Transcript Fritids- och idrottskunskap

Fritids- och
idrottskunskap
Tove Phillips
I din hand håller du ett läromedel från Gleerups.
Gleerups författare är lärare med erfarenhet från klassrummet.
Lärare och elever hjälper till att utveckla våra läromedel genom
värdefulla synpunkter på både innehåll och form.
Vi förankrar våra läromedel i skolan där de hör hemma.
Gleerups läromedel är alltid utvecklade i samarbete med dig!
Har du som användare frågor eller åsikter, kontakta oss gärna
på telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.se
Författare till detta läromedel är Tove Phillips
med mångårig erfarenhet som Barn- och fritidslärare.
För värdefulla synpunkter vid detta läromedels tillkomst tackar vi
Mona Bergman (Taserudsgymnasiet), Laila Westling (Härjedalens
gymnasium), Jacob Grapengiesser (Aranäsgymnasiet),
Jessica Käck Karlsson (Vadsbogymnasiet)
och Carina Dahlgren (Uddevalla gymnasieskola).
Gleerups Utbildning AB
Box 367, 201 23 Malmö
Kundservice tfn 040-20 98 10
Kundservice fax 040-12 71 05
e-post [email protected]
www.gleerups.se
Förord
Denna bok är ett basläromedel för kursen Fritids- och idrottskunskap.
Den täcker kursens centrala innehåll och har en tydlig koppling till
detta. Varje kapitel tar upp en av punkterna i det centrala innehållet, vilket gör det enkelt att följa kursen.
Texten varvas med fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter
och instuderingsfrågor för att läsaren ska få möjlighet att bearbeta
och tillämpa sina nya kunskaper.
Pedagogiskt ledarskap
© 2011 Tove Phillips och Gleerups Utbildning AB
Gleerups grundat 1826
Redaktör Stina Larsson
Bildredaktör och formgivare Tove Phillips
Formgivningsmall Sten Melin, Grafisk Form
Omslagsbild Photoalto/Nordicphotos
Omslag formgivning Sten Melin, Grafisk Form
Första upplagan, första tryckningen
ISBN 978-91-40-67277-3
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver
lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal,
är förbjuden. Ingen del av materialet får lagras eller spridas i elektronisk (digital) form.
BONUS-Presskopias avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för
utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas
till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot
lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i
upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Prepress Namn, ort och årtal. Kvalitet ISO xxxx/Miljö ISO xxxxx
Tryck Namn, ort och årtal. Kvalitet ISO xxxx/Miljö ISO xxxxx
Fritiden utgör en stor del av människors liv som involverar många
olika samhällsinstanser och yrkesgrupper, inom såväl den offentliga
som den privata sektorn. Kunskap om människors fritid samt hur
fritids- och idrottsverksamheter utvecklats är till stor hjälp för alla
som vill arbeta inom dessa områden.
Jag hoppas att boken är lika intressant och engagerande att läsa
som den har varit att skriva.
Stort tack till Mona Bergman, Laila Westling, Jacob Grapengiesser,
Sofie Öhman, Jessica Käck Karlsson och Carina Dahlgren för värdefulla synpunkter och tips.
Kinna 2011
Tove Phillips
4
5
Johanna och Sofia går andra året på
Barn- och fritidsprogrammet. De brukar
sitta bredvid varandra på lektionerna och
vid lunch, men de umgås inte på fritiden.
Johanna har fullt upp med sin ridning och
simning och Sofia umgås mest med sin familj och sina slälktingar.
Idag på lunchen sitter Johanna och beklagar sig över att hon inte har någon fritid.
- Men du har ju massor av fritid, säger Sofia.
jag tycker det verkar som att du har massor
av aktiviteter!
- Ja, precis! Jag har bara aktiviteter. När jag
inte tränar så är det läxor och när läxorna
är klara så finns det ingen tid över.
- Men dra ner på träningen då. Du behöver
ju faktiskt inte både rida och simma.
- Men samtidigt vill jag ju. Det är kul. Och
så har mamma och pappa lovat mig en bil
när jag fyller 18 om jag fortsätter OCH får
minst B i alla ämnen.
- Gud, vilken lyx! Dina föräldrar är så engagerade. Mina bara finns där och förväntar
sig att jag ska sköta mig. Plus att jag måste
gå på alla tråkiga släktmiddagar och fester på rumänska föreningen, såklart. Suck!
Johanna är lite avundsjuk på Sofia med
hennes stora familj. Själv är hon ensambarn
och har aldrig några släktfester att gå till.
- Jag önskar att jag kunde ha det lite mer
som du, säger hon till Sofia. Det låter så
mysigt att bara umgås och alltid ha massor
av familj och folk i närheten.
- Det är inte alls så mysigt som det låter,
muttrar Sofia. Jag måste sitta barnvakt för
kusinerna och hjälpa till hemma hela tiden.
Suck.
- Vet du... vi borde träffas och göra något
tillsammans någon gång. Typ åka in till stan
eller nåt. Fika eller gå på bio, kanske?
- Det skulle vara skitkul. Har du tid med
det då?
- Jag ska kolla mitt schema, säger Johanna
och fnissar.
6
1. Vad är fritid?
Det här kapitlet tar upp fritidsbegreppet och hur det kan
definieras i kvalitativa och kvantitativa termer. Det granskar
fritiden som fenomen och olika sätt att betrakta den. I detta
kapitel får du lära dig om:
• Tid
• Fritid och fri tid
• Vad är en fritidsaktivitet?
• Fritidsforskning
• Fritidsyrken
diskutera
· fundera på
1. Vem har mest fritid – Johanna eller Sofia? Varför?
2. Vem har bäst fritid – Johanna eller Sofia? Varför?
3. Vad är fritid?
4. Hur ser din fritid ut?
5. Hur skulle du vilja att din fritid såg ut?
Punkt 1 i kursens centrala innehåll:
”Fritid som begrepp och fenomen”
7
Tid
”Vad är tid? Om ingen frågar mig så vet jag det, Men om jag
vill förklara för någon som frågar mig, så vet jag helt enkelt inte”
(Augustinus av Hippo)
”Tid är det som man mäter med en klocka”
(Albert Einstein)
Ett svårdefinierat naturfenomen
Innan man frågar sig vad fritid är kan det vara bra att ha klart för
sig vad tid är. Tid är någonting vi ofta tar för givet och sällan ifrågasätter, något som alltid finns och något som alltid har funnits.
Enligt Nationalencyklopedin är tid ett ”svårdefinierbart naturfenomen och tillika mänsklig företeelse kring vilken hela vår tillvaro
är uppbyggd.”.
I vårt moderna samhälle är tid något som förknippas med datum
och klockslag. Stora delar av mångas liv styrs av klockan. Redan när
alarmet ringer på morgonen vet man ungefär när alla dagens aktiviteter ska börja och sluta. Det är visserligen ingen som tvingar dig att
gå och lägga dig klockan tio, men dels anses det lite slappt att sitta
uppe på natten och dels förväntas du vara punktlig och pigg nästa
dag. Det finns många oskrivna lagar när det gäller tid och även om
det finns viss variation är många överens om dessa oskrivna lagar.
Man ska vara medveten om att människans relation till tid varierar mellan olika kulturer och även förändras genom historien. I
vår västerländska kultur är vi väldigt styrda av klockan och tiden,
medan man i andra delar av världen styrs mer av andra faktorer,
såsom väder eller behov.
8
Cyklisk och linjär tid
Man kan betrakta tid ur olika perspektiv. En vanlig uppdelning är
den mellan linjär och cyklisk tid. Ett linjärt perspektiv innebär att
man ser tiden som en linje, med en början och ett slut. Det handlar om timmarna, dagarna och åren i kalendern. Den 18 juni 1972
kommer aldrig mer att infalla. Man kan ha ett linjärt synsätt på
människans existens och anser då att livet börjar med att man föds,
varpå man växer upp, blir gammal och dör. Har man passerat en
viss dag, exempelvis 18-årsdagen, kommer den aldrig att upprepas.
Detta är det vanliga synsättet i vår kultur och inom kristendom,
judendom och islam.
Cyklisk tid handlar om tidens upprepande karaktär. Trots att
tiden hela tiden går framåt, går den också runt och runt. Klockan
blir 06.00 varje morgon, måndag kommer alltid efter söndag och
årstiderna följer på varandra i samma ordning år efter år. Har man
en cyklisk syn på människans existens så ser man all tid som en
cirkel av upprepningar, ungefär som årstiderna. Inom hinduismen
och buddhismen tror man till exempel att människan föds, lever,
dör och återuppstår. Ingenting har en början och slut, allt går runt
i en cirkel.
Med ett cyklskt perspektiv ser man tiden som en ständigt återkommande cirkel
av händelser. Med ett linjärt perspektiv har tiden en början och ett slut.
9
Fritid och fri tid
komplex – komplicerat,
sammansatt
kvalitet – som har att
göra med innehåll
kvantitet – som har att
göra med mängd
Fritid är ett relativt nytt begrepp som började användas först under
industrialismen, när det för många människor blev en tydligare
gräns mellan arbete och fritid. För det var så man definierade fritidsbegreppet från början – den tid då man inte arbetade. Sedan
dess har fritidsbegreppet blivit allt mer komplext med olika definitioner utifrån olika perspektiv.
Kvalitet och kvantitet
När man studerar fritid och fritidsbegreppet så kan man göra det
utifrån kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Pratar man om kvantitet så handlar det om mängd, alltså tid i antal timmar och minuter.
Pratar man om kvalitet så handlar det istället om fritidens innehåll
– vad man gör på sin fritid och vilka funktioner den fyller. Båda
perspektiven är viktiga och intressanta och vi har alla olika upplevelser av såväl kvantitativ och kvalitativ fritid.
En del människor upplever sig ha allför mycket fritid och känner sig uttråkade vid tanken på en långhelg. Andra får inte tiden att
räcka till och tycker sig aldrig ha tid att göra något roligt för sin egen
skull. Vissa associerar fritid med avslappning, vila och passivitet,
medan det hos andra framkallar tankar på sportighet och aktivitet.
•
Fysiologisk tvångstid är den tid vi måste ägna åt vår kropps
välbefinnande. Hit hör sömn, måltider, toalettbesök och
hygien.
•
Ekonomisk tvångstid är när vi ägnar oss åt att skaffa pengar
till materiella nödvändigheter som bostad, mat och kläder, det vill säga när vi arbetar eller studerar (för att senare
kunna få ett lönearbete).
•
Relationell tvångstid är sådan tid vi använder för att sköta
olika sociala relationer, dels familj och vänner, men också
med andra som kanske inte står oss så nära. Här hamnar också vissa medborgarplikter, sådant som samhället
förväntar oss att göra, exempelvis att gå i grundskolan eller
deklarera.
Fri tid och tvångstid
När man vill definiera fritid i kvantitativa termer kan man göra det
genom att dela in dygnets timmar och minuter i sådan tid då man
är upptagen av ”måsten” och sådan tid som är fri från måsten, som
man kan förfoga över själv. Det svåra blir då att veta vad som verkligen är ett måste och vad som är ett valt måste.
Fritidsvetaren Hans-Erik Olson delar in individens tid i ”tvångstid” och fri tid. Tvångstid är den tid som upptas av olika måsten.
Den tid som blir över är fri tid. Tvångstiden kan delas in i tre olika
kategorier; fysiologisk, ekonomisk och relationell tvångstid.
10
Det där med tvångstid är inte så självklart som man kan tro. Hur
är det till exempel med ett besök hos gamla farmor? Är det något
jag måste göra eller är det något vill göra? Hur är det med hundpromenaden? För många är det en del av fritiden, eftersom man
valt att leva med hund, men för andra kanske promenaden känns
mer som tvångstid. Och vad går gränsen för fysiologisk tvångstid?
Duschen är kanske ett måste, men en timmes sminkande är snarare
en fritidssysselsättning.
11
Det nya fritidsbegreppet
Ett kulturellt fenomen
I dagens resonemang om fritid försöker man komma bort från de
enbart kvantitativa definitionerna av fritidsbegreppet. Fritid handlar
om så mycket mer än tid. Den handlar om välbefinnande och livskvalitet och är inte nödvändigtvis bunden till tid då vi inte arbetar,
sover eller äter. I engelskan finns begreppet leisure, som innefattar
mer än vårt fritidsbegrepp. Leisure är inte bara fri tid, utan också
frihet att göra vad man vill på sin fritid. Leisure handlar om njutning och självförverkligande.
Det nya fritidsbegreppet vill alltså skilja fritid från fri tid. Fritid
ska ses ur ett helhetsperspektiv och det ska täcka in fysiska, psykiska,
sociala, kulturella och politiska aspekter. Enligt den moderna fritidsvetenskapen används ofta följande punkter som definition på fritid:
Fritid är i högsta grad ett kulturellt fenomen. Hos oss här i Sverige
är den väldigt synlig, ganska omdiskuterad och något som har en
given plats i politiken. Så är det inte överallt. I andra kulturer kan
det tyckas konstigt att ens prata om någonting som är så självklart.
Det kan också verka underligt att så många har synpunkter på vad
man ska göra på sin fritid och till och med arrangerar fritidsaktiviteter för oss.
Som med många andra behov i livet, till exempel barnomsorg,
väghållning och äldreomsorg, har vi gått ifrån traditionen att ordna
det mesta på egen hand, inom familjen och det lilla samhället. I stället har vi låtit ansvaret bli kollektivt så att verksamheterna drivs av
kommunen, föreningslivet eller av olika företag. Detsamma gäller
vår fritid. För ett halvt sekel sedan lärde man sig spela fotboll genom
att gå ut och sparka boll med de andra på gatan eller gården, man
lärde sig av de som redan kunde. Idag börjar många i stället spela i
klubb redan vid fem års ålder.
•
Den ska drivas av inre motivation
•
Den ska ge en upplevelse av frihet
•
Den ska ge en känsla av livsmakt
diskutera
kollektivt – gemensamt, med alla i gruppen eller landet
· fundera på
1. När är det lagom tid att äta frukost, lunch och middag?
2. När är det för sent att ringa hem till folk?
3. Varför tror du att så många människor klagar över att de har ont om
tid, trots att arbetstiden är kortare än någonsin?
4. Är det fritid eller tvångstid att:
- träffa slälkten?
- träna fotboll?
- sälja lotter för fotbollsklubben?
- att ta pianolektioner?
- att passa småsyskon?
- att handla mat?
- att handla kläder eller prylar?
12
13
Vad är en fritidsaktivitet?
När blir den fria tiden fritid? Är det fritid att ligga på soffan och
stirra upp i taket utan att tänka på något särskilt? Är det fritid att
bläddra på internet eller att spela spel på mobilen? Det här avsnittet handlar om olika typer av fritidsaktivitreter.
Aktiv och passiv fritid
Ibland talar man om fritid som aktiv eller passiv. Man får lätt en bild
av människor med aktiv fritid som sportiga, vältränade, framgångsrika och lyckliga. De fyller sin fria tid med aktiviteter, exempelvis
genom idrottande, lärande och resor. På samma sätt kan man föreställa sig att människor med en passiv fritid sitter framför tv:n och
äter popcorn så fort de har en ledig stund. Inte heller är det särskilt
förvånande att såväl svenska som internationella folkhälsoundersökningar visar att människor med en aktiv fritid mår bättre och
lever längre än de med en passiv fritid.
Det har också riktats en del kritik mot benämningarna ”aktiv”
och ”passiv” fritid, eftersom de har sådan uppenbar positiv och
negativ klang. För det första är det svårt att definiera vad som är
vad – är det passiv fritid att ligga och läsa? Att spela datorspel? Att
umgås med vänner? För det andra har också den passiva fritiden
viktiga funktioner att fylla. För många är den avkopplande fritiden
ett sätt att varva ner och återhämta sig. Dessutom är det inte nödvändigtvis bara fördelar med att ha en aktiv fritid. En alltför aktiv
fritid kan skapa stress och trötthet. Barn som tillbringar långa dagar
i förskola eller skola behöver möjlighet till fysisk och mental avkoppling. Att fylla varje eftermiddag eller kväll med fritidsaktiviteter tar
ifrån barnet det där viktiga att bara få vara hemma och ta det lugnt.
Istället för att använda de värdeladdade begreppen ”aktiv” och
”passiv” fritid, kan man prata om ”att göra” eller ”att vara”. Vi mår
bra av att göra, att aktivera oss på fritiden och att ge oss själva fysisk, mental och social stimulans. Men vi behöver också få lite tid
av att ”bara vara”
14
Organiserad och oorganiserad fritid
Fritidsaktiviteter kan vara organiserade, alltså arrangerade och
strukturerade av någon organisation. I Sverige finns en starkt tradition av organiserad fritid. Många är medlemmar i en eller flera föreningar och några är är aktiva som tränare eller ledare. Organiserade
fritidsaktiviteter kan arrangeras inom den offentliga sektorn, t.ex.
kommunens fritidsförvaltning. Vanligast är dock att de anordnas av
privata ideella organisationer och föreningar, t.ex. idrottsföreningar
och andra typer av föreningar. En del aktiviteteter finns också inom
den kommersiella sektorn, t.ex. gym och privata kursanordnare.
Många av våra fritidsaktiviteter är inte organiserade. De kan vara
spontana eller planerade, men det är man själv som bestämmer när
och hur de ska genomföras. Att gå på bio eller café, att gå ut med
hunden, att pyssla i trädgården, att strosa på stan, att umgås med
vänner eller att åka ut med båten och fiska är exempel på oorganiserade aktiviteter.
kommersiell – med
vinstintresse, syftet är
att skapa vinst
Att ägna sig åt hunden
är en av de vanligaste
fritidsaktiviteterna.
15
Fritidsaktiviteter
När vi ägnar oss åt en fritidsaktivitet så har vi gjort ett aktivt val att
sysselsätta oss med något som ger mervärde. Vi slår inte bara ihjäl
tid, vi fyller den med något positivt. Här följer en lista på några av
de vanligaste fritidsaktiviteterna
16
•
Idrott/motion. Ett stort antal människor, i synnerhet barn
och ungdom, är med i en eller flera idrottsföreningar där
de exempelvis ägnar sig åt fotboll, basket, simning, ridning
eller dans. Man kan också ägna sig åt idrott på egen hand,
t.ex. genom löpning, skidåkning eller cykling. Det är också
vanligt att gå på gym, i synnerhet om det främsta syftet är
att hålla kroppen i god form.
•
Friluftsliv. Hit hör till exempel vandring, fiske, camping
och annat vistande i naturen. Vid mitten av 1900-talet var
friluftsliv en av de allra vanligaste fritidssysselsättningrna,
men idag hamnar det inte lika högt upp på listan.
•
Husdjur. Att ha husdjur är vanligt i Sverige, i synnerhet
smådjur som hundar, katter, marsvin och kaniner. För
många människor är hunden en viktig familjemedlem som
man ägnar en stor del av sin fritid åt, dels genom promenade, skötsel och lek, men för vissa också genom träning
och tävling.
•
Tv/dator/mobil. Många människor tillbringar en stor del
av sin fritid framför en skärm. Tv-tittande är en passiv
sysselsättning – man deltar inte själv, utan blir serverad
underhållning eller information som någon annan skapat.
Man konsumerar. Dator och mobil kan också användas
för konsumtion av exempelvis film eller musik, men som
konsument är man ofta mer aktiv, eftersom man själv måste
söka och sålla och veta vad man är ute efter. Dator och mobil används också till spel, som inte alls är särskilt passivt.
Men framför allt används dator och mobil till olika typer
av kommunikation. Att umgås via skärmen är ett bekvämt
sätt att umgås – det är lätt att dra sig undan när man inte vill
vara med längre.
•
Musik. För många är musiken något som finns med i bakgrunden under hela livet – på radion, i mobilen eller när
man sjunger i duschen. För några har musiken en mycket
större betydelse. Den är något man ägnar en stor del av sin
fritid åt, antingen genom lyssnande eller skapande eller
både och. Sverige har en stark tradition av att ge skolbarn
möjlighet att spela instrument och utveckla sina musikalaiska förmågor.
•
Restaurang/pub/café/disco/fritidsgård. När man förr i
tiden gick ut på pub eller café så kallades det ibland att ”gå
på lokal”. Istället för att träffas och umgås och äta hemma
hos varandra, så går man till en nöjeslokal, där man får mat
eller underhållning och dessutom möjlighet att träffa andra
människor. Sverige har en stark kafékultur – vi har under
lång tid träffats på kafé för att fika och prata. Våra pubvanor
har dock förändrats mycket sedan 1980-talet. Utbudet har
ökat enormt och det har blivit vanligare att gå ut på såväl
helger som vardagar
17
•
Hem/trädgård. Att fixa med hemmet är något som under
senare decennier blivit något av en livsstil. Husägare renoverar, bygger till och tillbringar mycket tid på att inreda sina
hem. Att ägna sig åt trädgård och hobbyodling, antingen på
egen tomt eller på kolonilott, är för många ett stort fritidsintresse.
•
Familj/vänner. Vi har olika stort behov av socialt umgänge
och vi har också olika stora möjligheter till det. För vissa
är familj, släkt och vänner det som upptar störst del av den
fria tiden. Några har få vänner, fast de skulle vilja ha fler,
medan andra trivs bra i det egna sällskapet och inte alls ser
tjusningen i att titt som tätt fika, småprata och gå på middagar och fester. Det är vanligt att man under vissa perioder i
livet umgås mycket med vänner, medan man under andra
perioder lägger mer tid på familjelivet.
•
Båt/bil/mc. Svenskarna är ett båtfolk och en stor andel av
befolkningen äger en fritidsbåt. Att äga båt är för vissa en
hel livsstil – man tillbringar mycket tid med att sköta om sin
båt och när säsongen infunnit sig använder man gärna varje
ledig stund till att ge sig ut på vattnet. Det är också många
som är motorintresserade och har sin bil eller motorsykel
som fritidssysselsättning. Det kan exempelvis handla om att
renovera en gammal bil, att skaffa specialkunskaper om sitt
fordon, att åka på motorträffar eller att ägna sig åt motorsport.
•
Bio/teater. Före det fanns video, dvd och digital-tv, var
bion det enda sättet att se nya filmer som inte visades på tv.
Tv-kanalerna i Sverige var dessutom få, så filmutbudet var
ganska litet jämfört med idag. Nu behöver man inte gå på
bio för att se nya filmer, men ändå är det många som vill
få biografupplevelsen med den stora filmduken och den
gemenskap som publiken utgör. Teater är en annan typ av
upplevelse som många gärna ägnar sig åt. Teatern skapar en
närhet mellan skådespelare och publik och det oredigerade
skådespelet gör varje föreställning unik. Eftersom det kostar
mycket pengar att driva en teater är den ett av de områden
som till stor del finansieras av statliga kulturbidrag.
•
Läsning. Läsning har länge varit en populär form av fritidssysselsättning. Alla kan läsa, det är billigt och man kan göra
det nästan när och var som helst. Det ökande utbudet av
andra fritidsaktiviteter har ändå gjort att läsandet minskat
bland flera grupper i befolkningen, inte minst bland barn
och ungdomar. Eftersom läsning är positivt för den språkliga och intellektuella utvecklingen genomförs ibland kampanjer för att öka läsintresset hos just barn och ungdomar.
Men läsning handlar inte bara om att läsa böcker. Väldigt
många människor tycker om att läsa tidningar och tidskrifter och varje gång vi använder oss av dator och internet så
använder vi oss av läsförmågan för att ta till oss ny information eller för att kommunicera. Många tror dessutom att
tryckta böcker och tidningar snart kommer försvinna helt
och att all läsning kommer att ske på dator eller läsplatta.
Hobby/hantverk. Många människor har någon hobby som
de gärna tillbringar tid med. Det kan till exempel vara modellbygge, sömnad, snickeri, konstnärlig verksamhet eller
olika typer av samlande.
En del människor samlar på leksaksbilar. Samlar du på något?
18
•
19
•
Religion. Generellt sett så är svenskarna inte ett särskilt
religiöst folk. Kristendomen är störst och många är medlemmar i Svenska statskyrkan, men det är ganska få som
faktiskt utövar sin religion. Men både bland kristna som
bland muslimer, judar och andra religionsanhängare finns
det människor vars tro är en stor del av livet och som tillbringar en stor del av sin fritid till att utöva sin tro. Det kan
bland annat vara genom bön, sammankomster och besök
till exempelvis kyrka, moské eller synagoga.
•
Spel. De allra flesta har någon gång spelat på stryktipset
eller köpt en trisslott. Men en del människor har gjort
spelandet till en fritidsaktivitet och kan tillbringa timmar
med att läsa program och ta fram spelsystem. När onlinepoker och internationella spelsajter blev populära i början
av 2000-talet var det många som gick över till digitalt spel.
Många klarar av att hålla sitt spelande på en hanterbar nivå,
men för några blir det ett beroende som kan orsaka såväl
psykiska som ekonomiska problem.
•
Resor. Få människor har möjlighet att resa på fler än möjligtvis en eller två semesterresor om året, men för några är
resandet det som kommer högst upp på intresselistan. Resande kan bli mer än bara semesterresor – det kan för vissa
bli en livsstil. Det är framför allt många unga som tillbringar
längre perioder med upptäcksredsande till olika delar av
världen, ofta i kombination med arbete. Resande ger nya
perspektiv på tillvaron och kunskap om världen och olika
kulturer. Det ger också en möjlighet att fly från vardagen för
en stund.
diskutera
· fundera på
1. Skulle du beskriva din fritid som främst aktiv eller passiv? Varför?
2. Hur mycket ska föräldrar lägga sig i och styra sina barns fritid?
Motivera.
3. Vilka organiserade fritidsverksamheter har du provat på i ditt liv?
4. Diskutera de olika fritidsaktiviteterna på sidorna 16-21:
För en del människor är det en tidskrävande fritidssysselsättning att spela på
trav eller greyhoundlopp. Det kan också bli mycket pengakrävande.
20
- vilka har du någon erfarenhet av?
- vilka skulle du vilja ägna dig mer åt och varför?
- vilka har du inget som helst intresse för och varför?
21
merkunskap
- fritidsutställningen i ystad
Den 19-23 juni 1936 visades en ovanligt modern utställning i Ystad. Utställningen hette ”Fritiden” och den var en idémässa om människors fritid. Det som
var så underligt med den här utsällningen var att den var långt före sin tid. Det
här var innan man ens började prata om fritiden som ett fenomen och innan den
blev ett eget område inom politiken. De som stod bakom utställningen var
Svenska slöjdföreningen och Ystads kommun.
Syftet med utställningen var att diskutera vad människor skulle göra av den fria
tid de fått tillgång till i samband med arbetstidsförkortningen och den nya semestern. Alla var överens om att en organiserad och aktiv fritid var bättre än en
passiv och oorganiserad. Man ville hålla ungdomarna borta ifrån festande, dans
och annat bus och ansåg att nyckeln låg i att intressera dem för mer positiva
sysselsättningar.
Utställningen belyste olika fritidsomården, såsom kultur och bildning, idrott, friluftsliv, radio, musik och teater, hobbies och samlande, modellbyggande, fotografering och smalfilm.
Den som invigde utställningen var dåvarande kronprins Gustaf Adolf. Det gjorde
han med följande ord:
”Må vi då se till att vi så
organisera både vår fritid och
hela vår livsföring, att varken
kroppen eller själen förtvinar,
utan att de vardera få vad de
behöva för att vi skola bli goda,
sunda och harmoniska
människor”
22
Fritidsforskning
När ett ämne studeras på ett objektivt sätt som gör att människan
får verifierbar kunskap om ämnet, kallas det en vetenskap. Det finns
vetenskapliga studier om många olika ämnen, även fritid. I Sverige
har fritidsvetenskap funnits som universitetsämne under några år.
I USA och vissa andra länder har fritidsvetenskap på högskolenivå
en längre tradition.
verifierbar – som kan
bevisas med vetenskapliga metoder
Varför studera fritid?
Egentligen är det konstigt att fritidsvetenskapen inte tar större plats
än den gör, med tanke på den plats fritiden faktiskt har i människans liv. Det finns många olika anledningar till varför fritidsämnet
är viktigt:
•
Fritiden utgör en stor del av våra liv och är därför betydelsefull rent tidsmässigt.
•
Vad vi gör på vår fritid har mycket stor betydelse för hur vi
mår.
•
Många människor arbetar inom fritid, idrott och friskvård.
•
Arbetsmarknaden förändras, många får mindre arbetstid
och mer fritid.
•
Fritid är ett tvärvetenskapligt ämne som knyter samman
sociologi, psykologi, samhällsvetenskap, politik och hälsovetenskap.
•
Det ligger i samhällets intresse att människor gör bra saker
på sin fritid.
23
Fritidsyrken
ngn internationell fritidshögskola?
Det finns många människor vars yrke det är att ta hand om oss på
vår fritid, vare sig vi är skolbarn som går på fritids eller vuxna som
går på matlagningskurs. En del av dessa yrken finns inom kommunala verksamheter, medan andra är privata. Det finns ett stort
utrymme för entreprenörskap och vissa väljer att starta eget inom
fritid och friskvård.
entreprenörskap
– förmåga att skapa
affärsmöjligheter inom
nya områden
Fritidsledare
Forskning och utbildning
Den första amerikanska forskningsrapporten inom fritidsvetenskap
kom 1899 (Torstein Veblens: Theory of the Leisure Class) och under
1930-talet kom flera studier som behandlade fritid ur ett sociologiskt perspektiv. På 1960- och 70-talet ökade intresset för fritidsvetenskaplig forskning stort i såväl USA som i Europa. I Europa var det
främst Storbritannien och Tyskland som gick som föregångare inom
fritidsvetenskapen. I många länder finns branschorganisationer som
sprider information och forskningsresultat inom fritidsämnet.
I Sverige finns bland annat Fritidsvetarna/Institutionen för fritidsvetenskapliga studier, som informerar om aktuell forskning och
utveckling inom fritidsvetenskapen. Vill man fördjupa sig i ämnet
så finns det idag några högskolor i Sverige som erbjuder grund- och
fortsättningskurser i Fritidsvetenskap. Ämnet ingår dessutom i vissa
utbildningar som leder till yrken inom fritidssektorn.
24
Fritidsledaren arbetar ofta med fritidsverksamhet för ungdomar,
framför allt på fritidsgårdar och skolor. Fritidsledarens uppgift är
att planera och genomföra fritidsaktiviteter med utgångspunkt från
ungdomarnas önskemål. Det kan handla om allt från musikskapande, måleri och drama till discon och konsertkvällar.
Som fritidsledare för ungdomar är det viktigt att man är trygg i sig
själv samtidigt som man är en bra förebild och god kamrat. Arbetet
innebär en del samverkan med föräldrar, skola, polis och socialtjänst. Arbetstiderna är varierande och ofta förlagda på kvällstid.
Det finns vissa fritidledare som arbetar med barn i skolan och andra
som arbetar med att hjälpa funktionshindrade till en meningsfull
fritid. Några arbetar på dagcenter för äldre.
För att bli fritidsledare måste man läsa fritidsledarutbildning
på folkhögskola. Utbildningen är på två år och finns med olika
inriktningar.
på fritidsgården
25
Fritidspedagog/fritidskonsulent
Fritidspedagogen arbetar framför allt på fritidshemmet (fritids),
ofta i anslutning till skolans lokaler och i samarbete med skolan.
Fritidspedagogens uppgift är att ge barn mellan 6 och 12 år meningsfulla aktiviteter efter skolan. Det kan handla om utflykter,
skapande verksamhet, lek och spel, men även hjälp med läxläsning. Fritidspedagoger finns också på vissa hem för funktionshindrade ungdomar, på äldreboende och ibland också på förskolor.
Utbildning till fritidspedagog sker genom lärarprogrammet på högskolan och den är vanligtvis tre och ett halvt år.
Friluftsturismen är ett av
många områden där man
arbetar med människors fritid.
Idrottsledare
Att arbeta som idrottstränare på heltid är ganska ovanligt och förekommer egentligen bara på elitnivå. Vanligare är att vara timanställd
på deltid och arbeta som idrottsinstruktör, exempelvis på gym eller
på arbetsplatser. Även dessa instruktörer arbetar ofta deltid, även
om det ibland finns möjlighet till heltidsanställning. Många arbetar
också ideellt som tränare i idrottsföreningar.
För att kunna arbeta som professionell tränare krävs vanligtvis studier – det finns några högskoleutbildningar inom området,
men utbildningar arrangeras också inom klubben. För att arbeta som instruktör på gym krävs naturligtvis att man har bra kondition och kunskaper inom sporten, men också att man har bra
ledaregenskaper.
Badmästare
En badmästare har som uppgift att ansvara för säkerheten vid badet och se till att badgästerna får hjälp vid behov. Man kan också
ha hand om simundervisning och vattengymnastik för olika åldrar.
Då många badhus har infört fler friskvårdsaktiviteter med exempelvis massage och spa, kan badmästaren ibland fortbilda sig och bli
verksam inom detta vid sidan om de ordinarie arbetsuppgifterna.
För att kunna arbeta som badmästare måste man vara utbildad i
livräddning och simundervisning.
26
Reseledare
Att arbeta som reseledare passar den som gillar att resa och träffa
människor. Vissa reseledare arbetar utomlands, andra reser runt i
olika länder och några arbetar på turistanläggningar och museer i
Sverige. Viktiga egenskaper hos reseledaren är att man är stresstålig,
serviceinriktad och bra på att kommunicera.
Hotell- och turismprogrammet i gymnasieskolan ger en bra
grund för arbete inom resesektorn, men oftast är det researrangörerna själva som ordnar utbildningar. Goda språkkunskaper är naturligtvis meriterande.
Kursledare/cirkelledare
Många människor tycker om att gå på kurs eller studiecirkel på
fritiden. Det finns kurser inom alla möjliga områden från dans,
bakning och keramik till webbdesign och språk. Kurserna brukar
arrangeras av de stora studieförbunden och kursutbudet styrs av
efterfrågan. Kursledare är nästan alltid timanställda och har ofta
ett annat jobb vid sidan om.
Det finns inte alltid formella krav på kursledaren, men man ska
naturligtvis vara kunnig och engagerad i sitt ämne och gärna ha
pedagogisk utbildning eller erfarenhet.
27
Friskvårdskonsulent/hälsocoach
Ett växande område inom fritidssektorn är det som har att göra med
hälsa och friskvård. Många människor är intresserade av hälsa och
gör stora tidsmässiga och ekonomiska investeringar i att förbättra
sitt fysiska och psykiska välmående. Detta har också öppnat upp
en marknad för yrken som är specialiserade på hälsa och friskvård.
Det är ett brett område och en friskvårdskonsulent kan arbeta med
allt ifrån träning, motion och massage till kostrådgivning, rökavvänjning och utbildning kring frsikvård och levnadsvanor. En del
friskvårdskonsulenter arbetar i egen regi, medan andra arbetar på
gym eller inom företagshälsan.
Det finns olika typer av utbildningar som leder till friskvårdsyrken och det finns också olika krav på utbildningsnivå. Vem som
helst har rätt att utöva massage, men som utbildad och legitimerad
massör är chanserna större att man lyckas. Utbildningar anordnas av
såväl gymnasieskolor och högskolor som privata utbildningsaktörer.
diskutera
· fundera på
1. Vad tycker du verkar mest intressant inom ämnet fritidskunakp?
Varför?
Sammanfattning
•
Tid är ett svårdefinierat begrepp, men i dn moderna västvärlden är tiden till
stor del synonymt med klockan. Våra liv styrs av timmar och minuter och
hur vi ska arrangera våra olika aktiviteter under dygnet.
•
Linjär tid är tid som har ett början och ett slut – när en tidpunkt passerat så
kommer den inte tillbaka igen. Cyklisk tid handlar om tidens upprepande
karaktär – klockan går runt, veckodagarna upprepas och efter nyår är det
januari igen.
•
Fritid kan definieras i kvalitativa och kvantitativa termer. Med ett kvalitativt
perspektiv intresserar man sig för fritidens innehåll och betydelse. Med ett
kvantitativt perspektiv ser man på den mängd tid fritiden upptar.
•
Fritidens kvantitet kan delas upp i fri tid och tvångstid. Tvångstid är sådan
tid som vi ägnar åt olika måsten. Det finns fysiologisk tvångstid, ekonomisk
tvångstid och relationell tvångstid.
•
Den moderna fritidsvetenskapen har ett brett och djupt kvalitetsperspektiv
på fritid. Fritiden tar in såväl fysiska som psykiska, sociala, kulturella och
politiska aspekter.
•
Aktiv fritid och passiv fritid är begrepp som ibland används för att beskriva
graden av aktivitet under individens fritid. Vi mår bra av att ha en god
balans mellan aktiv ”att-göra”-fritid och passiv ”att-vara”-fritid.
•
Sverige har varit ganska sen i utvecklingen av forskning och utbildning
inom fritidsvetenskapen, men nu finns den som ett eget ämne på högskolenivå. Först och störst inom fritidsvetenskapen är USA, Storbritannien och
Tyskland.
•
Några av de yrkesgrupper som arbetar med människors fritid är fritidsledare, fritidspedagoger, idrottsledare, badmästare, reseledare, cirkelledare
och friskvårdskonsulenter.
2. Varför ligger det i samhällets intresse att människor gör bra saker på
sin fritid?
3. Vilka fritidsyrken tycker du verkar intressanta och varför?
4. Vilka egenskaper tror du är bra att ha om man ska arbeta som fritidsledare? Som reseledare? Som idrottsledare?
28
29
instuderingsfrågor
uppgifter
1.
Vad är linjär tid?
1.
2.
Vad är cyklisk tid?
3.
Vad menas med att man har ett cykliskt perspektiv på livet inom exempelvis
buddhism och hindusim?
Gör ett detaljerat tidsschema över hur en vanlig vardag ser ut för dig, från
morgon till kväll. Gå igenom varje aktivitet och markera om det är fri tid eller
tvångstid och vilken typ av tvångstid det är. Räkna ihop hur många timmars
fri tid och hur många timmars tvångstid du har varje dygn. Jämför med dina
klasskamrater.
4.
Vad innebär det att ha ett kvantitativt perspektiv på fritid?
2.
5.
Vad innebär det att ha ett kvalitativt perspektiv på fritid?
6.
Förklara begreppet tvångstid.
Arbeta enskilt, i par eller grupp. Gå ut i skolan och närsamhället och ställ
frågan ”Vad är fritid?” till människor. Skriv ner deras svar och jämför med de
svar som era klasskamrater fått. Ställ samman svaren i ett tidscollage och
diskutera vilka definitioner ni själva tycker är bäst.
7.
Ge exempel på fysiologisk, ekonomisk och relationell tvångstid.
3.
8.
Vilka tre punkter kännetecknar fritid enligt den moderna fritidsvetenskapen?
9.
Förklara begreppen aktiv och passiv fritid.
Gör ett reportage om en person som du vet har ett visst fritidsintresse
som de ägnar sig mycket åt. Intervjua personen om hur det kom sig att de
började, hur mycket tid och pengar de lägger på sitt intresse och vad de får
ut av det. Fotografera och kombinera sedan text och bild som i ett tidningsreportage. Kopiera upp hela klassens reportage, läs och använd som
utgångspunkt för diskussioner.
4.
Arbeta i grupp. Gör ett fördjupningsarbete om ett valfritt fritidsyrke - gärna
ett som ni själva är intresserade av att arbeta inom. Ta reda på vad yrket innebär, hur man utbildar sig, hur lönen och arbetsmarknaden ser ut.
Använd gärna Arbetsförmedlingens hemsida. Intervjua gärna någon som
arbetar inom yrket. Redivisa muntligt för resten av klassen.
5.
Tillbaka till Johanna och Sofia: Arbeta i smågrupper. Diskutera Johannas
och Sofias fritidssituationer i jämförelse med er egen. Diskuter asedan vad
ni skulle vilja ge för råd till var och en av dem. Sammanfatta i helklass.
10. Varför riktas det ibland kritik mot dessa begrepp?
11. Är det bäst att ha en aktiv eller en passiv fritid?
12. Vad innebär det att en fritidsaktivitet är organiserad?
13. Ge exempel på oorganiserade fritidsaktiviteter.
14. Vad är fritidsvetenskap?
15. Varför är fritid ett viktigt och relevant forsknings- och utbildningsområde?
16. Vad finns det för utbildningar inom fritidsvetenskap i Sverige?
17. Vad gör en fritidsledare?
18. Hur blir man fritidsledare?
19. Vad gör en fritidspedagog?
20. Hur utbildar man sig till fritidspedagog?
21. Hur blir man reseledare?
22. Vad är en friskvårdskonsulent?
30
31