Transcript Promotor har ordet Vårpromotionen Ny studiebevakare Namn och

Språkröret
Maj 2013
Nr 3 Årgång 13
Informationsblad för språkvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet.
Red. Gunilla Ransbo, tel. 471 14 37. Utg. fakultetens kansli, Box 256, 751 05 Uppsala.
Promotor har ordet
Vårpromotionen
Av Danuta Fjellestad
Vårpromotionen äger rum
fredagen den 31 maj med början kl. 12 i universitetsaulan.
Språkvetenskapliga fakultetens promotor är Danuta
Fjellestad, professor i engelska med inriktning mot
amerikansk litteratur vid Engelska institutionen. I ”Promotor har ordet” ger hon en
överblick av sitt forskningsfält.
Fakultetens promovendi är
Maja Bäckvall (nordiska
språk), Patrik Granholm (grekiska), Lisa Hagelin (latin),
Ulrika Serrander (lingvistik),
Andreas Thor (latin) och Luying Wang (lingvistik). /Red.
Vid Uppsala universitet ter
sig ämnet ”amerikansk litteratur” tämligen nytt bredvid
sina humanistiska systerämnen som har ett anrikt förflutet i likhet med själva universitetet. Men det är en dynamisk och framgångsrik verksamhet.
Forskning och undervisning
initierades direkt efter andra
världskriget av S.B. Liljegren
som var dåvarande professor i
engelska (1939‒1951). Han
hade stort intresse för författarkonst av bl.a. Mark Twain
och Henry James. Under åren
fick Liljegren hjälp av en rad
amerikanska gästprofessorer
att utveckla denna verksamhet; genom en donation från
ACLS (American Council of
Learned Societies) kunde en
femårig professur etableras
1962 och tillsättas med Lars
Åhnebrink.
Forts. på s. 2 Promotor 




Ny studiebevakare
Alexandra Gustafsson är språkvetenskapliga fakultetens nya studiebevakare. Hon är ledamot av fakultetsnämnden, rekryteringsgruppen, jämställdhets- och likabehandlingsgruppen samt FUGA.
Hon berättar här om sin studiebakgrund och om hur hon ser på
sitt uppdrag.
Alexandra Gustafsson heter
jag och började i mars som
studiebevakare vid Språkvetenskapliga fakulteten. Jag har
pluggat på Lärarprogrammet,
inriktning engelska här på
Uppsala universitet tidigare
Forts. på sid. 3 Bevakare 
Namn och bygd ‒
en livskraftig
hundraåring
Av Svante Strandberg
Namn och bygd (NoB) är Nordens största och världens äldsta
specialtidskrift för ortnamnsforskning. I december 2012 utkom den med sin hundrade årgång. Jubileet manifesterades
med ett nordiskt symposium i
Uppsala i februari 2012 och en
högtidssammankomst i samForts. på sid. 4 Namn och bygd 




Administratörerna
på konferens
Språkvetenskapliga fakultetens administratörer samlades
till konferens den 27‒28 maj.
För programpunkterna ansvarade prodekanus Anette
Månsson, utbildningsledare
Lars Hagborg och controller
Sven Jungerhem, samt från
Länshälsan psykolog Christian Ingerholt.
Under diskussionerna initierades bl.a. ett nätverk för studievägledarna och kursadministratörerna, och ett första
möte kommer att hållas i juni.
Konferensen samlade 24
deltagare och hölls under trivsamma former på Gimo herrgård.
/Red.
 Forts. från s. 1 Promotor
Den ordinarie professuren i
amerikansk litteratur vid Uppsala universitet instiftades för 45
år sedan. Först att tillträda tjänsten var Olov Fryckstedt som
1986 efterträddes av Rolf Lundén. Efter Lundéns pensionsavgång 2007 blev jag den tredje
innehavaren av denna professur.
Med samma vördnad inför
skrivarkonsten som mina företrädare strävar jag att kontinuerligt påvisa den amerikanska litteraturens relevans och storhet.
Då vi lever i en bokföringstid,
en tid där siffror verkar vara det
enda av vikt på universitet och
högskolor, är frestelsen stor att
redovisa vad forskning och
undervisning i amerikansk litteratur har åstadkommit: ett stort
antal disputerade, över 60
tryckta monografier, flera
gånger så många artiklar, otaliga
gästföreläsningar av internationellt kända föreläsare, konferenser, symposier, workshops, externt finansierade projekt, besök
av kända författare såsom Toni
Morrison år 1993. Men inga
siffror kan mäta den kunskap
som förmedlats till studenter och
omgivningen eller utvecklats av
forskarna genom åren. Omätbar
är även den glädje som sökande
efter ny kunskap ger.
*
Det är med stor glädje och nyfikenhet som jag sedan många år
tillbaka forskar om amerikansk
litteratur från 1900- och 2000talen. Inte konstigt att jag, som
många av mina amerikanska och
icke-amerikanska kollegor, blev
minst sagt irriterad när i oktober
2008 Horace Engdahl, då
Svenska Akademiens ständige
sekreterare, uttalade sig med
förakt om amerikansk litteratur.
Enligt nyhetsbyrån AP sade Horace Engdahl att USA var ett
alltför isolerat och ignorant land
för att kunna mäta sig med
Europa när det kommer till stor
litteratur.
Responsen var stark, framför
allt på andra sidan av Atlanten.
Harold Augenbraum, chef för
den organisation som administrerar priset National Book
Awards, undrade hur mycket
amerikansk litteratur Horace
Engdahl egentligen har läst: ”Uttalanden av den här typen får
mig att tro att Mr Engdahl har
läst väldigt lite utöver det vanliga och har en väldigt trångsynt
bild av modern litteratur”, skrev
han. Han lovade att skicka över
en lista på böcker som Engdahl
borde läsa.
Inte vet jag om Augenbraum
har skickat en sådan lista och
vilka verk som var ‒ eller skulle
ha varit ‒ på listan. Men jag vet
vilka författare som skulle få
plats på min lista. Och då menar
jag inte de stora namnen såsom
William Faulkner, Ernest
Hemingway eller Toni Morrison. Nej, de fick sina Nobelpris i
litteratur för länge sedan. Det
som är intressant är vilka som
förtjänar att få ett sådant pris i
framtiden.
Bland romanförfattarna vill
jag nämna Thomas Pynchon,
Annie Proulx, E.L. Doctorow,
Don DeLillo, Louise Erdrich,
Cormac McCarthy, Jayne Anne
Phillips, Jonathan Franzen,
Mark Z. Danielewski, Richard
Powers, Salvador Plascencia,
Jonathan Safran Foer, Junot
Diaz, Michael Chabon, Art Spiegelman. Flera av författarna hör
till en post-postmodern generation; några har förnyat romankonsten genom att i sina berättelser väva in bilder av olika
slag.
*
Det är just åt det post-postmoderna och kombinationer av
ord och bild som jag har ägnat
min forskning de senaste åren.
Jag försöker ge svar på sådana
frågor som: Hur kan man beteckna den kulturella situation
som vi befinner oss i just nu, i
början på det andra decenniet av
2000-talet? Vilka trender och
problem är tidstypiska? Hur kan
vi presentera dessa tidstypiska
drag? Vilka tolkningsprocesser
krävs för romaner som använder
bilder som en del av berättartekniken?
Min granskning av ett tämligen omfattande material där dagens akademiker teoriserar kring
vår samtid visar ett antal återkommande påståenden, teman
och begrepp. En av de mest slående tendenserna ligger i själva
språkbruket. Medan postmodernismen ofta beskrevs i nedmonterings-termer såsom dekonstruktion, desintegration, decentrering, diskontinuitet, delegitimitering etc., diskuteras nutiden i termer av åter-montering
(terms of re-making). Idag får vi
höra ‒ åtminstone i diskussioner
som förs på engelska ‒ att vi
remix, reconfigure, remediate,
recombine, reorganize, recontextualize, reposition, reconstitute,
recast, rebrand, reframe, remap,
revisit, repurpose, remobilize,
reinterrogate, rearticulate, reconceptualize, recompose,
reshape, refashion… Listan verkar oändlig.
Denna växling från prefixet
”de-” till prefixet ”re-” indikerar
en utspridd tendens att diskutera
”återkomst” (”return”) av en
mängd företeelser och ämnen
som var tabubelagda, förträngda
eller av perifert intresse i postmoderna diskurser. Idag uppmärksammar man gärna och debatterar ivrigt återkomsten av
sunt förnuft, tro, andlighet, kunskap, värderingar, ansvar, allvar,
estetik, etik, skönhet, tillit,
humanism, subjekt etc.
*
Rent allmänt vill jag påstå att vi
nu lever i en tid då metaberättelser på nytt tar en stor plats. ”Metanarratives exist, they are powerful, and they are potent”, påstår David Christian bestämt i
sin bok Maps of Time: An Introduction to Big History. Sådana
uttalanden var bannlysta för ett
par decennier sedan. Nu för tiden får man sällan höra den
postmodernistiska dogmen att
världen endast består av ett
myller av likvärdiga lokala
Forts. på s. 6 Promotor 
Aktuella namn
Anna Borgström och Annika Franzon vikarierar för
närvarande på den engelska
avdelningen i Språkverkstaden.
Ulrika Boschloo Kagg har
anställts som webbredaktör
vid områdeskansliet fr.o.m.
den 1 april.
Maja Bäckvall disputerade i
nordiska språk den 24 maj på
avhandlingen Skriva fel och
läsa rätt? Eddiska dikter i
Uppsalaeddan ur ett avsändar- och mottagarperspektiv.
Fakultetsopponent var forskardocent Svanhildur Óskarsdóttir, Árni Magnússoninstitutet i Reykjavik.
Rektor har utsett Göran Magnusson (med. fak.) till ordförande och Coco Norén, Inst.
för moderna språk, till vice
ordförande i en arbetsgrupp
med uppgift att revidera dokumentet ”Mål och strategier
för Uppsala universitet”. Arbetet ska vara avslutat till
sommaren 2014.
Margaretha Fahlgren, vicerektor vid vetenskapsområdet
för humaniora och samhällsvetenskap, har utsetts till ny
ledamot i styrelsen för Karlstads universitet.
april över ämnet ”Dependency structures and lexicalized grammars”.
Christina Lindqvist har förordnats som docent i romanska språk fr.o.m. den 7 maj.
Föreläsningen hölls den 10
april över ämnet ”Aktuell
forskning om inlärning av
ordförråd”.
Beáta Megyesi har förordnats
som docent i datorlingvistik
fr.o.m. den 7 maj. Föreläsningen hölls den 27 mars över
ämnet ”Historiska chiffer – ett
tvärvetenskapligt forskningsområde”.
Anju Saxena, Inst. för lingv.
och fil., har av rektor omförordnats som ordförande för
stipendienämnden. Staffan
Fridell, Inst. för nord. språk,
och M. Anna Packalén
Parkman, Inst. för mod.
språk, fortsätter som representanter för språkvet. fak.
Oscar Täckström disputerade i datorlingvistik den 16
maj på avhandlingen Predicting Linguistic Structure
with Incomplete and CrossLingual Supervision”. Fakultetsopponent var Hal Daumé
III, Assistant Professor vid
University of Maryland.




 Forts. från s. 1 Bevakare
Johan Gille föreläste den 24
maj för docentur i romanska
språk. Ämnet var ”Diskursmarkören ’cachái’ i chilensk
spanska”.
Marco Kuhlmann har förordnats som docent i datorlingvistik fr.o.m. den 7 maj.
Föreläsningen hölls den 9
men har nu avbrutit det och
jobbar istället, jag trivs väldigt bra med det!
Jag hann med tre terminer
engelska på Lärarprogrammet
och med det en resa till Canterbury i Kent som varade i en
månad. Det var en lärorik resa
och man fick ett nytt perspektiv på skolsystemet då vi be-
sökte många olika skolor i
Canterbury och London.
Jag har alltid haft ett stort
intresse för studenters rättigheter och satte mig gärna in i
regler och bestämmelser runt
det redan när jag själv pluggade. Jag tror att det intresset
hjälper mig mycket i mitt jobb
som studiebevakare. Det som
är svårt är att inte elda upp sig
för mycket över ett fall när en
student kommer och berättar
om något som har hänt, innan
man pratar med läraren det
gäller. Man får ofta en helt
annan bild av vad som har
hänt och kan först då göra en
mer objektiv bedömning av
vad som kan göras för att åtgärda problemet. Det är något
man lär sig hela tiden!
Jag ser fram emot en ny
termin då jag kan vara med
från början och hjälpa studenter och stå upp för deras rättigheter!
Alexandra Gustafsson
Friskvård I
Den 17 april gjorde moderna
språk ett besök på Uppsala
stadsteater. Där har man under våren spelat Pygmalion av
G.B. Shaw som handlar om
det berömda mötet mellan fonetikprofessorn Higgins och
blomsterförsäljerskan Eliza.
Drygt 50 studenter, lärare och
administratörer deltog i besöket, och man kunde konstatera att anknytningen till fonetikkurserna var god i den även
för övrigt välspelade föreställningen.
/Red.




Skön
sommar!




 Forts. från s. 1 Namn och bygd
band med att årg. 100 utkom senare under året. Bakom dessa
forskarmöten stod Kungl. Gustav
Adolfs Akademien för svensk
folkkultur, från och med årg. 28
(1940) tidskriftens huvudman.
Vid februarisymposiet hölls
16 föredrag av forskare från
Danmark, Finland, Norge och
Sverige. Föredragen, som belyser
olika inslag i NoB under det
gångna seklet, är publicerade i
NoB 100.
Efter välkomstord och inledning av
Lennart Elmevik och Svante Strandbergs översikt Hundra år med Namn
och bygd. Tendenser och utvecklingslinjer följer där Lars-Erik Edlund, Namn och bygd och språkvetenskapen. Nedslag genom hundra år,
Lennart Elmevik, Ortnamn och lexikon. Ett forskningsfält belyst med exempel ur Namn och bygd, Staffan
Fridell, Ortnamnsfonetik, Kristina
Neumüller, Teori och Namn och
bygd, Birgit Eggert, Middelalderlige
stednavnetyper i Namn och bygd,
Eva Nyman, Hydronymer i Namn
och bygd, Berit Sandnes, Stedsnavn
og språkkontakt i Namn och bygd,
Inge Særheim, Sakrale stadnamn, Per
Vikstrand, Ortnamn och arkeologi –
en stormig affär, Terhi Ainiala,
Socioonomastisk ortnamnsforskning i
Namn och bygd. Socioonomastik
som undersökningsobjekt, Bent Jørgensen, Namn och bygd og Danmark,
Lars Huldén, Namn och bygd och
Finland, Tom Schmidt, Namn och
bygd og Norge, Vibeke Dalberg,
Namn och bygd og Europa uden for
Norden och Staffan Nyström, Recensioner och anmälningar i Namn
och bygd – hur, av vad, av vem?
Årgången avslutas med en under
jubileumssymposiet framförd sonett av Lars Huldén, som ju inte
bara är en framstående språkforskare utan också en känd och uppburen diktare.
Till symposieföredragen har i
NoB 100 fogats en längre uppsats
av Thorsten Andersson med titeln
Alsta, Alvastra, Ostra. I tidskriftens allra första årgång (1913)
behandlade Birger Nerman det
bekanta klosternamnet Alvastra,
som nu efter hundra år fått en annan tolkning.
Tidskriftens finansiering var
ett problem redan i begynnelsen.
Från Svenska Akademien utgick
bidrag till de två första årgångarna av NoB. I årg. 4 (1916) meddelas att perioden 1913–1916 givit ett ekonomiskt underskott, och
att donationer till tidskriftens stöd
lämnats av några prominenta och
kulturellt engagerade personer.
*
Jöran Sahlgren grundade NoB
och utgav hela 56 årgångar därav.
Han har publicerat en överväldigande mängd bidrag i tidskriften,
bland dessa många av stor vetenskaplig betydelse. Redaktörer efter honom har varit Uppsalaprofessorerna Harry Ståhl (årg. 57–
72), Thorsten Andersson (73–93)
och Svante Strandberg (94–).
Redaktionssekreterare sedan 2006
är professor Staffan Fridell. Vid
sin sida har redaktören haft ett
antal medutgivare. Till denna
redaktionsgrupp har under åren
knutits många berömda forskare,
förutom nordiska engelsmännen
Allen Mawer, rektor för University College i London, initiativtagare till English Place-Name Society och adlad 1937, och Hugh
Smith och de framstående tyskarna Max Förster och Adolf Bach. I
den nuvarande redaktionsgruppen
ingår forskare från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige (i
överensstämmelse med att tidskriftens fullständiga namn är
Namn och bygd. Tidskrift för
nordisk ortnamnsforskning);
svenska ledamöter är Lars-Erik
Edlund, Umeå, och Lennart Elmevik och Staffan Nyström, Uppsala.
Jöran Sahlgren, som inte bara
etablerade NoB utan också grundade Ortnamnsarkivet i Uppsala –
världens största forskningsinstitut
i sitt slag – och Kungl. Gustav
Adolfs Akademien, initierade
ortnamnssällskapen i Lund och
Uppsala och blev den förste innehavaren av namnforskningsprofessuren vid Uppsala universitet,
hade av allt att döma ett avundsvärt kontaktnät både inom och
utom den akademiska världen.
Tidigt kom ryktbara forskare att
medverka i NoB, inte bara framstående nordister som t.ex. Elof
Hellquist, Adolf Noreen, Magnus
Olsen och Elias Wessén utan
också arkeologer, historiker, religionsvetare och forskare i olika
utomnordiska språk. Bland bidragsgivarna finner man t.ex. latinisten Per Persson, komparatisten Jarl Charpentier, antikforskaren och religionshistorikern Martin P:son Nilsson, historikern Erland Hjärne, arkeologen Oscar
Almgren och folkminnesforskaren Carl Wilhelm von Sydow.
Ämnesbredden i NoB återspeglar
i hög grad ortnamnsforskningens
tvärvetenskapliga karaktär; forskningsinriktningen Wörter und
Sachen har varit central under
alla de hundra åren.
*
En programförklaring för NoB
presenteras i årg. 1 (1913). I
denna betonas föreningen av
språk- och sakforskning, som
också kom att känneteckna tidskriften. Man antar att nordisk
namnforskning skall kunna väcka
intresse även ”på andra sidan Östersjön och Nordsjön”. Också
denna förhoppning uppfylldes.
NoB vann tidigt erkännande utanför Norden, och många bidrag
från utomnordiskt håll har influtit
under åren. I programförklaringen
framhävs behovet av ett samlande
specialorgan för nordisk ortnamnsforskning, ett som dels
publicerar större och mindre uppsatser, dels ägnar ”annorstädes
publicerade forskningsresultat
all vederbörlig uppmärksamhet”. Det blev som man önskade. Ett oerhört stort antal
uppsatser har offentliggjorts i
NoB. Recensionsverksamheten
har tillsammantagen varit
mycket omfattande; i årg. 96
(2008) t.ex. upptar recensionsdelen 75 sidor, och i årg. 97
(2009) granskas 36 arbeten. En
stor del av de recenserade verken är offentliggjorda utanför
Norden.
Svante Strandberg
Ur kalendariet
• Konferenser
12-14/6 2013
Changements de dénouement et réécritures de la fin
dans le théâtre européen des
XVIIIe et XIXe siècles :
causes, modalités, enjeux
Internationellt symposium i
litteratur- och teatervetenskap
som äger rum i Ihresalen och
organiseras av Institutionen
för moderna språk i samarbete
med forskningsenheten
CÉRÉdI vid universitetet i
Rouen, Frankrike. Kontakter:
sylviane.robardey-eppstein
@moderna.uu.se och www.
moderna.uu.se/seminarier/.
14-16/6 2013
The Trojan Wars and the
Making of the Modern
World: Classical Reception
after Antiquity
Konferensen äger rum på Museum Gustavianum och organiseras av Institutionen för
lingvistik och filologi inom
ramen för AGORA:s verksamhet. Kontakter: adam.
[email protected] och
www.lingfil.uu.se/calendar/
konf/.
10-13/9 2013
11th International Conference on “Ancient Latin
Medical Texts”
Konferensen äger rum vid Institutionen för lingvistik och
filologi. Kontakter: gerd.
[email protected] och
latmed@akademikonferens.
uu.se.
26-27/9 2013
OFTI 31
MODIS-seminariet i Engelska
parken arrangerar årets OFTIkonferens inom ramen för
Områdesgruppen för tal och
interaktion. Värdar är de tre
institutionerna för moderna
språk, nordiska språk samt
lingvistik och filologi. Forum
för tysklandsstudier är medfinansiär. Kontakter:
[email protected] och
www.ofti.se.
10-13/10 2013
12th Nordic Conference of
English Studies
Konferensen äger rum vid
Engelska institutionen inom
ramen för The Nordic Association for English Studies’
verksamhet. Temat är ”Places
and Non-Places of English”.
Kontakter: robert.appelbaum
@engelska.uu.se och naes@
akademikonferens.uu.se.
9-12/4 2014
9th GSCP International
Conference: Parler les langues romanes
Konferensen arrangeras av
Gruppo di Studi sulla
Comunicazione Parlata, en
forskningsenhet vid Società di
Linguistica Italiana, och hålls
vid universiteten i Uppsala
och Stockholm. Organisatörer
är bl.a. Hans Kronning, Coco
Norén och Johan Gille, Inst.
för moderna språk. Kontakter:
[email protected] och
www.gscp.it/GSCP_official_
website/GSCP_2014.html.
5-6/5 2014
International Workshop on
Linguistic Microareas in
South Asia
Arrangörer är universiteten i
Uppsala och Göteborg samt
Max Planck-institutet i Leipzig. Kontakter: anju.
[email protected] och
[email protected].
12-14/6 2014
9th International Conference on Third Language
Acquisition and Multilingualism
Konferensen äger rum vid Institutionen för moderna språk
i samarbete med Institutionen
för nordiska språk. Kontakter:
christina.lindqvist@moderna.
uu.se, shidrokh.namei@ nordiska.uu.se och www.
moderna.uu.se/thirdlanguage
2014/.




Besök från
Linköping
Den 16 maj tog Språkvetenskapliga fakulteten emot ett
tjugotal administratörer från
Institutionen för kultur och
kommunikation vid Linköpings universitet.
Under förmiddagen informerade kanslichef Ewa
Hjertsén, utbildningsledare
Lars Hagborg och fakultetshandläggare Birgitta Laghé.
Efter lunch på Café Alma tog
dekanus Björn Melander och
de språkvetenskapliga institutionernas prefekter och
administratörer emot i moderna språks lokaler.
Visningar av universitetshuset, Carolina Rediviva och
Museum Gustavianum under
ledning av universitetsguide
Mikael Norrby ingick också i
programmet, som var mycket
uppskattat.
/Red.
 Forts. från s. 2 Promotor
berättelser. Istället åberopar
man globalisering, särskilt
vad gäller ekonomi; den globala marknadsekonomin
framställs idag som den mäktigaste aktören i våra liv.
Ekologismen har också fått
ett brett genomslag: den förespråkar en moralisk politik
där natur och miljö alltid sätts
i första rummet. En annan
metaberättelse kan kallas för
”biologism”. Den postmodernistiska (över)tron på kulturell konstruktivism har ersatts med tron att nästan allt
mänskligt (och icke-mänskligt) går att förklara utifrån
biologins discipliner. Genetik,
evolution, neurovetenskap
åberopas överallt, även i litteraturforskning. Biologismen
genomsyrar t.ex. en av den litterära darwinismens främste
företrädare, Brian Boyds On
the Origins of Stories (2009),
där han argumenterar för litteraturens betydelse i ett evolutionärt sammanhang.
En viktig trend i den postpostmoderna kulturen är en
allt mer omfattande strategisk
användning av bilder som en
del av berättandet. Det svenska ordet ”bild” har inte
samma breda innebörd som
”image” på engelska; jag använder ”bild” även för att referera till icke-konventionellt
grafisk presentation av texten,
dvs. termen ”bild” motsvarar
det som W.J.T. Mitchell kallar ”graphic image” i den typologi han presenterar i Iconology: Image, Text, Ideology
(1986).
Tendensen att använda bild
i litteraturen kan ses som en
del av den s.k. ”visuella vändningen” (”the pictorial turn”).
Begreppet ”the pictorial turn”
myntades av den ovannämnde
amerikanske bildteoretikern
W.J.T. Mitchell 1994 i en
medveten anspelning på det
äldre uttrycket ”the linguistic
turn” för att markera att den
särställning som ordet har haft
i postmodernismen nu har ersatts med bild.
För traditionellt skolade litteraturvetare är nog de mest
uppseendeväckande symptomen på den visuella vändningen det enorma fokus på
tecknade serier och grafiska
romaner (the graphic novel).
Tidigare mest avsedda för
barn och betraktade som ett
slags lägre ‒ t.o.m. primitiv ‒
form av konst, studeras tecknade serier och romaner idag
med samma allvar och intresse som romaner av t.ex.
Henry James eller Thomas
Pynchon. Och belönas: Art
Spiegelmans grafiska roman Maus: A Survivor’s Tale
som behandlar andra världskriget, mer specifikt Förintelsen, blev den första grafiska
romanen någonsin att vinna
ett Pulitzerpris. Sedan dess
har ett antal grafiska romaner
inkluderats i den litterära kanon som det rutinmässigt undervisas i vid amerikanska
universitet.
Men bilder används allt oftare även i ”vanliga” romaner.
En av de mest kända är Jonathan Safran Foers roman, Extremely Loud and Incredibly
Close (2005) som gavs ut i
Sverige 2006 under titeln Extremt högt och otroligt nära.
Ett antal andra amerikanska
nutida romaner som jag arbetar med kan nämnas, t.ex.
Mark Z. Danielewskis The
House of Leaves (2000),
Steve Tomasulas VAS: An
Opera in Flatland (2002),
Salvador Plascencias The People of Paper (2005), Marisha
Pessls Special Topics in Calamity Physics (2006) eller
Reif Larsens The Selected
Works of T.S. Spivet (2009).
Bilder i nutida texter låter
sig inte reduceras till dekorativa eller illustrerande funktioner; istället deltar de i berättandet och komplicerar, underminerar eller kompletterar
det skrivna ordet. Läsaren
ställs inför en utmaning: han
eller hon måste besitta en
dubbel kompetens, måste
kunna tolka både ord och bild
för att förstå deras ”coarticulation” av romanens innebörd.
Denna nya estetik och poetik är ett spännande fält att utforska. Det råder ingen tvekan
om att amerikanska författare
är påtagligt innovativa och att
amerikansk litteratur kommer
att fortsätta vara en stark aktör
en lång tid framöver, Horace
Engdahls uttalande till trots.
Danuta Fjellestad
Friskvård II
Den 23 maj gick moderna
språks numera traditionella
vårturnering i minigolf av
stapeln på banan vid Studenternas IP. Ett dussintal tävlande hade mött upp. Segrare
och därmed ny innehavare av
vandringspokalen blev Gernot
Müller, professor em. i tyska.
Vädret var gynnsamt, ehuru
något kylslaget, varför den likaledes traditionella avslutande picknicken ersattes med
näringsintag på lokal.
/Red.
Fakultetsnämnden
sammanträder
följande torsdagar under höstterminen: 5/9, 3/10, (31/10
ev. extra sammanträde),
14/11, 12/12.