Transcript 1 - Terveyskirjasto

Hjärninfarkt
Riskfaktorer
Uppdaterad 6.6.2011
Följande faktorer som ökar risken för hjärninfarkt kan du påverka själv:
Fler friska levnadsår går förlorade på
grund av hjärninfarkt än på grund av
någon annan sjukdom. Misstänker man
hjärninfarkt ska man snabbt ringa det
allmänna nödnumret 112. Att snabbt
söka sig till vård är ytterst viktigt,
eftersom blodproppsupplösande
behandling bör sättas in under de första
timmarna. Hjärninfarkter kan förebyggas
effektivt genom att ta itu med de centrala
riskfaktorerna.
Vad betyder cirkulationsstörningar
i hjärnan, stroke, hjärninfarkt och TIA?
Cirkulationsstörningar i hjärnan är en
gemensam benämning på störningar i
hjärnans blodcirkulation som orsakar
förbigående (TIA) eller långvariga
neurologiska symptom.
Stroke innebär störningar i hjärnfunktionerna som beror på hjärninfarkt,
hjärnblödning eller blödning under hjärnans
spindelhinna (subaraknoidalblödning eller
SAB).
Hjärninfarkt talar man om då en
förträngning eller propp i hjärnans blodkärl
gör att en del av hjärnan får syrebrist och tar
bestående skada. Proppen kan uppstå
genom att blod koagulerar i den förträngda
hjärnartären, men ofta har proppen
transporterats dit med blodet från till
exempel hjärtat eller en halsartär.
TIA (Trancient Ischemic Attack) är
plötsliga, kortvariga symptom i hjärnverksamheten eller synen som beror på
blodcirkulationsstörningar i hjärnan eller
näthinnan och som inte orsakar bestående
skada. Attacken varar vanligen under en
timme, oftast 2–15 minuter. Då har inte
heller stockningen i artären varit långvarig.
Förhöjt blodtryck är den viktigaste
påverkningsbara riskfaktorn för hjärninfarkt.
Det allmänna målet för blodtrycksbehandling
är ett tryck på högst 140/85 mmHg, men hos
personer som haft stroke eller hjärtinfarkt,
diabetiker och personer med njursjukdom är
målet lägre, nämligen under 130/80 mmHg.
Totalkolesterolet i blodet borde hållas
under 5 mmol/l och LDL-kolesterolet under
3 mmol/l, hos högriskpatienter ännu lägre
(under 4.0–4.5 och under 2.0–2.5).
Rökning fördubblar risken för cirkulationsstörningar i hjärnan. Var femte hjärninfarkt
beror på rökning. Även rikligt bruk av alkohol
och drogmissbruk ökar risken för blodproppar.
Övervikt är riskfyllt också med tanke på
hjärnans blodkärl. Motion minskar risken för
både cirkulationsstörningar i hjärnan och
andra hjärt- och blodkärlssjukdomar.
Dessutom ökar risken för hjärninfarkt med
bland annat högre ålder, manligt kön,
ärftliga faktorer och klimakteriet.
Hjärninfarkt slår till oväntat
Hjärninfarkt slår ofta till helt oväntat och
symptomen når sin topp inom några minuter
eller timmar. Den insjuknade är vanligtvis
vid medvetande, men märker inte
nödvändigtvis själv sina symptom, som kan
bestå av syn- och talstörningar, kraftlöshet
eller känslolöshet i ben eller armar eller
hängande mungipa. Man måste genast söka
sig till sjukhusets jourpoliklinik så att man vid
behov kan sätta in blodproppsupplösande
behandling.
www.kaypahoito.fi/web/svenska/patienter
1
Också övergående symptom, alltså så
kallade TIA-attacker, bör undersökas
snarast. Vid en TIA-attack uppstår inga
bestående neurologiska skador och
symptomen går om helt, men en TIA-attack
är ofta en varning om risk för allvarligare
förträngning och hjärninfarkt.
Snabbt till vård, ring 112
Det är av största vikt att genast ringa
nödnumret 112 så man får snabb ambulanstransport till sjukhusets jourpoliklinik (inte till
hälsocentralen), eftersom den blodproppsupplösande behandlingen bör komma igång
inom några timmar.
Akut behandling: upplösning av
blodproppen och förebyggande av
nya
Då patienten anländer till sjukhuset tar man
först reda på om det är frågan om en hjärninfarkt. Hjärninfarkt och hjärnblödning kan
ha liknande symptom, men de går att skilja
åt genom dator- och magnetundersökning
av hjärnan.
Om ett blodkärl stockats av koagulerat blod
löser man upp proppen om möjligt. I
speciella fall kan andra åtgärder övervägas
för att återställa blodcirkulationen och dessa
brukar genomföras vid universitetssjukhusen.
Alla patienter får förebyggande medicinering
för att förhindra nya proppar. Medicinerna
minskar blodets benägenhet att koagulera
och bilda proppar (ASA, alltså acetylsalicylsyra som finns i till exempel Aspirin,
dipyridamol, klopidogrel eller varfarin). Ofta
behövs också blodtrycks- och kolesterolmedicinering. Kirurgisk behandling av
förträngning i halsartären kan också
förebygga nya hjärninfarkter.
specialiserad på akut behandling och tidig
rehabilitering vid cirkulationsstörningar i
hjärnan.
Tidig rehabilitering lönar sig
Tidig rehabilitering garanterar det bästa
resultatet. För varje hjärninfarktpatient görs
redan på akutsjukhuset en bedömning av
rehabiliteringsbehovet, så fort patientens
tillstånd stabiliserats. Rehabiliteringen
fortsätter även efter sjukhusvården enligt
patientens individuella situation och behovet
av fortsatt rehabilitering bedöms
regelbundet.
Lägesbehandling inleds genast och man
fäster då särskild uppmärksamhet vid lägesbehandling och rörelseterapi för de leder
som redan påverkats negativt. Även annan
aktiv rehabilitering sätts in så fort det är
möjligt. Behovet av fysioterapi, ergoterapi,
talterapi och sväljningsterapi bedöms
individuellt för varje patient och sätts in som
en del av den multiprofessionella
rehabiliteringen.
Hjälpmedel kan underlätta de dagliga
sysslorna. Behovet av olika hjälpmedel
förändras med tiden, så situationen måste
bedömas på nytt regelbundet, till exempel
vid hembesök.
I samband med cirkulationsstörningar i
hjärnan drabbas i något skede ungefär
hälften av patienterna och ofta också
anhöriga av depression, som ofta förblir
odiagnostiserad och obehandlad.
Depression som upptäcks kan behandlas.
Tre månader efter stroken har 50–70 % av
patienterna återhämtat sig så att de kan
fungera självständigt i det dagliga livet, 15–
30 % har bestående handikapp och cirka 20
% behöver institutionsvård.
För att garantera bästa möjliga slutresultat i
sjukhusvården vårdas patienter som haft
hjärninfarkt om möjligt på en enhet
www.kaypahoito.fi/web/svenska/patienter
2
Hjärninfarkt och körförmåga
Bilkörning är inte tillåtet under de närmaste
3–6 månaderna efter en hjärninfarkt,
beroende på hur allvarlig infarkten var.
Bedömning av körförmågan för att återfå
körtillståndet görs då rehabiliteringen
framskrider. Efter den första TIA-attacken
räcker det vanligen med en månads
körförbud.
Uppföljning i primärvården
Patienter som drabbats av hjärninfarkt och
som fått bestående skador är högriskpatienter. De rekommenderas fortsatt
regelbunden uppföljning och bedömning av
rehabiliteringsbehovet minst en gång per år,
samt rehabiliteringsåtgärder enligt behovet.
Cirkulationsstörningar i hjärnan
i siffror
I Finland är cirkulationsstörningar i hjärnan
den fjärde vanligaste dödsorsaken, efter
kranskärlssjukdom, cancer och demens.
Årligen dör cirka 1 800 män och 2 600
kvinnor på grund av cirkulationsstörningar
I hjärnan.
Denna patientversion är reviderad utifrån
Finska Läkarföreningen Duodecims God
medicinsk praxis -rekommendation av
redaktör Kirsi Tarnanen, som ansvarar för
patientversionerna. Den är granskad av
ordföranden för arbetsgruppen som
utarbetat rekommendationen, professor
Perttu Lindsberg, neurolog Tiina Sairanen
på HUCS neurologiska klinik och God
medicinsk praxis -redaktör Piia Vuorela på
Borgå sjukhus. Översättningen till svenska
är gjord av hälsovårdare Carina Loman,
och bekostad och granskad av Finska
Läkaresällskapet.
Ansvarsbegränsning
God medicinsk praxis -rekommendationerna
är sammandrag gjorda av framstående
experter gällande diagnostik och behandling
av bestämda sjukdomar. De ersätter inte
läkarens eller annan hälsovårdspersonals
egen bedömning av vilken diagnostik och
behandling som är bäst för den enskilda
patienten då behandlingsbeslut fattas.
År 2007 drabbades i Finland 14 600
personer av hjärninfarkt. Eftersom en del av
patienterna drabbades på nytt samma år var
det sammanlagda antalet hjärninfarkter
17 100.
Fler än hälften av strokefallen drabbar
personer över 75 år och i den åldersgruppen
finns fler kvinnor än män. Eftersom risken
att drabbas av cirkulationsstörningar i
hjärnan ökar kraftigt med åldern kan man
befara att antalet hjärninfarktpatienter
kommer att öka då befolkningen åldras, om
inte förebyggandet lyckas bättre än nu.
www.kaypahoito.fi/web/svenska/patienter
3