Transcript 3 2014 - Välkommen till språkvetenskapliga fakulteten!

Språkröret
Maj 2014
Nr 3 Årgång 14
Informationsblad för språkvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet.
Red. Gunilla Ransbo, tel. 471 14 37. Utg. fakultetens kansli, Box 256, 751 05 Uppsala.
Promotor har ordet
Vårpromotionen
Av Anju Saxena
Vårpromotionen äger rum
onsdagen den 28 maj med
början kl. 12 i universitetsaulan.
Språkvetenskapliga fakultetens promotor är Anju Saxena, professor i lingvistik vid
Institutionen för lingvistik
och filologi. I ”Promotor har
ordet” ger hon en överblick av
sitt forskningsfält.
Fakulteten har en jubeldoktor i år: Sven Jacobson, professor em. i engelska vid
Uppsala universitet med engelska fackspråk som speciell
forskningsinriktning.
Fakultetens promovendi är
Eric Cullhed (grekiska), Moa
Ekbom (latin), Carles Magrinyà Badiella (romanska
språk) och Zsuzsanna Olach
/Red.
(turkiska språk).
Språkdokumentation
– en brådskande
angelägenhet
Att språkdokumentation under det senaste decenniet har
seglat upp som ett framträdande delområde inom lingvistiken hänger framför allt
samman med en snabbt minskande språklig mångfald i
världen. Enligt en ofta citerad
prognos av den amerikanske
lingvisten Michael Krauss
kommer minst 3000 av dagens 6000–7000 språk att försvinna inom det här århundradet. Det dör alltså ett språk i
genomsnitt varannan vecka.
Enligt andra forskare minskar
den språkliga mångfalden till
och med snabbare än den biologiska mångfalden. Medan
den mest pessimistiska prognosen i det senare fallet säger
att upp till en femtedel av jorForts. på s. 2 Promotor 
Doktorandsymposium
Fredagen den 25 april 2014
ägde ett doktorandsymposium
rum på Campus Blåsenhus.
Symposiet var resultatet av ett
samarbete mellan de Språkvetenskapliga och Historiskfilosofiska fakulteterna i samråd med Humanistiska doktorandrådet.
64 deltagare hade anmält sig
till evenemanget som öppnaForts. på s. 4 Doktorand 
Symposium om
Mekka-tavlan på
Carolina Rediviva
Av Johan Heldt
Måndagen den 5 maj anordnade Karin Ådahl, i samarbete med Uppsala universitets
Forum för turkiska studier,
Uppsala universitetsbibliotek och Svenska forskningsinstitutet i Istanbul, ett internationellt symposium på Carolina Rediviva om den berömda avbildningen av Mekka
som funnits i bibliotekets ägo
i snart 300 år. Symposiet hade
rubriken ”The image of Mecca. The iconography, the topography and the pilgrimage”. Karin Ådahl,som sedan
länge är väl förtrogen med
tavlan, hade samlat en
Forts. på s. 4 Mekka 
Forska på språk
Vårens fakultetsgemensamma
masterkurs ”Forska på språk”
avslutades med en konferens
fredagen den 16 maj. Sju bidrag presenterades, t.ex. ”’Più
lento. 1, 2, 3, 4.’ En etnografisk studie av kommunikation
inom en orkester” och ”Kristendom i amerikansk och brittisk nyhetstext”. Fakultetens
samtliga studenter och lärare
var inbjudna att delta som
åhörare.
/Red.
 Forts. från s. 1 Promotor
dens arter kan ha försvunnit år
2100, kan i värsta fall 90–95 %
av våra språk vara borta då.
Detta stämmer onekligen till eftertanke.
När ett språk dör, förlorar vi
inte enbart språklig kunskap,
utan också i hög grad en mänsklig gemenskaps sociokulturella
kunskap. ”Vad förlorar vi när vi
förlorar ett språk?” frågar sig
den amerikanske sociolingvisten
Joshua Fishman, och han svarar:
”Om man berövar en grupp dess
språk, tar man också bort den
kulturens hälsningar, dess förbannelser, dess ärebetygelser,
dess lagar, dess litteratur, dess
sånger, dess gåtor, dess visdom,
dess böner. Med andra ord: allt.
Kulturen kan inte uttrycka sig
och föras vidare på något annat
sätt”.
*
medvetandet om språkbevarande
och språkdokumentation.
Språkdokumentation har
snabbt etablerat sig som ett distinkt och livaktigt delområde av
lingvistiken, en utveckling som
jag har haft förmånen att följa på
nära håll som expertpanelmedlem under sex år i Endangered
Languages Documentation Project (ELDP), ett stort internationellt forskningsfinansieringsinitiativ, som serieredaktör för
Brill’s Studies in South and
Southwest Asian Languages och
som huvudredaktör för Mouton
De Gruyters tidskrift Journal of
South Asian Languages and
Linguistics – där flera av de
publicerade arbetena (böcker
och artiklar) har haft ett fokus på
språkdokumentation – och inte
minst som aktiv forskare inom
området.
*
Språkdöd är inte någon ny företeelse. Klassiska exempel på
detta är gotiska, sumeriska och
hettitiska. Vad som är bekymmersamt och grundläggande annorlunda med den moderna situationen är den snabba takt i vilken språken försvinner idag. Enligt en uppskattning har hälften
av världens språk försvunnit
bara under de senaste 500 åren!
Under senare tid verkar det
också som om modernisering
och globalisering har bidragit till
att skapa ekonomiska och sociala förhållanden som accelererat
processen, samtidigt som vi vet
alldeles för lite om de flesta av
världens språk. Detta är mycket
oroväckande.
Endast omkring 300 språk –
fem procent av alla språk – har
mer än en miljon talare. Å andra
sidan finns en ”lång svans” av
språk som talas av några få
(äldre) individer. I dessa fall har
språkbytet redan börjat och
kommer att vara över inom en
generation. Eftersom denna process idag sker så fort, är det i
många fall mycket bråttom med
att dokumentera dessa hotade
språk och att verka för att höja
Med början i mitt avhandlingsarbete vid University of Oregon,
USA, där jag disputerade i lingvistik 1992, har ett övergripande
mål för min forskning varit att
dokumentera icke beskrivna,
hotade språk i Himalayaregionen – språk från den indoariska
grenen av den indoeuropeiska
språkfamiljen (t ex kinnauri
pahari) och från den sinotibetanska språkfamiljen (t ex
Sangla-kinnauri, kunashi,
nàvakat) – under senare tid bl a i
forskningsprojekten Digital
areal linguistics: a lexical view
of the Himalayan microarea
(finansierat av VR) och Multimedia and GIS supported language documentation of the Himalayas (finansierat av VR/SIDA).
Liksom i andra delar av världen,
saknar vi fortfarande till stor del
grundläggande information om
språken som talas i Himalayaområdet och även i Sydasien i
stort (se t ex A. Saxena [red.]
2004. Himalayan languages.
Past and present, samt A.
Saxena & L. Borin [red.] 2006.
Lesser-known languages of
South Asia. Status and policies,
case studies and applications of
Information Technology, båda
utgivna av Mouton de Gruyter).
Att forskningen vet så lite om
dessa språk är en stor kunskapslucka i den historisk-jämförande
forskningen om båda dessa
språkfamiljer. Det är ytterligare
en viktig anledning till att vi
samlar data innan språken
försvinner helt. Alla de ovannämnda språken talas i områden
där något annat språk är det
dominerande språket. Pga en
långvarig intensiv språkkontaktsituation tillhandahåller dessa
språk också viktiga empiriska
data för att undersöka (1) hur
man objektivt kan mäta det
språkliga avståndet mellan
besläktade språk (t ex L. Borin
& A. Saxena [red.] 2013. Approaches to measuring linguistic
differences, Mouton de Gruyter), (2) vilka element i ett
språks ordförråd som tenderar
att lånas mest och minst, och (3)
språkliga förändringar i en
intensiv språkkontaktsituation.
Det språkliga material som
samlas i språkdokumentationsprojekt bidrar även substantiellt
till lingvistikens teoribildning.
Den enda hållbara kunskapen
om vad som karakteriserar
mänskligt språk som fenomen
måste bygga på empiriska data
från så många och så olika språk
som möjligt. Även de största typologiska databaserna – som
World Atlas of Language
Structures <http://wals.info> –
innehåller mot den bakgrunden
idag en försvinnande liten
mängd information om ett relativt litet antal språkdrag. Där
kan språkdokumentationsforskningen lämna ett betydande bidrag. Samtidigt kan det konkreta
dokumentationsarbetet dra nytta
av de bättre språkbeskrivningar
och typologiska generaliseringar
som möjliggörs av en ständigt
vidgad empirisk bas. Dessutom
har man inom språkdokumentationsområdet etablerat några metodologiska principer som kan
komma all slags lingvistik till
godo:
Forts. på s. 4 Promotor 
Rapport om den
Internationella
workshopen
om lingvistiska
mikroareor
i Sydasien
Av Anju Saxena
International workshop on
linguistic micro-areas in
South Asia ägde rum i
Uppsala 5–6 maj 2014. I
litteraturen omnämns ofta
Sydasien som ett klassiskt fall
av språkförbund, alltså ett
geografiskt område där språk
från olika språkfamiljer delar
språkdrag – lexikon och
framför allt strukturella drag –
som antas ha spridits via
långvarig intensiv språkkontakt. Dessutom har man
ibland pekat ut några mindre
områden i Sydasien som s k
mikroareor (t ex Himalaya
och ”södra Sydasien” – södra
Indien och Sri Lanka). I stort
saknas dock fortfarande
empiriska studier som stödjer
dessa hypoteser, både vad
gäller Sydasien som språkförbund och vad gäller
specifika mikroareor inom
Sydasien.
Syftet med workshopen var
att föra samman några av de
ledande forskarna inom
området för att diskutera
frågor om språkförbund i
allmänhet och mikroareor i
synnerhet, med fokus på
Sydasien. Workshopprogrammet bjöd på två dagar
med föredrag av forskare från
18 universitet i 10 länder.
Workshopen inleddes med
ett välkomstanförande av
professor Lars Johanson
(Universität Mainz) och avslutades med en uppsummer-
ing och framtidsutblick av
professor Bernard Comrie
(Max Planck-institutet för
evolutionär antropologi,
Leipzig och University of
California, Santa Barbara). Ett
urval av föredragen kommer
att publiceras i ett temanummer av tidskriften
Journal of South Asian
Languages and Linguistics.
Workshopen anordnades i
samarbete mellan Uppsala
universitet, Göteborgs
universitet och Max Planckinstitutet för evolutionär
antropologi, Leipzig, med
Anju Saxena som huvudorganisatör. Workshopsarrangemanget möjliggjordes
genom konferensbidrag från
Kungliga Vitterhetsakademien, Kungl. Humanistiska
Vetenskaps-Samfundet i
Uppsala och Forum for South
Asian Studies samt projektmedel från Vetenskapsrådet.
Mer detaljer om workshopen
finns att läsa på workshopshemsidan
<http://www.lingfil.uu.se/kale
nd/konf/lmsa/>.
Anna Lindström, professor i
språk och social interaktion,
tillträder sitt uppdrag som
Språkvetenskapliga fakultetens prodekanus den 1 juli.
Anju Saxena
Maria Svensson har anställts
som universitetslektor i
franska fr.o.m. den 1 april.

Aktuella namn
Aynur Abish disputerade i
turkiska språk den 24 maj på
avhandlingen Modality in Kazakh as spoken in China. Opponent var professor László
Károly, Johannes GutenbergUniversität Mainz.
Hannah Bartonek Åhman
disputerade i latin den 24 maj
på avhandlingen The Hero
and the Law: A Study in Silius
Italicus’ Punica. Opponent
var docent Maria Plaza,
Stockholms universitet.
Björn Melander, professor i
svenska språket, lämnar efter
två mandatperioder sitt uppdrag som Språkvetenskapliga
fakultetens dekanus den 30
juni.
Anette Månsson, universitetslektor i semitiska språk,
lämnar efter två mandatperioder sitt uppdrag som Språkvetenskapliga fakultetens
prodekanus den 30 juni.
Coco Norén, professor i
franska, tillträder sitt uppdrag
som Språkvetenskapliga fakultetens dekanus den 1 juli.
Leonardo Rossiello berättade
om sin roman Sol de brujas
(”Sol i stormen”) under ett litterärt program på Stadsbiblioteket i Uppsala den 19 maj.
Vid UPPSAM:s vårsymposium den 28‒29 april i universitetshuset medverkade
flera språkforskare från Uppsala: Sirpa Aalto, Cecilia
Hedlund, Leena Huss, LarsGunnar Larsson och Torbjörn Söder. (UPPSAM =
Föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala.)
Nästa nummer av
Språkröret
utkommer till midsommar!
Deadline för inlämnat material är onsdagen den 4 juni.
 Forts. från s. 2 Promotor
• Fokus på språkliga och kulturella primärdata
• Organiserade former för lagring
och tillgängliggörande av data
• Tvärvetenskapligt samarbete
• Aktiv medverkan av språkbrukarna/språkgemenskapen
Fortfarande finns väldigt mycket
att göra, men genom att utse
språkdokumentation till ett av
sina profilområden, har Språkvetenskapliga fakulteten sänt ut en
signal, som uppskattas av många
på fakulteten som arbetar med
språkdokumentation. Initiativet
utgör en viktig impuls till vidgat
samarbete över ämnesgränserna.
*
Som promotor vill jag härmed å
det varmaste gratulera årets
promovendi vid Språkvetenskapliga fakulteten till att deras hängivna forskningsarbete krönts
med framgång. Glädjande nog
kommer vid årets vårpromotion
tre av de fyra doktorerna efter
avlagda prov från min egen institution, även om de representerar andra ämnen än mitt. Lingvistikämnet har alltså inga promovendi denna gång, men de
väntar i kulisserna. Själv handleder jag t ex två doktorander,
vars forskning handlar om hotade, tidigare icke beskrivna
språk.
Anju Saxena

 Forts. från s. 1 Mekka
handfull forskare som i sina
föredrag kunde anlägga olika
perspektiv på tavlan. Symposiet
är det första evenemanget som
arrangeras av Forum för turkiska
studier
(www.turkicforum. uu.se).
För precis 300 år sedan, 1714,
medförde teologen och filologen
Michael Eneman en tavla av
staden Mekka då han efter nio
års utlandsvistelse återvände till
Uppsala. Den utgör en för sin tid
och miljö unik avbildning av
Mekka med sitt tredimensionella
perspektiv, sin i övrigt egenartade ikonografi, och sina delvis
ganska svårtydbara c:a 75 topo-
grafiska inskrifter på osmanskturkiska (med arabisk skrift).
Trots detta har den länge förblivit relativt okänd i forskarvärlden. Symposiets syfte var därför
att ge tavlan den uppmärksamhet
den förtjänar.
Symposiedeltagarna blev först
välkomnade av överbibliotekarie
Lars Burman. Därefter gav Éva
Á. Csató Johanson och Birsel
Karakoç en kort presentation av
det nyinrättade Forum för turkiska studier och Johan Mårtelius presenterade Svenska forskningsinstitutet i Istanbul.
Karin Ådahl var den första i
raden av föredragshållare. Hon
talade om Karl XII:s orientexpeditioner och den dokumentering i form av dagböcker, brev,
bilder och andra föremål vi har
kvar från dem. Mot den bakgrunden kunde Karin Ådahl sedan teckna Mekka-tavlans väg
från Orienten genom Europa till
Uppsala och Carolina Redivivas
samlingar.
Johan Heldt kunde presentera
nya uppgifter angående var tavlan hade införskaffats. Det visar
sig att det antagligen inte var
Michael Eneman utan hans resekamrat Johan Silfwercrantz
som köpt den i Kairo våren
1712, och att Eneman sedan tagit hand om den vid Silfwercrantz’ död några månader senare.
Vidare gav den turkiska
konstvetaren Deniz Beyazit (nu
verksam vid the Metropolitan
Museum of Art i New York) en
fördjupad analys av tavlans ikonografi, där hon försökte närmare precisera tavlans förhållande till å ena sidan västeuropeisk och å den andra osmanskmuslimsk bildtradition.
Hans Nordesjö gjorde en noggrann genomgång av tavlans inskrifter och gav exempel på de
ibland stora svårigheterna som
är förknippade med läsningen
och tolkningen av dessa platsnamn och platsbeskrivningar.
Slutligen gav Mehmet Tütüncü
(Research Centre for Turkish
and Arabic World, Haarlem,
Nederländerna) en överblick
över Mekka-bilder sedan medeltiden och framåt och placerade
Carolinas tavla i den traditionen.
Med utgångspunkt i inskrifterna
kunde han dessutom förklara
bildens topografiska arrangemang och peka på dess närmast
unika värde för dem som idag
studerar Mekkas historia, eftersom staden har genomgått
stora förändringar under 1900talet.
Johan Heldt

 Forts. från s. 1 Doktorand
des av Björn Melander, dekanus
för Språkvetenskapliga fakulteten. Plenarföreläsare var Erik
Falk, lektor vid Institutionen för
nordiska språk, som höll ett
mycket uppskattat föredrag med
titeln: ”Din snorslev! Verbala
förolämpningar på 1600-talet.”.
Därefter presenterade 17 doktorander från bägge fakulteterna
sina avhandlingsämnen. Det
blev en stor tematisk spridning:
från svensk skogspolitik till
kvinnliga egyptiska författare.
Alla föredragshållare fick återkoppling på sina presentationer
från seniora forskare som ställde
upp som personliga mentorer.
Heldagen avslutades med en
gemensam middag.
Symposiet var mycket uppskattat och förhoppningen är att
det ska bli ett återkommande inslag i den humanistiska forskarutbildningen vid Uppsala universitet.
Constanze Ackermann-Boström
Thomas Rosén

Ur kalendariet
• Disputation
14/6 Christian Hardmeier,
datorlingvistik: Discourse in
Statistical Machine Translation. Opponent: Dr. Lluís
Màrquez, Qatar Computing
Research Institute.
Pedagogisk
utveckling
Språkvetenskapliga fakultetsnämnden hade den 15 maj inbjudit alla anställda till en
halvdag för utbyte av pedagogiskt utvecklingsarbete, till
vilken dekanus Björn Melander hälsade ett trettiotal åhörare välkomna i Bertil Hammer-salen, Blåsenhus.
Karine Åkerman Sarkisian,
(moderna språk och tidigare
programsamordnare för
språkvetarprogrammet) berättade under rubriken ”En
språkvetares yrkesidentitet”
om den omfattande insats som
gjordes under programmets
fem första år i form av föreläsningar av yrkesföreträdare
från en rad arbetsplatser samt
studiebesök som i många fall
ledde fram till praktikplatser.
Arbetet med samordning av
programmet Tidiga språk och
kulturer på numera två campus – Engelska parken och
Gotland – belystes av Jakob
Andersson (lingv o filologi).
Niamh Ní Shiadhail och
Anders Jörgensen (engelska)
berättade om den både världsunika och framgångsrika nätundervisning som numera bedrivs inom keltiska språk.
För att nå ut till framför allt
gymnasister med information
om ämnen och kurser har Institutionen för nordiska språk
börjat använda nya rekryteringskanaler som Facebook,
Twitter och LinkedIn. Svårigheter och insikter i inledningsskedet belystes av Jenny
Asp och Marco Bianchi.
Frågor och diskussioner
fortsatte sedan under den gemensamma lunchen på restaurang Feiros.
/Red.
Lärardag
Fakultetens lärardag om studentstöd hölls den 11 april
med ett trettiotal deltagare
från de fyra språkinstitutionerna.
Från Studentavdelningen
medverkade Catrin Schulze
och Malin Ekström, båda
samordnare för studenter med
funktionshinder. De redogjorde för de riktlinjer och
lagrum som styr universitetets
arbete med t.ex. språkstöd,
studieplanering och anpassning av läromedel, undervisning och examinationsformer.
Sofia Diderholm, psykolog
vid Studenthälsan, berättade
om hur man där kan hjälpa till
om studierelaterade hälsoproblem uppstår. Studentprästerna Anette Brandt och Maria
Rengård-Sivertsson från Universitetskyrkan berättade
också om hur man bistår genom enskilda samtal och olika
slag av gruppstöd.
Lärardagen arrangerades av
fakultetens jämställdhets- och
likabehandlingsgrupp. Den introducerades av utbildningsledare Lars Hagborg och avslutades med deltagarnas tankeväckande utbyten av egna
erfarenheter av arbete för tillgänglighet och stöd.
/Red.
Grammatikdagen
Fredagen den 21 mars firades
Grammatikdagen för tredje
året i rad – en nationell temadag för att höja statusen för
grammatik och sprida insikten
att grammatik är roligt.
Vid flera av landets lärosäten hölls öppna föreläsningar.
I Uppsala ansvarade Institutionen för nordiska språk för
programmet, som ägde rum i
Ihresalen under eftermiddagen. Dekanus Björn Melander hälsade välkommen
och därefter föreläste Therese
Lindström Tiedemann (lingv
och filologi), Sarah Schwarz
Nilsson (engelska), Erik Falk
(nordiska språk) och Coco
Norén (moderna språk) om i
tur och ordning språkliga förändringar, engelska språknormer, svenska skällsord och
franska tempus. Ett fyrtiotal
åhörare hade infunnit sig.
Grammatikdagen har instiftats av Språkkonsulterna och
Svensklärarföreningen i förhoppning om att den ska öka
intresset för grammatik och
visa fler att grammatik är roligt, nyttigt och praktiskt användbart. – Ett recept på
”Grammatikbakelsen” finns
på www.grammatikdagen.se.
/Red.
Ur kalendariet
3‒7/6 Translation in Russian Contexts: Transcultural, Translingual and Transdisciplinary Points of Departure. Lokaler: Universitetshuset och Museum Gustavianum. Kontakt: Julie Hansen,
Centrum för rysslandsstudier.
4/6 François-Marie de
Tours and the European
Discovery of ’Hindi’. Tid:
kl. 10.00‒17.00. Lokal: 9-3042.
Kontakter: Gunilla Gren-Eklund
och Heinz Werner Wessler, Inst.
för lingvistik och filologi.
12‒14/6 9th International
Conference on Third Language Acquisition and Multilingualism. Lokal: Campus
Engelska parken. Kontakt:
Christina Lindqvist, Inst. för
moderna språk.