Transcript nytt från KEFU - Lunds universitet

€
nytt från KEFU
Två uppsatser delar på priset i
KEFUs uppsatstävling
December
2014
Lär sig kommuner­
na något av sina
konkurrenter?
I vilken utsträckning utnyttjar kommunerna konkurrens för att utveckla
sina egna verksamheter till att bli bättre
och billigare? Det ska Hans Knutsson
och Anna Thomasson ta reda på i ett nyligen påbörjat forskningsprojekt inom
det nationella kommunforskningsprojektet (Natkom 2).
Patrik Lundberg och Sara Lundin tog emot priset för de två vinnande uppstaserna vid ett
KEFU-seminarium den 12 november. I mitten KEFUs Mikael Hellström.
KEFUs pris på totalt 20 000 kronor för
bästa uppsats inom kommunal ekonomi
delas i år lika mellan två uppsatser.
Den ena av vinnaruppsatserna, Regionplaner i Skåne – Är regionplaner ett
verktyg för hållbar samhällsutveckling i
Skåne är skriven av Patrik Lundberg
och Charlotte Olsson, avdelningen för
Fastighets­vetenskap, Institutionen för
teknik och samhälle vid Lunds Tekniska Högskola.
Ett utdrag ur juryns motivering:
”I denna uppsats ställer uppsatsförfattarna sig frågan om regionplaner
kan vara något för Skåne. Författarna
konstaterar att en regionplan ger ett
antal fördelar framför mellankommunala samarbeten. Framförallt då
en starkare grund genom den juridiska anknytningen. För att realisera
dessa ambitioner krävs förankring
och deltagande från kommunerna
och författarna tror dessutom att en
lagändring krävs för att skapa större
genomslagskraft. Författarna ställer
sig dock frågande till om Skåne är ett
tillräckligt homogent område för en
regionplan.
Uppsatsen behandlar ett ämne
med hög relevans och beskriver på ett
förtjänstfullt sätt framväxten av såväl
planeringsteori som planeringspraktik”.
Det andra vinnande bidraget är
Ekonomiska incitament i primärvården
och dess konsekvenser – en jämförande
studie mellan Sverige och Nederländerna, författad av Sara Lundin, Nationalekonomiska institutionen vid
Lunds universitet.
Här motiverar juryn sitt beslut
bland annat med att uppsatsen är väl
disponerad och inte minst analysen
är spännande att ta del av. Vidare har
uppsatsens slutdiskussion bärighet för
den situation som råder för de skånska beslutsfattarna. En spännande
slutsats som författaren drar är att
primärvården som vakt till resterande
vård inte behöver vara kostsam. Författarna argumenterar för att en satsning på primärvården kan vara en god
idé för att möjliggöra ökat vårdutnyttjande utan alltför stora kostnadsökningar som följd.
I debatten talas det mycket om privata alternativ i svensk välfärd och
mycket handlar om valet mellan att
bedriva verksamhet i privat eller offentlig regi och om hur vinster i välfärden ska hanteras.
– Men bland annat studier inom
behavioural economics visar att våra
bevekelsegrunder för att fatta beslut
är ganska enkla och att vi ofta inte är
så rationella som vi tror, säger Hans
Knutsson. Vi kan låtsas ha perfekt
information, men reagerar många
gånger på impulser snarare än fattar
väl övervägda beslut.
Om man till exempel funderar på
att köpa aktier i ett bilföretag och
egentligen inte har tillräckliga kunskaper för att bedöma om det är en
vettig investering är det lätt att man
omedvetet baserar sitt beslut på något
som är lättare att ta ställning till –
som att man tycker att bilarna som
tillverkas är snygga.
På samma sätt menar Hans Knutsson att det finns en risk att politiker
när de ska fatta ett svårt beslut istället
fattar ett lättare beslut – i tron att de
fattar det svåra beslutet. Det skulle
till exempel vara att besluta sig för
att konkurrensutsätta en verksamhet
eftersom man utgår från att konkurrens är bra och leder till bättre och
billigare lösningar. Men tävlar de
konkurrensutsatta kommunala för(forts sida 3)
Högst personligt:
Färre nämnder
– till förmån för full­
mäktigeberedningar och
arbetsgrupper inom KS
Tony Mufic
Chef för lärande och familj
Ängelholms kommun
Vid årsskiftet ansluter sig Ängelholm
till skaran av ett sextiotal kommuner som har förändrat den politiska
organisationen och som konsekvens
av detta även tjänstemannaorganisationen. Förändringen består av färre
nämnder till förmån för fullmäktigeberedningar och arbetsgrupper inom
Kommunstyrelsen.
Bakgrunden till beslutet består
av flera delar och kan kategoriseras
utifrån demokrati och verksamhetsförbättring. Politikerna vill vitalisera
och föryngra politiken. Genom beredningar förväntas yngre politiker
engagera sig kring ett inramat utvecklingsområde. Ett uppdrag i en
fullmäktigeberedning skulle kunna
innebära ett kortare åtagande än fyra
år, vilket skulle underlätta rekrytering
av yngre politiker.
Verksamhetsförbättring innefattar att ge organisationen förändrade
förutsättningar så att den bättre än
tidigare möter de behov som medborgarna har avseende kommunal service.
Tidigare organisatioriska indelningar och gränser har i flera avseenden styrt oss och ibland även begränsat oss i vårt arbete. Gränser som
i de flesta avseenden inte har haft
något egenvärde för den medborgare
som för stunden varit i behov av stöd
eller service. För att möta samtidens
förändrade och kanske till och med
ökade behov av kommunal service
behövs en omprövning av strukturer,
arbetsformer och förhållningssätt.
Tre huvudprocesser är identifierade
och lägger grunden i tjänstemanna-
2
organisationen – samhällsutveckling
hälsa samt lärande och familj.
Kännetecknade för en huvudprocess är att tjänsten till stor del vänder
sig direkt till kommuninvånaren, till
exempel kundtjänst, äldreboende,
hemsjukvård, förskola och skola.
Vilka tankar och funderingar har
jag som chef för huvudprocessen lärande och familj? Jag har formulerat
några frågor för att försöka klargöra
skillnader mot tidigare organisation.
Vilka kritiska moment ska en omorganisation ta sig igenom?
Det politiska beslutet är taget och
gäller, men vilken motivation har respektive medarbetare och arbetsenhet?
Har alla medarbetare tagit till
sig information om förändringen?
Vilken legitimitet har jag som nuvarande skolchef hos medarbetare som
tidigare tillhört socialtjänsten? Vilka
delar i riskbedömningen avseende ny
organisation bör jag vara uppmärksam på? Hur hanterar jag de frågor
medarbetare ställt till mig på informationsmöten om farhågor de har om
exempelvis hierarkisk organisation,
fel inplacering av vissa verksamheter,
olika kulturer som ska sammanfogas
och skillnader i ekonomiska förutsättningar?
Vi är mitt i genomförandefasen
som består av ett femtiotal projekt
som ska vara klara till den 1/1. Elementära delar som att medarbetare
får lön i januari och att det finns en
delegationsordning klarar vi, men
mycket återstår, vilket innebär att genomförandet kommer att ske över tid.
Samtidigt som vi ska få nya strukturer
på plats måste vi starta kulturprocessen som snarare handlar om hur vi ska
arbeta i den nya organisationen. Om
inte det arbetet görs med engagemang
och delaktighet har vi endast bytt
kostym.
Klarar vi av att vara uthålliga? Vi
vet av tidigare erfarenhet kring förändringsarbete att det tar tid. Kommer kommuninvånare, politiker och
medarbetare har tålamod med att det
tar tid innan vi kan skönja förbättrade
resultat såsom kvalitativ kommunal
service, fler ungdomar som fullföljer
sina gymnasiestudier och färre vuxna
i utanförskap. Hur bryter vi ner övergripande förväntningar till konkreta
och uppföljningsbara mål? När kan
politikerna få kvitto på att den nya
organisationen lever upp till ställda
förväntningar? Vad händer om det
drar ut på tiden? Blir det chefsbyten
och nya organisationsförändringar?
Uppstår en ryckighet i ständiga organisationsförändringar finns det stor
risk för att vi nästa gång endast byter
färg på kostymen.
Hur skiljer sig mitt ansvarsområde
från tidigare uppdrag?
Jag har ansvar för fler verksamheter
eftersom individ och familjeomsorg,
verksamhetsområdet för personer
med funktionsnedsättningar och arbetsmarknadsåtgärder tillkommit. Nu
flyttas mitt ansvarsområde märkbart
utanför skolans väggar.
Vad svarar jag när jag får frågan vad
som blir bättre för kommuninvånaren?
Vi kommer att arbeta mot samma
mål som vi har i dag, men den nya
organisationen kommer att underlätta
samarbetet när vi samlar kompetenser
och resurser.
I bästa fall blir vi mer flexibla, effektiva och lyhörda inför det som
förväntas av oss. Strukturer bidrar
med identitet och tillhörighet. Ska
vi bli riktigt bra måste vi fylla den
nya strukturen med ett innehåll som
känns meningsfullt och utvecklande
för såväl individ som kollektiv och
den resan har vi framför oss.
Tony Mufic
(forts från sida 1)
valtningarna med de privata utförarna
om att bli bäst, eller kör man bara
vidare i gamla hjulspår?
I detta projekt är det äldreomsorg
och handikappomsorg som är studieobjekt för att kartlägga och analysera
om, hur och vad kommunala förvaltningar lär sig, eller skulle kunna lära
sig, genom att konkurrensutsätta sina
verksamheter.
En slutrapport med slutsatser från
projektet beräknas vara klar sommaren 2015.
Stort projekt om
vetenskap och be­
prövad erfarenhet
Charlotta Levay, docent i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan, kommer
att medverka i ett stort internationellt
och tvärvetenskaplig forskningsprojekt
som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond .
– För mig kan detta sägas vara en
fortsättning på mitt KEFU-projekt,
där jag gör en jämförande studie av
svenska nationella kvalitetsregister
och motsvarande register i USA, fast
från en annan vinkel, säger Charlotta
Levay, som under senare år har forskat och skrivit mycket om kvalitets­
register i olika sammanhang.
Det nya forskningsprogrammet,
som startar 2015, leds av Nils Eric
Sahlin, professor i medicinsk etik och
tidigare professor i teoretisk filosofi
vid Lunds universitet.
– I detta projekt ska vi från flera
olika håll och perspektiv analysera vad
vetenskap och beprövad erfarenhet
betyder och hur man kan fatta beslut
utifrån dessa begrepp.
Begreppet ”vetenskap och beprövad erfarenhet” har i grunden
påverkat svensk lagstiftning och det
sätt man arbetar på inom flera olika
Modell för matchning i vården
I ett nytt KEFU-projekt ska en modell
för vårdmatchning tas fram som ger
bättre tillgänglighet, bättre koordinering och effektivare resursanvändning
inom hälso- och sjukvården.
Projektet kommer att utföras av universitetsadjunkt Catharina Wingner
Leifland och docent Lars Nordgren
vid Institutionen för Service Management och tjänstevetenskap i Helsingborg och en första etapp beräknas
vara klar i början av 2016.
Bakgrunden är att Sverige har
sämre tillgänglighet i vården än i
många jämförbara länder. I Norden
ligger vi sämst till när det gäller väntetider.
– Det saknas en klar och heltäckande översikt över utbudet av de
tjänster som kan utföras, vilken kompetens som finns och var den finns,
säger Lars Nordgren. Varken den som
remitterar eller patienten känner fullt
ut till vilka vårdalternativ som finns.
Det leder till att patienterna i för
hög utsträckning får sitta hemma och
vänta på ett besked om att infinna sig
på någon vårdmottagning vid en viss
tidpunkt. Och det är fullt möjligt att
det kan finnas tillgängliga resurser i
ett landsting, eller i en region, samtidigt som det finns brist i ett annat.
– Med en bra matchning kan vi
bättre möta vårdbehovet och det ska
ske i dialog mellan remittent och patient. Grundprincipen är att det finns
en efterfrågesida i form av den sökandes vårdbehov som ska matchas mot
en utbudssida i form av tjänster som
utförs av specialiserade vårdenheter.
De två sidorna ska matchas genom
en oberoende matchningsenhet där
man genom att gå in på sin skärm
kan se vilka vårdtjänster som finns
tillgängliga.
– Att på det sättet kunna skaffa
sig en överblick och göra sitt val har
länge varit självklart inom till exempel
flygbranschen, säger Lars Nordgren.
Enligt den nya patientlag som gäller från 2015 stärks patientens ställning och man får bland annat rätt att
välja utförare av offentligt finansierad
öppen vård i hela landet.
– Men hur ska man kunna välja
utan att känna till utbudet?
Matchning finns redan i begränsad
omfattning inom svensk vård till exempel när det gäller organtransplantationer. I USA används matchning
också för att få rätt läkare till rätt
sjukhus. Och i Storbritannien finns
ett webbaserat system som innebär att
patienten fritt kan välja specialist vid
kliniker runt om i landet.
Lars Nordgren
– Syftet med vårt projekt är dels
att undersöka kunskapsläget när det
gäller vårdmatchning i ett nordiskt
och internationellt perspektiv och dels
att ta fram en preliminär modell för
vårdmatchning som ger patienten en
förbättrad upplevd kvalitet i vården
samtidigt som vårdenheterna i landet
blir mer effektiva.
I denna första etapp är målet att se
på vilka parametrar som ska ingå för
att göra denna matchning. Studien
bygger på ett teoretiskt ramverk som
kombinerar service management,
agentteori och organisationsteorier.
Studieobjektet kommer framförallt att vara Region Skåne, men man
kommer också att besöka angränsande landsting och regioner eftersom
avsikten är att modellen också ska
kunna fungera på nationell nivå. Modellen ska också kunna matcha såväl
privat som offentlig vård.
(forts sida 4)
Nytt från KEFU-Skåne utges av R ådet för k ommunalek onomisk forsk ning och utbildning i Sk åne
Ansvarig utgivare:
Adress:
Jan-Å k e Troedsson, ordf KEFU
tel: +46 46 222 49 60
K EFU, Institutet för ek onomisk
Redaktion:
e-post: K EFU@k efu.se
forsk ning, Lunds universitet
M ats B rangstrup (red), Ulf R amberg,
Upplaga: 5 500 ex .
B ox 7080
M ik ael Hellström
Tryck: K epa-Tryck , 2014
220 07 LUND
3
POSTTIDNING
B
V.g. meddela ev. adressändring till
KEFU-Skånes sekreteriat
E-post: [email protected]
(forts från sida 3)
områden. I detta projekt hämtas de
analytiska redskapen från filosofi,
samhällsvetenskap och beslutsvetenskap. Fokus kommer att vara på juridik och hälso- och sjukvård. Avsikten
är också att ta fram ett praktiskt
användbart verktyg för att kunna utvärdera vetenskaplig evidens.
– Det här är ett väldigt spännande
program där vi både har möjlighet
att ställa frågor på ett grundläggande
plan gräva djupt. Det handlar om
grundläggande knäckfrågor som har
stora praktiska implikationer inte
minst inom sjukvården, där verksamheten ska vara grundad i vetenskap
och beprövad erfarenhet, säger Charlotta Levay.
En kurs om kommunal
ekonomi och politik för
förtroendevalda
Idén med denna utbildning är att ge
en bred kunskapsmässig grund inom
framförallt ekonomi och statsvetenskap i syfte att underlätta tillvaron för
den som engagerat sig i det politiska
arbetet. I utbildningen varvas teoretiska moment med inslag där politiker och tjänstemän berättar om sina
erfarenheter av hur arbetet bedrivs i
praktiken.
Kontakta oss gärna för en diskussion
om innehåll och hur vi bäst genomför
programmet i din kommun, inom din
partigrupp eller i någon annan or­
ganisation.
Seminarier våren 2015
Kurser våren 2015
Processorienterad ekonomistyr­
ning
Ekonomi för
verksamhetsansvariga
Medverkande:
Kursledning:
Gert Paulsson, Ek dr., Ekonomihögskolan
vid Lunds universitet
Tid: Onsdag den 25 mars, kl. 13.30–16.30
Plats: EC3:207
Caroline Helsström, Ulf Ramberg och
Mikael Hellström, KEFU och Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Tid: Fredag den 24 april och fredag den 8
maj kl. 09.00-16.30 2015 (observera att det
är två separata kurstillfällen som inte hänger
ihop)
Plats: Betahuset, Ideon, Lund
Skolnedläggningar, medborgar­
dialoger och folkomröstningar
– medborgerlig påverkan på
utformningen av kommunala
skolorganisationer
Medverkande:
Johan Wänström, Ffil. dr,. CKS, Linköpings universitet
Tid: Torsdag den 23 april, kl. 13.30–16.30
Plats: EC3:207
Balanserat styrkort i hälso ochsjukvård
Kursledning:
Hans Knutsson, KEFU och Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Tid: Tisdag den 28 april, 09.00-16.30
Plats: Betahuset, Ideon, Lund
Arbetstid och mening
Medverkande:
Roland Paulsen, ek dr., Ekonomihögskolan
vid Lunds universitet
Tid och plats meddelas senare
Sociala investeringar
Medverkande:
Hans Knutsson, ek.dr., Ekonomihögskolan
vid Lunds universitet.
Tid och plats meddelas senare
KEFU-dagen 2015
– Politikens styrning och
realisering
Närmare detaljer meddelas senare
Hur många komponenter
blev det? – teori och praktik
avseende komponentavskrivning
för kommunala
anläggningstillgångar
Kursledning:
Mattias Haraldsson, KEFU och Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Tid: Torsd. den 7 maj, kl. 09.00-16.30
Plats: Betahuset, Ideon, Lund
Ekonomi för kommunal­
teknikern – det du måste veta
om redovisning på en teknisk
förvaltning
Kursledning:
Mattias Haraldsson, KEFU och Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Tid: Torsd. 21 maj, kl. 09.00-16.30
Plats: Betahuset, Ideon, Lund
God jul och gott nytt år tillönskas våra läsare!
4