Transcript Arbetsplan (pdf) - Förskolan Polstjärnan

Förskolan Polstjärnan
Arbetsplan
Vision:







En förskola som lyfter svenska språket.
En förskola som ger barnen kunskap av hög kvalité.
En förskola där barnen får en god grund för vidare utveckling och för ett aktivt liv i ett
föränderligt samhälle.
En förskola som utvecklar samarbete, ansvarstagande och kreativitet.
En förskola som kan ta till vara den kulturella mångfalden och låta den berika
verksamheten.
En förskola där man bemöter varandra med hänsyn och respekt.
En förskola där alla trivs, känner arbetsglädje och trygghet.
Grundförutsättning för förskolans vision är:





Glädje
Trygghet
Ordning och reda
Barn och föräldrainflytande
Kompetenta medarbetare
Profil:
Lek
Omsorg
Svenska
Matematik
Ett språkutvecklande
arbetssätt
Vår inriktning stödjer barnets kunskapsinlärning och bidrar till att forma socialt kompetenta,
harmoniska människor.
Ett språkutvecklande arbetssätt
Grunderna för det språkutvecklande arbete vi skall bedriva i förskolan står att finna i
de olika styrdokument vi har att följa som grund för verksamheten.
Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk- och identitetsutveckling. På vår
förskola lägger vi stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta
till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Barn med utländsk
bakgrund utvecklar kunskaper inom andra områden. Förskolan skall medverka till att barn
med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt
modersmål.
”Förskolan skall sträva efter att varje barn
 utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina
uppfattningar,
 utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra
och att uttrycka tankar,
 utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse
för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner
 som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin
förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.”
(Lpfö 98, s. 9)
Alla barn ska nå en för åldern och utifrån egna förutsättningar relevant språkutveckling. Barn
skall få möjlighet att utveckla det svenska språket och sitt modersmål i förskoleverksamheten.
Det är genom att möta språket i meningsfulla, begripliga sammanhang som barnet tar till sig
språket. Genom att namnge de begrepp som barnet möter i sin omgivning i hallen, vid maten,
i lekrummet och ute på gården får barnet möjlighet att berika sitt ordförråd, allt kan språkligen
berikas. Vardagen är ordrik. All språklig stimulans är bra, både på svenska och på
modersmålet. Barn behöver bada i språk. Förutom att barnet behöver möta språklig stimulans
överallt i sin omgivning har förskolan ett särskilt ansvar för att planera och organisera den
språkutvecklande miljön. Grunderna för att språket skall utvecklas på ett gynnsamt sätt är att
inflödet är rikligt = att barnet får höra språket och att utflödet är rikligt = barnet får möjlighet
att använda sina språkliga kunskaper. Att stimuli är ofta förekommande och snäppet över
barnets nivå så att barnet får utmaningar. Samtidigt får innehållet inte vara för svårt utan
begripligt, mångsidigt samt lustfyllt.
Förhållningssätt
Vi måste som pedagoger ta alla tillfällen till att samtala med barnen och inbjuda dem till olika
konstellationer där de får möjlighet att samtala med olika barn och vuxna i olika
sammanhang. Barnen måste få tal utrymme i alla sammanhang genom dialog och
språkutvecklande samtal. Barnets perspektiv och intresse bör vara det som är i pedagogernas
fokus för att en utveckling och ett lärande skall kunna ske.
Språkutvecklande samtal
Ett utvecklande samtal skall alltid ge vissa utmaningar och ligga snäppet över barnens nivå
för att vara utvecklande. Pedagogerna bör ha samma höga förväntningar på de flerspråkiga
barnen som på de enspråkiga barnen. Om samtalet ska bli språk- och kunskapsutvecklande
måste det basera sig på barnets intresse och väcka intresse hos dem. Genom att ställa öppna
frågor / följdfrågor för samtalet vidare, t ex:








Berätta vad du lärt dig/vad du gjort?
Vad vill du berätta för oss?
Det där lät intressant, kan du berätta en gång till?
Berätta lite mer!
Vad menar du?
Hur tänkte du nu?
Vill du berätta för mig..?
Hur gjorde du?
Pedagogerna kan medvetet skapa tillfällen där barnen måste interagera och samspela med
varandra för att få fler tillfällen till att öva sitt talutrymme. Att få tala med andra barn innebär
att barnet hör olika variationer av ett språk, språket flödar i ett sammanhang och utflödet blir
större. Att barnen talar med varandra under lek och skapande aktiviteter är ju något man ger
stort utrymme för i förskolan men ibland kan man även planera mera metodiskt för detta. T ex
kan man dela in barnen i små grupper och dela ut olika bilder som de sedan ska beskriva för
varandra. Sådana aktiviteter kan även planeras på så sätt att en grupp barn beskriver något (en
erfarenhet) för en annan grupp barn. På så vis sker en språklig variation i sammanhanget.
Lyssnande
En lyssnare har en aktiv roll. Att lära sig lyssna är mycket språkbefrämjande och att lära sig
att lyssna på andra människor är viktigt för alla barn Samma gäller i hög grad för
pedagogerna. En pedagog som är en god lyssnare är också en god förebild som
samtalspartner. Att lyssna ger också tal utrymme, att lyssna inbringar fakta om hur barnet
tänker, hur det formulerar sina frågor och sitt forskande. Att lyssna innebär respekt, allvar och
lyhördhet. Att lyssna ger också underlag för dokumentation.
Leken som språkutvecklare
Leken är grunden för allt lärande och har en central plats i det dagliga arbetet på förskolan.
Samspelet i leken ger:





möjlighet till utveckling och lärande
stora möjligheter till språkutveckling och språkanvändning eftersom barnen då
behöver uttrycka sig så att andra förstår deras upplevelser, känslor och åsikter
möjlighet att utveckla dialogen genom att lekkamraternas språknivåer varierar
barn med samma modersmål möjlighet att utveckla sitt första språk tillsammans
de vuxna en möjlighet att inta en aktiv roll som medlekare och hjälpa barnet vidare i
leken genom att komma med nya ideér. Leken får variation och den vuxne kan spela
olika roller så att barnet får mönster för hur man använder sitt språk vid olika tillfällen.
Miljöns betydelse
Miljöer som erbjuder och inbjuder till samtal om olika företeelser där barnen kan samspela i
mindre grupper är gynnsamma för språkutvecklingen. Detta kan göras genom att man ordnar
olika aktiviteter i form av olika stationer:
 Bokhörna/skrivhörna. De barn som kommer i kontakt med skriven text genom att vara






i kontakt med böcker och texter av olika slag kommer också tidigt att göra en koppling
mellan tal och skriven text. Detta gäller både modersmålet och andraspråket.
Mattehörna (matematikutveckling)
Upptäckshörna (utforskande), naturhörna
Bygghörna (konstruktion)
Rollekshörna
Skapande hörna
Bilder
Språklekar
Om barnen får många chanser i förskolan att i språklekar upptäcka språkets formsida, dvs se
på språket ur ett annat perspektiv, så har de fått en förberedelse för läs- och skrivinlärningen.
Barnen blir språkligt medvetna och kan skilja mellan vad som menas och vad som yttras,
mellan form och innehåll. Språket blir till objekt för reflektion!
Exempel på aktiviteter:












Fingerlekar
Ramsor
Rim
Lyssnaövningar
Meningar/berättande
Ordlekar
Stavelselekar
Språkljudsövningar
Rimligt/orimligt (Kan stolar hoppa?)
Tvärtomramsor
Ljudramsor/tungvrickare
Ritramsor
Det ska vara skoj att leka med språket! Lek med språket så ofta att barnen vet om att
språklekar ingår i vardagen och ta tillvara på alla situationer för detta.
Sagoläsning, berättande och barnböcker
I förskolans dagliga verksamhet är sagoläsning och berättande en viktig del i det
språkutvecklande arbetet. Sagor främjar ordförråd, utökar förmågan till empati, stimulerar
fantasin, tillåter barnet att skapa identifikationsobjekt, kan lösa problem åt barnet med
symbolisk hjälp, barnen får gemenskap och trygghet kring själva sagoläsningen eller
berättandet. Genom att lyssna till sagor får barnet också lära sig hur en berättelse är uppbyggd
med en början, mitten och slut. Att berätta och läsa är en pedagogisk metod då barnen får en
gemensam upplevelse och kan förflyttas till många olika världar. Sagostunden skapar också
tillfälle till såväl lyssnande (inflöde) som återberättande och samtal (utflöde).
Sagostunden
Det var en gång... så börjar många sagor för att fånga lyssnarens intresse och för att skapa en
magisk situation runt sagostunden. Sagostunden är en planerad verksamhet till skillnad från
den spontana sagoläsningen. Genom att själv läsa sagan först innan man läser den för barnen
kan man dels avgöra om boken är lämplig att läsas just då och dels bli bekant med innehållet.
På så sätt blir man en bättre läsare eller berättare.
Att läsa böcker för barn innebär delvis annorlunda språk än det talade språket. Genom
böckerna får barnen tillgång till ord och grammatiska strukturer som de kanske inte hör i talat
språk.
Val av böcker
Böckerna som finns på förskolorna bör fylla olika syften, allt från faktaböcker, pekböcker,
ordböcker till sagoböcker och kapitelböcker. Att böcker från olika länder och på olika språk
finns i förskolan förstärker flerspråkigheten och kunskapen om världen. Det är en fördel om
böckerna kan stärka barnens identitet och även skapa nyfikenhet på allt som är nytt.
Att involvera föräldrarna i barnets bokläsning ökar samarbetet med hemmet samt innebär
många tillfällen att tala om barnets språkutveckling med föräldrarna.
Boksamtal
För att en sagostund ska bli så meningsfull som möjligt och uppmuntra barnen till att lyssna
på ännu fler sagor, kan man tänka på följande faktorer:











Konkretisering (ex genom små figurer, sagopåsar)
Diskussion om bilderna i boken
Diskussion om språket i boken
Diskussion om boken i förhållande till egna erfarenheter
Uppmärksamhet på boken och texten, läsning, alltså det skrivna ordet.
Bearbeta sagan, ex rita bilder ur sagan, lera, drama
Återberättande
Dramatisering av boken
Hitta på ett nytt slut eller förändra handlingen
Ändra rollinnehavare i sagan till något annat, t ex ett djur till en flicka eller pojke osv.
Frågesport: sant eller falskt? Barnen får ta ställning till påståenden om bokens
handling eller rollfigurer
Högläsning















ger gemenskap, närhet och trygghet
överför traditioner och förmedlar kulturarv
ger en insikt i hur språket kan fungera
ger upphov till samtalsämnen där båda parter har samma utgångspunkt
stimulerar fantasin
är tankemässigt utvecklande
ökar intresset för böcker
ökar intresset för skriftspråket
ger barnet ett motiv att lära sig läsa
ger barnet en vana att lyssna på det skrivna språket
utökar ordförrådet
lär barnet att det finns olika sätt att uttrycka sig
lär barnet hur en berättelse byggs upp
övar upp föreställningsförmågan
lär barnet skilja mellan fantasi och verklighet




ger barnet kunskap om andra kulturer
gör att barnet kommer i kontakt med olika konfliktlösningsmodeller
underlättar så att problem och omedvetna föreställningar kan bearbetas
ger nya kunskaper på flera nivåer
Organisationen och ledningsgrupp för förskolan:
Yvonne Kjellberg, Förskolechef och förskollärare
Annika Hansson, förskollärare
Vår gemensamma kompetens består av förskollärarexamen med lång erfarenhet från
förskolan år 1-7. Specialpedagogexamen med inriktning tal- och språk samt lång erfarenhet av
arbete med barn i behov av stöd.
Det pedagogiska innehållet i verksamheten:
Vi har sammanställt denna arbetsplan och den bygger på de mål och riktlinjer som finns i
LPfö98. Den beskriver vår organisation, mål och den pedagogiska verksamheten.
Våra öppettider kommer att vara varje dag 06 30 – 18 30 vid behov.
Förskolläraren har det pedagogiska ansvaret på avdelningen med bla. dokumentation,
utvärdering, planering, och utveckling i samråd med övrig personal i arbetslaget.
Målsättning med verksamheten:
Förskolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar.
Förskolan skall vara med och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social
handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Förskolan skall
uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation.
Verksamheten skall präglas av omsorg om individen och syfta till att barnens förmåga till
empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i
människouppfattningar och levnadssätt.
Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg
och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk
verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen skall
barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas.
Förskolan skall främja lärande, vilket förutsätter en aktiv diskussion i arbetslaget om
innebörden i begreppen kunskap och lärande.
Normer och värden
Förskolan ger möjlighet att fostra barn till social gemenskap. Vi har en helhetssyn på barnet.
Vi ser till barnets emotionella, sociala, fysiska och kognitiva behov.
Det är viktigt för oss att alla barn och föräldrar känner sig trygga. Förskolan skall präglas av
rättvisa och jämställdhet samt med respekt mot varandra, andra människor i vårt samhälle och
mot vår gemensamma miljö.
För oss är det viktigt att barnen får lära sig att ta eget ansvar för sig själva, för vårt samhälle
samt för vår miljö. Barnen skall få friheten att välja och få lära sig genom leken. För en bra
gemenskap och klimat i förskolan är det viktigt att vi har roligt tillsammans.
Mål
Mål:


Att skapa en gemenskap i barngruppen.
Barnen lär sig lösa konflikter.
Tillvägagångssätt:
Barnen får vistas i ett klimat där man
visar värme, engagemang, hänsyn och
respekt för sina kamrater och sin
omgivning. Vi lyssnar på barnen och tar
deras åsikter på allvar.
I barnens närhet finns alltid vuxna som
kan tydliggöra och vägleda i vad som är
rätt. Vi vill stävja våld genom att tydligt
markera var gränserna går. Genom samtal
tränas barnen i att lösa konflikter.
Samling
Mål:


Barnen skall känna gemenskap,
glädje och trygghet i gruppen.
Träna språkutveckling och motorik.
Tillvägagångssätt:
För att stärka gemenskapen i gruppen
uppmärksammar vi i samlingen vilka barn och
vuxna som är närvarande.
Vi leker gruppstärkande lekar så som Kims
lek, Hunden och benet och Ett skepp kommer
lastat.
Vi kommer att arbeta utifrån Gunilla Guvås
tankar i boken ”Från jag till vi”.
Samlingarna är ett tillfälle att göra
språkutvecklande lekar och övningar.
Samlingen kan innehålla bl.a sånger, rim,
ramsor, rörelse och lekar.
 Öva begreppsuppfattning.
Vi benämner:
Tid ( före, efter, år, månad, vecka, årstider).
Rumsuppfattning ( under, över, framför,
bakom, på, bredvid, i).
Antal (lika, par, dubbelt, hälften)
Ordningstal ( första, sista)
Storleksordning ( större, mindre, längre,
kortare, tyngre, lättare, högre, lägre, bredare
och smalare).
Språkstimulans
Mål:



Vi skall möta och utmana varje barn
där de befinner sig i sin språkliga
utveckling.
Vi vill utarbeta en egen litteratur
bank där det skall finnas böcker för
alla åldrar och ett brett
författarutbud.
Utveckla intresse för skriftspråk.
Tillvägagångssätt:
Vi kommer att arbeta med språkstimulans
genom att uttrycka tankar, ställa frågor,
argumentera och kommunicera med andra,
använda oss av sagoberättande, lekar, sånger,
rim och ramsor.
Vi inhandlar litteratur kontinuerligt.
Vi använder oss av biblioteket.
Vi vill ge barn möjlighet att utveckla
skriftspråket med hjälp av ord, konkret
material och bild samt estetiska och andra
uttrycksformer.
Modersmål
Mål:

Barn som utvecklar sitt modersmål
får bättre möjligheter att lära sig
svenska och även utveckla
kunskaper inom andra områden.
Förskolan skall medverka till att
barn med annat modersmål än
svenska får möjlighet att både
utveckla det svenska språket och sitt
modersmål.
Tillvägagångssätt:
Barnen lär sig språk genom bl.a
sagoberättande, lekar, sånger, rim och ramsor.
Matematik
Mål:

Utveckla barnens förmåga att
använda matematik för att
undersöka, reflektera och pröva
olika lösningar av egna och andras
problemställningar.
 Öva begreppsuppfattning

Taluppfattning

Geometriska former

Problemlösning
Tillvägagångssätt:
Genom leken.
Vi benämner:
Tid (före, efter, år, månad, vecka, årstider).
Rumsuppfattning (under, över, framför,
bakom, på, bredvid, i).
Antal (lika, par, dubbelt, hälften)
Ordningstal (första, sista)
Storleksordning (större, mindre, längre,
kortare, tyngre, lättare, högre, lägre, bredare
och smalare).
Vi benämner antal genom att räkna hur många
vi är runt bordet, hur många vi är i familjen
osv.
Vi benämner de olika geometriska formerna i
arbetet med bild och form, lera, målarfärg,
gips och kritor.
Exempel på problemlösning: Barnen får själva
ta reda på hur många som sitter vid bordet och
berätta hur de tänker.
Teknik
För att stimulera intresset för teknik arbetar vi med konstruktions lek såsom lego, kaplastavar
och papier maché m.m.
Fri lek
I den fria leken får barnen möjlighet att bearbeta upplevelser och intryck. Fria leken skall ge
barnen en chans till social träning dvs. öva kommunikation, problemlösning, känslor, språk
och sammanhållning i gruppen. Den skall också träna fantasin och stärka jaget.
Barnen får möjlighet att ha roligt tillsammans och arbeta med sin identitet t.ex. genom
rollekar. Att kunna gå in i en roll är en förutsättning för att kunna utveckla empati. I den fria
leken skall barnen även få tillfälle att träna motorik, kreativitet och alla sina sinnen.
Fri lek skall vara under pedagogernas översyn och det är ett verktyg för att stötta barnet i dess
utveckling. Leken sätts i centrum för barnets lärande. Den fria leken planeras in och vi
avsätter tid för den. Vi ser även till att material finns tillgängligt för barnen. Pedagogerna skall
finnas till hands för att stimulera och stödja där det behövs. Det är viktigt att den fria leken
respekteras och inte avbryts i onödan.
Skapande verksamhet
Barnen får möjlighet att experimentera och uppleva färg och form på olika sätt genom att
arbeta med lera, målarfärg, gips, kritor och pärlor, lek, bild, rörelse, sång, musik, dans och
drama etc.
Genom den skapande verksamheten utvecklar barnen sin fantasi och kreativitet samt tränar
ord- och begreppsuppfattning. Även barnens finmotorik stimuleras under den skapande
verksamheten.
Barnen kommer att få baka tillsammans med en pedagog. Barnen får lära sig följa ett recept
steg för steg för att nå ett resultat. Tanken är att barnen ska få utveckla sitt språk genom att
öka sitt ordförråd med nya matematiska begrepp, barnen kommer i kontakt med begrepp som
dl, l, msk, tsk etc.
På- och avklädning
Mål:
 Barnen skall lära sig att ta på och klä av

sig sina kläder.
Barnen lär sig ta ansvar för sina kläder
och hänga upp dem på sin plats.
Tillvägagångssätt:
Barnen får tid och möjlighet att klä på och
av sig själva.
Personalen hjälper till om det behövs
genom att visa hur de skall göra samt
uppmuntrar och berömmer.
Hygien
Mål:

Att främja en god hygien.
Tillvägagångssätt:
Att lära barn en god hygien och skapa rutiner
kring hygiensituationen. Genom att samtala
och diskutera om frågor kring hygien som
väcker nya tankar.
Måltider
Mål:

Det är en lugn och trevlig stämning
kring bordet.

Stimulera barnens språkutveckling.


Träna bordsskick.
Träna finmotorik.
Tillvägagångssätt:
För att få en lugn måltidssituation skapar vi
vissa regler vid matbordet som t.ex. sitta
ordentligt på stolen och sitta kvar en stund
sedan man ätit klart.
Barnen tränas språkligt genom att samtala
med varandra och de vuxna vid matbordet.
Barnen lär sig att visa respekt genom att
lyssna och inte avbryta varandra.
Barn och vuxna hjälps åt att duka matbordet.
Finmotoriken tränas genom att barnen
använder kniv och gaffel, bre sin smörgås
samt lägga upp sin egen mat.
Vilan
Mål:

Alla barn får en stunds avkoppling i
lugn och ro.
Tillvägagångssätt:
De barn som är i behov av sovvila sover på
madrasser till lugn musik i vuxnas sällskap.
En vuxen läser för de barn som inte behöver
sova.
Språkutvecklingen stimuleras och barnen
tränar sin koncentrationsförmåga genom att
lyssna och förstå innehållet.
Skog och natur
Mål:


Göra barnen nyfikna och medvetna
om vår miljö.
Synliggöra naturens roll i samhället.
Tillvägagångssätt:
Barnen lär sig visa medkänsla och respekt för
allt som lever och växer i vår natur.
Genom samtal med barnen och
återkommande besök i skogen lär vi oss att ta
hand om naturen.
Genom att vistas i skogen tränas barnens grovmotorik, fantasi och sinnen. I skogen får barnen
uppleva naturen med dess årstidsskiftningar med alla sina sinnen vilket ger naturkänsla.
Vi återkommer till samma plats i skogen där vi kan följa årets skiftningar och barnen kan leka
fritt med material som bjuds. Vi går till skogen minst en gång i veckan.
Barnen utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor,
natur och samhälle påverkar varandra.
Rörelse
Mål:



Barnen får träna fin– och
grovmotorik, kropps- och
rumsuppfattning, balans och
koordination.
Lyssna och förstå enklare
instruktioner samt öva samspel med
barn och vuxna.
Barnen skall tycka det är roligt att
röra på sig samt att lära sig nya
färdigheter.
Tillvägagångssätt:
Aktiviteten anpassas efter barnens
utveckling.
Ge barnen tydliga och klara instruktioner.
Genom stimulerande och utvecklande lekar
och övningar.
Utveckling och lärande
När vi planerar utgår vi från barngruppens behov, genusperspektiv (flicka/pojke), sociala
strukturer och intressen.
Vårt varierande arbetssätt ger upplevelser med alla sinnen där den röda tråden binder samman
bild och form, drama, rörelse, musik, språk, kommunikation och samhällsorientering. Detta
arbetssätt ger en helhetssyn på barnet. Vi kommer att använda oss av konkreta material för att
tydliggöra och förenkla för barnets förståelse samt att stimulera barnen vid inlärning.
Vi arbetar utåtriktat med konkreta realupplevelser. Arbetssättet ger barnen möjlighet att själva
söka kunskap. Personalen finns med som medforskare och inspiratörer.
Barns inflytande
Mål.




Utveckla bra kontakt och ömsesidigt
förtroende mellan barn och personal.
Lära sig lyssna och kunna framföra
sina åsikter.
Ta ansvar för sig själv och sina
handlingar.
Kunna lösa konflikter och problem.
Tillvägagångssätt:
Vara lyhörda inför barnen idéer, engagemang
och intressen.
Genom samtal.
Genom te.x leken.
Genom samtal.
Förskola och hem
Mål:

Vi har som mål att utforma
verksamheten i nära samarbete med
hemmet.
Tillvägagångssätt:
Genom föräldrasamverkan såsom:
Inskolning
Lämning/ hämtning
Föräldramöten

Barnen skall utveckla trygghet, tillit
och stabila relationer genom ett nära
samarbete mellan personal och
föräldrar.
Föräldraaktiviteter av olika slag
Utvecklingssamtal
Föräldraråd
Genom att ha en daglig god kontakt med
föräldrar.
Sekretess



Följa sekretesslagen
Yrkesrollens ansvar
Personalen har anmälningsplikt och sekretess
Lämning/hämtning
Våra barn och föräldrar skall vid lämning av sina barn känna trygghet och förtroende för
personalen. Vi vill ha en öppen kommunikation där föräldrar och personal både vid hämtning
och lämning kan delge varandra information om barnet.
Personalen tar emot barn och föräldrar på ett varmt och positivt sätt så att de känner sig
välkomna till förskolan. Vid hemgång skall barnen ges ett positivt avslut och föräldrarna skall
få veta hur dagen varit för deras barn.
Utvecklingssamtal
Vi kommer att föra samtal med barnets föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande
samt beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av
verksamheten. Samtalen skall genomföras minst två gånger per år.
Barn i behov av särskilt stöd
Vi i förskolan kommer att arbeta för tidig upptäckt av olika former av svårigheter och att
tidigt sätta in stödåtgärder.
Samverkan
Vi kommer att sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan
och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt
perspektiv. Vi ser ett lärande i ett långsiktigt perspektiv från 1 år till 16 år.
Utvärdering och utveckling:
Vår verksamhet kommer att följas upp, utvärderas, utvecklas och dokumenteras för att säkra
förskolans kvalité. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalité, dvs.
verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges
bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. All form av utvärdering ska utgå från
ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster
ska lyftas fram.