Transcript Kristina Sundell: Dialogforum Göteborgs Universitet 110516

Ett hållbart svenskt vattenbruk – forskning och utveckling för framtida möjligheter
Vattenbrukscentrum Väst
Kristina Snuttan Sundell
Björn Thrandur Björnsson
Susanne Lindegarth
Världsfiske och vattenbruk
100
≈ 90 miljoner ton
80
Miljoner ton
Världsfisket
60
40
Sverige – 2008:
Fiske: 231 336
Vattenbruk: 7 595 Fisk ≈ 41 miljoner ton
Globalt vattenbruk
20
Musslor-Ostron
Alger
Kräftdjur
10
70
Från SOFIA, FAO, 2010
75
80
85
90
95
00
06 08
årtal
1
Fisk och skaldjur är nyttigt
C
C
C
C
C
C
C
O
H3C
C C
C C
C C
C C
C C
C
C
20
18 17
15
12
9
6
3
1
14
11
8
5
OH
n-3
EPA = 20:5 (n‐3)
Fiskfetter ‐ Ω‐3 fettsyror
Vitaminer – Vitamin D, A, E
Proteiner – essentiella aminosyror
Spårämnen – selen, jod, fosfat
Några siffror
• Vi äter ca 12 kg fisk och fiskprodukter per år
• Enligt SLV bör vi äta ca 18 kg
• Det globala medeltalet är 17 kg
• I Portugal är siffran 54 kg!
– > Dock, fisk och skaldjursätandet ökar :‐)
• Ungefär varannan fisk vi äter är odlad
• Vi importerar nästan all den odlade fisk vi äter
> 30 000 ton Norsk odlad lax importerades 2010
2
17 kg fisk per person och år
46 % av vår fisk konsumtion kom från odlad fisk år 2008 !
I Sverige är mängden odlad fisk 3.2 % Kg per person och år
20
Fiskkonsumtion per capita
Totalt
från
Vatten
bruket
15
10
Från fiske
5
70
75
Från SOFIA, FAO, 2010
80
85
90
95
00
05
08
årtal
Fiskodlingen i Sverige
Totala vattenbruksproduktion var år 2009 strax över 10.000 ton
( FIV & SCB, 2009)
• 6 130 ton matfisk
• 993 ton sättfisk
• 2 125 ton musslor
3
“Göteborgs universitet (GU) tillförs resurser för att fortsätta att utveckla vattenbruksrelaterad
forskning när det gäller musslor, ostron och marina fiskarter”
“Utredningen siktar på att
“SLU och GU samordnar sin kunna
öka produktionen till forskning på
50.000 ton på
en 5‐års period vattenbruksområdet”
“För den marina delen av vatten‐
Skulle
kräva en årlig
satsning
bruksforskningen
bör medel avsättas till Göteborgs på ca. 60 miljoner”
Universitet”
”Särskilda medel för vattenbruks‐
forskning tillförs FORMAS för öppen sökning, oberoende av institution. Dessa medel fördelas utifrån såväl vetenskapliga som tillämpade kriterier”.
Vattenbruksforskning i Sverige
SLU
Vattenbruks
centrum
Norr
Göteborgs
universitet
Vattenbruks
centrum
Väst
Nationellt
kompetens
centrum för
Vattenbruk
4
5
NORD-OSTRON
Innovationssamverkan kring utveckling av
NORDisk
NORDisk OSTRONodling
OSTRONodling
Susanne Lindegarth
NORD‐OSTRON är ett nordiskt samarbetsprojekt mellan forskning, innovationsmiljöer och företag
Målet är att utveckla ostronodling som en ny näring i Kattegat och östra Skagerrak
Aktiviteter:
• Forskning och utveckling av teknologier för ostronodling som är anpassade till våra
kustnära förhållanden. >Förbättra stabiliteten av yngelproduktion i ostronkläckerier
>Utveckla kostnadseffektivt foder (mikro‐alger) till ostronkläckerierna
>Utveckla och anpassa odlingssystem för vidareodling av ostron i havet
• Rekrytering av master‐studenter för projektarbeten
• Utbyte av personal och studenter mellan projekets tpartners
• Samarbete med näringen för utprovning av odlingstekniker
• Workshops och seminarier
• Informationsspridning
mare novum ‐ Centrum för marin innovations‐ och näringslivsutveckling (www.marenovum.se)
Mål att skapa fler marina företag som växer och lyckas på marknaden Fokus på idéer med havets resurser och havsmiljön i centrum
Det marina vattenbruket ett fokusområde för mare novum
Stimulera nytänkande och innovationer inom vattenbruksområdet
Initiativtagare till Nationella Vattenbrukskonferensen 2009 och 2010.
6
• Utveckling av hållbara foder • Hälsa och välfärd hos odlad fisk
Kristina Snuttan Sundell
• Mikroorganismer som foder för fisk
• Tarmen som första försvarslinje
• WEALTH
• Aquafunc
• Aquagenome
• Aquamax
• LIFECYCLE
•SMOLTPRO
Utveckling av ny teknik för havskräft‐odling och ‐fiske
Susanne Eriksson
FP7 EU‐projekt Samarbete mellan forskare, fiskeorganisationer och yrkesfiskare i Sverige, Norge, Irland och Storbritannien
Odling av havskräfta
Mål:
Odling och stödutsättning
Förbättrade beten och burar
Långtidsförsök med kräftföda (=bete el. utkast)
a)
b)
Idag: mestadels trålning, lite burfångade
Framtida scenario: utökad burfångst
samt odling och ”rancher”
7
Oceanografiska belastningsmodeller för vattenbruk
Anders Stigebrandt
MOM – Miljöövervakningssystem för vattenbruk
används för att beräkna bärkraftighet i Norska fjordar
8
Agro-Aqua kretslopp
av närsalter
En levande mussla
innehåller cirka
1 % N och 0,1 % P.
Musselodling =
kretsloppsmotor
Odd Lindahl
Närsalter till havet:
80% diffusa källor,
20% från punktkällor.
Illustration: Maj Persson
9
Institutionen för Kemi och Bioteknik - Avdelningen för Livsmedelsvetenskap
Forskning på ”sjömat”
Processer för att isolera
proteiner och fett från
underutnyttjade marina
råvaror
Fokus: ”pH-skift processen”
Strategier för att bevara
god kvalitet hos marina
råvaror och produkter
Fokus: att förhindra
fettoxidation
Ingrid Undeland
Förändringar hos marina
komponenter (n-3
fettsyror, proteiner)
under gastrointestinala
betingelser
Studier av bioaktivitet hos
isolerade marina
komponenter, samt studier
av hälsoeffekter från en
fiskinnehållande diet
Nationella representanter i WEFTA (West European Fish Technologists Association). Värd för WEFTA 2011 27-30/9 Göteborg
Tack för att ni lyssnade!
10