Transcript Nr 4:2012 - WED

Vi Nattvandrare
En medlemstidning från RLS-Förbundet
Rätt järnnivå i hjärnan viktigt!
Neurologiska vården ett lotteri!
Har du rätt ljus i vintermörkret?
4
2012
Sid 1
INNEHÅLL
Sida
Diabetes - vad ska man äta?
Vill du hjälpa till med Vi Nattvandrare?
Vill du informera om sjukdomen RLS?
Rätt ljus i vintermörkret
LSE - HTA - EFNA
Sifrol får lägre pris
Neurologiska vården är ett lotteri
Dopamin påverkar din prestation!
RLS-föreläsning i Uppsala
EARLs studie i Europa
RLS och järn
Vintertrött?
Städtips
Knep & Knåp
Knep & Knåp, förra numret
Kåseri
4
5
5
6
8
9
10
12
14
14
16
20
21
22
23
24
RLS-FÖRBUNDET
Styrelse
Ordförande
Sören Hallberg. Tfn: 0240-281 25
Rättarevägen 14, 771 90 LUDVIKA
E-post: [email protected]
Vice ordförande
Lars Erik Svensson. Tfn: 0302-341 73
E-post: [email protected]
Sekreterare
Birgitta Andersson. Tfn: 0910-78 22 66
E-post: [email protected]
Kassör och ansvarig för medlemsfrågor
Sten Sevborn. Tfn: 0411-52 14 57
Östra Hoby 89:3, 276 36 BORRBY
E-post: [email protected]
Styrelsesuppleant
Birgitta Westin, Stockholm
E-post: [email protected]
TRYCKSAKER SOM GES UT AV RLSFÖRBUNDET, INKLUDERANDE DENNA TIDSKRIFT, ÄR AVSEDDA ENDAST FÖR INFORMATION OCH ERSÄTTER EJ HJÄLP
FRÅN EN KOMPETENT LÄKARE
Adress till RLS-Förbundet
RLS-Förbundet
Rättarevägen 14
771 90 LUDVIKA
E-post: [email protected]
Tel: 0240-281 25
Kontaktpersoner
Sten Sevborn Tfn: 0411-52 14 57
E-post: [email protected]
Sören Hallberg, Tfn: 0240-281 25
E-post: [email protected]
Lars Erik Svensson Tfn: 0302-341 73
E-post: [email protected]
Birgitta Andersson Tfn: 0910-78 22 66
E-post: [email protected]
Behöver du råd om behandling?
Ring någon av kontaktpersonerna!
Hemsidan:
www.rlsforbundet.se
Nästa nummer
Aktuell kod
Kommer i slutet av februari
Manusstopp 1:a februari
till medlemssidan på
www.rlsforbundet.se:
sos2012
Sid 2
Redaktionen ansvarar endast för beställt material
och förbehåller sig rätten att redigera inskickat
material.
ORDFÖRANDEN HAR ORDET
I
det här numret finns en artikel om den svenska neurologisjukvården. Läs den!
RLS är en neurologisk sjukdom, och när allmänläkarna inte
kan hjälpa oss blir det remiss till
en neurolog. Och då får du vänta!
Jag har ofrivilligt fått insyn i hur illa det är ställt. En
vän till mig, Bengt, har i dagarna fått diagnosen ALS.
Det är mycket värre än RLS. ALS (Amyotrofisk lateralskleros) är en nervsjukdom som leder till att de
nervceller som styr kroppens muskler gradvis förtvinar. Sjukdomen orsakar tilltagande kraftnedsättning
följt av borttynande muskler och slutligen generell
förlamning. Den direkta dödsorsaken är ofta kvävning.
Då Bengt märkte att musklerna inte längre fungerade
normalt kontaktade han vårdcentralen. Provtagningar
och undersökningar ledde inte till något resultat, och
så småningom, efter flera månader, skrevs en remiss
till Neurologen på Falu lasarett. Falun ligger i Dalarna
som bara har två neurologer, och är alltså sämst i Sverige enligt nämnda artikel.
Bengt blev allt sämre, och då tre månader med råge
gått och han inte ens fått en tid för besök, ringde jag
och tjatade mig till ett löfte om en snar kallelse. Efter
ytterligare en månad fick han så träffa en neurolog.
Resultatet av det mötet blev ”trolig ALS”, men för att
vara säker behövdes ytterligare undersökningar.
Bengt blev hemskickad med en enkel trycksak om
ALS. Hoppet fanns att det inte var så illa, det klistrade
han sig fast vid. Ny väntan.
Sex veckor senare gjordes två undersökningar på
Neurofysiologiska laboratoriet, resultatet skulle sändas till berörd neurolog. Åter veckor av väntan.
Efter ytterligare tjat från mig ringde så neurologen till
Bengt och meddelade att endast resultatet av den
ena undersökningen kommit, men att hon ändå varit
säker på diagnosen ALS redan då de träffades ett par
månader tidigare! Nu skulle en kallelse så småningom
komma från Akademiska Sjukhuset i Uppsala, där
Bengt skulle få träffa ett ALS-team och äntligen få
bromsmedicin (bot finns inte). Alltså mer väntan.
Efter telefonbeskedet bröt Bengt ihop och exakt en
vecka efter telefonbeskedet dör han utan att fått någon som helst vård för sin svåra sjukdom.
Flera frågor inställer sig:
 All litteratur om ALS säger att det är mycket viktigt
att sätta in bromsmedicin så tidigt som möjligt. Det
hade alltså kunnat göras månader tidigare. Varför
gjordes inte det?
 Varför kan neurologen i Falun inte förskriva
bromsmedicin utan det ska göras i Uppsala?
 Bengt fick besked på mobiltelefon att han har en
dödlig sjukdom. Ingen fråga var Bengt befann sig
och om han hade någon släkting eller vän i närheten. Bengts psykiska kondition av all väntan och
osäkerhet var redan i botten, nu blev det krasch.
Är det rutin att meddela sådant på telefon?
 All väntetid tar hårt på psyket. Vad görs för att
korta ned den?
 Varför ges inte förtur då en remiss inkommer om
tänkbar dödlig sjukdom?
Vårdgarantin är lag från 1 juli 2010 och innebär att
man har rätt till besök i specialiserade vården inom 90
dagar. Här har alltså ett lagbrott skett.
Ytterligare en undring: Får sjukvårdspolitiker vänta
lika länge?
Kanske har vi den sjukvård vi förtjänar? Vi har ju
själva röstat fram de politiker som sköter den.
Jag hoppas att det inte är lika illa på andra håll i Sverige!
Vi Nattvandrare är medlemstidning för RLSFörbundet och ges ut med 4 nr/år i ca 1 800 ex.
ISSN 1652-9235.
Ansvarig utgivare: Sören Hallberg.
Medlemsfrågor, kassör:
Sten Sevborn. Tfn: 0411-52 14 57
Östra Hoby 89:3, 276 36 BORRBY
E-post: [email protected]
Redaktionens adress:
Vi Nattvandrare
Rättarevägen 14, 771 90 Ludvika.
Tel 0240-281 25
E-post: [email protected]
Postgiro: 127 09 27-5
Bankgiro: 5792-6115
Org. nr. 802409-0154
Sid 3
Diabetes – Ja, men vad ska man äta då?
Anteckningar från ett symposium i Malmö 2012-10-08
A
rrangörer var Lunds universitets Diabetescentrum, Skånes universitetssjukhus, Patientforum i Malmö, Endokrinologiska kliniken och Sydvästra Skånes Diabetesförening. Det var fyra talare från Skånes universitetssjukhus i Malmö. Salen rymmer 300 personer och var i stort sett fullsatt.
Litteratur från SBU – Statens Beredning för medicinsk Utvärdering – är underlag för alla rekommendationer om diabetes. Kostråd vid diabetes
från december 2011. Det finns mer studier om typ
2 diabetes än om typ 1. Typ 2 drabbar äldre människor och kallas även åldersdiabetes och är till
stor del ärftlig. Typ 1 kallas juvenil diabetes och
drabbar framför allt unga människor.
Kostråden innefattar den traditionella diabeteskosten, måttligt intag av kolhydrater, medelhavskost. Vetenskapligt stöd för att baljväxter, fet fisk,
fullkornsprodukter, nötter och jordnötter ska vara
bra. Ett dagligt intag av mer än 250 gram av grönsaker, rotfrukter och baljväxter sänker risken för
att drabbas av hjärta/kärlsjukdomar. Omega 3 oljor sänker dödligheten. Valnötter är bra. Alkohol i
små mängder är bra för cirkulationen men ger i
större mängder stora problem. Två koppar kaffe
per dag sänker dödligheten. Drick på förmiddagen
annars kan det bli problem med sömnen. Maximera saltintaget till 7 g per dygn. Detta är inte lätt
eftersom det finns mycket salt i många förädlade
livsmedelsprodukter. Aspartam, sackarin och
cyklamat är OK som sötningsmedel. Att ersätta
socker med dessa vid bakning går emellertid inte.
För Stevia – en ny sötningsprodukt – finns det
ännu inga data. Kostens energiinnehåll är viktigt.
Vidare viktigt att individualisera råden. 2400 kilokalorier anses som ett normalt dagsintag. Det bör
Sid 4
gå sex timmar mellan huvudmålen lunch och middag.
Det finns ingen skillnad mellan omega 3 och placebo på hjärta/kärl vid en dos på 900 mg omega 3
per dag. Det är bättre att äta fet fisk (lax, strömming/sill, makrill). Många av de produkter som
kallas antioxidanter kommer inte in i cellen där de
ska verka och är därmed verkningslösa. Omättade
fettsyror (omega 3 – feta fiskar - och omega 6 –
oljor) är bättre än mättade fettsyror.
Det finns flera nya intressanta diabetesmediciner
under registrering.
Fetman ökar snabbt globalt sedan 1980. Dagsintaget i USA är idag 530 kilokalorier högre än 1980. I
Sverige är motsvarande siffra 287 kilokalorier. Belönande mat (hög halt kolhydrater, läsk, feta kalla
såser och snabbmat) som inte mättar äts oftare
idag än 1980. Sött, salt och fett aktiverar belöningssystemet. Endocannabinoler bildas som i sin
tur bildar dopamin som ger lyckokänslan.
Fett aktiverar opioider/opiater. Fett och socker
tillsammans frisätter mest opioider. Detta är intressant för en patient som också har RLS. Tar
man både dopaminagonister (Adartrel®, Neupro®
och Sifrol®) och opioider kan det bli för mycket
dopamin i den delen av hjärnan där RLS patienter
har en störning. Detta kan då leda till en symtomförstärkning.
10 % av befolkningen missbrukar denna typ av
mat och tvångsäter. Snabbmaten har en kort
mättnadskänsla. Mat med mycket fibrer ger en
längre mättnadskänsla. Såväl muskler som fett är
hungriga. Hungerhormoner ökar när blodsockret
går ner.
Sten Sevborn
Vill du hjälpa till med Vi Nattvandrare?
Arbetet att göra denna tidning ligger till stor del på mig och kommer utöver mina uppgifter som ordförande. Ovanpå detta är jag nu medlem i den tekniska kommitté som arbetar med standardisering av
äldreboende och hemtjänst i Sverige. Dessutom är jag också ordförande i ett av Sveriges mest aktiva
byalag. Allt detta är roligt, men det börjar bli lite mycket.
Hjälp med att redigera material och sätta samman tidningen mottages tacksamt. Är du kunnig på området så kontakta mig. Adresser och telefon finns på sidan två.
Vi hörs!
Sören Hallberg
Vill du informera om sjukdomen RLS?
Under 2013 kommer vi att utbilda fler föredragshållare/informatörer som med stöd av
bildvisning kan tala om RLS, kanske 4-6 ggr/år.
Första utbildningstillfället var i Örebro i mars. Det andra nu under hösten i Stockholm.
Förbundet står givetvis för alla kostnader.
Är du intresserad så kontakta mig. På sidan 2 finns epost och telefon.
Sören Hallberg
Sifrolkopior – TLV
Enkät inom RLS-Förbundet 2012
Frågeformuläret fanns i Vi Nattvandrare nr i år. Vi hade räknat med ett stort intresse. Tyvärr blev det
trots påminnelser tvärtom. Endast 131 medlemmar, mindre än 17 %, skickade in sina svar. Det är för få
för att utgöra underlag för några analyser.
Eftersom intresset var så dåligt nöjer jag mig med att ge denna information:
De medlemmar som har svarat och behöver få information om sin dos och situation kommer att få information per brev eller mail.
Sten Sevborn
Sid 5
Rätt ljus i vintermörkret!
Vet du skillnaden på glödlampa, lågenergilampa, LED, Watt och Kelvin?
D
e senaste åren har det förekommit en
intensiv kampanj för att vi skall byta ut
våra traditionella glödlampor till lågenergilampor. Nu är förbudet mot traditionella glödlampor näst intill totalt. Bara mycket
svaga och specialglödlampor är fortfarande tilllåtna att sälja. Med detta har också några "nya"
begrepp dykt upp, Lumen, Kelvin LED mm. Att
köpa en ”glödlampa” har blivit lite mer komplicerat. Följande måste du nu veta för att få ”rätt”
lampa:

Effekt (Watt, W)
Detta är ett mått på strömförbrukning, inte
ett mått på hur mycket ljus lampan avger.
En 40 watts lampa kan faktiskt lysa mer än
en 60 watts, beroende på hur den är gjord
och vilken spänning den får.

Ljusflöde (Lumen, lm)
Mått på hur mycket ljus en rundstrålande
ljuskälla avger, men anger inte strömförbrukningen. Det är det här måttet vi i framtiden måste använda i butiken för att få rätt
ljusstyrka. En gammaldags glödlampa på
60W avger ca 750-800 lumen.

Färgtemperatur (Kelvin, K)
Färgen på det ljus som en ljuskälla avger
beror på hur ljuset alstras. Ett stearinljus
avger ett gulrött ljus, medan solljuset en
klar vinterdag är blåvitt. Detta är också viktigt i butiken, så vi får det rätta ljuset. Vill vi
t.ex. ha en ljuskälla för praktiskt arbete, eller ”mysljus”? I hemmet används ofta
”varmt” ljus på ca 2700-3000 K.
Färgton:
GlödIjus
Färgtemp: 2700K
Sid 6
Varmvit
Kallvit
Dagsljus
3000K
4000K
6000K
Vill du alltså ha en modern variant av en gammaldags 60W glödlampa ska du titta efter en ljuskälla
som avger ca 800 lumen och har en färgtemperatur på 2700-3000 K. Och som du ser i tabellen
bredvid finns det en del att välja på!
Tumregler vid val



Det tar en viss tid för en lågenergilampa att
nå full ljusstyrka. Vill man ha en lampa som
tänds snabbt ska man välja en halogen- eller LED-lampa. Lågenergilampor passar bäst
där man inte behöver tända och släcka dem
ofta
LED- och halogenlampor påverkas inte av
hur många gånger de tänds och släcks
Halogenlampor är lämpliga när man har
höga krav på färgåtergivning. LED-lampor
kan både vara bättre och sämre när det gäller färgåtergivning.
Lamptyp
Vanlig glödlampa
Halogenlampa
Lysrör/
lågenergilampa
LED-lampa
Funktion
En mycket enkel princip.
En tunn tråd av volfram
är innestängd i en glaskula med inert gas. Tråden hettas upp av strömmen som går igenom ,
och vid ca 700O C börjar
den avge ljus.
En vidareutveckling av
glödlampan. Volframtråden sitter i en liten kolv
av kvartsglas fylld med
gasblandning innehållande halogenen brom.
Ett eller flera glasrör är
fyllda med gas och en
liten mängd kvicksilver.
Insidan på glasröret är
täckt med fosforpulver. I
båda ändarna sitter volframelektroder. En stark
växelspänning mellan
elektroderna gör att
kvicksilvret avger UVstrålning som reagerar
med fosforn och ger
ljus.
I LED-lamporna finns
ingen glödtråd! Ljuset
alstras i en halvledare, en
diod, som stimuleras att
lysa. Ljuset är monokromatiskt i färgerna blått,
grönt eller rött. För att få
vitt ljus får blått ljus eller
UV-ljus reagera med gult
fosforpulver.
Effektivitet
Ett enkelt men ineffektivt sätt att producera
ljus på, ofta mindre än
10 lumen/watt.
Konstruktionen ger ökad
effektivitet, upp till 20
lumen/watt.
Mycket effektivt, ofta 80 Mycket effektivt, ofta
-100 lumen/watt.
drygt 100 lumen/watt.
Då ljuset är riktat blir
belysningsstyrkan större
än för andra ljuskällor
med samma ljusflöde.
Livslängd
Normalt runt 1000 timmar.
Ca 2000 timmar.
Ca 20 000 timmar.
Färgtemperatur
Ju högre spänning desto Ger ett vitare ljus än van- Finns med olika ljusfärg, Finns med olika ljusfärg,
högre temperatur, vilket liga glödlampor, cirka
mellan 3000 och 5000 K. mellan 3000 och 5000 K.
då också ger ett allt vi3200 K.
tare ljus. Normalt mellan
2700 och 3000 K.
Möjlighet att Inga problem, men redu- Inga problem, men redu- Inte konventionella lysreglera ljuset cering ger ett gulare ljus. cering ger ett gulare ljus rör, men en del lågeoch minskar livslängden. nergi lampor går att
med dimmer
dimma.
Anmärkning
Blir mycket varma. Rätt
armatur och installation
är viktig så de inte orsakar brand.
Kan vara svåra att tända
vid låga temperaturer,
och kan då även avge
mindre ljus. Ska lampan
sitta utomhus är det
viktigt att kontrollera att
den fungerar vid kyla.
Prisbild för
motsvarande
60W glödlampa
15-25 kr
25-50 kr, sjunkande
Ca 50 000 timmar.
Det finns speciella dimmers för LED-lampor.
200-300 kr, sjunkande
Sid 7
LSE – HTA – EFNA
B



akom alla dessa förkortningar står:
LSE = London School of Economics (Londons Ekonomiska Högskola)
HTA = Health Technology Assessment in Health Care Decision Making (Hälsoekonimska mätmetoder för beslutsfattande inom hälso/sjukvård)
EFNA = European Federation of Neurological Associations (Sammanslutning av patientgrupper
inom det neurologiska området)
I och med att jag är ansvarig för ekonomi och finans inom EARLS (European Alliance for Restless Legs
Syndrome, en europeisk sammanslutning av patientorganisationer i Europa) och att vi i EARLS har gjort
en studie med nästan 2000 patienter i Europa (2010) och nu 2000 patienter i Canada och USA (2012)
blev jag erbjuden att delta i ovanstående utbildning över tre dagar i London i september.
Tanken från min sida med att delta i utbildningen var att därigenom få tillgång till hälsoekonomiska experter för att hitta de viktigaste resultaten i vår studie samt att kunna sätta relevanta kostnader på saker som

Sjukskrivning eller sjukpensionering på grund av RLS.

Överanvändning av läkemedel – alltså kostnaden för alltför höga doser.

Kostnader för alla onödiga läkarbesök till följd av att doktorerna inte är utbildade i RLS.
Med detta i ryggen bör vi ha en bra möjlighet att kunna visa RLS-patienternas situation för hälso– och
sjukvårdspolitiker i berörda länder.
Sten Sevborn
EARLS årsmöte 2012
EARLS – European Alliance for Restless Legs
Syndrome – höll sitt årsmöte i Bryssel 2012-10-31.
Jag är ju ansvarig för ekonomi och finans i EARLS.
Vi lägger det alltid dagen efter årsmötet i EFNA,
European Federation of Neurological Associations,
eftersom vi då redan är i Bryssel.
EFNA är en europeisk patientorganisation för neurologiska sjukdomar. Det har under senaste året
kommit in andra personer i ledningen på EFNA.
Bland annat är chefen för EARLS, Joke Jaarsma,
vice ordförande i EFNA. Detta har redan inneburit
att RLS får ökad betydelse i framtiden.
Under maj 2013 kommer det att arrangeras något
som heter ”Month of the brain – hjärnans månad”
där det kommer att vara en del aktiviteter för
neurologiska sjukdomar. Under 2014 kommer akSid 8
tiviteterna att heta ”Year of the brain – hjärnans
år”. Låt oss hoppas att det då kommer att hända
en hel del framför allt när det gäller sjukvårdspolitik och forskning.
För EARLS del går det också framåt. Polen är intresserat av medlemskap och Norge deltog för
första gången.
Jag berättade för alla deltagarna om studien vi
gjort. Några länder är intresserade av att göra om
studien eftersom det nu ser helt annorlunda ut i
respektive land.
Sten Sevborn
Sifrol får lågre pris
Kvår i hogkostnådsskyddet
Boehringer Ingelheim sänker priset med 65 procent för Sifrol. Läkemedlet blir därmed
kvar i högkostnadsskyddet för patienter med RLS.
S
ifrol är ett av de vanligaste läkemedlen vid behandling av RLS. Efter att patentet på Sifrol löpte ut i
slutet av 2010 lanserades flera kopior, ibland kallade generika, vilka innehåller den aktiva substansen
pramipexol. Dessa kopior är oftast betydligt billigare men …….
Sedan en tid tillbaka har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, undersökt om Sifrol även fortsättningsvis skall vara inom högkostnadskyddet.
Nu har tillverkaren Boehringer Ingelheim sänkt priset på Sifrol för att möjliggöra för patienter med RLS
att få fortsatt behandling inom ramen för högkostnadsskyddet.
Sten Sevborn
Tågresa 1
- Gick tågresan bra?
- Nej, jag fick åka baklänges hela vägen.
- Kunde du inte byta med någon?
- Nej, jag var ensam i kupén!
Sid 9
Nedanstående debattartikel är saxad ur Svenska Dagbladet 24 september i år. Vi tycker
den är viktig och vi återger den därför i sin helhet. Svårt RLS-sjuka är beroende av en fungerande neurologisjukvård!
Neurologiska vården är ett lotteri
Den svenska neurologisjukvården uppvisar stora regionala skillnader. Det är inte
rimligt att var man bor ska styra om och i vilken utsträckning man får behandling.
Nu behövs en nationell strategi, skriver fem ordförande för neurologiska patientföreningar.
L
ivsfarliga anfall. Svåra förlamningar och
långvariga sjukdomstillstånd. Allvarlig sömnbrist och minnesförlust. I Sverige lever minst en
halv miljon människor med livslånga neurologiska sjukdomar eller skador kopplade till hjärnan och nervsystemet. Bland dem finns svåra
sjukdomar som Parkinsons sjukdom, ALS, Alzheimers, epilepsi och MS, men också folksjukdomarna stroke, restless legs, demens och migrän.
Den som drabbas får stora problem i både vardag och arbetsliv. Många tvingas sluta arbeta
och blir beroende av personlig assistens.
Hjärnsjukdomar är mycket komplexa att behandla. Ändå finns det allvarliga brister och stora
regionala skillnader i den svenska neurologisjukvården. Nu behövs en nationell strategi och
ökade resurser för att fler drabbade ska få den
behandling de behöver. De framsteg som har
gjorts inom forskning och behandling kommer
inte stora patientgrupper till del. En ny rapport
visar att det finns stora skillnader i tillgång till
neurologisk kompetens och behandling i Sverige.
• Neurologtillgång. I Dalarna och Gävleborg finns
det bara två (!) utbildade och kliniskt aktiva neurologer. I Stockholm, Västerbotten och Uppsala
finns det fem-sex gånger så många per capita.
Sammantaget råder dock brist i de flesta landsting.
• Besöksmöjligheter. I Västerbottens län får 73
procent av MS-patienterna träffa sin läkare inom
tolv månader. I Kalmar, Värmland och Västmanland är motsvarande siffra under 30 procent.
Sid 10
• Patientnöjdhet. I Västmanland och Blekinge är
var femte Parkinsonpatient missnöjd med sin behandling. På Gotland och i Örebro är endast 4
procent missnöjda med sin medicinering.
• Rätt vård. I Västra Götaland fick hela 42 procent av patienterna med neurologisk sjukdom
inte rätt vård vid rätt tillfälle. I Kalmar och
Västerbotten var det endast 24 procent.
• Akutbehandling. På sjukhusen i Mölndal och
Finspång kommer mer än 80 procent av strokepatienterna under avgörande behandling inom
tre timmar, medan färre än varannan får det på
till exempel Ryhov, Skellefteå eller Bollnäs sjukhus.
Sammantaget är det ett lotteri vilken behandling
man får om man drabbas av en neurologisk sjukdom. En vinstlott kan innebära ett rikt socialt liv,
med fortsatt yrkeskarriär och god livskvalitet.
Men nitlotten innebär en katastrof för den drabbade.
Dessa stora regionala skillnader går inte att motivera av medicinska skäl. Det är inte rimligt att var
man bor ska styra om och i vilken utsträckning
man får behandling.
Sverige ska vara en forsknings- och välfärdsnation i världsklass. Då är det inte acceptabelt att
vi totalt sett endast har 300 verksamma neurologer i hela Sverige. Det innebär i snitt ungefär
hälften så många hjärn- och nervsjukdomsspecialister per miljon invånare som andra jämförbara
europeiska länder. Svensk neurosjukvård hör i
dag till de sämst utbyggda i hela Västeuropa. Re-
geringen och landstingen behöver nu vidta kraftfulla åtgärder för att se till att vi får fler utbildade
neurologer.
Denna vecka samlas 5000 av Europas ledande
specialister inom neurologi i Stockholm. Det är
pinsamt att Sverige så uppenbart släpar efter i
tillgången till neurologisk vård och behandling för
människor som har drabbats av svåra hjärn- och
nervsjukdomar. Men än värre är att behandling
av neurologiska sjukdomar ständigt nedprioriteras.
Ilskan och frustrationen bland såväl patienter
som anhöriga och läkare har nu nått en gräns.
Nio av tio patienter upplever att neurosjukvården i Sverige inte är på lika villkor. Vi behöver
utöka och sprida den neurologiska kompetensen
i hela Sverige för att klara av att ge patienterna
den vård och behandling de förtjänar. Den som
drabbas av MS, epilepsi, Parkinsons sjukdom,
stroke eller allvarlig migrän har minst samma rätt
till vård som den som drabbas av benbrott, högt
blodtryck eller magkatarr.
Koncentrationen av neurologer till universitetsorterna är i sig ett bekymmer. Så länge det saknas
ett nationellt utbildningsansvar så kommer skillnaderna att bestå. Ett huvudsyfte med en nationell strategi för neurologin skulle vara att se till att
det finns utbildade specialister i hela landet.
Det saknas nationella riktlinjer för flera neurologiska sjukdomar som MS, Parkinsons sjukdom,
ALS, stroke, migrän och epilepsi. På samma sätt
som cancersjukvården har fått ett lyft sedan man
tog ett nationellt ansvar för såväl finansiering
som samordning, utbildning och riktlinjer, så
borde dessa allvarliga hjärn- och nervsjukdomar
tas på större allvar politiskt. Det är oacceptabelt
att stora delar av neurologin på många håll i landet utförs av icke specialistutb ildade läkare.
Nu är det hög tid för socialminister Göran Hägglund att ta sitt ansvar och agera för en nationell
strategi för behandlingen av hjärn- och nervsjukdomar. Öka likvärdigheten i neurovården. Minska
skillnaderna i tillgång till behandling. Och stärk
principen att alla i grunden ska ha samma rätt till
vård – oavsett diagnos, och oavsett var man bor!
KATHLEEN BENGTSSON-HAYWARD
förbundsordförande Neurologiskt Handikappades Riksförbund
KARL-GUNNAR SKOOG
förbundsordförande Parkinsonförbundet
SVEN ANDREASSON
ordförande STROKE-Riksförbundet
BÖRJE VESTLUND
ordförande Epilepsiförbundet
INGEMAR FÄRM
ordförande Migränförbundet
Julkänsla
Vi skyndar mot jul
med ömsom brådska
och ömsom förväntan.
Hur många måsten ska infrias
innan julen är här?
Alla önskar sig nog en härlig julkänsla:
en blandning av frid och fröjdefull
jul.
Christina Börjesson
Sid 11
Dopamin påverkar din prestation!
H
ar du någonsin undrat varför vissa
människor arbetar hårdare för att
tjäna pengar, medan andra slappar? Tja, det kan förklaras av hjärnans kemi.
Arbetsprestation varierar från en person till en
annan och de är alla påverkade av hur hjärnan fungerar. Vetenskapliga studier visar att
en persons vilja att arbeta är starkt präglat av
dopamin i tre speciella delar av hjärnan.
Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i centrala nervsystemet. Dopamin förekommer i en rad viktiga system som bland annat reglerar motorik, vakenhet, glädje, entusiasm och koncentration.
En betydande minskning av dopamin sägs
göra en person mottaglig för olika former av
missbruk. Det ökar också en persons känslig-
het för ett brett spektrum av sjukdomar, inklusive Parkinsons sjukdom, drogberoende,
alkoholism och ADHD.
Med hjälp av PET-scanning (en medicinsk avbildningsteknik) visade det sig att vissa områden i hjärnan hos människor som jobbar hårdare för finansiella och monetära belöningar,
frigör höga dopaminnivåer. Ventromediala
prefrontala cortex och striatum är områden i
hjärnan som producerar högre nivåer av signalsubstansen dopamin och är kända för att
spela en betydande roll i en persons belönings- och motivationssystem.
Å andra sidan visade PET-scan att det finns
en högre frisättning av dopamin i den främre
delen av insulära loben hos människor som
har låg vilja att arbeta hårdare för pengar. Det
är det område i hjärnan som ansvarar för riskuppfattning och känslor.
Positronemissiontomografi (PET) är en medicinsk avbildningsteknik som bygger på användning av isotopmärkta preparat, så kallade radioaktiva markörer, vilka möjliggör framtagning av tredimensionella bilder
av exempelvis ämnesomsättningen i hjärnan men även hur olika preparat, exempelvis signalsubstanser rör
sig i kroppen.
Sid 12
Produktionen av höga halter av dopamin i insulära loben tyder på att ”latmaskar” har uppfattningen att kostnaden för ansträngningen är
högre än de fördelar som de kan få. Dessutom har ökad produktion av dopamin i insulära
loben direkt samband med en minskad lust
och vilja att arbeta.
Varför minskar dopamin produktionen?
Det finns massor av faktorer som kan påverka
produktionsnivån av dopamin. Dessa inkluderar alkohol, droger, otillräcklig sömn, hög kaffekonsumtion. Det kan också orsakas av dålig
kost, socker, intag av antidepressiva medel
och stress.
På grund av dess motsatta effekter i olika delar av hjärnan, är det säkert att säga att dopaminerga läkemedel inte har samma verkan i
hela hjärnan. Detta kan också ge olika konsekvenser för behandling av psykiska sjukdomar
som kännetecknas av minskad motivation
såsom depression, schizofreni och ADD.
Vad kan jag göra för att öka dopaminproduktionen?
Joggning tros vara en av de mest effektiva
sätten att öka produktionen av dopamin. Bortsett från att öka antalet dopaminreceptorer,
hjälper joggning också att öka produktionen
av andra neurotransmittorer, såsom serotonin.
Låga dopaminnivåer är också förknippade
med muskulär förlamning, långsamma rörelser och RLS*, och kan utlösa uppkomsten av
ADHD, social fobi och hjärt-kärlsjukdomar.
Dopaminproduktionen kan också ökas genom
kost bestående av avokado, mandel, pumpafrön, sesamfrön, limabönor, mejeriprodukter
och bananer.
Hur kan jag då veta om mitt dopamin är lågt?
Darrningar och svårigheter att upprätthålla balans är ett av de vanligaste symtomen på låg
dopaminnivå. Vissa människor lider av demens, depression, sömnstörningar, förstoppning, minnesförlust och svårigheter att andas,
tala och svälja.
Intag av NADH, vitaminer B6, B9 och B12
samt omega3-fettsyror är också effektivt för
att öka produktionsnivån av dopamin.
Låga dopaminnivåer är också förknippade
med viktökning. Vissa människor kan drabbas
av apati, tristess, brist på energi och koncentrationssvårigheter eller svårighet att fokusera.
Dopaminbrister är också kopplade till humörsvängningar, ilska, högt blodtryck, svårigheter
att uppnå orgasm och hyperaktivitet.
*) Det är osäkert om låg dopaminnivå förorsakar
RLS, snarare är det ett fel i dopaminsystemet.
Källa: http://meltwaternews.com/
Bearbetat av Sören Hallberg
Sid 13
RLS-föreläsning i Uppsala
Den 11 oktober 2012 hade Uppsala länsförening informationsmöte på Akademiska sjukhuset. C:a 50
personer kom och lyssnade på Sten Sevborns mycket intressanta föreläsning.
Alla lyssnade andäktigt, många ställde frågor och efter paus med frukt och juice fortsatte föreläsningen
med information om mediciner som botar/lindrar symptomen.
Många av åhörarna visade stort intresse för de böcker som Sten hade med till försäljning och vi lyckades också värva ett antal nya medlemmar.
Sten höjde även ett varnande finger för ”medicinkopior”, vilka kan köpas via tveksamma internetadresser. Han uppmanade oss att hålla oss till de mediciner vi får på recept via våra läkare och apotek.
RLS Uppsala län genom Anneli Svahn
EARLS studie i Europa
I denna stora enkät ingick 2.027 RLS patienter i 10 europeiska länder: Belgien, England,
Finland, Frankrike, Holland, Italien, Norge, Spanien, Sverige och Österrike. Där finns
enormt mycket data och vi har skrivit rapporter för att publicera och få lite mer uppmärksamhet för hur det är att ha RLS i Europa.
D
e som arbetat med data och analys är jag
och Joke Jaarsma, Holland. Doktor Jan Ulfberg har
varit med när det gäller att skriva en artikel för
Läkartidningen.
Tyvärr tog Läkartidningen inte in artikeln. Det är
allvarligt att Läkartidningen på detta sätt undanhåller intressant och viktig information för sina
läsare, våra läkare, som verkligen behöver lära sig
mer om RLS.
Medicinsk Access är en annan, fristående, medicinsk tidskrift i Sverige, och de tog in hela artikeln
i originalutförande. I tre på varandra följande
nummer publicerade Medicinsk Access artikeln
med rubriken ”Det är inte nådigt att vara RLS-
Sid 14
patient i Europa”.
Du kan gå in på RLS-Förbundets hemsida,
www.rlsforbundet.se och klicka på ”För alla” och
sedan på ”Artiklar” och sedan ner till rutan
”Artiklar 2012”. Där finns tre artiklar ur Medicinsk
Access. Dubbelklicka på länken och klicka sedan
på öppna.
Under augusti har studien utvidgats med 1.840
patienter från USA och 62 patienter från Kanada.
Det innebär att vi nu har 3.929 patienter från två
världsdelar och 12 länder!
Sten Sevborn
Vad gör RLS-läkemedlen med våra kroppar?"
L
okalföreningen i Stockholms höll ett möte för medlemmar den 13 oktober med ämnet "Vad
gör RLS-läkemedlen med våra kroppar?" Sten Sevborn, som har stor kunskap, höll ett informativt föredrag.
Det ställdes många frågor som besvarades under en paus till medlemmarnas belåtenhet. Efter pausen
kom information om den forskning som ständigt pågår i hela världen. Ett välbesökt möte, cirka 45 deltagare. Ett bra möte tyckte alla som var där en lördag eftermiddag.
Birgitta Westin
Foto: Rose-Marie Olsson
Tågresa 2
Hört på pendeltåget till Stockholm:
- Jag har åkt med det här tåget i 12 år!
- Oj! Var steg farbror på då?
Sid 15
RLS och järn
A
v alla samtal från RLS patienter att
döma, så finns det på många vårdcentraler och hälsocentraler ytterst dåliga
kunskaper om järnets roll vid restless
legs, och att det idag finns säkra och effektiva
järnprodukter för injektion eller infusion när serumferritinvärdet är så lågt att endast dessa behandlingar kan hjälpa.
Rätt järnnivå i hjärnan är mycket viktigt, speciellt
för de som lider av RLS. Järnet som finns i kroppen är däremot viktigt att ha på en medicinskt
riktig nivå.
Järn är en essentiell spårmetall som behövs i en
mängd olika biologiska processer för att alla delar
i kroppen ska fungera optimalt. Essentiell innebär
att järnet måste tillföras kroppen utifrån.
Järnbrist förorsakar anemi vilket betyder blodbrist och medför låg syretransportförmåga. Vi
tänker kanske framför allt på järn som syrebärare
i hemoglobinmolekylen. I denna transporteras
syre genom kroppen. Järnet färgar blodet rött.
Hos RLS patienter har järnet svårare att passera
blod-hjärnbarriären än hos de som inte lider av
RLS. Detta beror på att en specifik receptor för
transport av järn saknas. Resultatet av detta är
att hjärnan inte alltid försörjs med en optimal
järnmängd.
När man tar ett blodprov hos doktorn är det oftast bara Hb som mäts. Hb ger en upplysning om
den mängd järn som cirkulerar i blodet. För RLSpatienter är det emellertid viktigare att veta hur
mycket järn som finns tillgängligt cerebralt – inne
i hjärnan, och den totala järndepån. Det blodprov
som bäst korrelerar med cerebralt järn och totalt
järn i kroppen heter serumferritin eller plasmaferritin, och är ett enkelt blodprov som man
får begära separat.
Järn är mycket viktigt för ett optimalt fungerande
dopaminsysten. Järn behövs för:

syntesen av dopamin i det presynaptiska
neuronet

för att transportera dopamin från det presynaptiska neuronet över synapsen till det
postsynaptiska neuronet

för att receptorerna – mottagarcellerna på
det postsynaptiska neuronet ska skicka informationen vidare

samt att överflödigt dopamin förstörs eller
resorberas – tas upp – av det presynaptiska
neuronet efter utfört arbete
Finns det inte tillräckligt med järn i hjärnan så
fungerar denna process mindre bra eller inte alls
och RLS-symtom uppstår.
Bild 1: En ferritinmolekyl kan lagra flera tusen
järnatomer.
Ferritin är ett järnlagringsprotein. Att fastställa
den totala järnmängden i kroppen är enkelt och
görs via blodprov - serumferritin. Ibland kallas
serumferritin för s-ferritin, plasmaferritin eller pferritin. Värdet för serumferritin hos RLSpatienter har ändrats under åren. I början skulle
värdet vara större än 45 och nu har det ökat till
mer än 75. Troligen kommer ytterligare ökningar
Serumferritin/Plasmaferritin
Normalvärde
Kvinnor
Män
12 12 -
150
300
Värde vid
RLS
Sort
>75
>75
mikrogram/dl - µg/dl nanogram/ml - ng/ml
mikrogram/dl - µg/dl nanogram/ml - ng/ml
Bild 2
Sid 16
att ske.
Serumferritin ska mätas på morgonen och på fastande mage för att ge ett korrekt resultat. Eftermiddags- och kvällsvärden kan vara dubbelt så
höga. En inflammation kan också ge ett felaktigt
för höjt värde. Bild 2 visar de referensvärden som
gäller idag för serumferritin.
diska kvinnor i fertil ålder har en uttalad järnbrist
och för låga hemoglobinvärden. Järnbrist hos
män är ovanligt. I utvecklingsländer är oftast hela
befolkningen drabbad av järnbrist. Den vanligaste
orsaken till järnbrist är järnfattig kost och/eller
blödningar som menstruation, näsblod, hemorroider, operation och blodgivning.
Ät livsmedel med mycket järn!
Vi vet nu att järnbrist är en viktig orsak till RLS
oavsett om det är primär – idiopatisk – RLS eller
om det är sekundär – symtomatisk – RLS. Därför
är det viktigt att be om ett serumferritinprov oavsett hur gammal man är och hur länge man haft
RLS. Dessutom bör ett serumferritinprov göras
om RLS-behandlingen av någon anledning ger
sämre effekt.
Bild 3 visar klart att RLS symtomen (RLS severity)
har ett klart samband med serumferritinnivån,
Ferritin mcg/l, µg/l. Ju längre till höger desto
högre halt av serumferritin och lägre värde på
RLS symtomen.
Vad är järnbrist?
Järnbrist definieras som ett tillstånd, där det föreligger en brist på den totala mängden järn i kroppen. Detta leder till järnbristanemi. Järnbrist är
den vanligaste folksjukdomen. Drygt 30 % av nor-
Det allra bästa sättet att få i sig järn är att äta
järnrik kost. Järntabletter kan ge upphov till diarré, förstoppning och orolig mage som förhindrar din kropp att ta upp andra viktiga näringsämnen. Dessutom så absorberar kroppen enklare
järn från mat.
Tänk på att öka intaget av C-vitamin samtidigt
som du äter järnrik mat, eftersom järnet tas upp
lättare av kroppen tillsammans med C-vitamin.
Undvik koffein och överdrivet med kli. Har du
möjlighet så tillaga maten i gjutjärnspannor.
Försök äta mycket:
Grönsaker
Rött kött
Broccoli
Spenat
Grönkål
Bönor
(Forts. på sidan 18)
Bild 3
Sid 17
(Forts. från sidan 17)
Fullkornsbröd och fullkornsflingor
Ägg
Järnberikad pasta
Persilja
Ärtor
Ostron och musslor
Nedanstående länk listar de livsmedel som har
högst andel järn.
http://matkalkyl.se/naringsamnen55.php
Farmakologisk behandling av järnbrist
Om serumferritinet ligger strax under 75 kan man
försöka med att äta järntabletter. Kroppen tar
bara upp mellan 5 och 7 % av det järn som finns i
tabletten. Vid tablettintag ska man alltid kombinera järnet med C-vitaminer. Det är viktigt att inte
överskrida de järndoser som anges som maxdoser. Ofta förekommande biverkningar vid intag av
järntabletter är allt från diarré till förstoppning.
Om serumferritinvärdet är långt under 75 behövs
intravenös injektion av järn. När doktor Nils-Brage
Nordlander gjorde sina studier 1953 användes
järndextran som kunde ge allergiska reaktioner.
Därför är många läkare och sjuksköterskor fortfarande rädda att injicera dagens nya, säkra och
effektiva järnprodukter som innehåller järnsackaros eller dextriferron - karboxymaltos.
Produkter med järnsackaros – Venofer® – ges
intravenöst eller som dropp fem gånger med 200
mg under tre veckor.
Produkter med dextriferron -karboxymaltos – Ferinject® – ges intravenöst eller som infusion två
gånger med 500 mg under tre dagar eller 1000 mg
direkt.
Det finns ett flertal studier som visar att produkter med dextriferron - karboxymaltos är säkra och
effektiva. För båda produkterna visar många studier att många RLS patienter blir av med sina RLS
symtom och ibland även kan sluta med dopaminerg behandling.
Blodprov med anknytning till järn
Hematokrit – Hct eller Ht visar hur stor del av blodet som utgörs av röda blodkroppar – erytrocyter.
Erytrocyterna transporterar syret i blodomloppet.
Värdet ska ligga mellan 38 – 52 %.
Hemoglobin – Hb är ett det järnprotein i de röda
blodkropparna som transporterar syre i blodkärlen så att alla vävnader får det syre de behöver för
Sid 18
att fungera optimalt. För lite järn innebär att upptaget och transporten av syre reduceras. Hb ska
för kvinnor ligga mellan 120 – 150 g/l och för män
mellan 130 – 170 g/l.
OBS: Hb kan visa normala värden även om serumferritin är kraftigt sänkt – när järndepåerna är
tomma. Därför är Hb ingen bra referens för RLS!
Serumjärn är ett medicinskt laboratorietest som
mäter mängden av cirkulerande järn som är bundet till transferrin. Värdet ska ligga mellan 50 –
175 µg/dl.
Transferrin är ett transportglobulin som transporterar järn i blodet och kontrollerar nivån av fritt
järn i biologiska vätskor. Koncentrationen av
transferrin är förhöjd vid anemi – järnbrist. Cirka
0,1 % av järnet finns bundet i transferrin. Ett lågt
värde kan bero på bl. a. inflammationer. Transferrin ska ligga mellan 160 – 370 mg/dl.
Totalt järn-bindande förmåga (TIBC) är en medicinsk laboratorietest som mäter blodets förmåga
att binda järn med transferrin. Värdet ska vara
mellan 250 – 460 µg/dl.
Ferritin är ett protein som lagrar järn och tillåter
kroppen att använda järn. Se serumferritin ovan.
Några referenser för dig som är läkare
Hornyak M, Scholz H, Kiemen A, Kassubek J. Investigating
the response to intravenous iron in restless legs syndrome:
An observational study. Sleep Medicine 2012;13(6):732-5.
Allen RP, Adler CH, Wei D, Butcher A, Bregman DB, Earley
CJ. Clinical efficacy and safety of IV ferric carboxymaltose
(FCM) treatment of RLS: A multi-centred, placebocontrolled preliminary clinical trial. Sleep Medicine 2011;12
(9):906-13.
Editorial. The importance of oral iron therapy in restless legs
syndrome. Sleep Medicine 2009;10:945-946.
Earley CJ, Horská A, Mohamed MA, Barker PB, Beard JL,
Allen RP. A randomized, double-blind, placebo-controlled
trial of intravenous iron sucrose in restless legs syndrome.
Sleep Medicine 2009;10(2):206-211.
Birgegård G, Schneider K, Ulfberg J. High incidence of iron
depletion and restless legs syndrome (RLS) in regular blood
donors: intravenous iron sucrose substitution more effective than oral iron. Vox Sanguinis 2010
Sten Sevborn
16th Congress of the European Federation
of Neurological Societies (EFNS).
Stockholm 8 – 12 September 2012.
E
uropean Federation of Neurological Societies (EFNS) är den gemensamma medicinska organisationen för neurologiska
sjukdomar i Europa. Kongressen samlade runt 5500 läkare från hela världen.
EFNS kongressen i Stockholm sponsrades av de
stora och viktiga läkemedelsföretagen. För Parkinson var det en hel del aktiviteter medan det för
RLS endast fanns ett par posters. Bland utställarna fanns de stora läkemedelsföretagen och några
patientförbund aktiva inom neurologiska sjukdomar. Det är tråkigt att behöva uppleva att inget
av de företag som säljer våra mediciner är intresserade av att hjälpa oss trots att vi ser till att de
fortfarande har en stadig försäljning av Adartrel
och Sifrol.
European Federation of Neurological Associations (EFNA) grundades av EFNS 2001. EFNA är
en europeisk organisation för patientorganisationer inom neurologiska diagnosområden. RLS
är en av dessa diagnoser. RLS-Förbundet är medlem i EFNA via medlemskap i EARLS (European
Alliance for Restless Legs Syndrome) som är medlem i EFNA. Genom medlemskapet och mitt engagemang som ansvarig för controlling och finans
i EARLS har vi stor tillgång till all den kunskap som
finns inom EFNA/EFNS.
EARLS blev inbjuden att som utställare delta i
ovanstående konferens. Här presenterades
EARLS, RLS-Förbundet och övriga organisationer
till intresserade läkare. Det var hela tiden en
jämn ström av intressenter till vårt stånd. Vi hade
fått en bra plats vid in/utgången till posterarean.
De flesta besökarna kom från andra delar av världen. Många kom från Iran, Irak, Östeuropa, Afrika och Asien. Alla som besökte vår monter
kände till en del om RLS och hade patienter, men
inte mycket att erbjuda för behandling eftersom
de mediciner vi använder inte finns tillgängliga
för RLS i de länderna. Det visar att det inte bara
är i västvärlden sjukdom finns, utan i hela världen, och troligen i samma omfång som hos oss.
Av de tio länder som är med i EARLS är Sverige
och Nederländerna de i särklass mest professionella. Vi har mycket material för både patienter
och läkare.
Det har länge pågått studier med medicinen
Lyrica (pregabalin) mot RLS. Vissa resultat har
varit lovande och vissa mindre bra. Studien har
nu lagts ner, och det kommer ingen registrering
för RLS och Lyrica eftersom marknaden (vi som
lider av RLS) inte är tillräckligt intressant.
Konferensen avslutades med symposiet ”Patientfokusdagen 2012”. Ämnena som avhandlades
var:

Gränsöverskridande sjukvård (John Bowis,
London)

Ett aktivt och friskt åldrande (Anne-Sophie
Parent, Bryssel)

Läkemedelssäkerhet för äldre (Barbro Westerholm)
Man hade förväntat sig 150 -200 åhörare, men vi
var bara 15 personer i lokalen. Ingen som helst
information eller annonsering till allmänheten
hade gjorts, och symposiet riktade sig till allmänheten. Den förste talaren hade ett intressant föredrag om hur sjukvården ska fungera inom EU. I
princip ska man få samma sjukvård oavsett i vilket land man befinner sig. De andra föredragen
var helt ointressanta och dåligt genomförda. Här
slängdes alltså stora summor för resor och uppehälle ut genom fönstret. När det gällde läkemedelssäkerheten visades några bilder som vi själva
fick läsa eftersom föredragshållaren hade förlorat
rösten.
Nästa möte hålls Wien och det kan bara bli bättre
än detta i Stockholm.
Sten Sevborn
Sid 19
Vintertrött?
Du är inte ensam!
Sid 20
Städtips inför julhelgen:
Låt datorn göra jobbet!
Gör så här:
1.
Skapa en ny mapp på datorn.
2.
Ge mappen namnet "Stöket i lägenheten/huset."
3.
Häll upp ett glas vin
4.
Högerklicka för att ta bort mappen.
5.
Datorn kommer då att fråga:
”Vill du ta bort Stöket i lägenheten/huset permanent?"
6.
Klicka på JA - knappen.
7.
Lägg fötterna på bordet, drick ditt vin och bara NJUT!
Sid 21
Knep & Knåps JULpyssel
Först en gåta
Fem gick in genom samma dörr, men kom in i var sitt rum.
Vad är det?
Tomtenissen och stalldörren
Tomten ville skoja med Nissen och gjorde ett ovanligt lås på stalldörren. Nissen vill
komma in i stallet, men dörren är stängd.
Vid dörren finns en kub av trä med fyra hål. Hålen är likadana och är placerade i hörnen
på kuben. I varje hål finns en mugg med en grötslev i. Varje slev kan antingen ligga med
skaftet nedåt eller uppåt. Nissen kan stoppa in händerna i två av hålen, känna efter hur
slevarna ligger där och vända på ingen slev, en slev eller båda om han vill. Efter det snurrar kuben och när den stannat kan han inte avgöra vilka hål han stoppade händerna i förra
gången. Dörren till stallet öppnas när alla 4 slevar ligger likadant. Nissen har 5 försök på
sig. Kommer han att kunna komma in?
Tomtens garage
I Tomteland finns ett bilgarage för besökare med plats för 7×7 bilar. Man kan komma in
endast genom porten. En nisse vill parkera så många bilar som möjligt, men så att varje bil
kan komma ut, samtidigt som alla de andra står stilla. På bilden lyckades han göra så med
24 bilar. Men Tomtefar påstår att han kan få in 28 bilar! Kan du?
Skicka in dina svar!
Vi vill ha svaren senast 1:a februari . Alla svar som kommer i tid deltar i lottdragning. Först öppnade
svar med alla rätt får tre trisslotter!
Adress finns på sid 2. E-post går bra också.
Sid 22
Lösningar till Knep & Knåp förra numret
Fängelset
En kvinna kommer in på ett fängelse och ska hälsa på en fånge. Fångvaktaren frågar:
- Vad har du för relation till fången?
Kvinnan svarar:
- Hans mor är min mors enda barn.
Vad hade hon för relation till fången?
Svar: Hon är hans mor!
Den förtrollade dammen
En gammal dam var på väg till kyrkogården för att sätta blommor på tre gravar. Vid varje
grav fanns en damm som fördubblade antalet blommor. Hon satte några på varje grav.
Hur många blommor hade hon från början?
Hur många blommor satte hon på varje grav? (Hon hade faktiskt utan att tänka på det
satt lika många blommor på varje grav.)
Svar:
En lösning är att hon hade med sig sju blommor och satte åtta blommor på varje grav. En
annan lösning är att hon hade med sig 14 blommor och satte 16 blommor på varje grav.
Allmänt: Hon hade med sig n * 7 st blommor ( n = 1, 2, 3, 4.....)
Hon satte n * 8 st blommor på varje grav ( n = 1, 2, 3, 4.....)
Det finns med andra ord teoretiskt sett oändligt många lösningar på problemet.
Telefonnumret
Sofie hade ett femsiffrigt telefonnummer. Telefonnumret var en palindrom, dvs. talet
blev detsamma om det lästes fram- eller baklänges. Tre siffror i följd var lika. Siffersumman var 29. Vilket var telefonnumret?
Svar:
Man behöver fler ledtrådar för att bestämma Sofies telefonnummer.
Det finns tre möjligheter:
19991, 47774 eller 75557
Leif Gustafsson, Jönköping, får tre trisslotter.
Grattis! Hoppas du får en storvinst!
Redaktören
Sid 23
POSTTIDNING B
Avs.
RLS-Förbundet
Rättarevägen. 14
771 90 LUDVIKA
Retur till avsändare
Konsten att flytta en sten
V
år Käre Vän hade varit på besök (han föredrar att vara anonym, det är bäst så).
Bilen hade han ställt på vår garageuppfart. Denna
branta garageuppfart är kantad av vackra naturstenar
i 80 – 100 kilos-klassen. När Vår Vän backade ner i
halvmörkret, lyckades han dra loss en av dessa stenar
med framhjulet och flytta ner stenen en bit
Vännen försökte rulla stenen tillbaka uppåt och fann
att det var nog ett tvåmansjobb.
Du ber Din närmaste granne att hjälpa Dig i morgon, föreslög han.
En trevlig tanke tyckte jag. Min närmaste granne är
en ung och energisk dam, vars speciallitet är att bygga
utomhustrappor, resa byggnadsställningar av stålrör,
när huset skall målas om, mm. (Lätta aluminiumställningar tycker hon är mesigt).
Men vid närmare eftertanke tyckte jag att en bra karl
borde reda sig själv. Med ett spett kan man åstadkomma mycket och jag fick en betydande färdighet i
spettanvändning under min ungdomstid, som rörläggarhjälpare.
Dagen därpå, prövade jag med spettet på stenen. Den
var spettovänlig, hade en plan, vass undersida. När jag
lyfte på nedsidan, grävde den vassa ovansidan ner sig i
asfalten och stenen nekade att flytta sig.
Problem är till för att lösas, tänkte jag och gick in i
Verkstan, för att se vad som kunde göras. Där stod två
mycket blanka lackerade skivor av faner och väntade sen 10 år tillbaka - på att komma till användning. Just
det, tänkte jag, friktionen undertill måste minskas.
Jag lade en av skivorna framför stenen och försökte
baxa upp den på skivan, med diverse konstiga rörelser.
Pang! Jag låg framstupa på asfalten och kände hur en
bula på pannan växte upp– ungefär som när man blåser upp en ballong. Blodvite uppstod.
Hur det hela gick till – om jag hade trampat på den
andra hala skivan eller på annat sätt, lär aldrig bli utrett.
Efter att min Kära Hustru hade ropat
”Herregudvadduserut ” och letat fram husets absolut
Sid 24
sista plåster, återgick jag till arbetet, nu åtskilligt förgrymmad.
Så småningom lyckades jag på något sätt baxa upp
stenen på skivan .
Utmärkt, tänkte jag, det skall väl
minska friktionen! Det gjorde det!
Så fort jag tog bort spettet, så åkte
stenen ner som på en kälke och lade
sig till ro vid infarten i slutet av backen.
Jaså, Ni tror att en sten inte kan se
försmädlig ut! Det kan den, det kan jag försäkra Er!
Jag tyckte att den sa ”Ja, helt feltänkt var det ju inte,
friktionen minskade ju!” Log försmädligt gjorde den i
alla fall, det kan jag försäkra Er!
Nu tog jag fram mitt hemliga vapen, min säckkärra.
Jo, jag vet att det inte var någon luft i däcken i våras,
mina cykelpumpar har nipplar, som inte passar till
dessa däck, fråga skottkärran - den vet. Men lite vårluft borde det vara kvar - grannen fyllde däcken då.
Det stämde, med betoning på lite.
Stenen baxades på – vad man kan göra med ett spett
på plan mark, det är fantastiskt - och kärran drogs inch
by inch upp för den branta backen. Jag var rädd för att
slinta och få en matchande bula i bakhuvudet. Däcken
gjordes sitt bästa för att tala om att vårluft inte är
mycket att räkna med, när man skall frakta tunga stenar. Men till slut låg den på plats och såg moloken ut.
Grannfrun kom förbi. Har Du varit ute i kriget, frågade hon.
Det har jag, sa jag, men jag har satt fienden på plats!
Grannfrun kom tillbaka, konkande på en säck med
färdigblandad betong
Bäst att Du gjuter fast stenen, sa hon, Din Gode Vän
kanske kommer tillbaka!
Rätt tänkt, förvisso!
Att flytta tunga stenar med spett är mycket enkelt,
fordrar bara lite planering, logistik, teknik och omdöme. Och det har väl Ni också?
Trollefar