Gott bemötande i svåra situationer

Download Report

Transcript Gott bemötande i svåra situationer

Gott bemötande
i svåra situationer
Gill Croona
Etik & Utmaning
Om lärande av bemötande i
professionsutbildning
Växjö University Press, 2003
• Artikel i tidskriften VÅRDFOCUS, nr 9, 2011
Bemötandeproblematiken i vården – hur kan vi
förstå den?
• Artikel i tidskriften Psyche, nr 4, 2009
Ett gott bemötande – en grundförutsättning för
psykiatrisk vård
Båda artiklarna finns på www.gillcroona.se under fliken
Etik & Utmaning / texter
En människa kan aldrig komma i beröring med en annan
människa utan att det på något sätt påverkar den andras liv.
Det kan handla om något så obetydligt som ett kortvarigt
stämningsläge, att väcka känslor. Men det kan också
innebära något oerhört betydelsefullt, så att den andres liv
faktiskt vilar i den enskildes hand.
Lögstrup, Den etiske fordring, 1989
Bemötandet i vården
Professionella relationer
Asymmetriska relationer
Olika hälsa
Olika kunskap
Olika kännedom
Maktobalans
•
•
•
•
•
Maktobalans
Känslighet
Benägenhet att tolka
Tolka negativt
Känna sig dåligt bemött
Bemötandeproblematiken i vården
•
•
•
•
Klagomål och anmälningsfall ökar
Vårdforskning visar vårdsökandes missnöje
Statliga utredningar visar problem
Media upplyser oss
Bemötandeproblematiken i vården
•
•
•
•
Bristande kompetens?
En ny generation?
Vårt mångkulturella samhälle?
Organisatoriska villkor!
Tänkvärt!
• Asymmetriska relationer är behäftade med en större
risk för kränkande bemötande än vad symmetriska
relationer är
• Det sätt som ett samhälle bemöter sina svagaste är det
bästa tecknet på hur samhällets verkliga värdegrund ser
ut.
• Ett samhälle som dyrkar effektivitet är primärt fientligt
inställt till sina improduktiva medlemmar
Kritiska situationer –
orsaker till bemötandeproblematik inom psykiatrisk vård
• Svårt nå allians – inte befinna sig på samma våglängd
• Svårt att ge tydliga besked – svåra besked – löften
• Svårt med blandade grupper – olika intellektuell kapacitet,
tillstånd
• Svårt att förstå och bemöta svårt sjuka psykotiska patienter
• Svårt med aggressioner mot personal
• Patienters tidigare upplevelser av dåliga vårdmöten
• Personliga fördomar – strafftänk inom rättspsykiatri
• Förutfattade meningar – negativa förväntningar
• Anhörigas krav kolliderar med alliansen
• Dåligt med tid – stress – påverkar bemötandet negativt
Det goda bemötandet i vården kännetecknas av att
vårdpersonal möter vårdsökande människor på ett
sätt som värnar om deras integritet och autonomi och
svarar mot det behov av förståelse och trygghet som
uppstår i kontakt med vården. Dessutom framstår
förväntningarna om tid och delaktighet, tillsammans
med önskemål om glädje, som aspekter som inte kan
förbises.
Croona, 2003
Goda möten gynnas av goda villkor
Tid är inte bara en kvantitet
–
tid är en kvalitet
Specifika aspekter av gott bemötande
inom psykiatrisk vård:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Lyssna helhjärtat, inte avbryta
Komma ihåg, namn, vad man pratat om senast
Bjuda på något, kaffe, cigg
Ta emot något – kaffe, cigg mm
Att lyfta, berömma, bekräfta mm
Bjuda på egna tillkortakommanden, när man gjort bort sig mm
Lyfta i spel, småfuska - låta patienter vinna
Respekt för patienternas revir, rum, hem mm
Låta patienter bestämma allt som går, även inom tvångsvård
Visa flexibilitet, tänka om , ändra sig
Passa tider
• Patienterna inom psykiatrisk tvångsvård är kränkta av tvånget
och det uppstår alltid en konflikt mellan tvång och god vård.
Men trots det så förekommer ofta positiva upplevelser av värme
och medmänsklighet.
• Småprat och kunskap om juridiska rättigheter var det som
uppskattades mest.
• Den mellanmänskliga relationen är helt avgörande!
(Olofsson, 2000)
Interaktionistisk utgångspunkt
Etik och moral
har sin grund i mellanmänskliga relationer
Alla möten är lärande / har inverkan på alla parter
det finns inga tomma möten
–
är det inte det ena så är det det andra som kommuniceras
på gott och ont – oavsett om vi vill eller inte.
Språket bär kunskap – språket bär värden
Språket utgör arbetsklimatet / bemötandeklimatet
Språket är kulturellt och samhälleligt
Språkets betydelse
Ett diskursperspektiv
Men vad är då en diskurs?
•
•
•
•
språkliga strukturer, trender / tendenser
diskurser bär kunskap och värden
diskurser skapar - och skapas i klimat / kulturer
de inverkar på bl.a. organisationskulturer / klimat,
bemötandeetik mm
Det som “sitter i väggarna” sitter i språket
Sex värdediskurser
• ’den effektivitetsinriktade diskursen’, handlar mycket om tid,
pengar och effektivitetskrav
• ’den expertisinriktade diskursen’, handlar om bibehållandet av
makt och hierarkiska strukturer
• ’den omsorgsinriktade diskursen’, handlar om engagemang,
hjälp och ansvar
• ’den kommunikativt inriktade diskursen’, handlar om
engagerad respekt, delaktighet och samarbete
• ’den egocentriska diskursen’ handlar om egenriktade och (till
synes) oengagerade handlingar
• ’den etnocentriska diskursen’ handlar om att en särskiljande
inställning till människor med annan etnicitet och andra
generationer
De sex värdediskurserna i relation till:
* värna om integritet och autonomi
* svara mot behovet av trygghet och förståelse
* förväntningar om tid, delaktighet och glädje
Två underbygger – fyra undergräver
’den omsorgsinriktade diskursen’, handlar om
engagemang, hjälp och ansvar
’den kommunikativt inriktade diskursen’, handlar om
engagerad respekt, delaktighet och samarbete
Omsorg och respekt
- i balans –
är värden som ligger till grund för goda möten i
vården
En kombination av omsorgsetik och rättviseetik
- solidaritet
Omsorg och respekt
värna om andra människors värdighet
säker
fri
två hot
bli övergiven
bli förtryckt
sårbar
utsatt
två etiska grunder
inte överge
inte förtrycka
visa omsorg
visa respekt
Solidaritet handlar i praktiken om att värna om
andra människors värdighet genom att värna om
deras sårbarhet och utsatthet – genom att visa
omsorg och respekt – som innebär att inte överge
och inte förtrycka.
Förutom att sådant bemötande är etiskt i sig så
hjälper det människor att se sig själva som värdiga
människor som har både möjligheter och
rättigheter till ett värdigt liv.
Hur kan en solidarisk värdegrund
förverkligas?
• Genom etisk medvetenhet – ex. vara observant
på språkbruk
• Genom samtal och berättelser – utmana
varandra – med omsorg och respekt
• Genom att föra kvalificerade samtal i särskilda
samtalsforum – föra upp bemötandefrågorna på
agendan
Skapa utrymme – TID
Kräv att bli lyssnad på