskår som kammar hem så mycket pengar
som analytiker gör och kommer med så dåligt resultat. Ingen kunde förutspå finanskrisen och sedan
skuldkrisen vågar man inte säga att man ska köpa aktier på botten av kriserna, man missar den
möjligheten då. Günther menar att om man har en bransch där alla arbetar med råvaran pengar, så
är det lättare att skapa en bransch där det är accepterat att lura sina kunder på deras bekostnad.
Günther har drivit detta ärende hårt under hans tid på aktiespararna då han anser att hela
finansbranschen är totalt överbetald.
Sida 71 av 82
Yrkesproblematiken
Günther tror att det svåraste med att vara analytiker givetvis är att förutsäga det oförutsägbara.
Günther tror inte att jäv förekommer, då analytiker inte får göra affärer på information som inte är
känd vilket annars innebär insiderbrott. Günther är även övertygad om att analytiker driver på
kortsiktigheten, så det kan finnas värden som går förlorade på grund av att man fokuserar på
kortsiktigheten och glömmer bort att göra långsiktiga satsningar. Günther har många gånger sett att
bolag i kristider fullständigt drar i nödbromsen för att kunna sänka kostnaderna och kunna försvara
sin värdering på börsen. Detta slår i själva verket emot bolaget efter tre-fyra år pga. av att de dragit
in på forskning och utveckling, uppbyggnad av fabriker etc.
Günther säger att det alltid kommer att finnas dem som påstår sig inneha information om framtiden,
att kunna förutsäga det oförutsägbara. Så länge det finns okända variabler i framtiden så kommer
det finnas en marknad för sådan typ av tyckande och tänkande. Då investerare ofta lever i osäkerhet,
så kan man tänka sig att betala för att bli av med delar av den eller att få sina egna resonemang
bekräftade eller förkastade.
Den absolut största utmaningen är att bankerna inte tjänar några pengar på ren aktiehandel,
courtaget har blivit så pass nerpressat på grund av att bl.a. Nordnet och Avanza och Aktiespararnas
Aktieinvest, har pressat ner priserna till ett minimum. Han menar att man inte längre kan tjäna
pengar på det idag om inte bolaget har extremt låga kostnader. Så vad är det bankerna gör då? Man
försöker få in kunderna i olika typer av förvaltningslösningar, där de kan få repetitiva intäkter genom
årliga avgifter från kund. Det är det enda rätta för bankerna att göra om man ska försvara och tjäna
mycket pengar men det är det sämsta tänkbara ur kundperspektivet. Kunder hade tjänat mycket mer
om bankerna hade sagt: Istället för att köpa den här Sverigefonden, så ta de här 100 000 kronorna
och dela upp det i 25 000 i fyra delar och investera i Investor, Ratos, Industrivärden och Lundbergs
där allting går till kunden. Inga årliga avgifter, ingenting. Det är en mardröm för dig som aktieägare i
banken om de skulle göra det. Men för spararna skulle det vara en dröm.
Sida 72 av 82
Bilaga 9: Expert Peter Malmqvist – EQR
Syn på analytikerkåren
Generellt sätt tycker Peter att analytiker gör ett bra jobb. En del av analytikermarknaden som han
själv numera representerar, är de som skriver analyser i olika typer av investerartidningar som
Aktiespararen eller Veckans Affärer. Stora tidningar som DI eller SvD har även möjligheter till
kurspåverkan då man når ut till väldigt många beslutsfattare, både små och stora.
“Tidningarnas och medias analyser har betydelse.”
Påverkan på marknaden med analysrapporterna
Peter resonerade som att det finns några olika sätt en analytiker skulle kunna påverka priset på en
aktie. Om du jobbar på en stor och inflytelserik firma och hamnar högst upp i en analytikerranking, så
ökar möjligheterna att influera människor baserat på vad du säger. Är du däremot en ung, oerfaren
analytiker på en liten firma så har du väldigt lite inflytande på kurser. Men även om du är en
väletablerad analytiker, så är naturligtvis möjligheterna att ha inflytande ganska små mot de absolut
största bolagen. Då ska det vara en stor aktör som influerar stora mängder kapital som kan ha
inflytande över kursen kortsiktigt. Medan i det mindre segmentet kan man säkert påverka folk.
“Det man kan konstatera på den svenska toppen är att de stora firmorna som kan ha inflytande över
kursutvecklingen i bolag är SEB Enskilda, Carnegie och Handelsbanken.”
Peter förklarade att för en förvaltare på en av de stora kapitalförvaltarna i Sverige, är det omöjligt att
hålla sig à jour med informationen på marknaden och samtidigt kunna ”tajma” köp och sälj. De har
förmodligen cirka fyra branscher vardera att hålla reda på och i dessa branscher någonstans mellan
fem till tio bolag. Där behöver man analytikernas assistans.
“Om inte analytikerna finns som ett mellanled mellan fondkommissionärer så måste ju placerarna
själva lägga ner mer tid på att förstå dem här bolagen.”
Peter berättade att de analyser som görs i tidningar oftast kan vara gjorda av kvalificerade personer,
men att de normalt har väldigt lite tid på sig att göra en analys än en som följer ett enskilt företag
hela tiden.
“En tidningsartikel är i normalfallet kanske en halv A4-sida, medan en halv A4-sida är inte ens
sammanfattningen i en genomarbetad analys.”
Sida 73 av 82
Peter anser att investerare måste vara vaksamma mot vilken kompetens personen har som skriver
analysen. När du går till en läkare så vet du att läkaren är legitimerad, har gått en viss utbildning och i
alla fall har grundkompetens. Om du läser vad en analytiker har skrivit, både i en tidning och i en
firma, så är det inte självklart att den personen har grundkompetens. Så innan man litar på vad andra
skriver så bör man naturligtvis ta reda på vad de har för skicklighet. Peter tror att analytiker prickar
rätt i 52-53% av fallen och missar därmed några mindre än de träffar.
Peter anser att kritiken mot analytikerna i DIs artikelserie var att de bara ”kokade soppa på en spik”
vilket inte gav någon som helst effekt. Dagens Industri har själva kurspåverkan och det är de fullt
medvetna om. Han tror att de tycker att det är alldeles utmärkt för då får de ytterliga några musklick
som gör att man byter sida och ser en annons som får ett ännu ett klick vilket gör att de tjänar ännu
mera pengar.
“Dom agerar helt i egen sak och dom är en del i en marknad som dom själva kritiserar. Det var en av
dom mest pinsamma artikelserier som jag sett i Svensk media.”
Peter anser att småsparare inte är intresserade av kvalificerade analyser, till och med de som är
intresserade av aktier utan att försöka livnära sig på det får huvuddelen av sitt underlag för ett
placeringsbeslut från media.
“Småsparare läser inte dom här analyserna, småsparare läser tidningsartiklar.”
Analyserna som sedan produceras i kondenserat format och läggs ut på bankkontor eller in på
hemsidor, skulle han påstå ha betydligt mindre inverkan på privatplacerares beteende än
tidningsartiklarna. Peter har både jobbat med kvalificerade analyser och sådana som publiceras i
media så han anser sig verkligen kunna jämföra.
“Man fick stå och skrika med megafon på den här firman (Aragon) där jag var analyschef för att
någon överhuvudtaget skulle bry sig om det man gjorde. Medan när jag var på svenskan så kunde
man få väldigt mycket uppmärksamhet för en artikel som man i grunden inte tyckte var särskilt
nyskapande eller omdanande men den råkade komma rätt eller råkade hamna just då alla andra
pratade om det bolaget också.”
Yrkesproblematiken
Peter anser att det svåraste med att vara analytiker är prognosarbetet. Första halvan 2011 var allting
frid och fröjd. Börskurserna steg, vinsterna steg, alla var glada och trevliga och i juni gick analytikerna
på semester. I augusti då de kom tillbaka hade den härligheten på något sätt bara packat ihop.
Sida 74 av 82
Peter berättar att det kan finnas en jävsproblematik som är svår att hantera när man pratar om en
analytiker som blandar sig i corporate finance-verksamhet. Det är en dålig situation att ha corporate
finance och vad han kallar för sekundär analys inom ramen för samma firma. Peter berättar även om
en annan sida, att det är naturligt att du har en positiv bias till ett företag och att du tycker bra om de
människor som du träffar som förser en med information och svarar på dina frågor.
Den svåra frågan är då: När, om någonsin ska man ändra sin positiva uppfattning och bli negativ till
det företaget. Peter anser att erfarenhet har en stor betydelse kring ens uppfattning av företaget,
den som har jobbat tio år som analytiker har mycket lättare att ändra uppfattning än den som precis
har börjat jobba som analytiker. Det beror på att man inte blir fullt så rädd för att stöta sig med
bolaget när man har arbetat som analytiker i 10-15 år, man är ju väldigt mån om de där kontakterna i
början av sin yrkesperiod. Så man har ju också en väldigt nära relation till sina kunder då de trots allt
genererar courtaget, på det sättet betydligt viktigare än vilken företagsledare som helst. Det är inte
så att man tar parti för företaget mot kunderna och håller i sin köprekommendation mycket längre
än vad man borde göra bara för att man är bias av företaget, utan det är en naturlig del i att man är
människa som i grunden gillar det man håller på att analysera.
Peter tycker även att man kan ställa sig frågan om hur många analytiker en marknad behöver. Peter
anser att yrket inte håller på att dö ut. Någonstans så måste någon sätta sig ner och göra en analys.
Peter anser att det aldrig kommer gå så långt att alla köp och säljbeslut är baserat på kursrörelser på
börsen. Den intressanta frågan är då: vilken kostnadsmassa bör en firma ha för att producera
analyser? Peter tror att vi har passerat den punkt där mellanleden, banker och fondkommissionärer,
har för få analytiker. Peter tror att de täcker en för liten del av de flesta börser.
“Jag tror att det behövs fler analytiker och det kommer vi se också, det ökar nästa gång som börsen
går upp riktigt ordentligt.”
Bilaga 10: Expert Gösta Carlberg – Aktiespararen
Syn på analytikerkåren
Gösta anser att analytiker påverkar marknaden och att duktiga analytiker absolut kan tillföra något.
Det är klart att en analytiker driver marknaden om den har någonting att säga, vilket gör att mindre
mäklarhus ofta måste vara mer provokativa. En analytiker på SEB Enskilda behöver inte skrika lika
högt.
Sida 75 av 82
”Problemet är att när analytikerna gör sina aktierekommendationer blir det lätt att media enbart
refererar till riktkurs och rekommendation”
Gösta tror inte det finns någon som tycker att marknaden är perfekt, vilket man lär sig i skolan. Alla
som egentligen vet mer än snittet om marknaden, vilket skulle kunna vara aktiekursen, har ett
informationsövertag. Ledningen i ett börsnoterat bolag har ofta ett incitament att inte avvika för
mycket åt något håll, vilket gör det frestande att hålla på med så kallad analytikermassage. Det finns
bolag som är mästare på analytikermassage och i princip ger analytikerna deras prognoser direkt.
Andra bolag som H&M fokuserar inte alls lika mycket på att kommunicera med marknaden.
Gösta anser att problemet med analytikernas roll och som allmänheten tror att de har, är att den är
ganska annorlunda.
”Du måste spela med, vilket gör att du som analytiker inte kan gå för mycket emot marknaden av det
enkla skälet att du då inte framstår som trovärdig..”
Gösta tycker att småsparare tenderar till att använda analytikers åsikter och resultat på ett felaktigt
sätt. Småsparare tittar för mycket på riktkurserna. Framtiden bygger alltid på någon form av
antaganden, och det kommer sällan eller aldrig fram. Även media är medskyldiga då de endast
publicerar korta ”reviews” av bankanalyser.
”Man måste förstå att en aktieanalytiker i första hand ska fungera som ett bollplank till en
förvaltare.”
Påverkan på marknaden med analysrapporterna
Gösta resonerade som att det måste finnas analys, men att man inte nödvändigtvis måste ha
riktkurser och rekommendationer. Problemet är inte analyserna i sig, utan sättet de används på.
Gösta håller med kritikerna om att analytikerna springer mycket i flock, men de gör det i mindre
utsträckning än man kan tro. När man tittar på analytikers rapporter kan de vara överens, men på
kundmötet kanske det är delvis något annorlunda som kommer fram.
”Jag skulle säga att bakom lyckta dörrar är inte flocken lika samstämmig”
Gösta anser att man som analytiker har en utsatt roll eftersom man tvingas att sticka ut hakan och
riskerar att dra på sig kritik när det går fel. Människor gillar inte att ta ansvar och då är det bra att ha
någon att skylla på.
”Aktier tenderar till att följa marknaden mycket. Det är det tråkiga med aktiemarknaden, att det inte
spelar någon större roll om det är ett oljebolag eller medicinteknik bolag du köper. Aktiekurserna rör
Sida 76 av 82
sig i riktning med marknaden. På marginalen har aktier emellertid olika Beta och korrelerar olika.
Men ett oljebolag följer exempelvis aktiemarknaden mer oljepriset, tvärt emot vad som borde vara
intuitivt. ”
”Man ska komma ihåg att många analytiker lägger begränsat med tid på sina analyser. Svenska
analytiker har ganska få bolag, men de internationella husen lägger mindre tid, ett uppdaterat Excelark kan ibland vara allt.”
Yrkesproblematiken
”Det mest problematiska just nu att det inte går att tjäna pengar på analys längre.”
Gösta anser att analytiker måste vara oinskränkta, de får inte sitta i massa känsliga styrelser och ha
aktieinnehav till höger och vänster, då det är riskabelt för trovärdigheten. Han påpekar även att
analytikerfirmorna av det skälet har hårda regler. Gösta tror inte att analytikerna kommer att dö ut
då det alltid kommer finnas en efterfrågan på kvalificerad analys.
”Bankerna tjänar inga pengar på analys, vilket håller på att göra att all analys håller på att försvinna
från mindre bolag.”
Bilaga 11: Expert Roger Jansson – Nordnet AB
Syn på analytikerkåren
Roger har en ganska neutral bild av analytiker då han anser att de varken är änglar eller bovar. Det
finns de som är väldigt skickliga och de som är mindre duktiga, och anledningen till att de finns är att
de fyller en funktion. Han tycker även att det är en otacksam roll som gör att de lätt hamnar i
skottlinjen. Roger berättade att under hans tid i Affärsvärlden så fanns det stjärnanalytiker som
tjänade mycket pengar och hade högt anseende trots att de inte hade mer rätt än många andra.
”Dom är absolut inte så dåliga som vissa får dom att låta men samtidigt så är dom inte så viktiga som
dom kanske framstod i ett tag.”
Roger tror att analytiker kan ha en påverkan på marknaden i det korta perspektivet men att
marknaden speglar mycket större förlopp som ingen enskild eller grupp styr. Då analytiker inte
agerar själva på marknaden så blir deras eventuella påverkan indirekt. Han tror inte att analytiker har
Sida 77 av 82
så mycket makt, framförallt inte som marknaden ser ut nu. Roger anser att analytiker inte har något
informationsövertag då det är fri konkurrens i marknaden. Det ser ut som att analytiker som kollektiv
betraktat inte har någon större insyn än någon annan. Om det är fallet så borde prognoser och annat
justerars ner innan börsen dyker och lågkonjunkturen kommer.
Roger anser att den gamla typen av analys som funnits var ganska fokuserad på prognoser, på
rekommendationer, ganska kortsiktig kvartalsbevakning med fokus på att hitta små added value i de
bolagen. Men om man som placerare tittar på vad det är som avgör om en aktie är bra eller dålig är
inte närmaste kvartal eller vad vinstprognosen är Q1 av intresse, däremot är det mycket viktigare vad
bolaget har för position i branschen, vilka konkurrensfördelar de har, vilka konkurrenshinder som
finns i deras nisch, hur ledningens kvalité ser ut och deras trackrecord, hur ägarstrukturen ser ut, ifall
det finns incitament att driva företaget effektivt eller om det är ett ägarlöst företag. Roger skulle i
princip strunta i rekommendation en analytiker hade, han kollar hellre på hur ett företag står sig i sin
bransch.
”Att få någon kassaflödesprognos till 2018 som ändå är meningslös.”
Påverkan på marknaden med analysrapporterna
Roger anser att analyser är en referenspunkt man kan ha i sin egen analys, då marknaden är ett ställe
där människor möts med olika syn på saker och ting. Det finns alltid två sidor av en transaktion, en
köpare som tror att det ska gå upp och en säljare som är nöjd och får priset. Riktkurser kan då vara
ett mått på vad andra tycker och tänker. Han tycker att det är intressant att ha referenser för vad
andra tror och vad andra förväntar sig så man kan väga sin egen uppfattning mot den.
”Personligen använder jag konsensusprognoser som en input i min analys.”
Roger anser att en sund skepsis bland placerare är bra. Han förklarar att man alltid ska vara vaksam,
för att som placerare finns det hur många fällor som helst och att lita på andra är en sådan fälla och
att blint tro på en riktkurs eller en prognos kan vara farligt.
”Det som kan vara negativt med riktkurser och tydliga prognoser det är att man ger intryck av att det
är en precis vetenskap det här.”
Roger som själv har fördjupat sig i behavioral finance, vet att det finns massor med psykologiska
fällor, både för de som tar emot analys och de som jobbar som analytiker själva.
Sida 78 av 82
”Det finns något som kallas för Self-Attribution Bias, som innebär att om det går bra så tar man äran
åt sig själv, går det dåligt så vill man skylla på någon annan, analytiker är då tacksamma
syndabockar.”
Roger förklarar vidare att analytiker som jobbar nära bolagen och lär känna bolagsledningar lätt
hamnar i samma fälla som många placerare, att man inte blir objektiv till en aktie.
”Det finns något i behavioral finance som kallas för Ownership Effect Of Endownment Bias, som
innebär att då man äger något eller har nära koppling till något så är man inte objektiv längre till
värdet, man tror att det är värt mer. Som exempel, om man köper en aktie och frågar dom som äger
den vad den är värd och dom som inte äger den vad den är värd, så har dom som har köpt den en
högre tro på den.”
Roger berättar att det som oftast en analytiker kritiseras för är att de är för positiva eller att de är
köpta av bolagen. Det anser han kanske stämmer i vissa fall men han tror att mycket av det hänger
ihop med dessa olika psykologiska effekter. De flesta Roger känner i branschen är ärliga, hederliga
och försöker göra så gott de kan. Roger tror att kritiken i media speglar den genomsnittlige
placerarens perspektiv. Han anser att en del av kritiken som riktas mot analytiker är svår att
argumentera emot, för att kollar man på analytiker som kollektiv så är de ju inte bättre än någon
annan. Men samtidigt speglar kritiken att man inte förstår rollen. Roger anser att en kompetent
placerare struntar i rekommendationen då det är andra saker som är viktiga i relationen med en
analytiker som inte kommer fram i en sådan kritik. Kritiken är då naiv på det sättet då riktkursen och
rekommendationen är kanske det minst viktiga för vad en duktig placerare kan få ut av en analytiker.
Roger tror att träffsäkerheten i normala förhållanden för riktkurser och analyser är ganska god för att
de har en relation till företagen och följer bolagen nära, men sen precis som för alla andra, när det
händer något oväntat så är analytikerna lika mycket ute och cyklar som alla andra.
Yrkesproblematiken
Roger anser att det mest problematiska i dagsläget är det bristande intresset och bristande
förtroendet för fundamental aktieanalys.
”Analysen är en del i försäljningsprocessen och affärsmodellerna är ofta att man iallafall bland
institutionella placerare ger bort analysen gratis och sen hoppas att tjäna pengar på transaktionerna,
så det finns en intressekonflikt inbyggd i rollen.”
Roger anser att jäv förkommer då det har med människor att göra men rent formellt så ska analytiker
inte ha någon insiderinformation, men om de har det får de inte agera på eller använda den. Roger
Sida 79 av 82
tycker att människor i grunden ofta är optimister och letar efter positiva saker. Även som analytiker
så blir det säkert roligare att skriva ett köp-Case än motsatsen. Analytikern gillar ju aktiemarknaderna
och att hitta nästa vinnare är alla placerare dröm.
”Så analytiker är inte annorlunda, det finns en positiv bias i hela branschen. Sen är det en del i
försäljningsprocessen, att säger man köp, så riktas det till alla och säger man sälj, så riktas det bara
till dom som har aktien.”
Bilaga 12: Expert Peter Norberg – Handelshögskolan i Stockholm
Syn på analytikerkåren
Enligt Peter så är analytikerkåren en relativt ny grupp på finansmarknaden som vuxit i prestige och
professionalitet. De gör en gedigen insats utifrån deras kunskapsbas med god förmåga. Det negativa
är att det finns problem med både för mycket gruppmentalitet samt grupptänkande inom kåren hos
de mindre och större aktörerna.
”Man skulle rent av kunna kalla det just flockmentalitet, inte just bland placerare men även
bland analytiker. Där är ett exempel på bristande självständighet, men jag tänker även på en
annan aspekt, nämligen gentemot företagen man analyserar. Den är delvis naturligt, att det är
väldigt svårt att ha en helt klinisk relation till människor man arbetar med. Det är faktiskt inte
mänskligt att ha det utan det är fullt naturligt att man vill ha en social relation till människor
arbetar med, och som analytiker blir detta företagen i sig.”
Enligt Peter så har analytiker en kursdrivande påverkan med både köp- och säljrekommendationer. I
stället för att tala om makt menar han att de har starkt inflytande på finansmarknaden genom sin
roll. Där ser han även en förändring till ett mer socialt förhållande till företagen jämfört med för
några år sedan. Detta gör det svårare att rent kliniskt och rationellt utfärda rekommendationer.
Påverkan på marknaden med analysrapporterna
Analyserna bidrar till en rättvisare informationsspridning. Många aktiva placerare får omedelbart
tillgång till analysen så hemlighetsmakeriet försvinner mer och mer. På tidigt 80-tal var det endast via
muntligt eventuella skriftliga kanaler som vissa fick ta del av analyserna. Idag så finns även en
rättvisefunktion inbyggd i hur företagen ska ”läcka ut” informationen, så att det enhetligt sprids.
Peter ser förbättringsmöjligheter kring informationshanterandet, eftersom kursförändringar idag
fortfarande handlar mycket om rykten, så ser man ”ovanliga” kursrörelser i förväg. Till småsparare
Sida 80 av 82
menar han att man inte skall ha en övertro, varken på marknaden eller på analytiker. Övertron är
majoriteten av omsättningen på börsen och mänskligt psykologiskt beteende driver detta. För
institutionerna är det svårare att säga hur de fungerar. Det är mycket mindre utforskat hur
professionella institutionella placerare hanterar analyser, det är en sluten krets som är svår att
penetrera.
Kritiken att analytiker tjänar för mycket pengar är en lätt poäng att göra, men enligt Peter så gör de
även ett rejält jobb. De har väldigt god förmåga att analysera företag.
”Träffsäkerheten är någorlunda rätt. Sen är ju problemet just att man är kursdrivande, om det helt
plötsligt kommer med en rekommendation, så vet man inte om det är reken eller fundamentan som
visar att reken blir rätt. Jag följde MTG rapport, när de rasade och hur rekommendationerna rasade, i
början blev det sälj rekommendationerna, och sen behåll och köp. Och de följde precis kursrörelserna,
vad som är hönan och ägget är svårt att säga.”
Yrkesproblematiken
Peter har generellt sätt en positiv bild av analytiker. Tyvärr kan det kortsiktiga tänkandet i branschen
och säljande rollen gränsa till att lura vissa kunder. Det svåraste för en analytiker är att skapa en
säljande analys. Man kanske uppvisar mest kritik mot den säljande rollen men det är rollen gentemot
investerarna som är problematisk. Att hålla avstånd från företaget samtidigt som att upprätthålla en
god relation med ledningen gör det självklart svårare att göra en objektiv bedömning.
Att det kan finnas en jävssituation tror Peter bestämt på. Analytiker får säkert information från
företagsledningen som inte får användas i analysen, detta kan istället ses som en personlig ära att få
bära denna hemliga information. Det är rimligt och mänskligt att påverkas.
Bolag som tar betalt för sina analyser ser Peter som problematiskt:
”Man kanske inte vill att läraren ska ta betalt från elever för att sätta betyg, för att snabbt ge ett
exempel på hur bisarrt det hela låter.”
Dock förstår han denna utveckling som är i linje med dagens övertro på ett utvärderingssamhälle där
allting ska kunna kvantifieras och mätas. Analytikerna kommer att fortsätta att finnas, det finns ett
starkt behov att ha människor som är mentalt och psykiskt tränade på att hantera denna
informationsmassa och göra den begriplig för allmänheten. Analytiker har den senaste tiden setts
som några slags övermänniskor, men detta är något som har förändrats nu p.g.a. våra senaste kriser.
Sida 81 av 82
Kritiken i media är säkert ett tecken på detta. Analytiker som en kår bidrar till samhällsnyttan samt
en effektivare marknad och kommer ha en fortsatt betydande roll.
Sida 82 av 82