medborgardialog Göteborgs Stad

Transcript medborgardialog Göteborgs Stad

Delrapport Inventering av Göteborgs Stads resurser och utbildningsbehov inom området medborgardialog Sammanställning efter en första inventeringsfas hösten 2014

Göteborgs Stad Social resursförvaltning S2020 Inventeringen: Bernard Le Roux, Anna Tiger och Adam Nilsson, samtliga Utvecklingsledare S2020. Skribent: Adam Nilsson, Utvecklingsledare S2020. 1

Innehållsförteckning

Sammanfattning

...............................................................................................................................................................

3 Inledning

..............................................................................................................................................................................

Bakgrund ..................................................................................................................................................................... 4 Inventeringens mål och syfte .............................................................................................................................. 4 Inventeringens genomförande ........................................................................................................................... 4 Om föreliggande rapport ....................................................................................................................................... 5

FORMELLA FRÅGOR

1. Vilka hos er arbetar idag med dialog? ................................................................................................. 8 2. Vilka ytterligare hos er vill ni ska få utbildning i dialog?

.................................................................

10 3. Vilket dialogarbete bedrivs idag?

..................................................................................................................

3.1

Vilken struktur finns för dialogarbetet?............................................................................ 17

4. Hur ser ni på uppdraget från Kommunfullmäktige?

...........................................................................

4.1

Vad innebär uppdraget för er organisation? ................................................................... 24 4.2 Vad behöver man göra utifrån uppdraget? ...................................................................... 27

BILDER SOM FRAMKOMMIT UNDER INVENTERINGEN

5. Dialogens utmaningar och svårigheter

.......................................................................................................

30 6. Behov för en kompetenshöjande insats ........................................................................................... 33 7. Större knäckfrågor för Staden ............................................................................................................. 36 Bilaga

...................................................................................................................................................................................

Sammanfattning

Delrapport 1 omfattar Göteborgs Stads samtliga tio stadsdelsförvaltningar, tre planerande förvaltningar (SBK, PoNF/Trygg, vacker stad, FSK) och ett bolag (Älvstranden Utveckling AB). De har alla besvarat fyra formella frågor;

Vilka hos er arbetar idag med dialog? Vilka ytterligare hos er vill ni ska få utbildning i dialog? Vad gör er organisation idag inom området dialog? Hur ser ni på uppdraget från kommunfullmäktige?

Frågorna ska synligöra vilken kompetens som finns i Staden rörande medborgardialog och hur utbildningsbehovet ser ut för en kompetenshöjande insats. Under inventeringen har även frågan om hur resurser skulle kunna delas inom Staden berörts. Rapporten visar att det finns en stor spännvidd i Stadens arbete och kompetens inom medborgardialog. Det finns stadsdelar med mycket erfarenhet och de där dialoger hittills haft en begränsad plats i arbetet. Några stadsdelar har en tjänsteperson med detta fokus medan andra stadsdelar har ett större team som driver dialogarbetet. Det skiljer sig också hur Stadsdelarna och de planerande förvaltningarna arbetar. De planerande förvaltningarnas sakfrågor och avsaknad av befolkningsansvar skapar andra förutsättningarna för dialogarbetet. Rapporten visar på svårigheter och utmaningar som aktualiseras i tjänstepersonernas arbete med medborgardialog. Exempel:

Vilka resurser behövs för att skapa en bra dialog och vad får det för konsekvenser när en dialog utförs med otillräckliga resurser? Hur påverkas arbetet med medborgardialog av tjänstepersoners och politikers förutsättningar att hantera spänningsfält och konflikter som potentiellt synliggörs genom dialog? Delaktighet och medskapande förutsätter att makt omfördelas och strukturer förnyas, hur påverkar ökad delaktighet relationen mellan de som deltar och Staden som institution?

En rad större knäckfrågor lyfts också fram i rapporten. De kopplar på olika sätt an till och påverkar förutsättningarna för det fortsatta arbetet med medborgardialog i Göteborgs Stad. Några av knäckfrågorna som synliggjorts handlar om:

Kan en ökad horisontell kommunikation i Staden utvecklas som en viktig förutsättning för en meningsfull och trovärdig dialog med invånarna? Hur ska kompetens kunna delas mellan olika förvaltningar i Staden när de strukturella förutsättningarna i dagsläget är mycket begränsade? Vem ska initiera dialog och vem har mandat att fatta beslut i frågor när de berör flera olika förvaltningar och nämnder?

Behoven för en kompetenshöjande insats visar sig generellt vara gemensamma för hela Staden. Exempel: Att sprida en gemensam bild av varför medborgardialog är viktig till fler, skapa strukturer för dialogarbetet, utveckla former för bättre återkoppling, utveckla ett gemensamt språk i Staden, att praktiskt leda dialogprocesser, hantera svåra samtal, samt att hitta strukturer för att nå fler grupper. 3

INLEDNING

BAKGRUND

Kommunfullmäktige fattade den 6:e maj 2014 beslutet att anta ”Göteborgs principer för medborgardialog” som började gälla från den 1 juli 2014. Social resursförvaltning fick uppdraget att genomföra kompetenshöjande insatser kring medborgardialog, i samverkan med stadsledningskontoret och övriga berörda organisationer. Social resursförvaltnings verksamhet S2020, som arbetar med den sociala dimensionen i stadsutvecklingsfrågor och kontinuerligt med dialogfrågor utifrån ett hållbarhetsperspektiv, fick ansvar för genomförandet.

INVENTERINGENS SYFTE OCH MÅL

Inventeringens syfte är att kartlägga vilka resurser – i form av personal och kompetenser – som finns i Göteborgs Stad inom dialogområdet. Inventeringens mål är att utifrån kartläggningen få svar på vilka utbildningsbehoven är inom området medborgardialog och hur kompetens kan delas mellan förvaltningar.

INVENTERINGENS GENOMFÖRANDE

Omfattning

Idealt hade varit att inventera vilka resurser och vilka utbildningsbehov som finns i hela Göteborgs Stad innan kompetenshöjande insatser planeras och genomförs. Detta hade dock inneburit att kompetenshöjande insatser kunnat påbörjas först hösten 2015, vilket stadsledningskontoret och S2020 bedömde vara väl sent. Istället valdes att dela upp inventeringen i flera faser, för att kunna påbörja kompetenshöjande insatser under våren 2015 efter en begränsad inledande inventering. Inventeringens första fas – under hösten 2014 – har omfattat Göteborgs Stads samtliga tio stadsdelsförvaltningar, tre planerande förvaltningar (SBK, PoNF/Trygg, vacker stad, FSK) och ett bolag (Älvstranden Utveckling AB). Urvalet gjordes baserat på att dessa bedömdes vara de förvaltningar/bolag som i högst utsträckning kan antas bli involverade i medborgardialoger under närmaste år. Nämnder/politisk styrelse har inte inventerats under denna fas. 4

Inventeringen planeras fortsätta under 2015, för att omfatta fler delar av Göteborgs Stads organisation. Den fortsatta inventeringen kommer pågå parallellt med att kompetenshöjande insatser påbörjas under 2015 och våren 2016.

Inventeringsfrågor

Baserat på inventeringens mål – att kartlägga vilka resurser och utbildningsbehov som finns i Staden idag – skickades följande frågor till förvaltningsdirektörerna och bolagets VD:

Vilka hos er arbetar idag med dialog?

Vilka ytterligare hos er vill ni ska få utbildning i dialog?

Vad gör er organisation idag inom området dialog?

Hur ser ni på uppdraget från kommunfullmäktige? Organisationerna kunde välja att svara skriftligt eller under inbokat samtal med S2020. Där inventeringen skett via samtal har även följande kompletterande frågor besvarats:      Vilken struktur för medborgardialogarbetet finns i er organisation? Vad innebär kommunfullmäktige-uppdraget för er organisation? Vad behöver ni göra inom er organisation som följd av kommunfullmäktige-uppdraget? Vilka utmaningar och svårigheter ser ni med medborgardialog? Vilka behov av kompetenshöjande insatser ser ni?

Vilka är det som svarat och i vilken form har frågorna besvarats?

De som svarat på inventeringsfrågorna har gjort det på uppdrag av sin organisations ledning. En förvaltning valde att svara enbart skriftligt på frågorna – Fastighetskontoret. Övriga valde att besvara hela eller delar av inventeringen i samtal med S2020. I vissa fall har samtalen bestått av förberedda redovisningar över en förvaltnings verksamhet inom området, i andra fall har de bestått av semi-strukturerade resonerande samtal kring inventeringsfrågorna, eller en kombination av dessa båda. Storleken och sammansättningen på den grupp som deltagit i samtalen från förvaltningar/bolags sida har varierat enligt följande:   En till tre utvecklingsledare, eller andra tjänstepersoner i icke-ledande befattning, som på olika sätt haft kunskap om förvaltningens/bolagets medborgardialog. Utvecklingschef samt en till flera utvecklingsledare med ansvar för bl.a. medborgardialog. I något fall har även nämndsekreterare deltagit. 5

  Två chefer på verksamhetsansvarsnivå Större grupp av tjänstepersoner, i olika funktion och på olika nivå, (7-12 personer) som på olika sätt är involverade i sin förvaltnings medborgardialogarbete.

OM FÖRELIGGANDE DELRAPPORT

Sammanställningen i denna rapport är baserad på den första inventeringsfasen hösten 2014. Den beskriver kortfattat vad som framkommit kring vilka resurser (personal, kompetenser) och utbildningsbehov som finns idag i Göteborgs Stad inom området medborgardialog. Avsikten är att ge en bild av dels i vilken mån det ser likartat ut, dels i vilken mån det ser olika ut i olika delar av Göteborgs Stads organisation. I rapporten skrivs Göteborgs Stad ibland ut men är annars synonymt med ”Staden”.

Medborgardialog/ brukardialog i denna rapport

I den rapport från stadsledningskontoret till kommunfullmäktige som beskriver medborgardialoguppdraget (”

Rapport 1 -

”, diarienummer 0993/12, framöver kallad ”kommunfullmäktigerapporten”) görs en åtskillnad mellan å ena sidan

medborgardialog

och å andra sidan

brukardialog

Medborgardialog

beskrivs vara ”en del av den politiska styrningen där strukturerad dialog används som ett tydligt inslag inför beslut i kommunen”, och något som initieras av respektive nämnd i ett särskilt ärende eller i en särskild fråga.

Brukardialog

eller brukarinflytande beskrivs istället röra ”kommunens specifika tjänster och service till sina invånare”, inte handla om den politiska processen och främst ske mellan brukare och tjänstemän. Syftet med brukardialog beskrivs vara att förbättra och utveckla tjänster och service. Det har under inventeringssamtalen framkommit att i vilken mån man i sitt arbete gör en tydlig skillnad mellan medborgardialog och brukardialog varierar både mellan olika förvaltningar och mellan individer inom samma organisation. Flera har uttryckt att en skarp skiljelinje mellan brukardialog och medborgardialog är svår att göra. Ett fåtal har tvärtom tydligt kategoriserat vissa dialoger med invånare som ”brukardialoger” och därmed valt att inte beskriva dessa i samband med inventeringen. De kompetenser som behövs för att genomföra dialogerna är i hög grad desamma. Utöver att identifiera vilka funktioner som specifikt behöver utbildas för medborgardialog har vi därför 6

bedömt att det under inventeringen för vår del inte varit viktigt att skilja mellan de två kontexterna. I denna rapport gör vi därför ingen egen skiljelinje mellan dessa begrepp, utan avser redovisa inventerade förvaltningars perspektiv på vad som är relevanta områden att beskriva kopplat till kommunfullmäktiges uppdrag att fördjupa arbetet med medborgardialog. När det har betydelse att skilja brukardialog och medborgardialog åt för att bättre beskriva perspektiv och erfarenheter kommer vi att benämna vilken typ av dialog det är som beskrivs. Annars är den bild som målas upp signifikant oavsett dialogform.

Dialogbegreppet

I rapporten syftar ordet dialog på ett bredare spektrum av olika samtalsformer. Allt som Stadens medarbetare pratar om när vi ställt frågor om dialog är inkluderat här och inte avgränsat. Det blir relevant eftersom dialog är mångfasetterat och betyder olika för olika människor. Dialog är också något som kan uppträda i olika tidsrymder. Ett samtal kan vara informerande, ett annat konsulterande. Tillsammans bildar de en dialog:isk helhet i bästa fall. Vad som är dialog eller inte är också subjektivt. Staden kan uppleva sig bedriva dialog medan invånaren/invånarna kan uppleva något annat. Det viktiga har varit att inte välja bort något utan se och lyfta all kommunikation som ändå bedrivs i en potentiellt dialogisk anda.

Citat i rapporten

För att levandegöra texten och knyta an till de faktiska samtal som förts med Staden under inventeringen används i vissa fall citat. Dessa skrivs i rapporten utan att kopplas tillbaka direkt till en specifik person men för att synliggöra ett perspektiv i någon fråga som vi hört. 7

FORMELLA FRÅGOR

1. VILKA HOS ER ARBETAR IDAG MED DIALOG?

I STADSDELSFÖRVALTNINGARNA

I inventeringen har det framkommit att det skiljer sig en hel del mellan stadsdelar i hur man ser på, och organiserat, vem/vilka som har som arbetsuppgift att föra medborgardialog. Samtliga stadsdelsförvaltningar har några specificerade tjänstepersoner – som del av sin tjänst – ansvarar för att vid behov planera och genomföra medborgardialoger. Det är då ofta utvecklingsledare, ibland ihop med en kommunikatör, som arbetar med detta. I ett fåtal stadsdelar är det enbart dessa som arbetar med medborgardialoguppdraget. Andra stadsdelar uppger att några specifikt avdelade tjänstepersoner utgör en kärna i medborgardialogarbetet, men att betydligt fler funktioner på olika sätt är inblandade i förvaltningens dialogarbete med invånare. Det har då handlat om högre chefer, om tjänstepersoner som arbetar med barns och ungas inflytande, folkhälsa, trygghetsfrågor eller med samhällsvägledning vid medborgarkontor, om förvaltningens ekonom, om kanslifunktioner, m.m. Några av dessa stadsdelar har då inbegripit sammanhang de samtidigt resonerat kring möjligen skulle kunna sorteras under ”brukardialog”. Motivet har varit att man sett att dialogen i dessa sammanhang ändå haft koppling till den politiska nivån på ett eller annat sätt. Vilka som utför dialogarbete i stadsdelarna handlar också om vilka resurser som finns tillgängliga, både ekonomiska och tidsmässiga. En allmän uppfattning bland stadsdelsförvaltningarna är att dialog är resurskrävande. På flera håll i Staden finns också

Vilka som utför dialogarbete i stadsdelarna handlar också om vilka resurser som finns tillgängliga, både ekonomiska och tidsmässiga.

erfarenheter där för lite resurser lett till mindre lyckade resultat och att dialogen inte tillfört de kvalitéer man initialt önskade få in i processen, såsom delaktighet, mångfald, tillit etc. Att dialog är resurskrävande gör att vilka som kan arbeta med dialog ibland blir begränsat när resurser fördelas inom den egna organisationen. En chefs inställning till dialog kan också påverka vilka resurser som görs tillgängliga inom olika områden. Det påverkar i vilken grad 8

olika tjänstepersoner har möjlighet att ”tänka in” dialog som en del av sitt arbete. Samtidigt ska cheferna i sin tur förhålla sig till mål och prioriteringar som de är satta att förverkliga, vilket kan göra att resursfrågan i slutändan blir en rent politisk fråga.

I PLANERANDE FÖRVALTNINGAR OCH BOLAG

Vilka tjänstepersoner som arbetar med dialog i de planerande förvaltningarna och bolagen varierar beroende på deras olika uppdrag, organisation och arbetsmetoder. Mot bakgrund av detta kommer därför kortare stycken besvara frågan för respektive organisation.

Stadsbyggnadskontoret

På SBK får den enskilda tjänstepersonens inställning till- och kompentens för dialog en mer tydlig påverkan på vilka som arbetar med medborgardialog. Det beror på att i processens olika steg har den enskilda tjänstepersonen mer tydlig uppgift och mandat att bestämma att en dialog bör genomföras. Det är en formaliserad del av planarbetet. Detta gör att några använder dialog i större utsträckning än andra och genom det byggt upp erfarenhet och kunskap kring dialog. Det kan också bero på att de redan tidigare haft erfarenhet och kompetens inom dialog. De tjänstepersoner som idag arbetar med dialog på SBK har generellt en anställning i någon av följande kategorier.

Planarkitekter Kommunikatörer Planhandläggare Samhällsplanerare

Park-och naturförvaltningen tillsammans med Trygg, vacker stads arbete.

I samtalet med park- och naturförvaltningen framkommer att man i stort ser sitt arbetsområde som mycket lämpligt för dialog. Att det är tacksamt att föra dialog i många av de sakfrågor som förvaltningen hanterar, detta då det ofta är praktiska frågor utifrån vilka det går snabbt att skapa synbara resultat. Upplevelsen är också att det är lätt att engagera människor i den typen av frågor och förvaltningens olika medarbetare som är ute på plats blir ofta naturligt föremål för dialog och samtal med människor. Exempelvis när de rör sig i stadens parker eller andra miljöer. De tjänstepersoner som idag arbetar med dialog på PoNF har en anställning i någon av följande kategorier.

Parkförvaltare Naturförvaltare Landskapsarkitekterna Projektledare

Fastighetskontoret

I det skriftliga svaret från fastighetskontoret framgår att de som idag arbetar med dialog i någon utsträckning har en anställning i någon av följande kategorier.

Högre chefer Utvecklingsledare Tillgänglighetsrådgivare

Älvstranden utveckling AB

Dialogen har en tydlig plats i ägardirektivet för Älvstranden Utveckling AB och speglar Vision Älvstaden, ett arbete som togs fram genom en omfattande medborgardialog i staden. Mot bakgrund av detta används dialog i bolagets olika projekt och samverkansformer kring exempelvis frihamnen. De tjänstepersoner som idag arbetar med dialog på Älvstranden Utveckling AB har en anställning i någon av följande kategorier.

Projektchefer Samhällsplanerare Högre chefer Projektledare Processledare Strateger Kommunikatörer

2. VILKA YTTERLIGARE HOS ER VILL NI SKA FÅ UTBILDNING I DIALOG?

I STADSDELSFÖRVALTNINGARNA

Några stadsdelar anger att de vill utbilda dem som redan idag arbetar med dialogfrågan och att det kan röra sig om en handfull personer. Andra säger att de skulle vilja få med en större grupp av förvaltningen där även förvaltningsledningen med stadsdelsdirektören och sektorschefer ingår. Detta är alltså en bredare ansats som en handfull av stadsdelarna uttryckligen tar med motivet att hela förvaltningen skulle få en gemensam grundförståelse för dialogens roll. Dessutom finns en förhoppning att det kan bidra till att skapa ett gemensamt språk för förvaltningen som kan förbättra förutsättningar för ett effektivt dialogarbete. Två stadsdelar uppger att de vill ta ett bredare grepp för att sprida kunskapen om dialog genom att även inkludera aktörer utanför den egna förvaltningen

.

Det gäller samarbetspartners som

”Vi har ett önskemål, och ser ett behov av att även inkludera aktörer utanför den egna förvaltningen”

förvaltningarna direkt eller indirekt står i kontakt med i arbetet. Exempel på dessa är fastighetsägare, lokal företagarförening, lokal hyresgästförening, polisen eller andra aktörer som 10

man ser ett värde i att dela en gemensam förståelse med kring dialog. En gemensam förståelse tror man kunna bidra till att samarbetet blir bättre och att externa aktörer ta vidare dialoger som redan påbörjat av förvaltningen i olika processer eller använder sig av den insamlade kunskapen. Alla Stadsdelsförvaltningar har påtalat behovet att de kunskapshöjande insatserna erbjuds till nämnden. Bland de tjänstepersoner som idag arbetar med medborgardialog finns ett starkt behov av att kunna prata ”samma språk”, politiker och tjänstepersoner emellan kring dialogfrågor.

I PLANERANDE FÖRVALTNINGAR OCH BOLAG

”Vi skulle gärna se att det utbildas nyckelpersoner på förvaltningen som sen kan bli resurser för att sprida kompentens internt”

SBK och Park- och naturförvaltningen ser båda chansen att höja kompetensen brett inom sina respektive organisationer. Båda väljer att lista en större grupp medarbetare. Det efterfrågas i detta fall någon form av ”introduktions-utbildning” till en bredare grupp och sedan smalare utbildningar av mer specifik karaktär till direkta utförare av dialog. Utöver detta finns en idé att utse nyckelpersoner med fördjupade kunskaper inom dialogens förhållningssätt, metodik och genomförande som kan vara resurspersoner internt i organisationen och stötta olika funktioner. Genom dessa nyckelpersoner kan en fortlöpande kompetenshöjning ske i de egna leden utifrån behov som uppstår. En skillnad som framträder är i vilken utsträckning förvaltningarna valt att föreslå chefer för en kommande utbildningsinsats. Vissa förvaltningar har ett utförareperspektiv och vill lägga krutet där, medan andra vill få med chefer och förvaltningsledning. I Älvstranden Utveckling AB ligger fokus mer på att få med cheferna vid ett första kompetenshöjande insats men även några verksamhetsutvecklare och utvecklingsledare. 11

3. VILKET DIALOGARBETE BEDRIVS IDAG?

I STADSDELSFÖRVALTNINGARNA

Det är svårt att i korta ordalag sammanfatta stadsdelarnas dialogarbete. Avsikten här är att redovisa ett antal exempel på aktiviteter som bedrivs/bedrivits under senare år, och som de

Inventeringen visar att det i generellt

som svarat på inventeringsfrågorna kopplat till

finns en medvetenhet i stadsdelarna

begreppet medborgardialog.

om dialogens roll som en del i arbetet. Om och i vilken utsträckning dialog

Inventeringen visar att det i generellt finns en

redan används ser olika ut men frågan

medvetenhet i stadsdelarna om dialogens roll

kommer allt oftare kommer upp på

som en del i arbetet. Om och i vilken

bordet ute i förvaltningar.

utsträckning dialog redan används ser olika ut Trots att frågan om dialog är komplex och Stadens definition ibland ser olika ut har inventeringen visat på några olika spår som stadsdelarna i stort faller inom utifrån hur de arbetar med dialog idag. Arbetet kan dock pågå parallellt i de olika spåren eller ha en tyngdpunkt i det ena eller andra.

Dialog som projekt

En del av Stadens arbete med medborgardialoger bedrivs idag i en form som är tydligt definierad och kan liknas vid en ”punktinsats”. Dialogen får här en central plats som specifikt verktyg och arbetsmetod kring en sakfråga eller i ett planeringsärende. Detta tycks vara en den form av dialog som många tänker på när begreppet medborgardialog diskuteras. Denna typ av dialog är ofta direkt kopplad till en fysisk planering eller någon form av stadsutveckling där invånarnas perspektiv efterfrågas och större fokus ligger på att öka delaktigheten i beslutsprocessen.

Dialog som projekt eller insats kan se olika ut, ibland kan det vara mer en punktinsats med tydlig avgränsning och slut. Ibland kan dialogen karaktäriseras av att trots att dess huvudfas är avslutad finns öppenhet runt processen som fortsätter och kan leda in i framtida dialoger.

fortsätter och kan leda in i framtida dialoger. Oavsett form finns i flera stadsdelar en hög grad av långsiktigt tänkande, där förs exempelvis kunskap från dialoger in i den lokala kunskapsbasen. Där kan den senare utgöra grund för framtida dialoger i kring exempelvis samma geografiska område eller kring liknande ämnen eller användas som rent kunskapsmaterial. Det som är kännetecknande för denna typ av dialoginsats är att den blir en tydlig form för stadsdelens invånare att påverka komma med synpunkter kring förvaltningens arbete i specifika frågor. Sådana möjligheter får i regel inte lika stort utrymme i en mer traditionell förvaltningsstruktur. Det handlar om att lyfta dialogens kvalitet och genom det ge större plats för den i det arbete som tjänstepersonerna bedriver. Tanken är att genom att ge dialogen extra fokus och en central plats få med fler perspektiv och öka de positiva effekterna av förvaltningens arbete. Dessutom finns potential för att demokratin stärks och invånarnas möjlighet till delaktighet och påverkan ökar. Utgångspunkten är också att besluten som tas och de förändringar som görs i stadsdelen i högre grad speglar invånarnas verkliga behov. Även om dialoger är kostnadskrävande är det ett sätt att gemensamt skapa det lokalsamhälle som invånarna vill leva och verka i. Ett annat syfte till att skapa denna typ av större och mer omfattande medborgardialoger kan vara att nå fler människor än vad som vanligtvis är möjligt

.

För att göra det krävs resurser, både ekonomiska och tidsmässiga. Om dialog enbart förutsätts rymmas i ordinarie beslutsprocesser är det lätt att de inte når så brett eller inte får tillräckligt med resurser.

Befintliga arenor

Cirka hälften av stadsdelsförvaltningarna uppger att de inriktar sig på att medborgardialog i hög utsträckning ska föras på redan befintliga arenor och att dialogarbetet där syftar till att vara en kontaktyta mellan förvaltningen och invånarna. Dessa arenor är exempelvis de olika typer av råd

”Vi vill att dialogarbetet i stor utsträckning sker ute i verksamheterna där det redan finns en naturlig kontaktyta mot invånarna och se på hur vi kan utveckla det arbetet”

som finns i stadsdelarna. Exempel på sådana är: Demokratiråd, pensionärsråd, funktionshinderråd, ungdomsråd, samhällsutvecklingsråd, föreningsråd, folkhälsoråd och brukarråd. I dessa sammanhang är det vanligt att invånare eller olika aktörer från civilsamhället är med och för in kunskap i arbetet som sedan delges nämnden. I flera stadsdelar finns det också möjlighet för invånarna att träffa nämndens politiker ca 30 minuter före nämndmötet och ställa frågor till dessa. De brukar kallas ”träffa din politiker”. I en stadsdel pågår en utveckling av dessa möten. De undersöker möjligheten att ha mer 13

dialogsamtal kring specifika frågor riktade till olika invånargrupper och nämnden. Detta utreds i nuläget. En annan befintlig arena för dialog som används över hela Staden är trygghetsvandringar. Det är en inarbetad metod som i regel beskrivs som en givande form och plattform för dialog mellan invånare, politiker, tjänstepersoner samt olika aktörer i lokalsamhället såsom fastighetsägare, föreningar, polisen med flera. Medborgarkontor har också framkommit som en viktiga plattform för att framförallt möta invånarna. Förutom att bistå med samhällsinformation och vägledning i olika praktiska frågor blir medborgarkontoren en kontaktskapande yta gentemot invånarna som potentiellt kan leda till att viktig information når förvaltningen och nämnd, men där denna potential idag ej tas tillvara, då etablerade kanaler och rutiner för sådan kunskapsöverföring saknas. Medborgarkontoren fungerar ofta också som konkreta platser som symboliserar Göteborgs stad och blir genom det föremål för synpunkter och frågor som behöver lyftas vidare inom organisationen. Här kan detaljplaner visas upp och tryckt material inom olika områden finns samlat. Lokalen utgör också i vissa fall en mötesplats där invånare kan mötas och samtala om viktiga frågor.

Dialog som förhållningssätt

Ett förhållningsätt i Staden är att se dialog som något som ska prägla organisationen i stort. Dialog är då inget man ”gör” utan något som påverkar arbetet i stort. Med en sådan inställning strävar man efter att i förvaltningsarbetet ”tänka in” delaktighet och inflytande från invånarna i sitt

”Vi försöker att tänka in delaktighet och inflytande från invånarna i sitt vårt dagliga arbete och på så vis skapa mer en dialogkultur i förvaltningen”

dagliga arbete. Detta för att fånga upp olika perspektiv som kan vara viktiga att beakta och även förutse konsekvenser och hitta lösningar som är mer effektiva. Input till organisationen kommer i medarbetarnas dagliga interaktioner med invånare i olika sammanhang. Det kan vara lärare, hemtjänsten etc. Det sker ett utbyte i dessa kanaler och det finns ett lyssnande, eller strävan efter ett sådant lyssnade. Denna typ av ansats i dialogfrågan står inte för sig själv utan blir en del av hur man arbetar i övrigt. Det kan alltså även vara så att man jobbar med dialog i befintliga sammanhang eller som projekt. Oavsett så präglas det av idén att dialog är något som finns hela tiden. Dialog är inte något som börjar och slutar ett visst datum utan en position som arbetet bedrivs ifrån. 14

Avvaktande inställning

I någon Stadsdelsförvaltning kan man också se en avvaktande inställning till dialog som arbetssätt. Frågan kommuniceras olika tydligt från

”Vi kan se att när förvaltningsledning och chefer på olika nivåer är positiva till dialog så tenderar den att få en tydligare plats i arbetet.”

nämnderna ner i organisationen. På vissa håll är de politiska direktiven för dialogarbetet inte tydliga för tjänstepersonerna. I dessa fall finns i förvaltningarna en stark önskan att nämnden ska ta en tydligare roll genom att antingen efterfråga dialoger som beslutsunderlag eller mer uttalat ge förvaltningen i uppdrag att utveckla dialog som arbetssätt i vissa frågor. I delar av Staden där man upplever sig sakna tydliga politiska direktiv tar inte dialogen samma plats i arbetet.

PLANERANDE FÖRVALTNINGAR OCH BOLAG

Ett gemensamt kännetecken för många av de dialoger som bedrivs av de planerande förvaltningarna och bolagen är att de sker i samverkan med stadsdelarna på olika sätt. Det är inte sällan större stadsutvecklingsprojekt som planeras och handläggs av SBK, PoNF, andra facknämnder och bolag . Även externa aktörer som byggbolag och arkitektfirmor deltar. Samverkan mellan fackförvaltningarna och stadsdelsförvaltningarna sker ofta i

Ett gemensamt kännetecken för många av de dialoger som bedrivs av de planerande förvaltningarna och bolagen är att de sker i samverkan med stadsdelarna på olika

sätt.

planeringsprocessen för att inhämta invånarnas synpunkter på förslagen. Denna process kan involvera olika former av dialog. Planeringsarbete som involverar flera olika aktörer i Staden medför att dialogfrågan finns på många olika bord och är aktuell i skilda delar som tillsammans bildar en helhet. Detta ställer krav på samverkan och även på hur dialogarbetet lämnas över mellan olika förvaltningar. Det ökar också nödvändigheten av samsyn kring dialog. Just denna aspekt av dialogarbetet och dess förutsättningar uppger de planerande förvaltningarna och bolaget är centralt för dem och något de betonat under inventeringen.

Stadsbyggnadskontoret (SBK)

Dialog som arbetssätt används på SBK i olika planärenden och sker ofta i direkt samverkan med stadsdelarna eftersom de har befolkningsansvaret. Arbetet med dialog har aktualiserats mer de senaste åren genom att användandet av SKA/BKA-matriserna har införts i planärenden. Samtal/kunskapsinhämtning från SKA/BKA-matrisen utgör inte i sig själv en dialog men ligger 15

ofta till grund för de frågeställningar som är underlag för en dialogprocess. Även samrådsprocesserna för planärenden är en plattform för dialog som är central för i SBK’s dialogarbete. Ett av SBK’s motiv till dialog med medborgarna är att skapa bättre kunskapsunderlag för de beslut som tas. Här ser de en direkt koppling till hur resurser används i Staden. De vill försäkra sig om att det som planeras och byggs fyller behov hos invånarna. Demokrati är ett annat motiv de ser för dialog – att ge stadens invånare möjlighet att bli delaktiga i hur staden byggs och utformas utifrån olika behov de och Staden har. SBK uppger att många av de samtal som förs med invånare ofta handlar om envägskommunikation åt det ena eller andra hållet. SBK informerar eller konsulterar invånarna i olika frågor. Det har delvis att göra med skyldigheten att följa olika lagar vilket medför en begränsad möjlighet att påverka. Mer och mer arbete bedrivs däremot för att öka andelen samtal med högre delaktighet och påverkansgrad genom ömsesidigt utbyte av tankar och idéer.

Fastighetskontoret

Fastighetskontorets boendeavdelning uppger att de använder kund- och brukarundersökningar för att få in synpunkter från brukare och samarbetspartners. Boendeavdelningen använder sig också av en webbportal för att informera olika samarbetspartners om verksamheten. Företrädare för boendeavdelningen medverkar i olika mötessammanhang för att sprida information om boendeavdelningen och om vad som görs i de övergripande samordningsuppdrag de har.

Park och Naturförvaltningen samt verksamheten Trygg, vacker stad

I detaljplaneprocesser är PoNF remissinstans och ingår i en rad olika grupper tillsammans med stadsbyggnadskontoret andra planerande förvaltningar. I många planprocesser träffar de medborgare tillsammans med stadsbyggnadskontoret. Ett sådant exempel är program för detaljplan i Frihamnen. PoNF uppger att de för dialog med invånarna i samband med att de tar fram planeringsunderlag för parker och naturområden i staden. Ett av dessa är Sociotop-kartorna. Där karteras en rad sociala värden i stadens offentliga rum. Metoden är helt uppbyggd på intervjuer och enkätundersökningar med medborgare och innefattar nu hela staden. Ett annat sådant planeringsunderlag är

Grönstrategi för en tät och grön stad

. Under processens gång involverades stadsdelarna i processen. Möten hölls med stadsdelsnämnder för att få in synpunkter. Tre öppna möten genomfördes för allmänheten i Älvrummet. Alla i Staden bjöds in för att lämna synpunkter i remissen. Detta resulterade i att inte bara kommunala instanser lämnade synpunkter utan även en rad fristående organisationer och även privatpersoner. Vi arbetar nu 16

med en ny trädpolicy och planerar att även i detta arbete jobba med en öppen remiss och bjuda in intressegrupper till möten. Dialogarbete som bedrivs i Park och natur och i verksamheten Trygg, Vacker stad är i stor utsträckning baserad på samverkan med stadsdelsförvaltningarna. Exempel är när stadens nya parker planeras och utformats i gemensamma dialogprojekt mellan stadsdelarna och Park och natur och andra planerande förvaltningar.

Älvstranden Utveckling AB

Älvstranden Utvecklings AB är det enda bolaget som i dagsläget har inventerats. Arbetet med Vision Älvstaden innefattade en stor medborgardialog som lagt grunden för det arbete som sker i Älvstranden utveckling AB idag. Arbetet med medborgardialog som bolaget bedriver är direkt kopplat till stadsutvecklingen längs med Älvstranden och sker i samverkan med stadens stadsdelar och planerande förvaltningar. Det handlar inte bara om att producera bostäder utan en hel stadsmiljö. Flera dialoger har skapats med målet att invånare och andra aktörer i staden ska kunna komma med input. Här har Älvrummet, som är ett samverkansprojekt i Staden, varit en plats för att möta invånarna och ta emot synpunkter. Tillsammans med stadsdelen Lundby har man även arbetat med platsskapande aktiviteter med olika intressegrupper och föreningar som fått ta plats i Frihamnen och bedriva verksamhet där. Det är projekt som till stor del vuxit fram genom en kontinuerlig dialog om platsen.

3.1 VILKEN STRUKTUR FINNS FÖR DIALOGARBETET?

I STADSDELSFÖRVALTNINGARNA, PLANERANDE FÖRVALTNINGAR OCH BOLAG

Samtliga inventerade förvaltningar och bolaget uppger att det saknas en tydlig struktur för dialogarbetet i form av fastslagna rutiner för hur dialoger initieras/genomförs, av vem/vilka och hur det som dialogerna kommer fram till förs in i processen och återkopplas till invånarna. Inom några organisationer i

Samtliga inventerade förvaltningar och bolaget uppger att det saknas en tydlig struktur för dialogarbetet

Staden finns däremot ansatser till att skapa en sådan struktur. Exempel är arbete med att ta fram en handlingsplan för medborgardialog, att man tillsatt en särskild grupp som jobbar med medborgardialog, eller att man tagit fram och använt 17

material såsom handböcker eller checklistor som stöd i delar av processen. Några uppger att de använder SKA/BKA-verktyget som strukturskapande stöd i dialogsammanhang även om det i sig självt inte är ett dialogverktyg. Att tydlig struktur saknas i Staden innebär däremot inte att struktur helt saknas. I många fall finns en beprövad och fungerande informell struktur i form av erfarenhet och arbetssätt inom organisationen som förs vidare mellan medarbetare i olika delar av organisationen. Denna informella struktur kan bestå av en längre tradition inom förvaltningen att arbeta med dialog som med åren byggt en kompetens hos vissa medarbetare som vid behov kan sprida denna kunskap vidare inom förvaltningen. Det kan vara specifika metoder som använts frekvent för dialoger och där man arbetat fram strukturer som visat sig fungera väl. Det kan också vara enskilda tjänstepersoner på olika förvaltningar som Att tydlig struktur saknas i Staden innebär däremot inte att struktur helt saknas. I många fall finns en beprövad och fungerande informell struktur i form av erfarenhet och arbetssätt inom organisationen som förs vidare mellan medarbetare i olika delar av organisationen.

utvecklat goda band mellan sig i arbetet med dialog och som underlättar arbetet med att initiera och genomföra dialoger när de arbetar ihop. Det är exempel på hur en informell och fungerande struktur vuxit fram i delar av Staden. Som tidigare framkommit finns det i vissa stadsdelar tjänstepersoner med särkilt ansvar för medborgardialogarbetet. Detta är en organisatorisk struktur som skapar plats för en funktion men i de flesta fall finns inte en arbetsmässig struktur fastlagd i form av riktlinjer och arbetssätt. Dessa tjänstepersoner får i många fall utarbeta egna arbetssätt och pröva sig fram och ta del av den informella strukturen och kunskapen i den utsträckning sådan finns. En annan fråga som framträtt under inventeringen och som kopplar till struktur är hur dialog initieras i förvaltningarna. I något fall har detta omnämnts som ”hanteringsordningen” och syftar på att det ibland är oklart vilket ansvar som vilar på olika delar av organisationen. Exempel på frågor som blir aktuella i detta sammanhang är,

Vem tar beslut om att dialog ska genomföras? Vem genomför den? Vem återkopplar? Hur och av vem implementeras den insamlade informationen? Vilken roll ska tjänstemannaorganisationen spela och vilken ska politiken spela?

Några av förvaltningar beskriver att en bidragande orsak till att deras dialogarbete fungerar trots att struktur saknas ibland beror på goda relationer mellan medarbetare i den egna organisationen. De ser däremot att en sådan mer informell struktur är sårbar eftersom medarbetare flyttar på sig eller slutar. Det leder till att man tappar kompetens och förhindrar att viktig erfarenhet kan spridas i den egna organisationen. 18

Flera förvaltningar påtalar att enbart en informell struktur kan göra att dialoger i staden blir väldigt olika beroende på var dom genomförs. Detta upplever många förvaltningar som ett problem utifrån ett hela-staden-perspektiv där invånarna ska ha rätt till jämlika villkor oavsett vart man bor. En gemensam grundläggande struktur skulle ge en grund för dialogarbetet som kan bidra till att en lägsta nivå skapas och att förutsättningar för att ett gemensamt språk för

dialog uppstår i Staden. Detta är något som efterfrågas i många delar av Staden.

4. HUR SER NI PÅ UPPDRAGET?

I STADSDELSFÖRVALTNINGARNA

Många stadsdelar uppger att de fram till att förslaget beslutades av kommunfullmäktige följt processen med intresse och väntat in KF’s beslut i frågan. Frågan har varit aktuell en längre tid och det har lett till att det funnits en avvaktan hos förvaltningarna över hur stadsdelsnämnderna kommer att förhålla sig till Göteborgs principer för medborgardialog. Uppdraget har gett förhoppningar i ett flertal stadsdelar att nu kunna ha mer fokus på dialog oavsett hur mycket de arbetat med det sen tidigare. Förhoppningen är att principerna gör att förvaltningen tillsammans med politiken kan skapa en gemensam ansats i dialogarbetet. Inventeringen visar att ungefär hälften av stadsdelarna nu inväntar direktiv från nämnden kring hur de vill arbeta mot bakgrund av uppdraget och principerna. I andra stadsdelar där dialogarbetet sen tidigare understötts i nära kontakt med nämnden har uppdraget nu lett till att man på nytt tittar på i vilken utsträckning arbetet överensstämmer med de sju principerna för medborgardialog.

Intern kommunikation

Det är tydligt att uppdraget också ställer krav på tydlig kommunikation inom respektive förvaltning kring vilka förväntningar på olika delar av organisationen som uppdraget medför. I flera stadsdelar fanns otydlighet vad gäller förväntningar på chefer och nämnd, vid tidpunkten för inventeringen hösten 2014 19

I flera stadsdelar inväntar förvaltningen att uppdragets innebörd och påverkan på organisationen ska kommuniceras av nämnden. Alla nämnder känner idag till uppdraget efter att Klas Forsberg på Stadsledningskontoret varit ute och informerat om dess innebörd. Något som bidragit till att nämnderna i vissa fall inte gett direktiv i många

I flera stadsdelar inväntar förvaltningen att uppdragets innebörd och påverkan på organisationen ska kommuniceras av nämnden.

stadsdelar var att man inväntade de nya politikerna efter höstens val. Tydliga besked till tjänstepersonerna väntas då tidigast i slutet av februari 2014. Inventeringen visar två huvudsakliga spår i frågan hur stadsdelarna ser på uppdraget. Dels finns stadsdelar där arbetet med dialog redan används i betydande grad och fortsätter att vara ett arbetssätt även under tiden man inväntar direktiv från den nya nämnden. Dels har vi stadsdelar där man kanske inte arbetet så mycket med dialog och där man vill avvakta nämndens hantering och inställning innan man planerar någon verksamhet.

Resurser

Som kommunfullmäktigerapporten uppfattas i stadsdelsförvaltningarna ska medborgardialoger ske inom befintlig budgetram. Bland de tjänstepersoner som arbetar med frågor där dialoger kan få större utrymme finns en oro att belastningen som redan upplevs som hög kommer öka ännu mer. Generellt påpekar alla stadsdelar att uppdraget inte i tillräcklig grad tar upp och problematiserar resursfrågan. Stadsdelsförvaltningarna har en samstämmig uppfattningen att dialogarbete kräver mycket resurser och att ett ökat användande av dialoger kommer att påverka resursfrågan i många olika led. Ett flertal stadsdelar uttrycker att en bra dialog kostar pengar och att en dialog som inte får tillräckliga resurser kan skada mer än den gör nytta i fråga om invånarnas förtroende och tillit. En annan viktig fråga för stadsdelarna är den om representativitet, hur vi når de människor och grupper som är svåra att nå? Många anser att detta är starkt kopplat till resursfrågan eftersom det ofta är mer kostsamt och kräver mer arbete att nå dessa grupper. Utan tillräckliga resurser uttrycker vissa förvaltningar därför att det kan bli problematiskt att säkerställa olika gruppers deltagande i den utsträckning man önskar.

Brukardialog/Medborgardialog

Det finns ett behov av att diskutera och lyfta frågan kring medborgardialog och brukardialog utifrån uppdragets formuleringar. I stadsdelarnas dialogarbete idag är distinktionen mellan medborgardialog och brukardialog inte alltid så tydlig eller lätt att göra, menar flera förvaltningar. Andra ser en mer tydlig skillnad, åtminstone teoretiskt. Ytterligare perspektiv är att det praktiska utförandet kan utgöra en gråzon där en tydlig skillnad inte alltid är enkel att se. 20

Oavsett inställning finns hos flertalet stadsdelar ett behov att prata om principerna för medborgardialog och deras relation till brukardialog.

Hur?

Uppdraget har inte för avsikt att svara på HUR-frågor som uppstår. Trots detta så kvarstår det faktum att uppdraget väckt en rad sådana bland de tjänstepersoner som arbetar med dialoger i stadsdelarna. Principerna har potential att ge mer tyngd i stadsdelarnas dialogarbetet och får genom det både nya och redan existerande utmaningar att bli ännu ner angelägna att besvara. Här är några exempel på HUR-frågor inventeringen fångat upp.

”Hur hanterar vi frågor invånarna väcker och vill skapa dialog om? Uppdraget handlar om politikerinitierade dialoger, men kan principerna vara vägledande för att gå invånare till mötes som vill skapa dialog kring något i stadsdelen?”

Uppdraget berörs inte hur tjänstepersoner ska hantera den typen av dialoginitiativ från medborgarna eller i vilken mån de har eller förväntningar på sig att föra sådana initiativ vidare uppåt till politikerna som kan besluta om dialog. En annan fråga som ofta kommit upp kan illustreras med följande citat

”Hur ska dialogarbetet ske när flera olika förvaltningar äger frågan ihop? Hur fördelas ansvaret under processen och för helheten? Hur hanteras budgetfrågan och fördelning av resurser?”

och…

”Hur ska vi hantera intressekonflikter som uppstår i lokalsamhället när vi med dialog?” arbetar

stadsdelens organisation uppgivit att de sitter med. Inte sällan är dessa frågor komplexa och svåra att besvara; det kräver både tid och resurser. En stadsdel ser att sådana frågor får svar allteftersom erfarenheten från dialoger växer och kunskapen om vad som fungerar eller inte 21

således ökar inom förvaltningen. Denna stadsdel tänker att dessa och en rad andra ”Hur”- frågor kommer i stor utsträckning kommer att födas ur en mer organisk process i Staden av erfarenheter, utbyten och samverkan. Samtidigt finns i denna stadsdel och flera andra en fortsatt efterfrågan om centrala riktlinjer kring några av dessa ”Hur”-frågor.

I PLANERANDE FÖRVALTNINGAR OCH BOLAG

Hur man ser på uppdraget i de planerande förvaltningarna och i det bolaget som inventerats ligger i hög grad i linje med det som framkommit i stadsdelarna. Detta antyder att de trots sina ibland olika fokusområden och arbetssätt organisationsmässigt står inför liknande utmaningar och frågeställningar när det gäller dialogfrågan. Nedan följer några tankar som samtalen kretsat kring under inventeringen.

Efterfrågat

En röst är att uppdraget om utökat medborgardialogarbete är efterlängtat och att det har tagit för lång tid för Staden att ta beslut i frågan. Här finns en positiv förväntan kring de kompetenshöjande insatser som följer med uppdraget, och som man menar är viktiga för hela Staden. Genom kommunfullmäktiges beslut om medborgardialoguppdraget finns generellt förhoppningen att det kommer att underlätta dialogarbetet i stort när hela Staden nu kan arbeta utifrån samma principer. De som redan idag arbetar aktivt med dialog ser att uppdraget stärker dem att fortsätta utveckla sitt arbetssätt kring dialog vidare.

Intern dialog

På flera håll har påtalats att förvaltningen ännu inte skapat en samlad bild av uppdragets betydelse för den egna organisationens arbete. Här efterfrågas ett internt samtal med anledning av principerna för att skapa en gemensam bild inom förvaltningen. I vissa fall har samtal påbörjats i de delar av organisationen som är mest involverade i dialogfrågan. Ofta handlar det då om utförare. Förvaltningarna ser också behovet att frågan nu behandlas av chefer och i nämnden för att organisera det fortsatta dialogarbetet.

Resurser

Fackförvaltningarna och bolaget lyfter precis som stadsdelarna frågan om resurser. Ett perspektiv som framhållit är att om tillräckliga resurser saknas så ska en dialog inte genomföras. Otillräckliga resurser vid medborgardialog riskerar att sätta både tjänstepersoner och involverade invånare i en sits som kan skapa stress, misstro och resultera i en dialog som inte har förmågan att uppfylla det underliggande syftet. Brist på resurser kan snarare få till följd att försämra relationen mellan de inblandade. 22

Det har också framkommer att det kan finnas en rädsla hur enskilda tjänstepersoner att inte klara den ökade belastningen som fler genomförda dialoger skulle medföra. Även ansvarsfrågan känns tung för vissa och det finns en osäkerhet i hur man ska hantera den då det ofta är enskilda medarbetare som är ansiktet utåt i dialogen.

Gemensamma riktlinjer

Fackförvaltningarna och bolaget ser precis som stadsdelarna att ett resultat av uppdraget kan bli att ett gemensamt språk kring dialog växer fram i Staden. Det pågår redan mycket dialoger men i flera fall med fokus på praxis framför teori. Man har alltså inte formulerat hur man jobbar eller beskrivit det. En förvaltning uppger att de inväntat att kommunfullmäktigeuppdraget ska skapa gemensamma riktlinjer för Stadens

”Vi har gått och väntat på uppdraget och att det leder till att staden skapar gemensamma riktlinjer för dialog. Vi har därför valt att inte påbörja något arbete med att skapa egna riktlinjer för vår förvaltning”

dialoger. Därmed har man avvaktat med att skapa egna riktlinjer. De menar här att Staden har större nytta av det gemensamma än att olika förvaltningar har sina egna arbetssätt. Detta resonemang kan ses mot bakgrund av att de planerande förvaltningarna i betydande grad utför dialoger i samverkan med stadsdelar och andra förvaltningar, något som de påtalar stärker behovet av att prata samma språk i dialogsammanhang. Eftersom uppdraget – utöver principerna – i sig inte rymmer gemensamma riktlinjer hoppas flera förvaltningar att de kompetenshöjande insatserna och den planerade handboken ska bistå med detta.

Hur?

Även för fackförvaltningarna och bolaget synliggör uppdraget flera praktiska frågor som handlar om Hur? Det handlar om frågor kring utförande.

Vilka för vi dialog med, och på vilket sätt? Vilka är de primära dialogutförarna när en fråga ägs av flera av Stadens förvaltningar? Hur hanterar vi svekdebatter när nämnder inte genomför fattar beslut i enlighet med dialogens resultat?

”Vilka för vi dialog med och på vilket sätt? Vilka är de primära dialogutförarna när en fråga ägs av flera av stadens förvaltningar?”

Precis som i stadsdelarna uttrycker man här förhoppningar att de kompetenshöjande insatser som följer med uppdraget ska bidra med att ge svar på dessa frågor i större utsträckning. 23

Medborgardialog/Brukardialog

Hur man ser på uppdelning mellan medborgar- och brukardialog varierar. En fackförvaltning ser det som att de enbart bedriver brukardialog, utifrån hur begreppen förstås. Andra gör inte någon distinktion alls. Generellt kan sägas att de planerande förvaltningarna är inbegripna i arbeten som ofta är långsiktiga och kommer att påverka flera generationer i staden. Ett exempel man pekat på är planering eller skötseln av en park som ju rör hela stadens invånare över generationer, inte enbart de individer i staden som vid en viss tidpunkt brukar den. Parken i sig är här mer en struktur som potentiellt kan brukas av alla stadens invånare. Detsamma gäller byggande- och boendefrågor då hela staden påverkas av dessa frågor på en strukturell nivå. Det som framträder är alltså att dialogarbetet generellt sker utan distinktion; mellan medborgardialog och brukardialog. Vad gäller målgruppen för dialogen utgår man från idén att samla ett brett spektrum av perspektiv och röster som berörs av besluten.

4.1 VAD INNEBÄR UPPDRAGET FÖR ER ORGANISATION?

I STADSDELSFÖRVALTNINGARNA

Uppdraget har i dagsläget fått olika genomslag i de olika stadsdelsförvaltningarna. Det beror dels på i vilken utsträckning nämnderna haft möjlighet att sätta sig in i frågan. Dels på hur det sen kommunicerats till förvaltningsledningen som i sin tur spridit den ut i organisationen. Det kan också se ut så att förvaltningen redan har påbörjat ett arbete i linje med uppdraget. I de fallen har uppdraget gjort att arbetet åter har aktualiserats och förstärkts bland dem som jobbar med medborgardialog. Detta utan att det

nödvändigtvis har föranletts av att nämnden tagit upp och behandlat frågan. I dessa fall inväntar man parallellt nämndens ställningstagande medan man låter arbetet pågå. Oavsett uppdragets behandling i stadsdelsnämnden och oavsett stadsdelens tidigare arbetssätt inom dialogområdet har olika konkreta processer satts igång som följd av uppdraget och de riktlinjer som kommuniceras genom principerna. Vad som i dagsläget konkret gjorts i stadsdelarna vid tidpunkten för inventeringen varierar. För en stadsdel handlar det exempelvis 24

om att en handlingsplan för medborgardialog tagits fram, för ett par andra att arbetsgrupper bildats med fokus på medborgardialog. I en annan stadsdels existerar en sådan arbetsgrupp sen tidigare men där man nu ser vikten av att inkludera flera funktioner i gruppen för att skapa mer handlingskraft och bredd i dialogfrågan. Där tänker man nu också vill inkludera sektors- och verksamhetschefer i denna arbetsgrupp. Detta som en direkt följd av den ökade vikt som dialogarbetet fått genom uppdraget. Något som är gemensamt i alla stadsdelar är att uppdraget väckt många frågor. Dessa frågor kan sammanfattas under större teman såsom

”V f ?” ”H ?” ”M v ?” ”V f d ?” ”V v får dialogen?”

etc. Frågor av denna karaktär har generellt skapat behov inom respektive stadsdel att föra samtal om dialog, på och mellan olika nivåer. Detta behov har framträtt tydligt i inventeringen och ofta med en önskan att skapa gemensam förståelse för och förhållningssätt kring dialog i alla led. Ytterligare en anledning till att denna typ av samtal inom den egna organisationen aktualiserats är det faktum att uppdraget gäller alla förvaltningar och bolag i Staden. Detta innebär att dialogfrågan kommer att aktualiseras i alla projekt där stadsdelarna samverkar med resten av Staden. Med detta som utgångspunkt uppger stadsdelarna att de behöver få en klarare bild över hur den egna organisationen arbetar med dialogfrågan, för att sedan kunna samverka med Stadens övriga organisationer. Vikten av samverkan i dialogfrågor har lyfts fram av samtliga stadsdelar och kopplas då till behov av förbättrad ”intern” eller ”horisontell” dialog inom Stadens organisation. Ett argument handlar om att samverkan skulle kunna skapa förutsättningar för ett mer effektivt resursutnyttjande när förvaltningar delar kunskap och kompetens mellan sig eller bedriver dialog gemensamt kring någon fråga. Ett annat argument för samverkan i dialogfrågor

”Dialogen blir inte lika bra om stadens förvaltningar för dialog var för sig. Vi behöver bli bättre på att samverka och gemensamt genomföra dialoger. Det skulle ge invånarna en mer samstämmig bild av stadens arbete”

som stadsdelarna uppger möjligheten att kommunicera en enhetlig bild från Staden kring dialoger där flera förvaltningar är inblandade. Finns inte den horisontella dialogen mellan förvaltningarna riskerar budskapet att bli olika beroende på vem invånarna frågar och erfarenheten hos stadsdelarna är att det kan minska förtroendet för Stadens arbete hos invånarna. Det senare då olika aktörer kan ge invånarna olika budskap, exempelvis lova olika möjlighet till medskapande och delaktighet. Flera stadsdelar lyfter också fram idén att om dialog sker tillsammans med de planerande förvaltningarna i ett tidigt skede finns det gemensamt mer 25

kunskap och handlingskraft. Det skulle främja Stadens arbete med dialog generellt tror stadsdelarna. Oavsett i vilken utsträckning uppdraget hunnit få inflytande och leda till konkreta handlingar i stadsdelarna är den gemensamma förhoppningen att det ska leda till större intern tydlighet. Vissa uttrycker också att de hoppas att uppdraget kommer leda till ökad grad av systematisering av dialogarbetet. Som en del i frågan kring systematisering finns också den ekonomiska frågan med. Graden av resurser som krävs är olika beroende på ambitionsnivå för dialogen. En förhoppning är att systematisering till följd av uppdraget ska bidra till en ökad medvetenhet om hur resursfrågan är kopplad till medborgardialog. En förvaltning uppger att man påbörjat arbetet med att göra kostnadsberäkningar och exempelvis äska ”sakpengar” för dialogarbetet med förhoppningen att det på så sätt blir tydligare för förvaltningsledning och politiker att dialog behöver resurser för att nå önskvärda resultat och ambitionsnivåer. Slutligen finns ännu en röst representerad och det är att många stadsdelar vill bedriva dialog på redan existerande arenor genom de personer som redan idag arbetar med den tänkta målgruppen. Tanken är att dialog i större utsträckning sker genom dem som möter stadsdelens invånare i sin tjänst och att de får kompetensen att skapa dialoger på olika sätt. Ett sådant exempel är idén att skicka med frågor ut i hemtjänsten för att kunna kolla av invånarnas behov och inställning i frågor som nämnden ska fatta beslut om. De personer som jobbar i hemtjänsten är där och möter dessa invånarna i sitt dagliga jobb. Genom denna typ av dialog finns potential att nå fler. Det är en resurs som går att utveckla menar 3-4 stadsdelar som för fram vikten av just detta. Om dialoger samtidigt bedrivs i de arenor som är naturliga kontaktytor mot invånarna når vi många och det behöver inte ta så mycket extra resurser.

PLANERANDE FÖRVALTNINGAR OCH BOLAG

En planerande förvaltning uppger att deras dialogarbete ofta rör frågor som inte är direkt politiskt initierade. De har istället mer av ett mandat att i sitt uppdrag välja om dialog är aktuellt eller inte. Av denna anledning är det oklart för dem på vilket sätt uppdraget påverkar deras organisation och deras nämnds arbetssätt. En annan planerande förvaltningen upplever att de redan idag praktiserar lyssnande och delaktighet i det arbetet som de bedriver i staden; mycket till följd av att deras arbetsuppgifter är väldigt praktiskt orienterade. I vissa fall kan det handla om en gråzon mellan brukardialog och medborgardialog men de gör inte någon tydlig distinktion mellan dessa båda. 26

Även bland de planerande förvaltningarna är rollfördelningen mellan politiker och tjänstepersoner viktig, vilka förväntningar politikerna har på hur deras förvaltningen arbetar med dialog. Ytterligare ett perspektiv som förmedlas av förvaltningarna är att de måste följa lagar och bestämmelser. Vissa saker går därför inte att föra dialog om. Där behöver man istället hitta vägar för att tydligt kommunicera förvaltningens uppdrag och bakgrunden till att frågan behandlats på ett visst sätt. Här identifieras alltså vikten av att kommunicera tydligt och motivera både när dialog genomförs och när det inte är aktuellt. Förvaltningarna uttrycker att de behöver bli bättre på att kommunicera denna typ av gränsdragningar till invånarna, gärna i ett tidigt skede av processen. Generellt kan sägas att de planerande förvaltningarna har väntat på att Staden ska ta ett gemensamt grepp i dialogfrågan. De hoppas att detta ska leda till tydligare dialogfokus i alla delar av Staden och att det ska stärka möjligheterna att samverka och bidra till ett gemensamt språk. I bolaget har uppdraget ännu inte fått något genomslag på samma sätt som i några av förvaltningarna. Detta kan bero på att bolaget saknar nämnd och därmed är lite friar i sitt arbetssätt. Det blir nu upp till bolaget att själva tolka hur uppdraget ska implementeras istället för att nämnden tycker till. Ägardirektiven ger bolaget frihet att jobba aktivt med dialog.

4.2 VAD BEHÖVER MAN GÖRA UTIFRÅN UPPDRAGET?

I STADSDELSFÖRVALTNINGARNA

Utifrån kommunfullmäktigeuppdraget och de antagna principerna för medborgardialog identifierar stadsdelarna olika arbetsområden

En majoritet av förvaltningarna säger sig behöva initiera ett samtal inom den egna stadsdelsorganisationen, förvaltningsledning och nämnd ihop för att på så vis skapa samsyn kring dialog och ett gemensamt språk

som de behöver ta sig an för att på olika sätt stärka arbetet med medborgardialog. En majoritet av förvaltningarna säger sig behöva initiera ett samtal inom den egna stadsdelsorganisationen, förvaltningsledning och nämnd ihop för att på så vis skapa samsyn kring dialog och ett gemensamt språk. Någon förvaltning ser behovet av att kommunicera vilka förutsättningar som finns för dialog i förvaltningen för att hjälpa nämnden med ”beställarkompetens”. Förutom dialog med nämnden uppger förvaltningarna att det finns behov att föra samtal på olika nivåer i förvaltningen för att 27

kartlägga vad uppdraget kommer att innebära. I dessa samtal behöver medarbetare, chefer och förvaltningsledning vara med och utarbeta gemensamma arbetssätt för dialoger i stadsdelen. I några stadsdelar uttrycker tjänstepersoner som idag är vana utförare av dialoger behovet av att i större utsträckning träffas och utbyta erfarenheter och dela kompetens mellan varandra inom stadsdelen. I ett fåtal stadsdelar sker detta redan idag medan uppdraget i andra har aktualiserat behovet av denna typ av internt erfarenhetsutbyte och delande av komptens. I vissa stadsdelar uppger att der ser behov av att även problematisera dialog genom att ställa olika frågor till sig själva. Exempelvis;

”V v – vilka samtal, möten etc. –” ”Nä v c ä v ?” ”Nä v v ?” ”V äv f ?”

En fråga som samtliga stadsdelar ställt sig är och påtalar att de behöver tänka mer kring är

”H å v f ?”

Den belyses på olika sätt men med samma utgångspunkt.

Hur når vi dem som inte hörs i dagens dialoger? Hur når vi de resurssvaga? Hur når vi äldre ensamma kvinnor? Hur når vi ungdomar?

Kring dessa frågor har stadsdelarna olika behov. Vissa är bra på att nå en viss grupp men mindre bra på en annan. Flera stadsdelar tittar nu mer aktivt på hur olika tekniska lösningar skulle kunna användas i deras dialogarbete. De undersöker hur man kan använda sig av olika digitala verktyg som ett komplement till fysiska möten för nå olika invånargrupper. Detta är ett exempel på en diskussion kring metoder för dialog som pågår i stadsdelarna. Generellt vill man utveckla en större repertoar av metoder och arbetssätt så att fler människor ska kunna hitta passande arenor och kanaler att vara delaktiga i. Tekniska lösningar ses som en pusselbit i det arbetet. Alla stadsdelar uttrycker att de behöver bli bättre på att hantera konfliktfyllda samtal. Deras erfarenheter är att konflikter ofta kan försvåra dialogarbetet och bidra till att både tjänstepersoner, politiker och invånare undviker dialogsammanhang av rädsla för negativa konsekvenser. Att utveckla större kompetens att praktiskt hantera svåra samtal och konflikter som synliggörs under dialogarbetet ser man här som nödvändigt. Alla stadsdelsförvaltningar konstaterar att de skulle behöva ta fram rutiner och arbetssätt för hur de arbetar med dialog. Några har redan sådana arbetssätt - mer eller mindre formella. Andra påbörjar nu ett arbete mot bakgrund av beslutade principer för medborgardialog. I båda dessa fall har de antagna principerna bidragit till att skapa ramar för hur stadsdelarna kan organisera sitt dialogarbete. Ett ytterligare återkommande tema i inventeringssamtalen är återkoppling. Samtliga stadsdelar ser värdet och behovet av god återkoppling för att en dialog ska få god effekt. Dialogen ses inte som klar innan den är återkopplad och samtliga stadsdelar pekar på att de behöver hitta rutiner 28

och metoder för att återkoppling ska bli en självklar del av alla dialoger. Ett tydligt motiv som flera av förvaltningarna uttrycker handlar om att undvika svekdebatter efter en dialog. Invånarna behöver få kännedom om vart dialogens insamlade perspektiv faktiskt tagit vägen i beslutsprocessen. Kopplad till återkopplingen är också en kontinuerlig intern utvärdering av dialogerna som genomförs. Stadsdelarna ser att de behöver kartlägga vad de gör bra och vad de gör dåligt. Vilka fallgropar finns och hur undviker vi dem?

PLANERANDE FÖRVALTNINGAR OCH BOLAG

Något som framträtt tydligt är behovet av ett aktivt och utökat samtal inom förvaltningen om dialog. Ett samtal som berör frågorna

”v ”

”v f ”

och

” ”?

I vissa fall handlar det om att politiker, chefer och utförare av dialog behöver sitta ner och tänka tillsammans kring förvaltningens dialogarbete och på så vis nå

Generellt kan sägas att förvaltningarna och bolagen är kritiska till sin brist på utvärdering av dialogarbetet idag.

ökad tydlighet om hur man ska arbeta. För andra kan det handla mer om att föra ett bredare samtal mellan förvaltningens olika utförare av dialog så att ett aktivt utbyte av erfarenheter och kompetens kan ske genom att den horisontella kommunikationen kring dialog stärks. Ett annat område som trätt fram är behovet av att utveckla den interna utvärderingen av dialog, att bredda den och ge den mer plats. Det handlar då om att besvara frågor som

Funkar det vi gör?

och

” å v ff v f å ?”

. Generellt kan sägas att förvaltningarna och bolaget är kritiska till sin brist på utvärdering av dialogarbetet idag. De ser alla detta som en viktig del i att utveckla dialogarbetet. Ett förhållningssätt som framträder är att dialogarbetet ständigt behöver utvecklas, att det inte går att luta sig tillbaka och säga att ”så här jobbar vi med dialog, punkt”. Utifrån detta anser man det viktigt att ta till sig nya metoder. Detta blir då starkt knutet till utvärderingen där man kan se vad som fungerar och utifrån det hitta metoder som bättre ger de positiva effekter man eftersträvar i dialogarbetet. Ett behov kopplat till detta, som också kommit fram handlar om att se hur dialogerna och deras effekter uppfattas utifrån och inte enbart internt. Kommunikationen gentemot invånarna i Staden har också kommit upp. De planerande förvaltningarna uttrycker behov av att bli bättre på att tydligt visa vad en dialog kan respektive inte kan åstadkomma. Här handlar det alltså om att bli bättre på att se och tydligt kommunicera vilken påverkan en dialog kan komma att få i processen. Att bli tydlig både internt och gentemot invånarna ser man som viktigt för dialogens trovärdighet. 29

Ett tydligt behov hos samtliga tillfrågade är att arbeta mer med frågan hur man når resurssvaga grupper i samhället. Det kan handla om på vilket sätt man genomför dialoger och hur tillgängliga de blir för olika grupper att delta. Man inser att man behöver titta kritiskt på vilka som kommer till tals och vilka som inte gör det och försöka hitta fler kanaler för de sistnämnda att delta. Många dialoger sker i samverkan med stadsdelarna och man pekar på behovet att därför diskutera dessa frågor i samverkan mellan alla inblandade. Kommunikation med externa aktörer är ytterligare ett område där förvaltningarna och bolaget samtliga uttryckt att det finns behov av att utveckla arbetet. De externa aktörer som då avses är ex. byggbolag, arkitekter, näringsliv och andra aktörer som har en aktiv roll i stadsutvecklingsprocesser. Förvaltningarna bolaget uttrycker att man behöver bli bättre på att kommunicera Stadens syn på dialog och syftet med att använda sig av detta arbetssätt. Detta för att i större utsträckning få med de externa aktörerna och skapa samförstånd kring dialogens värde. Det kan handla om frågor som:

”V ä logens innehåll när en extern aktör tar v ?” ”I v x ?” ”V ä v v c ?”

och

”H c å ?”

5. DIALOGENS UTMANINGAR OCH SVÅRIGHETER

Inventeringen har visat en stark aktivitet och ett stort intresse för dialog i olika delar av Stadens organisation. Det finns ett engagemang kring dialogfrågan och uppdraget har kommit att aktualisera det än mer. Visionerna och förhoppningarna på dialogens potential väcker samtidigt medvetenhet om olika svårigheter och utmaningar som finns. Det har inte varit inventeringens huvudsakliga avsikt att peka på dessa. De utgör däremot viktiga delar av den helhetsbild som kommit fram, kring utmaningar och utmaningar som möter dem som arbetar med dialog i Staden. Här kommer några exempel på vad som upplevs kunna utgöra hinder för dialogarbetet. 30

”Om vi aktiverar medborgare så kommer de att bli stärkta av möjligheten att delta. Det kan komma skapa ett ökat intresse att engagera sig. Har vi tillräckligt med resurser för att möta upp det vi sätter igång?”

Resursfrågan

kring dialogarbetet har ofta lyfts bland de tillfrågade under denna inventering. En generell uppfattning och erfarenhet är att bra dialoger kräver resurser. Med resurser avses både ekonomiska och tidsmässiga i form av tjänster och ren arbetstid. Beroende på vilken typ av dialog som genomförs – mindre avgränsad eller mer omfattande och utbredd över tid, på befintliga resurser eller på nya inrättade för en specifik dialog – kan resursfrågan se olika ut. Om Staden lyckas väl med att skapa förtroende hos medborgarna för att man på riktigt är intresserad av dialog och medinflytande, så uppkommer en annan aspekt av resursfrågan.

”När medvetenheten ökar i samhället och när människor växer så kan vi inte sitta och sov. Klarar vi av att människor ställer krav på att vara delaktiga och medskapa i större utsträckning än idag?”

Maktaspekten

har också framträtt som en viktig faktor som kommer att inverka på i vilken grad Staden använder sig av dialog. Är Stadens organisation på olika nivåer redo att faktiskt dela makt tillsammans med Stadens invånare i högre grad än idag? Det går inte att i längden bjuda in till dialog som i realiteten inte öppnar för medskapande och delaktighet. Den typen av dialog riskerar att snabbt urholka innebörden i begreppet dialog. Är Staden redo och villig att dela med sig makt till medborgarnas vilja och engagemang att delta i dialogprocesser i staden? Hur klara organisationen i så fall att förändra sina strukturer utifrån en sådan ny maktordning? Frågor kring maktdelning kan utgöra potentiella hinder om de inte diskuteras och synliggörs på olika nivåer i Staden. 31

”Många i vår nämnd har dåliga erfarenheter av dialog. De har känt sig hotade vilket gör att de inte är så intresserade av det i nuläget.

” Att hantera konflikter

har för många blivit nästan synonymt med dialog. Dialog är inte alltid de mysiga samtalen präglade av ömsesidigt lyssnande och förståelse. Ett ökat användande av dialog i staden kan komma att synliggöra områden där det finns spänningar och konflikter mellan olika människor och grupper. Det sätter tjänstepersoner och politiker i en utmanande sits som de inte alltid kan hantera i dagsläget. Frågan är i vilken utsträckning Staden har förmågan att hantera konflikter som uppstår i dialogarbete. Dialogarbetet som det ser ut idag, ofta med några få tjänstepersoner eller politiker som ansiktet utåt i samtalet med medborgarna, gör att enskilda personer riskerar att sättas under stor press. Att ensam ta denna roll och bära ansvaret kan upplevas svårt och skrämmande. Det kan leda till att man undviker dialog eller att man försöker utöva större kontroll på dialogen, exempelvis genom en mer strikt struktur. En fråga som finns i Staden är därför hur vi kan skapa förutsättningar att hantera konflikter som synliggörs i dialoger och hur vi kan bedriva dialog utan att enskilda medarbetare ensamma får bli symbol för Stadens lyssnande.

”Vi som förvaltning förväntas ge ett utlåtande på nämndens beslut inom tre-fyra veckor. Om vi finner att det är av stor betydelse att en dialog sker i frågan är det ofta för sent att kommunicera det, vilket gör att vår förvaltnings handlingsutrymme att besluta om dialog i denna typ av frågor är högst begränsat.”

Tempot

i Staden är högt och många beslutsprocesser går väldigt snabbt. En synpunkt som lyfts generellt handlar om att dialogen behöver komma in tidigt i processerna. Om dialogen kommer sent i processen minskar möjligheten till delaktighet. Här kan det bli en målkonflikt att dels ha ett högt tempo då mycket ska göras, samtidigt som det finns en önskan att ha dialog. Många dialoger initieras också i anslutning till projekt som involverar externa aktörer. I den mån tidsramar är snävt satta blir Staden lätt pressad av externa aktörer som vill börja arbetet i tid. Det gäller även Stadens nämnder som förväntas genomföra utlovade förändringar inom en viss 32

tid. En dialog som kräver att mer information inhämtas eller att korrigeringar görs medför att tidschemat ändras. Denna typ av dilemma är ett hinder som försvårar dialog, i synnerhet när dialogen kommer in sent i beslutsprocessen.

”Som tjänstepersoner behöver vi få tydliga direktiv från politiken om vilka frågor vi ska föra dialog kring. Om vi för dialog i frågor som sedan inte blir mottagna i nämnden är risken stor att förtroendet för staden minskar hos invånarna”

Kommunikation

mellan politiken och tjänstemannaorganisationen behöver fungera för att förtroendet för dialogarbetet inte ska urholkas. Dels finns risk att förvaltningarna inte genomför dialoger då de inte får tydliga riktlinjer från politiken. Dels finns risk att de insamlade röster från en genomförd dialog inte integreras vid beslut. Utmaningen för Staden handlar om hur man tar om hand om det som dialogprocessen tillför. Att tydligt synliggöra kopplingen mellan dialogen och att man som invånare kan få inflytande. Det förutsättningar en dialog mellan politiken och tjänstemannasektorn kring hur dialogarbetet ska organiseras och struktureras inom förvaltningen så att förtroende skapas bland invånarna till att vilja delta när de ser att deras engagemang faktiskt tas om hand och ökar deras inflytande.

6. BEHOV FÖR EN KOMPETENSHÖJANDE INSATS

Nästan alla stadsdelar har efterfrågat seminarier eller workshops med avsikt att ge en bred översikt över vad dialog är, varför och när en kan använda den, hur den ser ut i praktiken och vad som behövs för att skapa ett system eller en kultur där dialog används med framgång. I korthet: en introduktion för medarbetare och chefer i förvaltningar. Att arbeta med en mindre grupp för att utveckla spetskompetensen i dialogplanering, design, genomförande och uppföljning har också lyfts fram. Tanken är i så fall att samla en grupp som består av representanter från varje stadsdel och även fackförvaltningar och utveckla ett gemensamt tänk och språk. Deltagare i denna insats kommer då att dela med sig av sin 33

kompetens och erfarenhet till andra, få inspel från kunniga praktiker, få möjlighet att testa nya arbetssätt . Kommunfullmäktiges rapport kräver att dialog ska övervägas i alla beslut som påverkar medborgare. Det uttrycktes ett behov från vissa nämnder och förvaltningar av att arbeta fram en struktur och rutiner för arbetet med dialog. Nedan redovisas en lista på workshops, kurser och seminarier som vi tänker kan möta de utbildningsbehov som denna inventering hört och synliggjort. Listan illustrerar hur vi tänker just nu utifrån de förvaltningar och bolag som blivit tillfrågade i detta första skede.

Vad som inventerats i denna rapport:

     Göteborg stads samtliga tio stadsdelsförvaltningar Tre planerande förvaltningar av de sammanlagt 25 som finns i Staden. Ett bolag – och som arbetar mycket aktivt med medborgardialog – av Stadens totalt 61 bolag. Inga politikers röster Inga medborgarperspektiv eller andra aktörers röster utanför Staden. Utifrån detta begränsade urval kan de föreslagna insatserna komma att fyllas på efterhand som fler delar av Stadens organisation har möjlighet att efterfråga insatser och redovisa sina behov inom dialogområdet.

KOMPETENSHÖJANDE INSATSER Seminarium: Varför dialog?

En heldag med forskare, praktiker och mycket dialog för politiker och chefer

Seminarium/workshop: Dialog – en översikt.

För tjänstemän och politiker – en halvdag om dialogens möjligheter, hinder, krav

Ett system för dialog

–

en skräddarsydd workshop

För nämnder och förvaltningar för att få ordning på beställning, anordning och genomförande av dialog

Samtalsledning: tips, råd, smarta knep och verktyg

En heldag för tjänstepersoner och politiker som ibland leder samtal

Processledning: dialoger från a till ö

En heldag om hur en dialog planeras, genomförs och följs upp – för tjänstepersoner som får uppdrag att genomföra dialog

Dialog med dem som är svårt att nå (eller som ofta blir marginaliserade)

Flera heldagar med fokus på: jämlikhet, jämställdhet, barn, äldre, funktionshindrade

När det blir konflikt: en workshop för samtalsledare

Enkla verktyg för att hantera samtal som hettar till – en heldag för alla samtalsledare

Konflikter och dialog: dialog för att hantera konflikt samt hur man hanterar konflikt i dialog

Två heldagar på mer avancerad nivå

Kommunikation och dialog

–

för processledare och kommunikatörer

En heldag om kommunikationens roll i dialog (och kanske också dialogens roll i kommunikation)

Metoder: en översikt och smakprov på olika metoder

Flera halvdagar för processledare och beställare av dialog

Förhållningssätt: hur det påverkar allt i dialogen

För beställare och genomförare av dialog – en heldag workshop

Prototypande som dialog

Hur man kan arbeta praktiskt med medskapande aktivitet som en form av dialog

Att anteckna i dialoger och samtal

Konsten att fånga det viktiga i en dialogprocess

Konkretisering: från ord till handling

Avtal, beslut, uppföljning och återkoppling – två dagar för processledare

Mötesteknik som stödjer en dialogkultur: ett smart sätt att komma fram till konkret handling och beslut som håller

För samtalsledare, chefer, politiker och andra som leder möten

7. STÖRRE KNÄCKFRÅGOR FÖR STADEN

Något som återkommit under inventeringen i samtalen är större frågor om struktur och mandat i Staden kopplat till kommunfullmäktigeuppdraget om fördjupad demokrati och principerna för medborgardialog. Dessa frågor kan ses som knäckfrågor som synliggjorts och som flera har pekat på att Staden behöver hantera i anslutning till uppdraget för medborgardialog. Nedan följer en kort beskriv av vilka frågor som kommit upp.

Behov av ökad horisontell kommunikation

Många frågor som rör medborgarna och kan vara aktuella för medborgardialog berör ofta flera olika förvaltningar och/eller nämnder i Staden. För att medborgardialog ska bli meningsfullt krävs att struktur och mandat för samtal internt mellan Stadens olika ”stuprör” skapas och tydliggörs. I inventeringen har återkommande uttryckts att bristande dialog mellan Stadens olika delar idag hindrar stadsdelarnas från en meningsfull dialog med invånarna. Problemet beskrivs både vad gäller kommunikation mellan olika förvaltningar och kommunikation mellan nämnder/KF/KS. Flera frågor som rör befolkningen i en stadsdel ligger beslutsmässigt under en annan nämnd, eller dess förvaltning. Dessutom fattar KF beslut om flera frågor som i hög grad berör medborgarna i stadsdelarna. Hur ska struktur och mandat för samtal kring sådana frågor se ut, för att KFs uppdrag om ”ökat inflytande för medborgare genom medborgardialog”, och ”starkare inflytande för stadsdelarna i stadsplanering” ska kunna förverkligas? Hur skapar vi förutsättningar för en intern horisontell kommunikation i Staden som på ett adekvat och aktivt sätt stöttar och skapar förutsättningar för vertikal dialog med invånarna? 36

Behov av samordning och överblick över olika medborgardialoger

Ett flera gånger återkommande tema har varit behov av samordning mellan, och överblick över, de olika medborgardialoger som pågår i staden. Initiativ till dialog gällande ett och samma geografiska område kan tas av olika delar av Stadens organisation, och även av externa aktörer. Erfarenheten är att medborgarna ofta inte uppfattar skillnader mellan olika aktörer. ”Varför frågar ni detta igen? Ni var ju här förra veckan!”, är något som ibland möter dem som utför dialog. För att bygga förtroende med medborgarna krävs att aktörer som går in i ett område har viss kännedom om tidigare eller parallellt pågående medborgardialoger, och vad som kommit ut av dem. Hur ska sådan samordning ske och vem ska ansvara för den?

Dela resurser och kompetens inom Staden

Möjligheten att dela personer med kompetens inom dialogområdet mellan olika förvaltningar upplevs idag som näst intill obefintlig i Staden. Det som framkommit är dels att det inte finns tillräckligt med tid tillgänglig för enskilda tjänstepersoner att ta på sig denna typ av externa uppdrag. Dels att det inte finns någon struktur eller rutiner för hur ett sådant tvärsektoriellt arbete i så fall ska organiseras och samordnas i Staden. Frågan handlar i grunden om Staden kan öka manöverutrymmet inom förvaltningarna genom strukturer som stöttar rörelse mellan förvaltningarna. Det skulle behövas för att i större utsträckning möjliggöra att stadsdelar kan dela medarbetare, kompetens och resurser mellan olika förvaltningar utifrån behov.

Dialog och resursfrågan

Ett tema som återkommande har lyfts är konflikten som uppstår i förvaltningarna mellan att å ena sidan möta upp de nya politiska direktiven för utökat arbete med medborgardialog och å andra sidan arbeta inom befintliga redan strama resurser. Hur ska vi arbeta för att medborgardialog ska ha möjlighet att stödja Kommunfullmäktigeuppdragets större mål – att göteborgarna får ökad möjlighet till inflytande, ökat förtroende för hur staden styrs, att resurssvaga grupper får likvärdiga möjligheter till inflytande som starkare grupper, att demokratin fördjupas och den sociala hållbarheten ökar? Är detta möjligt inom befintliga resurser, och i så fall hur behöver vi arbeta för att ha chans att lyckas? 37

Bilaga 1

För att illustrera rapporten beskrivs här några av de dialoger som genomförts i Göteborg de senaste åren. Dessa dialoger är exempel på

Dialog som projekt

som beskrivits som en form av dialogarbete i rapporten. Dialogerna nedan är endast exempel på olika sätt att samla in kunskap och integrera den i planeringsarbetet och enbart ett axplock av det som görs i staden, i varierande skala och mellan olika förvaltningar.

Hisingsparken i Lundby

I arbetet med att bygga en ny lekplast i Hisingsparken tog Park- och naturförvaltningen hjälp av 6st skolklasser. Dom arbetade under en veckas tid med att komma på idéer och förslag för utformningen till lekplatsen. Intervjuer med förbipasserande gjordes samtidigt på platsen och ett antal föreningar som vistades i området bjöds in att dela sina tankar om platsen.

Positivparken i Frölunda

Utvecklingen av Positivparken i Frölunda tog hjälp av HDK: studenter. Dom ordnade en stor workshop med barn i kulturhuset där de fick ge inspel till den nya lekplatsen och parken. De arbetade med teckningar och byggde modeller. Samtidigt höll förvaltningen i ett antal workshops med bland annat samtliga pensionärsföreningar i området. Även näringsidkare och fastighetsägare bjöds in för att komma med idéer och synpunkter. Ett gäng med ungdomar från ungdomsgården 1200 kvadrat var med och designade och byggde den nya Parkour anläggningen.

Badkultur i Frihamnen

Pilotprojekt för att utveckla en badplats i Älvstaden området som väcktes redan vid Vision älvstaden dialogen. Målet var att skapa en badplats som är inbjudande och tillgänglig för många olika grupper i staden. I detta projekt fördes dialog bl.a. genom att rent konkret vara och bada med olika grupper på Lundbybadet. Där kunde man samtala om vad de olika grupperna upplevde var viktigt i utformningen av ett bad. Några av de grupper man förde dialog med kring badkultur projektet var:

Föreningen Gatljuset

– för att nå gruppen hemlösa

, Föreningar för Invandrarkvinnor

– för att nå gruppen ”utlandsfödda kvinnor”, och särskilt med fokus på dem som bor i stadens ytterområden. Slutligen fördes samtal med

olika människor med funktionshinder

för att kartlägga deras behov och önskemål kring platsen. 38

Beryllparken i Västra Frölunda

Är ett pilotprojekt som syftar till att testa jämställdhetsverktyget ”Riktlinjer för jämställda parker och naturområden” som arbetats fram av Park- och naturförvaltningen.

Trängselskatt i Backa

Dialogen om trängselskatt i Backa var mycket omfattande och initierades av Trafikkontoret. 3 heldagar genomfördes med samtal mellan olika tjänstepersoner i Stadens förvaltningar. Mötesmetoden

Charrette

användes för att dela perspektiv och synliggöra lösningsförslag. Parralellt med dessa samtal fördes kontinuerlig dialog med invånarna på Selma Center och Backa kulturhus som följdes av en politikerutfrågning. Dialogen ledde fram till att ett antal förslag röstades fram och lämnades över till politikerna att föra vidare.

Norra Tynnered

Dialogen initierades 2010 med syfte att rusta upp en del av Tynnered som var ordentligt eftersatt. Det anordnas två workshops per år och detta pågår än idag. Initialt i de workshops som genomfördes kunde bostadsbolag, föreningar, boende och ungdomsgrupper prata om och ge förslag på förändringar som behövde göras. Vikt las vid att bjuda in befintliga nätverk och skapa dialog av detta slag. Projektet har varit mycket framgångsrikt och invånarna har sett direkta åtgärder med bland annat lekplatser, grönområden etc. Norra Tynnered dialogen är också ett bra exempel på samarbete mellan olika förvaltningar där stadsdelen och park- och naturförvaltningen arbete tätt tillsammans.

Vision Älvstaden

Vision Älvstaden var en omfattande medborgardialog som genomfördes av projektgruppen för Centrala Älvstaden på uppdrag av Kommunstyrelsen. Dialogen har lagt grunden för det arbete som idag sker inom Älvstranden Utveckling AB. Det som var centralt i Vision älvstaden var att man skulle producera en stadsmiljö, inte bara bostäder. Arbetet kring frihamnen formulerades i frihamnens planprogram och eftersom inga brukare fanns på plats och kunde ge åsikter öppnade man upp för en bredare dialog där medborgarnas åsikter och önskemål kring området togs in.

Bältespännarparken i Centrum

Denna upprustning är ett exempel på en mindre form av synpunktsinsamling. En tillfällig mailbox skapades. En pressrelease skrevs och skyltar sattes upp på plats där det meddelades att man ville ha in synpunkter på den framtida parken. Tack vare att man arbetade med en färgstark tillfällig ”pop-up park” under några månader, på den delen av parken som då var gata, 39

uppmärksammades önskan om att få in synpunkter. En hel del synpunkter lämnades i brevlådan och ledde fram till att man ändrade i sitt förslag. Nya skyltar sattes upp, och ytterligare en pressrelease skickades ut där man berättade om vilka synpunkter som kommit in och hur dessa hade förändrat planeringen av parken. 40

medborgardialog Göteborgs Stad

Transcript medborgardialog Göteborgs Stad

Delrapport Inventering av Göteborgs Stads resurser och utbildningsbehov inom området medborgardialog Sammanställning efter en första inventeringsfas hösten 2014

Innehållsförteckning

FORMELLA FRÅGOR

BILDER SOM FRAMKOMMIT UNDER INVENTERINGEN

Sammanfattning

INLEDNING

BAKGRUND

INVENTERINGENS SYFTE OCH MÅL

INVENTERINGENS GENOMFÖRANDE

Omfattning

Inventeringsfrågor

Vilka är det som svarat och i vilken form har frågorna besvarats?

OM FÖRELIGGANDE DELRAPPORT

Medborgardialog/ brukardialog i denna rapport

Dialogbegreppet

Citat i rapporten

FORMELLA FRÅGOR

1. VILKA HOS ER ARBETAR IDAG MED DIALOG?

I STADSDELSFÖRVALTNINGARNA

I PLANERANDE FÖRVALTNINGAR OCH BOLAG

Stadsbyggnadskontoret

Park-och naturförvaltningen tillsammans med Trygg, vacker stads arbete.

Fastighetskontoret

Älvstranden utveckling AB

2. VILKA YTTERLIGARE HOS ER VILL NI SKA FÅ UTBILDNING I DIALOG?

I STADSDELSFÖRVALTNINGARNA

.

I PLANERANDE FÖRVALTNINGAR OCH BOLAG

3. VILKET DIALOGARBETE BEDRIVS IDAG?

I STADSDELSFÖRVALTNINGARNA

.

PLANERANDE FÖRVALTNINGAR OCH BOLAG

3.1 VILKEN STRUKTUR FINNS FÖR DIALOGARBETET?

I STADSDELSFÖRVALTNINGARNA, PLANERANDE FÖRVALTNINGAR OCH BOLAG

4. HUR SER NI PÅ UPPDRAGET?

I STADSDELSFÖRVALTNINGARNA

”Hur hanterar vi frågor invånarna väcker och vill skapa dialog om? Uppdraget handlar om politikerinitierade dialoger, men kan principerna vara vägledande för att gå invånare till mötes som vill skapa dialog kring något i stadsdelen?”

”Hur ska dialogarbetet ske när flera olika förvaltningar äger frågan ihop? Hur fördelas ansvaret under processen och för helheten? Hur hanteras budgetfrågan och fördelning av resurser?”

”Hur ska vi hantera intressekonflikter som uppstår i lokalsamhället när vi med dialog?” arbetar

I PLANERANDE FÖRVALTNINGAR OCH BOLAG

”Vi har gått och väntat på uppdraget och att det leder till att staden skapar gemensamma riktlinjer för dialog. Vi har därför valt att inte påbörja något arbete med att skapa egna riktlinjer för vår förvaltning”

”Vilka för vi dialog med och på vilket sätt? Vilka är de primära dialogutförarna när en fråga ägs av flera av stadens förvaltningar?”

4.1 VAD INNEBÄR UPPDRAGET FÖR ER ORGANISATION?

I STADSDELSFÖRVALTNINGARNA

PLANERANDE FÖRVALTNINGAR OCH BOLAG

4.2 VAD BEHÖVER MAN GÖRA UTIFRÅN UPPDRAGET?

I STADSDELSFÖRVALTNINGARNA

PLANERANDE FÖRVALTNINGAR OCH BOLAG

5. DIALOGENS UTMANINGAR OCH SVÅRIGHETER

”Om vi aktiverar medborgare så kommer de att bli stärkta av möjligheten att delta. Det kan komma skapa ett ökat intresse att engagera sig. Har vi tillräckligt med resurser för att möta upp det vi sätter igång?”

”När medvetenheten ökar i samhället och när människor växer så kan vi inte sitta och sov. Klarar vi av att människor ställer krav på att vara delaktiga och medskapa i större utsträckning än idag?”

”Många i vår nämnd har dåliga erfarenheter av dialog. De har känt sig hotade vilket gör att de inte är så intresserade av det i nuläget.

”Som tjänstepersoner behöver vi få tydliga direktiv från politiken om vilka frågor vi ska föra dialog kring. Om vi för dialog i frågor som sedan inte blir mottagna i nämnden är risken stor att förtroendet för staden minskar hos invånarna”

6. BEHOV FÖR EN KOMPETENSHÖJANDE INSATS

KOMPETENSHÖJANDE INSATSER Seminarium: Varför dialog?

Seminarium/workshop: Dialog – en översikt.

Ett system för dialog

en skräddarsydd workshop

Samtalsledning: tips, råd, smarta knep och verktyg

Processledning: dialoger från a till ö

Dialog med dem som är svårt att nå (eller som ofta blir marginaliserade)

När det blir konflikt: en workshop för samtalsledare

Konflikter och dialog: dialog för att hantera konflikt samt hur man hanterar konflikt i dialog

Kommunikation och dialog

för processledare och kommunikatörer

Metoder: en översikt och smakprov på olika metoder

Förhållningssätt: hur det påverkar allt i dialogen

Prototypande som dialog

Att anteckna i dialoger och samtal

Konkretisering: från ord till handling

Mötesteknik som stödjer en dialogkultur: ett smart sätt att komma fram till konkret handling och beslut som håller

7. STÖRRE KNÄCKFRÅGOR FÖR STADEN

Behov av ökad horisontell kommunikation

Behov av samordning och överblick över olika medborgardialoger

Dela resurser och kompetens inom Staden

Dialog och resursfrågan

Bilaga 1

Rapporten finns digitalt under fliken publikationer på