Transcript pp sv lovedrugs 8-9

FÖRELÄSNING OM TEXTERS
UPPBYGGNAD OCH ANALYS
Huvudfokus i svenska under detta
arbetsområde kommer att vara hur man
kan analysera texter och det man skriver
för att få en djupare förståelse för hur
saker framställs och hur de kan tolkas.
DU SKA ENLIGT DET CENTRALA
INNEHÅLLET I ÄMNET SVENSKA LÄRA
DIG OM FÖLJANDE SAKER:
• Språkliga drag, uppbyggnad och
berättarperspektiv i skönlitteratur för
ungdomar och vuxna.
• Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och
personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.
HÄR KOMMER I KORTFATTAD
FORM DE OLIKA DELARNA DU
BEHÖVER KÄNNA TILL:
Textens budskap
Miljöbeskrivning
Personbeskrivning
Dialog
Metaforer
Berättarperspektiv
Händelseförlopp
Disposition
Författarens påverkan
1. BUDSKAP
• Budskapet i en berättelse är vad berättelsen
säger mig som läsare. Det är alltså skilt från
författarens syfte, som är vad författaren vill
säga (det är inte säkert att jag uppfattar
författarens text på samma sätt som han/hon
hoppas att jag ska göra). När man anger vad
man tror budskapet är i en berättelse är det
mycket viktigt att man förklarar hur och varför
man kommit fram till det.
2. DISPOSITION
• Ordet betyder även struktur, och menar då
hur texten är upplagd. Det vanligaste
upplägget i en text är början-mitten-slut. I
dramatiska berättelser (t ex filmer och
böcker) brukar man följa denna
dispositionsmodell:
Anslag(Början)
• Händelserik början för att fånga läsarens intresse; kanske presenteras
huvudproblemet direkt.
Exposition(Inledning)
• Presentation av de viktigaste karaktärerna och det centrala
problemet/konflikten
Upptrappning(Problemskapande)
• Motsättningarna leder till öppen konflikt mellan karaktärerna.
Klimax(Finalen)
• Konflikten löses genom att motparterna konfronterar varandra
Avtoning(Avslutningen/Lösningen)
• Hur gick det sen?
Alla dessa delar du kan läsa om här ovan måste finnas med och du bör
tydligt kunna se vart de olika delarna finns i det du läser eller skriver.
ALLT HAR JU EN BÖRJAN, EN MITT OCH ETT SLUT.
3. HANDLINGEN/HÄNDELSEFÖRLOPP
• En berättelse behöver inte vara kronologiskt
upplagd (att allt är i tidsordning) utan
händelseförloppet kan kastas om så att man
t.ex. börjar i slutet och sedan får veta vad som
ledde fram till ett sådant slut. Tillbakablickar
är också mycket vanligt. Det är när man i
texten gör ett hopp bakåt i tiden/händelserna
för att kunna förklara/förtydliga något som
sker eller kanske ett beteende hos en person.
Parallellhandling
• Parallellhandling är ett annat dramaturgiskt
begrepp som innebär att två berättelser äger
rum samtidigt men ofta på olika platser. Man
berättar alltså om två händelser i en
berättelse. Ofta (men inte alltid) är
parallellhandlingar ett spänningshöjande
verktyg där de två parallellhandlingarna - och
deras respektive huvudpersoner - möts efter
en period.
4. Berättarperspektiv
•
Berättarperspektiv handlar om ur vilken synvinkel berättelsen återges i texten. Ofta
får man följa någon eller några personer; det kallas för tredje-person-perspektiv.
•
Om författaren vill att man ska identifiera sig väldigt klart med en person så kan en
jag-berättare användas. Då är det personen det handlar om som ”berättar”.
•
I flera romaner använder man allvetande berättare, vilket innebär att berättaren
står utanför själva handlingen, kan kommentera den och vet vad som kommer att
hända längre fram i berättelsen osv.
•
Flera olika typer av berättarperspektiv kan ibland kombineras i en och samma text.
•
Det är viktigt att kunna se vad det är för berättarperspektiv i en text så men vet
vem som säger och tycker vad.
5. FÖRFATTARENS PÅVERKAN
• En annan sak som är viktig att tänka på är
författaren.
• I vilken utsträckning har texten påverkats av
författaren?
7. DIALOGER
• I texter finns oftast dialoger med, men ibland
har vi inte bara dialoger med andra personer
utan det går även att ha en dialog med sig
själv även om detta egentligen skall kallas för
monolog. Vi ska nu gå igenom både vad Inre
och yttre dialog är för något.
En monolog betyder att man pratar för sig själv och med sig själv.
- Åh vad skönt det vore med lite saft.
En dialog betyder att två eller flera personer pratar med varandra.
- Ska vi gå ner på stan och köpa en glass?
- Ja det gör vi, jag har varit sugen hela dagen!
En inre dialog betyder att man ifrågasätter t.ex. sitt eget val.
- Borde jag göra såhär?
En yttre dialog betyder att man diskuterar med sig själv.
- Ska jag ta en kaka?
- Nej, det borde jag inte, jag har ätit alldeles för mycket skit på slutet.
- Fast en kan jag väl ta?
- Eller nej det är lika bra att låta bli.
ATT MÅLA EN BERÄTTELSE
• Tänk att läsa en berättelse där du inte får reda på något
om hur personerna är, hur de ser ut, hur de mår eller
vart de är någonstans, hur det ser ut där, om det är
varmt eller kallt osv. Det vore en ganska tråkig
berättelse, om det nu ens går att skriva en berättelse
utan att nämnde något om de sakerna.
• Det vi ska göra nu är att gå igenom två av de viktigaste
sätten att få liv i en berättelse, (förutom en bra
handling) nämligen personbeskrivning och
miljöbeskrivning.
8. Personbeskrivning
•
Det finns en uppsjö av saker man som författare kan använda för att beskriva en
person:
- Dialekt
- Speciella språkuttryck (till exempel slänga in engelska, gillar ordspråk, svordomar)
- Röstläge (gäll, djup med mera) - lukt - klädsel - hållning - utseende - gör personen
någon speciell gest/grimas
- Yrke - ålder - liknelse med någon (yngre version av… till exempel) - hobby civilstånd
Att använda alla dessa samtidigt för att beskriva en person skulle dock vara oerhört
tjatigt. Använd därför de förutfattade meningar vi har när bedömer våra
medmänniskor. Tre till fyra detaljer kan räcka för att läsaren skall fylla i mellanrummen
och skapa sig en egen bild av personen i din bok.
Personbeskrivning forts.
Skriver du att en man har diktsamling som hobby gör läsaren
automatiskt en hel massa andra antaganden om hur den
mannen är.
• Akta dig för att enbart skapa stereotyper, se till att bilden
blir lite mer nyanserad än så.
• Du kan också använda våra förutfattade meningar för att
överraska läsaren. I exemplet med diktsamlaren skulle du
till exempel kunna skapa en riktigt hårdkokt snut, som svär
som en borstbindare och spöar upp busar i parti och minut
– men i hemmets lugna vrå visar sig vara en passionerad
skribent med en obotlig romantiker inom sig.
Här har du ett exempel på en personbeskrivning:
”Den unga, mycket nervösa, medelålders kvinnan med de skarpa, en
aning trötta blåa ögonen öppnade dörren till kaféet. Hennes blonda,
lockiga, halvlånga hår glänste i ljuset av den gamla, hundraåriga
kristallkronan. Granskande blickar följde henne genom kafésalongen.
Hon tog av sig den bruna, luxuriösa, pälsklädda kappan, skakade av sig
de sista i värmen smältande snöflingorna och satte sig ner vid det
avlånga bordet i lokalens vänstra hörn. Ett stolt leende passerade
hennes fylliga, persikoröda läppar och hennes nu pigga, sökande ögon
gled över gästernas huvuden tills de slutligen fastnade med ett
förföriskt uttryck på den långa, snaggade mannen med det orientaliska
utseendet. Hon kände med detsamma att hennes nu bultande, sargade
hjärta hade hittat rätt.”
• Ett bra sätt att träna på personbeskrivningar för att få högre betyg
är att skriva dem UTAN att använda adjektiv (Vacker, gammal, blek
osv). Använd istället t ex handling för att ge läsaren en bild av
personen du beskriver. (Exempel: ”Han tog den tunga byrån och
lyfte den med lätthet” – Personen är med andra ord stark, men du
har inte behövt beskriva honom med det ordet.)
9. MILJÖBESKRIVNING
Syn, Hörsel, Lukt, Känsel, Smak, Byggnader, Människor, Händelser med mera.
Gör en så målande beskrivning av dessa saker så den som läser kan se det framför sig.
”Det var en riktig sån där sagoskog, mörk och tät, och där fanns ingen banad stig.
Det var bara att rida in mellan träden som skickade sina blöta grenar i ansiktet på en.
Men jag tyckte om det ändå. Alltihop, att se solen sila in mellan stammarna och höra
fåglarna och känna lukten av våta träd och vått gräs och häst. Och allra mest tyckte
jag om att rida där med Jonatan.
Luften var frisk och sval i skogen, men allteftersom vi red blev det varmare. Vi skulle få
en het dag, det kändes redan.
Snart hade vi Törnrosdalen långt bakom oss och var djupt inne i skogen. Och där i en
glänta med höga träd omkring träffade vi på en grå liten stuga. Mitt i mörka skogen,
hur kunde någon bo så ensligt! Men någon bodde där. Det rök ur skorstenen och
utanför spetade ett par getter.”
Ur Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren
VIKTIG INFORMATION
• Alla delar som tagits upp här kommer du att
behöva lära dig då en av reflektionsfrågorna
kommer att vara att analysera en text och kunna
hitta delarna.
• Det ni ska hitta i reflektionstexten är: Textens
budskap, miljöbeskrivning, personbeskrivning,
dialog, metafor, berättarperspektiv,
händelseförlopp, disposition och författarens
påverkan.
Övning
För att öva dig inför texten som kommer under
reflektionsfrågorna kan du träna på en annan
skönlitterär text.
Ta och sök efter de saker du ska hitta i din bok
du läser under detta spår?
Då är du förberedd och säkrare när du ska göra
reflektionen.