Sammanställt av: Carolina Wenerholm, genderfocus

©Copyright Mindset AB. All rights reserved 2010.

Innehåll

Lika men ändå olika Vandring genom livet Normer & värderingar styr vad vi gör & förväntas göra Manligt och kvinnligt i arbetslivet? Till slut Referenser 3 4 7 8 12 13

2 ©Copyright Mindset AB. All rights reserved 2010.

Kvinnor och Män

-

för medveten effektivitet

Lika men ändå olika

Ökad effektivitet och strategisk utveckling för ett företag eller organisation kan på ett kostnadseffektivt sätt uppnås helt enkelt med medvetenhet om människors olikheter, såväl i förutsättningar som i faktiskt beteende. Erfarenheten visar att mångfald i ett arbetslag ökar bland annat trivsel, effektivitet, produktivitet och lönsamhet. Den mest avgörande skillnaden mellan människor, allt annat lika, är den mellan kvinnor och män. Det är den vi tittar på här.

Rättvisa vs effektivitet

Att vi människor är olika är en sak. Att vi är lika värda är en annan sak. Att kvinnor och män är lika inför lagen är det ingen som bestrider. Det fastslogs 1948 i FNs Deklaration om de Mänskliga Rättigheterna. Att kvinnor och män är olika som kat egorier kan generellt accepteras på biologisk reproduktiv nivå, och beskrivs som könsskillnader. Att vi är olika på andra sätt debatteras. I Sverige har fokus för jäm ställdhetsarbetet varit det lika värdet, med ett rättighetsperspektiv som grund, vilket varit en viktig förutsättning för utveckling av välfärdsstaten i Sverige. På papper har vi kommit långt, och vi har under många år rankats som bland de bästa i världen vad gäller ambitionen att uppnå kvinnors och mäns lika delaktighet i samhällsutvecklin gen. Men statistiken visar fortfarande på olikheter, både vad gäller rena rättviseas pekter (som olika lön för lika arbete eller förekomsten av könsbaserat våld) som att kvinnor och män föredrar olika saker, ser olika saker, gör olika saker, beter sig olika. Oavsett förklaringsmodell, som det finns många av, kan man observera att kvinnor och män lever olika liv och har olika förutsättningar att göra det de vill. Statistiken är fortfarande otvetydig. Kan en medvetenhet om olikheter användas för strategiskt utveckling, utan att för den skull tumma på rättvisan? Det är vi övertygade om. Det är till och med så att just en medvetenhet om olikheter som följs av medveten handling är ett av det mest strategiska verktyg ett företag eller en organisation kan använda för att effektivisera sin verksamhet och öka sin lönsamhet och samtidigt bidra till rät tvis och hållbar utveckling.

3 ©Copyright Mindset AB. All rights reserved 2010.

• 1. 2. Medvetenhet om- och anpassning till olikheter vad gäller kvinnors och mäns, flickors och pojkars olika liv: Ökar effektiviteten. Medvetenhet om olikheter gör att vi kan anpassa verksamheten därefter, såväl i det interna som i det externa arbetet.

Ökar möjligheten till rättvisare villkor. Alla människor är lika värda; medvetenhet om olikheter ska inte främja stereotypa roller, men istället ta hänsyn till olikheter så att såväl kvinnor som män har samma förutsättningar att leva ett rättvist, innehållsrikt och jämställt liv.

Vandring genom livet

Hur kan det komma sig att det blir olika när vi faktiskt har en lagstiftning som ska garantera lika villkor? Det finns många olika förklaringsmodeller och politiska ideolo gier som debatterar detta. Det intressanta är dock att observera på kategorinivå hur det ser ut för den lilla flickan som utvecklas till kvinna liksom för den lille pojken som utvecklas till man. Självklart finns det även andra identiteter, framför allt kopplat till sexuell identitet, och en del talar om ett tredje kön, men här fokuserar vi på de två stora kategorierna av mänskligheten, att vara kvinna och att vara man. Att det finns undantag på individnivå är självklart.

Barndom

Från det ögonblick barnet föds behandlar vi det nyfödda barnet olika, även om vi medvetet försöker låta bli. Pojken gråter: ”Han vill någonting, han är arg”. Flickan gråter: ”Hon är ledsen, jag ska ta hand om dig” . Det är fortfarande vanligare att an passa klädstil i förhållande till barnets kön; att ta på blå kläder på en flicka är ok, men att klä en pojke i spets och rosa? Hur många gör det?. Pojkar får fortfarande höra att de inte ska gråta, ”det gör inte riktiga pojkar”. Att flickor gråter och visar känslor är inte lika farligt, det är snarare förväntat. Redan på daghemmet avbryts flickornas lek för att de ska hjälpa till. Pojkarna kan koncentrera sig på sin lek utan avbrott. Vad lär barnen sig av det?

I skolan behandlas barnen fortsatt olika visar internationell forskning. Lärare minns till exempel lättare pojkars namn än flickors. Oftast illustreras exempel från pojkars liv snarare än flickors. När lärare rättar prov blir svaren olika beroende på om det är ett flicknamn eller ett pojknamn och omedvetet tolkar läraren in svaren olika. 4 ©Copyright Mindset AB. All rights reserved 2010.

På historielektionerna får barnen höra om manliga hjältar och manliga författare. När det blir oroligt i klassrummet får oftast pojkarna rollen som de stökiga. Lugna flickor placeras bredvid stökiga pojkar. Vad lär sig pojkarna respektive flickorna av det? Sam tidigt svarar pojkar oftare på frågor utan att vänta på tilltal och utan att alltid veta sva ret, men de tar och får chansen att resonera sig fram. Flickor väntar oftast på att bli tillfrågade och svarar när de är säkra på rätt svar. Pojkarna lär sig med andra ord att resonera och att de har tid till det. Flickor får mindre tid och inte samma uppmuntran att resonera fast de inte kan. De lär sig att de måste vara duktigare än pojkarna för att höras. Det påverkar naturligtvis självkänslan. Tidsstudier visar att lärarna använder 2/3 för att tala själva. Av den resterande 1/3 av tiden används 2/3 av pojkarna. Om man medvetet ändrar tidsanvändningen till lika användning av tiden för flickor och pojkar uppfattar både pojkar och flickor, och lärare, att flickor dominerar, trots att det i verk ligheten är jämt. Samma tidsstudier kan göras senare i livet, till exempel på arbetsplat ser som visar på samma resultat. Även vad gäller mental hälsa är det skillnader. Fram till tonåren är psykiska problem vanligare bland pojkar, därefter är det lika vanligt eller vanligare bland flickor. Man kan även se att pojkars symptom är utåtvända, så kallade beteendestörningar, medan flickors symptom oftare är inåtvända och uttrycks i oro, nedstämdhet. Pojkar som bråkar får lättare uppmärksamhet än flickor som är tysta.

Vuxenlivet

Skillnaderna som grundlagts i barndomen fortsätter i vuxenlivet. Unga kvinnor och män väljer olika utbildningar, där de största skillnaderna är inom yrkesinriktad utbild ning: männen är i majoritet inom tekniska utbildningar medan kvinnor finns flest inom pedagogiska och vårdutbildningar. En jämnare fördelning finns inom medie-, natur- och hotell och restaurangprogrammet. Inom de teoretiska utbildningarna är det en relativt jämn fördelning eller dominans av kvinnor, med undantag för den tekniska högskolan som fortfarande är mansdominerad. Antalet kvinnor på högskolenivå har ökat drama tiskt senaste 20 åren vilket borde speglas i ledningsgrupper där formell kompetens efterfrågas. Men ju högre upp i hierarkin man kommer desto färre kvinnor finns.

I vuxenlivet fortsätter män att tala mer än kvinnor vid möten. När de ombeds uppskatta hur mycket de talar så tror kvinnor att de talar mer än de gör och män mindre än de gör. Tidsfördelningen motsvarar det som de lärt sig i skolvärlden. När kvinnor och män söker arbete så bedöms ansökan olika om det är från en man eller en kvinna. Utan namn, eller annan identifikation som visar på kön är bedömningarnas utfall annorlunda. 5 ©Copyright Mindset AB. All rights reserved 2010.

Studier visar även att kvinnor och män tenderar att uttrycka sina meriter olika. Medan männen uttrycker ”Jag har genomfört en förändring, jag kan det”, är det vanligare att en kvinna uttrycker sig som att ”Jag har bidragit till en förändring, vi genomförde den tillsammans”, samt att hon underskattar sin förmåga. Hon måste helt enkelt vara duktig are och veta ”det rätta svaret”. Det lärde hon sig tidigt.

I yrkeslivet finner man i Sverige kvinnor framför allt inom detaljhandel, omsorg och administration; ca 51 % arbetar inom offentlig sektor mot 19% av männen. Männen återfinns framför allt inom tillverknings- och tekniskt inriktade branscher. Könsuppdel ningen minskar dock; det är framför allt kvinnor med hög utbildning som går till mans dominerade yrkesområden. Men färre män går till de sämre betalda kvinnodominerade yrkena. Generellt tjänar kvinnor sämre än män oavsett yrkesområde och kategori och de lägsta lönerna finns inom kvinnodominerade områden. Osakliga löneskillnader är mellan 1-10% där den privata sektorn visar på största gapet. Även om svenska män i allt högre utsträckning tar ansvar för det obetalda arbetet i hemmet är det fortfarande så att kvinnor utför 28 timmar obetalt arbete per vecka att jämföra med 20 timmar per vecka för männen. Det betyder 8 timmar färre, en arbetsdag i veckan, att vila eller göra något trevligt på.

Ålderdomen

På livets höst fortsätter skillnaderna, men i delvis andra termer. Det finns fler kvinnor än män i den äldre befolkningen. Kvinnorna är oftare ensamboende vilket kanske kan förklaras av att de just är fler. Men samtidigt uppger äldre kvinnor (65-84) oftare än män att de har en nära vän. Kvinnor (+75) uppger trots det oftare än män att de lider av depressiva problem och ångest liksom att det är vanligare att kvinnor upplever ohälsa och besvär av långvarig sjukdom. Män har å andra sidan högre dödlighet i alla åldrar än kvinnor. Äldre kvinnor har mer begränsad ekonomi än männen. Män har sämre möjligheter till socialt meningsfylld vardag vilket bland annat kan bero på att det finns få män i personalen på äldreboendet som förstår och tar sig an männens behov. 6 ©Copyright Mindset AB. All rights reserved 2010.

Normer och värderingar styr vad vi gör och förväntas göra

Normer och värderingar styr vad vi förväntar oss av kvinnor, män, flickor och pojkar. Dessa normer och värderingar ändras över tid och i olika sammanhang. En borgerlig ung kvinna vid början av 1900 talet kunde till exempel inte rösta, ansågs mindre värd än sin jämnårige bror, förväntads vara sedesam, mjuk och så vidare. Förväntningarna på en arbetarkvinna vid samma tid var annorlunda. Motsvarande kvinnor idag har helt an dra förväntningar på sig liksom andra möjligheter, dock fortfarande annorlunda mot den jämnårige brodern. Vi förväntar oss likaså olika saker av en ung man i jämförelse med en äldre man. Oavsett om vi vill eller inte så förväntar vi oss olika saker av kvinnor och män och vi behandlar därför varandra olika. Identiteten påverkar vad vi kan göra och vad vi förväntas kunna göra, vilken roll vi har och vilken roll vi förväntas ha i olika faser i livet och i olika sammanhang. Vår identitet byggs och påverkas av en komplex sam manflätning av olika sociala variabler såsom kön, ålder, etnicitet, sexuell läggning, klass, kultur, religion, ekonomisk status med mera. Byt ut en variabel så ändras förutsättnin garna och förväntningarna på vad vi kan göra och vilken roll vi får och tar i samhället. Den variabel som ger störst utslag är kön. Allt annat lika så är skillnaderna störst mellan kvinnor och män, flickor och pojkar.

Som person har vi olika egenskaper, en del betraktas som ”kvinnliga” och en del som ”manliga”. En sammanvägning av till exempel ”manliga” egenskaper leder till stereotyp er som inte är intressanta, men som är bra att vara medveten om då det vare sig vi vill eller inte påverkar våra föreställningar om män och kvinnor som individer. Däremot kan man konstatera att på aggregerad nivå finns olikheter som är bortom stereotyper, och som är olika starka hos olika personer. Det finns många olika förklaringsmodeller till varför det finns skillnader. En vanligt förekommande modell är maktanalysen, eller ”könsmaktsordningen” där mäns struk turella överordning ses som förklaring till framför allt orättvisorna. Överordningen ut trycks på samhällsnivå (makro nivå) som kvinnoförtryck i till exempel diskriminerade lagstiftning, icke lika löner, På organisations- eller familjenivå (meso nivå) uttrycks det i manlig dominans (män använder mer tid, tar mer plats) och får naturligtvis utslag på individnivå där individen lär sig och påverkas av vad som sker runtomkring. En an nan modell tar fasta på den psykosociala identitetsutvecklingen som hävdar att flickor 7 ©Copyright Mindset AB. All rights reserved 2010.

utvecklar det ”relaterande jaget” och pojkar det så kallade ”autonoma jaget” beroende på relationen till framför allt mamman redan vid födseln. Flickan föds och ”är lika mam man” och jämförs och jämför sig själv ständigt, symbiosen förlängs, medan pojken ”är inte av samma sort som mamman”, och därigenom tidigt behandlas som mer autonom; symbiosen med mamman är kortare. Närheten till pappan har naturligtvis betydelse för såväl flickan som pojken. Det finns även de som hittar förklaring i genetiken, där det också finns intressant forskning på beteende, hormonell inverkan med mera. Oavsett hur mycket i våra olikheter som är arv eller miljö så kan vi konstatera att på aggregerad nivå är vi olika, har olika förutsättningar samtidigt som det alltid finns individuella undan tag. Det är det vi vill åt.

Manligt och kvinnligt i arbetslivet?

Stereotyper vs olikheter

De flesta arbetsplatser är uppbyggda utifrån manliga normer - inte nödvändigtvis för att avsiktligt hindra kvinnor i arbetslivet, utan för att de byggdes upp i en tid när kvinnor yrkesarbetade i ringa omfattning. Idag yrkesarbetar kvinnor i stort sätt i samma utsträck ning som män, Därför blir det viktigt - för både kvinnor och män - att lära sig mer om “det andra” könets kultur och förhållningssätt. Då går arbetet smidigare och de mänskliga – det vill säga de så kallade manliga och de kvinnliga - resurserna används optimalt. Och viktigast av allt vi kommer alla att trivas och känna hemhörighet i arbetslivet.

Mycket av jämställdhetsarbetet har fokuserat på lika rättigheter, och i det arbetet har vi kommit långt, på så kallad makronivå. Däremot kvarstår mycket att göra på meso - och individnivå, och där kan man inte komma vidare om man inte tar hänsyn och ser till de skillnader som finns, oavsett vad de beror på och utan att förstärka stereotypa och häm mande könsroller. På kategorinivå visar forskning och studier såväl i Sverige som inter nationellt på olikheter mellan kvinnor och män. Vi vill uppmärksamma att det är något vi bör ta hänsyn till så att både kvinnor och män kan få ett rikare liv och tillgång till alla sina sidor.

Relationer

Forskning visar att män och kvinnor förväntar sig olika saker av relationerna på arbet splatsen. Män gör gärna åtskillnad mellan privatliv och arbete, medan kvinnor gärna upprättar känslomässiga och personliga relationer. Kvinnor behöver generellt ett mer 8 ©Copyright Mindset AB. All rights reserved 2010.

personligt och känslomässigt sammanhang för att arbetet ska kännas meningsfullt, med möjligheter att stämma av det hon uträttar mot andra personer.

Målinriktat arbete

Studier i hur kvinnor och män förhåller sig till målinriktat arbete visar att män generellt studerar målet, fokuserar och satsar på den rakaste vägen mot det, utan att egentligen stämma av med andra. De lärde sig tidigt att de kan koncentrera sig utan att bli avbrut na. Kvinnor däremot tenderar att studera målet, men därutöver även bedöma vad som sker runtomkring, stämmer av med andra och följer en krokigare väg. Det kan uppfattas som rörigt av män. Medan den ”rakare” vägen kan av kvinnor uppfattas som klumpig och hänsynslös. Det ena är inte sämre eller bättre, bara olika vägar, men det kan skapa frustration hos kollegorna om man är van vid ett visst förhållningssätt.

Möten

Män och kvinnor tenderar att föredra olika tillvägagångssätt när de diskuterar. Män tenderar att bli uppgiftsinriktade genom att beta av punkt efter punkt, medan kvinnor kan anses agera mer ostrukturerat genom att diskutera fram och tillbaka, vika ut i olika associationer, upprätta relationer mellan olika aspekter av frågan. De skilda problemlös ningsstrategierna kan vålla stor irritation. Kvinnor känner sig lätt oengagerade i en ”tra ditionell” struktur, och uppleva männen som fyrkantiga. Kvinnors utvikningar kan också uppfattas som ovidkommande av män. Män i ett kvinnodominerat möte kan uppleva frustration att man aldrig kommer till skott. Männens försök till att skapa linjär struktur kan bli ifrågasatt, eller i bästa fall ge nya associationer. Kvinnors och mäns användande av tid i ett möte följer samma mönster som i skolmiljön.

Chefer

I den manliga kulturen ser sig männen som individer i en hierarki eller rangordning. Livet är mer präglat av tävling. Män tävlar gärna inbördes och det förstärker kamratskapet män emellan. Hög status i den manliga kulturen har den som talar om vad som gäller och som ger besked. Däremot är det låg status att behöva fråga om något. Den kvinn liga kulturen präglas av samhörighet, delaktighet. Viktigast av allt är att höra till, att vara en i en helhet. Hög status i kvinnokulturen är därför att vara omtyckt i gruppen, och låg status att uppträda som om man vore förmer än övriga i gruppen, t ex genom att ac ceptera att bli chef över forna arbetskamrater. Kvinnor har ett mer kluvet förhållningssätt till hierarkier än män. Därför uppstår oftare konflikter när kvinnor blir chefer i kvinno dominerande områden.

9 ©Copyright Mindset AB. All rights reserved 2010.

Samma beteende hos en chef gentemot anställda kan tolkas olika om chefen är man eller kvinna. En manlig chef uppfattas positivt om han har handlingskraft, struktur, har förmåga att fatta obehagliga beslut. Men en kvinna som har samma beteende betrak tas lätt som kylig och dominant. Den kvinnliga chefen förväntas vara omhändertagan de, och lyhörd, ”den goda modern”, särskilt av kvinnliga medarbetare. En strategi från kvinnliga chefer att hantera detta kan vara att helt vända sig från de känslomässiga förväntningarna och istället bli en ”supermanlig chef”. Det är synd för att personen går kanske mer eller mindre emot sina värderingar och upplevs därför inte som lika trovär dig och stressas dessutom mer. Alltmer efterfrågas dock de känslomässiga aspekterna av ledarskap som viktiga för klimatet på arbetsplatsen, både vad gäller män som kvin nor som är chefer. I internationell miljö uppskattas ofta svenska chefer, vare sig de är kvinna eller man, just för att de tillåter sig ett ”mjukare” ledarskap.

Är någon av dessa ledarstilar fel? Nej det går inte att säga, vi måste snarare ta ac ceptera att de finns och utnyttja dem på bästa sätt. Det kan också vara så att det finns män som är mer ”kvinnliga” i sitt sätt, liksom en del kvinnor som har starkare ”man liga” drag, med andra ort, det finns många variationer och enskilda undantag. Genom bättre kunskap om skillnader i kulturer i arbetslivet, på gränsen till stereotypa, skapas förutsättningar för i god menig bättre förstålelser för varandra och för bättre användning av mänskliga resurser.

Ju högre upp i hierarkin desto färre ledare är kvinnor trots att kvinnor är lika eller mer välutbildade än män. De formella hindren finns inte såsom till exempel lagstiftning eller utbildning. Däremot har man kunnat visa att hindrande faktorer är slutna manliga nätverk, där man rekryterar, befordrar och värderar människor utifrån den egna ideal bilden; systemet bevaras och förblir homogent. Mäns och kvinnors föreställningar om hindrande faktorer är intressant nog olika: Mäns föreställningar om kvinnor är: kvinnors ansvar för familjen, kvinnors brist på självförtroende, kvinnor saknar kompetens, kvin nor vill inte bli chefer. Medan kvinnors egna inställningar är: inte våga, för höga presta tionskrav, inte kunna kombinera karriär med familjeliv.

10 ©Copyright Mindset AB. All rights reserved 2010.

Kommunikation

Det finns även skillnader i mäns och kvinnors kommunikation. Flickor lär sig generellt att tala tidigare än pojkar och de är språkligt överlägsna långt upp i skolåren. Flickor är vidare överlägsna pojkar i stavning och grammatik skoltiden igenom. I en under sökning i skolmiljö undersöktes skillnader mellan manliga och kvinnliga lärares kommu nikation med sina elever i år 6-9. Resultaten visade att eleverna helst kommunicerade med en lärare av samma kön som de själva. De kvinnliga lärarna kommunicerade nästan lika mycket med både flickor och pojkar medan hälften av de manliga lärarna nästan enbart kommunicerade med pojkar. Pojkar fick mest tillsägelser oavsett kön på lärare. Initiativ till kommunikation togs i större utsträckning av eleverna än av lärarna. Flickor som ville kommunicera gjorde det ibland ensamma med läraren till skillnad från pojkarna som tog kontakt med läraren inför hela klassen. De flesta lärarna tyckte att de hade en god kommunikation med eleverna.

Man har även kunnat konstatera att kvinnor har ett livligare intonationsmönster, att deras tal innehåller få tvekljud och pauser och att de talar snabbare än män. En del har velat förklara detta med att kvinnor har en mindre lungvolym och ett annat and ningsmönster (de skulle andas oftare och grundare än vad männen gör). En följd av det här skulle vara att de skulle känna sig tvingade att tala hastigt och med så mycket uttryck som möjligt på ett enda andetag eftersom de vet att luften inte räcker så länge. En annan förklaring är att kvinnans traditionella roll i samhället gjort att hon utvecklat röstuttryck som passar för närrelationer och som syftar till kontakt mellan talare och lyssnare. En annan teori är att kvinnor talar livligare och snabbare på grund av att de i offentliga sammanhang ofta avbryts eller uppmanas att tiga. Såväl forskning som erfar enhet har vidare visat att män i offentliga sammanhang talar både längst och oftast. Andra studier visar att för män är verbal aggressivitet ett naturligt sätt att strukturera en diskussion, medan kvinnor lätt tar allt sådant personligt och lätt tystnar i protest. Män har inte lika vårdat språk som kvinnor och är inte lika korrekta i sitt uttal. Män ändrar inte heller sitt tal efter situationen lika lätt som många kvinnor gör. Typiskt är att män inte ger samtalsstöd lika ofta som kvinnor och håller inte kommunikationen levande med frågeställningar som ”eller hur” och ”inte sant” eller hummanden” som kvinnor ofta 11 ©Copyright Mindset AB. All rights reserved 2010.

gör, vilket kan leda till missförstånd. Män tror att kvinnor håller med då de nickar, när de i själva verket bara uppmuntrar männen till att fortsätta tala, och kvinnor tror att männen inte lyssnar då inte ger något samtalsstöd. Att ställa frågor kan också betyda olika saker för kvinnor och män. För män är frågor en begäran om information, medan de för kvinnor ofta är ett medel att hålla diskussionen i gång. Män kan då komma att uppfatta kvinnor som mycket okunniga, medan mäns tystnad tas som tecken på säker- och kunnighet. Kvinnor talar ofta mer konkret än män, och illustrerar sitt tal med många belysande exempel. Kvinnor använder ett enkelt språk, med enkla sats konstruktioner och korta meningar. Män gör klara sakframställningar och samman fattningar. Män tillåter sig att tala tillräckligt starkt och använder ofta ett lugnt tempo. Män avbryter andra talare oftare än kvinnor och begär och får ordet oftare än kvinnor. Det uppmuntras de till redan som pojkar.

Till slut

Kan det här vara något? Är det inte rimligt att medvetenhet om skillnader vare sig de gäller orättvisa villkor eller i beteende eller kommunikation kan ge en bättre förståelse för varandra, förbättra relationer och arbetsmiljö? Erfarenheten är otvetydig i att ett medvetet arbete med mångfald och jämställdhet ger bredare rekryteringsbas, gör det lättare att behålla kvalificerad arbetskraft, ger bättre image, bättre omvärldsrelationer samt ökar kreativiteten, produktiviteten, effektiviteten och lönsamheten.

Öppna ögonen. Genom att observera hur situationen ser ut på arbetsplatsen och i hemmet kan man ta ett första steg. Sen kan man förfina arbetet med strategiska verk tyg. Det är bara att börja.

12 ©Copyright Mindset AB. All rights reserved 2010.

Referenser

Backlund, B. Inte bara ord. En bok om talad kommunikation. Studentlitteratur, Lund, 1991 Eklundh, Mats, Det var inte så jag menade, UPC, Lunds Universitet, Sverige http://ww.lu.se/upc/upc.bl.1997/3hofmanbang.html Forsell, Linda, Kandidatuppsats Växjö Universitet, 2007, Kvinnoforum, Gender Management, 2007.

Kvinnoforum, Gender Training of Teachers, A manual for Norwegian Refugee Council’s Gender Training in Georgia. 2004 Lindgren, Håkan, Dator ser skillnad på manligt och kvinnligt språk, http://www.agamem non.se/Essaer/DatorSerRam.html

Nutek, Jämställdhet och lönsamhet, 1999 Roth, Ann-Katrin, Jämställdhetsboken, Norstedts Juridik 1996 och 2007 Socialstyrelsen, Jämställd socialtjänst? Könsperspektiv på socialtjänsten, 2004.

Tannen, Deborah, Du begriper ju ingenting, 1993 Women 2 Top, www.women2top.netv

13 ©Copyright Mindset AB. All rights reserved 2010.