Transcript Nr 1, 2014
FDB:s FDB:s NYHETER 1/2014 nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 1/2014 bild på wille Wille, 21, och elektriker med HD-drömmar: – Dyslexi är inget att skämmas för! Skäll mindre - förklara mer. Fyra steg till bättre samtal. – Två minuter i telefon kan ersätta 30 mail. Det menar Wille Darlöf, som väljer bort facebook och e-post. Stress under lång tid kan göra barn till hemmasittare. Möt Elisabet von Zeipel 1 som arbetat som specialpedagog i många år. Foto: Stefan Knorn ORDFÖRANDEN HAR ORDET Han har knackat flera gånger. Nu öppnar han försiktigt dörren. God morgon, säger han. Rummet ligger i mörker. – Jag har ont i huvudet. – Okej, svarar han, har du tagit Alvedon? – Ja, jag har migrän. Jag behöver sova lite till, gå härifrån. Han stänger dörren. Magen knyter sig av lika delar ångest och maktlöshet. Han tar bilnycklarna, kollar klockan. Han blir sen. Kollegan ser forskande på honom. – I dag igen? – Ja, svarar han och känner hur det hettar bakom ögonen. Handen går snabbt och nästan omärkligt över ansiktet. Men vad ska jag göra, man kan ju inte säga åt en unge med migrän, att han ska gå till skolan. Han vänder sig om, det är för mycket. Fakta om föreningen FDB är rikstäckande och öppen för alla. Föreningen vill främja samarbete mellan hem och skola, sprida information, ta del av forskning och bevaka barns och ungdomars lagstadgade rättigheter. FDB arbetar med rådgivning, studiecirklar, föreläsningar, barn- och ungdomsläger samt ger ut FDB:s NYHETER. Som medlem stöder du föreningens viktiga arbete! Kansli Susanne af Sandeberg Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g. 113 48 Stockholm Tfn 08-612 06 56, fax: 08-612 33 77 [email protected] www.fdb.nu Följ oss på facebook! Läraren ler vänligt. – Ni är fantastiska som tar det så lugnt, säger hon. Lugnt? Han begrundar ordet och tittar på sin fru. Vi håller på att gå sönder inombords. Barn och unga som inte går till skolan. Det kan finnas många orsaker, men som föräldrar till barn med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi känner vi igen det. Vi känner igen smärtan, när dagen börjat med ont i magen eller huvudvärk. Timmar på toaletten, eller en stängd dörr och ett mörkt rum. Vi känner igen vanmakten, när skoldagar blir hemmadagar och datorn blir rummet för kompisar. När det gått för långt. Vi måste också våga ta i det svåra. Det går inte bra för alla elever i skolan. En del blir hemmasittare. Vi ska inte lasta oss själva, men det är ju det vi gör. Det är ingen tröst att veta att det är många föräldrar och barn som har gjort samma resa. Men vetskapen om att det finns fler kan ändå vara en styrka. Genom att tala om det, kan vi stötta varandra. Medlemsavgift Huvudmedlem: 200 kr/år Stödmedlem i familj: 25 kr/år Pensionär/student: 100 kr Skola/institution: 500 kr/år (får 5 ex av varje nummer) Betala till bankgiro 5284-7670, plusgiro 10 39 34-6. Ange namn, adress och e-postadress. FDB:s styrelse Ordf: Eva Halldén, Västerbotten Kassör: Malin Bengtsson, Skåne Ledamöter: Åke Strand, Östergötland, Yvonne Ollman, Stockholm, Eva Fredlund, Skåne, Ann Karlsson, Södermanland, Jessica Nyberg Pettersson, Västra Götalands län. Suppleanter: Carina Falk, Västernorrland, Camilla Lund, Västra Götalands län, Agneta Wollert Stalder, Stockholm. FDB:s NYHETER Medlemstidningen ges ut 4 ggr/år Texten får kopieras, men ange källa. Redaktionskommitté: Lotta Person, Susanne af Sandeberg, Eva Halldén Redaktör: Lotta Person Sångarevägen 31, 191 35 Sollentuna Tfn 0708-41 50 51 [email protected] Ansvarig utgivare: Eva Halldén, tfn 070-269 69 00 Tryckeri: Linderoths tryckeri Omslagsfoto: Johannes Nordemar FDB:s NYHETER 1/2014 4 7 9 I detta nr! Landet runt FDB Lund/Skåne FDB Lund/Skåne ordnar föreläsning i slutet av maj. Läs mer på www.fdb.nu. FDB Salem/Södertörn FDB Salem/Södertörn planerar informationsbord på biblioteken i Salem och Botkyrka samt föreläsning senare i vår. Läs mer på www.fdb.nu Minns ni Thomas Gordon och boken Aktivt föräldraskap? Kerstin Göransson utgår från hans teorier och håller kurser för föräldrar i konsten att skälla mindre och prata mer. FDB Sollefteå FDB Sollefteå arrangerar kursen ” En värld av möjligheter” med start 13 mars. Kursen vänder sig i första hand till föräldrar med barn i grundskolan. Vill barnen komma med går det mycket bra. Det går bra att ansluta gång två. Plats: Studieförbundet Vuxenskolans lokal i centrala Sollefteå Anmälan: 0620-1128 20, [email protected] Kostnad: 250 kr för icke medlem, 50 kr för medlem. Fika ingår. FDB Stockholm Möt Wille Darlöf, en levnadsglad elektriker på 21 år. FDB Stockholm bjuder in till fem olika föreläsningar under våren. I april är temat: ”Hur alla barn kan komma med på Läståget?”och handlar om hur vi kan öka barns läsförmåga i förskolan, på fritids och i skolan med hjälp av läsplattor och god läsinlärningsmetodik. Specialpedagog Lena Nivelius delar med sig av kunskaper och erfarenheter, ger tips och inspiration. Tid: måndag den 7 april kl 18 i ABF huset i Stockholm. Fri entré. FDB Östergötland Alldeles för många barn och unga blir hemmasittare. Långvarig stress är en trolig faktor. Upptäck barn i riskzon tidigt manar experter. FDB Östergötland och KFUM Brevik ordnar även i år läger på Breviks kursgård. Ungdomarna får chans att träna engelska, samarbetsövningar med mera. Tid: 15-23 juli. Lägret vänder sig till dig som har dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter och som är född 1998-2000. I samband med lägret ordnas också ett föräldraforum med föreläsning och erfarenhetsutbyte. Kostnad: 4500 kr. Det går att söka friplats. Anmälan: Anmäl ditt barn på www.brevik.kfum.se Välkommen till FDB:s Familjeforum den 5 april, Citykonferens i Örebro 13.00 FDB:s Familjeforum med Anna Tebelius Bodin Hennes fartfyllda föreläsningar är fria från den traditionella studieteknikens pekpinnar. Hon bjuder istället på konkreta tips om målsättningar, motivation, självbild och verktyg, varvat med djup kunskap om hjärnan och inlärning. Föreläsningen innehåller praktiska tips om hur man läser och minns det man läst, hur man skriver effektivt och strukturerat, hur man vinner tid och hanterar stress och mycket annat som förenklar studierna för elever i grundskolan och gymnasiet. Ta gärna med era ungdomar! Rekommenderad ålder: från 12 år och uppåt. Fika i pausen. 16.00 Årsmöte Anmälan och mer information hittar du på www.fdb.nu 3 FDB:s NYHETER 1/2014 FYRA STEG TI –Utgå ifrån vad du själv känner när något som du ogillar har hänt. Då blir det lättare att få igång ett samtal utan att din omgivning känner sig hotad eller trängd. Det menar Kerstin Göransson, som utbildar föräldrar i att skälla mindre och förklara mer. Foto: Erland Karlsson –Hur många gånger har jag inte sagt åt dig att ställa in disken i diskmaskinen och inte bara lämna den på bänken? Du gör mig galen när du lämnar disken så där. Tror du jag är din hushållerska? Ett möjligt scenario i hem med föräldrar och barn, eller hur? Det misstänker i alla fall Kerstin Göransson. Hon är specialpedagog (förutom att hon har fem barn), och utbildar bland annat föräldragrupper i konsten att gå från du-budskap till jag-budskap. Inte helt enkelt, men som med det mesta ger övning färdighet. 4 Jag-budskap handlar helt enkelt om att utgå från sig själv, och att inte angripa den andra som person utan att förklara hur man själv ser på en uppkommen situation, vad man känner inför det, varför man känner som man gör, och eventuellt lägga till hur man skulle vilja att det var istället. Det var genom den amerikanske psykologen Thomas Gordon och dennes bok Aktivt föräldraskap som Kerstin Göransson först kom i kontakt med metoden. – Thomas Gordon utgår ifrån att vi föräldrar har en chans att påverka våra barn om vi vet vad vi gör, och FRÅN DU TILL JAG inte bara reagerar på ett visst beteende. Innerst inne vet vi ju att skäll och ilska är fel väg, men i stundens hetta hittar vi ibland inget annat sätt. Och kort därefter kommer det dåliga samvetet som ett brev på posten. Gör det lättare att lyssna Ta situationen med disken. Ett alternativ till vredesutbrottet ovan skulle kunna vara: – När jag kom in i köket nyss och såg din disk stå kvar på diskbänken så kände jag mig besviken därför att jag har bett dig så många gånger att lyfta in disken i diskmaskinen. Det FYRA STEG Ett Jag-budskap kan innefatta nedanstående delar: o Beteende (det vill säga vad är det personen gjorde/gör som jag vill ge feedback på) o Känsla (med vilken känsla reagerade jag på beteendet) o Konsekvens (vad får ovanstående för konsekvens för vår relation framöver) o Alternativ (vad jag hellre skulle se för beteende, om det är en beteende förändring jag är ute efter. ) 4 FDB:s NYHETER 1/2014 ILL BÄTTRE SAMTAL känns som om du tycker att jag är en hushållerska. Från och med nu vill jag att du ställer in disken i diskmaskinen. – När vi använder jag-budskap ökar helt enkelt chanserna att vi lyssnar till varandra och inte känner oss hotade och går i försvar. Till en början kanske omgivningen tycker att du pratar lite konstig, men det får du ta, ler Kerstin. Fungerar i många sammanhang Det är inte bara på hemmaplan som både barn och vuxna kan ha glädje och utväxling av metoden. Den kan 2 även förbättra kontakten mellan elev, lärare och föräldrar. Allt för att få igång en ordentlig dialog där parterna lyssnar på varandra och inte angriper varandra. Kerstin målar upp ett möjligt scenario med en elev med läs- och skrivsvårigheter och en lärare som ilsknat till över vad han uppfattar som lättja, och funderar över vad som händer om eleven förklarar så här istället för att tystna: – När du låter så där irriterad så blir jag stressad. Jag kan inte rå för att det blir så här. Jag vill att du hjälper mig istället. Dock finns det några ord vi bör undvika när vi beskriver vad vi känner inför något som uppkommit. Det är orden ”arg” och ”ledsen”. – Ingen känsla är fel, förklarar Kerstin, och inom oss härbärgerar vi ju en massa olika känslor, men just dessa ord kan skapa blockeringar. De slår ofta an på ett speciellt sätt. Det är viktigt att inte missbruka dessa ord därför att när vi är arga så riskerar vi att mottagaren går i försvar och när vi är ledsna så är det samvetet som kan få sig en törn. – På mina föräldrakurser brukar jag be föräldrarna tänka på alla gånger ETT ANNAT SÄTT TVÅ EXEMPEL På bilresan: När du kör bil så fort, blir jag rädd, vilket gör att jag inte vill åka med dig mer. Jag skulle hellre vilja att du saktade ner lite i kurvorna. Vid ett utvecklingssamtal som riskerar att gå överstyr: När du presenterar min grabb Anders på detta sätt känner jag mig ifrågasatt som förälder. Jag upplever att jag tar tillräckligt ansvar. Har jag missförstått något? 5 FDB:s NYHETER 1/2014 Foto: Erland Karlsson de varit fly förbaskade, och sedan be dem undersöka om det inte egentligen handlar om någon annan känsla. I nio fall av tio stämmer det. Men ilskan ligger så nära ytan, så det är ofta den som poppar upp först. Om vår tonåring inte kommer hem på utsatt tid, så är det ju ofta oroliga vi blir. Men när nyckeln väl sätts i dörren – vad är det vi säger? Ibland kanske ilskan far runt alldeles hiskeligt inom en. Då gäller det att kyla av sig, kapa toppen på isberget. Kanske gå ett varv runt kvarteret och ta upp situationen lite senare när alla lugnat ner sig. –För om jag säger ”jag är inte arg” och samtidigt har svarta ögon och hårt sammanbitna käkar, då utsätter jag den andra för dubbla budskap, säger Kerstin Göransson. Det är ju hur jag säger något som den andra personen fångar upp först och främst, inte vad jag säger. Uppmärksamma även förändringen Om resonemanget ovan framförallt rört situationer som vi inte tycker om, där vi vill förändra ett visst beteende, så gäller det också att komma ihåg att uppmärksamma när en förändring till det bättre väl skett. Detta är vad man kal�lar för ett positivt jag-budskap. Alla människor mår bra av att få positiv uppmärksamhet. Om vi tar exemplet ovan med disken så skulle man kanske kunna säga så här när barnet gör som man önskar: ”Vad glad jag blir att du lyssnade på mig och förstod hur det kändes för mig när jag såg all disk på bänken.” –Men, ibland tycker jag att vi föräldrar berömmer konstiga saker, funderar Kerstin. Är man duktig om man ätit upp all mat? Handlar det inte egentligen om annat? Som att kocken blir glad? 6 TIPS BÖCKER Jag törs inte men gör det ändå Förf: Martin Forster (2013) Om barns välmående och självkänsla. Fem gånger mer kärlek Förf: Martin Forster (2009) Att ge sina barn fem gånger så mycket positiv uppmärksamhet som tjat, tillsägelser och gränssättning ger stor utdelning. Älskade, förbannade tonåring Förf: B Kimber/ V Molgaard (2009) En bok som hjälper tonårsföräldrar att hitta sätt att klara av svårigheter, att bygga en positiv relation med sin tonåring och att hitta ett bra sätt att lotsa sitt barn in i vuxenlivet. De tre böckerna är utgivna på förlaget Natur och Kultur. Samtliga finns även som e-bok. FDB:s NYHETER 1/2014 DYSLEXI - INGET ATT SKÄMMAS FÖR Skoltrött och dyslektiker. Det kunde knappast bli värre för Wille Darlöf. Lyckligtvis har han alltid haft bra människor runt omkring. Men än idag undviker han helst textmassor. Text och foto: Johannes Nordemar Wille Darlöf är 21 år och jobbar som elektriker. Han gillar variationen i sitt jobb och trivs med att det är full fart hela dagarna. Just nu jobbar han på ett nybygge sju mil hemifrån. Eftersom det blir både tidiga morgnar och sena kvällar har han inte mycket fritid. Men han drömmer om att ta motorcykelkort. Eller, drömmer och drömmer. Han har faktiskt redan planerat saken och valt hoj. – En Harley Davidson ska det bli. Jag och en kompis tänkte åka ner till Europa i sommar. Oroar sig inte för teorin Som dyslektiker har han ett hårt jobb framför sig när det gäller att plugga in teorin, men det är knappast något Wille oroar sig för. – När jag gjorde teoriprovet för bil hade jag inte läst en enda bok. Däremot hade han gjort ett 100-tal gamla prov på datorn och lyssnat på en teorikurs. – Det gäller att börja pumpa datortest nu, säger Wille och tar ett stort bett från kebabrullen. Bokstäver och böcker är Wille inte mycket för, men matematik har funkat desto bättre. Han är nästan lite extrem när det gäller siffror. – Jag har alla mina vänners födelsedagar i huvudet. Jag kommer fort- 7 FDB:s NYHETER 1/2014 farande ihåg när kompisar från tvåan i lågstadiet fyller år. Det är skumt. Wille tycker det är rätt trevligt att komma ihåg vännernas födelsedagar utan att behöva titta på Facebook. För Facebook gillar han inte. Inte e-post heller för den delen, eftersom det blir så mycket bokstäver. – Jag ringer mest. Det är enklast så. På två minuters samtal får jag fram lika mycket som på 30 mail. Men ibland uppstår det ändå situationer då han tvingas läsa. – Förstår jag inte när jag läser så frågar jag någon, det blir bättre i slutändan, resonerar Wille. Bokstäverna hoppar Bokstäverna hoppar runt för Wille, men det är inget han skäms för. Tvärt om, han är ofta den första som skrattar när det blir fel, som på jobbet för några månader sedan. Wille satt och åt frukost med de andra killarna på bygget när han sneglade över axeln på kompisen som läste morgontidningen. – Jag tittade vad det var han läste men förstod inte riktigt, så jag frågade: “Grannar kastade choklad genom rutan”, vad är det för konstig artikel? När Wille förstod att den korrekta ordföljden skulle vara “chockad barnfamilj fick granat genom rutan” bröt det ut en massiv skrattsalva i matsalen. – Ibland blir det rätt och ibland blir det fel. Jag bara kör på, det har jag alltid gjort, säger Wille och ler. Skippar vissa saker Wille fick sin dyslexidiagnos när han var 15. Hur dyslexin påverkat honom har han svårt att svara på, eftersom han inte har något att jämföra med. Men han vet att han medvetet skippat vissa saker, som böcker. – En hel bok har jag läst, Snabba Cash. Folk sa att den var bra och mamma hade den hemma. Sen fastnade jag. Men det tog en stund innan jag var färdig, skrattar han. Efter ungefär 20 minuters läsning börjar bokstäverna hoppa och han får svårt att koncentrera sig. Då måste han ta en paus. 8 Hjälpmedel använder han inte, förutom pekfingret för att hålla reda på textraden. – Jag har faktiskt inte testat något annat. I skolan fanns bara ljudböcker. Samtidigt var han nog inte den allra flitigaste eleven heller. När han ser tillbaka på den tiden så förstår han att han var rätt jobbig. Lyckligtvis hade han en väldigt snäll högstadielärare i svenska och engelska, hans värsta ämnen. – Jag hade inte varit elektriker utan henne. Men jag har alltid haft lätt för att prata. När vi hade muntliga prov var det bara att snacka och hoppas att något skulle träffa. Det blev en och annan pluggkväll Trots att Wille först hävdar att han aldrig pluggade medger han till slut att det nog blev en och annan kväll med mamma eller grannen. – Jag pluggade en del med en kompis som bodde nära. Han var hur smart som helst. Det var väl mest repetition för honom i och för sig. Han brukade rätta mina uppsatser FDB:s NYHETER 1/2014 ”Chockad barnfamilj ”blev ”grannar kastade choklad” när Wille läste. – Ibland blir det rätt, ibland blir det fel, skrattar han. Wille Darlör, 21 år, jobbar som elektriker och dubbelkollar gärna med sina kolleger om han blir osäker på något han läst. och skriva om dem lite. På gymnasiet fick Wille mer engagerade lärare. Istället för uppsatser och mer avancerade skrivövningar fick han jobba med grundläggande grammatik och stavning som han hade svårt för. Willes svensklärare ordnade så att han fick läsa Svenska B i en långsammare takt och när det skulle skrivas nationella prov fick han hoppa över vissa delar. Vardagen funkar bra Att Willes vardag funkar bra trots hans problem är det ingen tvekan om. Men han har faktiskt valt bort läsning och skrivning så långt det är möjligt. På gott och ont får man lov att tillägga. Eftersom han inte brukar hinna läsa undertexter i teve, men gillar film, har han blivit duktig på att lyssna istället. När det gäller att läsa instruktioner eller liknande måste han ofta förlita sig på andra människor. – Jag tar dagen som den kommer, kämpar på och vågar fråga om hjälp. VARFÖR STANNAR BARNET HEMMA? – Hemmasittande kan vara en form av utbrändhet, efter för mycket stress under lång tid. Det menar Elisabet von Zeipel, specialpedagog som arbetat med barn och unga hemmasittare med Aspergers syndrom. För barn med en funktionsnedsättning är energin ofta en bristvara. Inte för att dessa barn har mindre energi än andra, utan för att så mycket i deras omgivning kräver mycket energi och möda. – Att ha någon typ av nedsättning gör skolarbetet extra tufft och energikrävande. Det säger Elisabet von Zeipel, pensionerad specialpedagog. Som yrkesverksam arbetade hon framförallt med barn och unga med Aspergers syndrom. Många erfarenheter hon gjort genom åren går att applicera på barn och unga med andra funktionsnedsättningar. Hon menar att dessa barn behöver hjälp att hushålla med sin energi så att den inte tar slut, och för att de inte ska hamna i negativ spiral som tär på deras självkänsla. – Vi ställer oss ofta frågan: ”vad har barnet svårt för?” fortsätter hon. ”Aha, detta. Då övar vi på det.” Istället bör vi fråga oss hur vi kan underlätta för barnet. Skilj på träning och kunskapsinhämtning När det gäller barn med läs- och skrivsvårigheter handlar det till exempel att tidigt dela upp läs- och skrivträning och kunskapsinhämtande. Läsning och skrivträning ska ske på barnets befintliga nivå. För att inte halka efter i skolarbetet, måste barnet parallellt med denna träning få stöd i sin kunskapsinhämtning, genom bra studieteknik, alternativa verktyg och annat stöd i klassrumssituationen. Förväntas barnet träna skrivning parallellt med att det ska prestera en berättelse, då blir det lätt skrivkramp i fantasin. Störfrånvaro ofta första tecknet Ofta börjar hemmasittandet med frånvaro några dagar här och där. Skolan ligger på föräldrarna, ber dem visa vilka som bestämmer. ”Vi har ju trots allt skolplikt i Sverige.” Målet är att barnet ska tillbaka till skolan till varje pris. Andra vanliga tecken på hotande hemmasittande kan vara huvudvärk, ont i magen, illamående, nedstämdhet och orkeslöshet. 9 FDB:s NYHETER 1/2014 – De här tecknen är inga nonsens, utan faktiska upplevelser, poängterar Elisabet. När vi utbrister ”ryck upp dig” så handlar det mer om vår egen frustration och känsla av tillkortakommande inför barnets beteende än om barnets situation. Hennes erfarenhet är att hemmasittande ofta beror på för hög stress under för lång tid, alltså en form av utbrändhet. Energin har helt enkelt tagit slut. – Dessa barn behöver samma sak som vi vuxna, återhämtning, och jag brukar säga till de hemmasittande barn jag möter att de har reagerat sunt och adekvat på en absurd situation och behöver återhämta sig och reparera sin självkänsla. välmenande fråga av typen ”Om du har lust att gå till skolan imorgon så skjutsar jag dig. ” Föräldrarna behöver stötta barnet, och omgivningen behöver stötta föräldrarna och inte lägga extra sten på börda. Elisabet är bestämd när hon förklarar att hemmasittande barn inte bara är en angelägenhet för den närmaste familjen. – Den handlar om barnets hela omgivning: hem, skola, anhöriga, idrottsklubben, scouterna eller vad det nu kan vara. Därför är det viktigt att framförallt hem och skola ser sig som ett team och har regelbunden kontakt, utan att blanda in och oroa barnet. Föräldrar kan också behöva professionell stöttning för egen del. Rekommenderar sjukskrivning När hemmasittande är ett faktum rekommenderar Elisabet sjukskrivning. Dels för att signalera allvaret i situationen, dels för att göra skolan lugn utifrån de krav den har från sina överordnade. Och återhämtning tar lång tid. Det behöver alla ställa in sig på. Att som förälder se till att barnet får chans till total återhämtning är en konst. Det är lätt att ställa en Lyfter två gyllene regler Elisabet framhåller två gyllene regler för att rehabiliteringen ska bli hållbar på sikt: total återhämtning och återgång i barnets takt. Annars finns risken att barnet kraschlandar, om inte i tonåren så kanske när det flyttat hemifrån och inte längre har den närmaste omgivningen som stöd. Parallellt med att hemmet erbjuder total kravlöshet behöver barnet hjälp 10 att sätta ord på vad det känner, och stöd att finna gränsen för sin egen ork. Lära känna sig själv med andra ord. Elisabet ger ett exempel. ”Jag orkar inte mer” kanske barnet säger. ”Vad bra att du säger det” kan då vara ett bra svar. ”Jag skulle inte heller orka med så mycket stress som du varit utsatt för.” – På det här sättet bekräftar du barnets känslor, förklarar hon. Samtidigt kan ni försiktigt nysta i vad man kan göra när orken tryter, till exempel ta en paus och göra någonting riktigt roligt, för att få ny energi. Hitta användbara strategier helt enkelt. Har stark kapacitet Ökad jag-kunskap och hjälp att känna gränsen för sin ork är alltså två viktiga byggstenar som bidrar till hållbar rehabilitering och återhämtning. Barn har en stark inneboende kapacitet. Ett sätt att komma i kontakt med denna kapacitet är att lära känna gränsen för sin ork. Då kommer ofta välmåendet och motivationen, som ju hänger ihop med ork. Så en dag gläntar barnet på dörren till omvärden, börjar visa intresse för vad som pågår i familjen, vill kanske åka med en sväng i bilen. Och så kommer frågan alla längtar efter: ”Var är mina skolböcker?”. – Först då är det ok att plocka fram dem, ler Elisabet, men med en gnutta is i magen. Barnets skola behöver vara öppen för och kunna erbjuda många olika lösningar för återgången men det är förälderns uppgift att pejla vad som kan passa det egna barnet. Inte genom att ställa frågor med tre, fyra alternativ utan genom enkla förslag som barnet kan ta ställning till med ett ja eller ett nej. Kanske ska en lärare komma hem. Kanske ska barnet gå i liten grupp, eller komma en halvtimme per dag, när de andra eleverna gått hem. ” – De olika alternativen behöver vara väl genomtänkta av skola och föräldrar innan barnet inkluderas, menar Elisabet. Men det är inte vi som ska spika en färdig plan för flera veckor framöver utan barnet behöver få återgå i sin egen takt. Det gäller att hela tiden lyssna till barnet och att ta barnets reaktioner på allvar. Om barnet får återgå i små steg kan misslyckanden undvikas. Ett barn som varit utbränt har inte råd att misslyckas. Som blixt från klar himmel För många i barnets omgivning kommer hemmasittandet som en blixt från klar himmel. Ingen har på fullt allvar sett den ansträngning som barnet gjort, under lång tid. FDB:s NYHETER 1/2014 Utbrändhet är ett allvarligt sjukdomssymptom enligt Stressforskningsinstitutet. Det sätter varaktiga spår i hjärnan som inte läker vilket gör dig mer sårbar resten av ditt liv. – Jag brukar alltid säga att ett barn inte får ett funktionshinder den dag barnet får en diagnos. Diagnosen blir mer av ett kvitto på att omgivningen har insett detta faktum. Det kostar på att ha till exempel läs- och skrivsvårigheter. Tidiga tecken måste fångas upp Förskola och skola måste öva upp sin förmåga att fånga upp tidiga tecken på svårigheter och stress och alla i barnets omgivning måste på bästa sätt hjälpa barnet att både hushålla med och hitta sätt att ladda ny energi. – De flesta barn vill innerst inne gå i skolan, och många barn med en funktionsnedsättning pressar sig till det yttersta för att vara som andra. ! FÖRLÄNGD SKOLPLIKT BRA FÖR HEMMASITTARE? I början av året föreslog regeringen förlängd skolplikt med ytterligare ett år för de elever som saknar behörighet till gymnasieskolan. De ska alltså gå elva år i skolan. – Vi tycker att det är rimligt att man inom grundskolan får kunskaper och behörighet innan man lämnar och går över till gymnasiet, säger näringsminister Annie Lööf (C) i sitt pressmeddelande. Allianspartierna vill även införa obligatorisk sommarskola för de elever som bara saknar godkänt betyg i något ämne för att bli behörig till ett nationellt program. Specialpedagog säger nej till förslaget Maria Gladh är specialpedagog på Årstaskolan i Stockholm. Hon tycker inte om regeringens förslag. I likhet med Elisabet von Zeipel, som intervjuas på annan plats i tidningen, anser hon att många hemmasittare har rena utmattningssyndrom och för 11 dessa elever skulle ett ytterligare år i skolan uppfattas mer som ett straff än som stöd. – Dessa barn känner skolan ofta till sedan tidigare. Jag skulle snarare säga att det är skolans bemötande som behöver förändras. – Vi bör satsa extra resurser på fler speciallärare och specialpedagoger som kan möta dessa elever på ett bra sätt, och på ett tidigt stadium. POSttIDnInG FDB:s NYHETERB 1/2014 FDB FDB Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g. Surbrunnsg. 42, 1 tr.ö.g. SE-113 48 STOCKHOLM SE-113 48 STHLM FyrFÄLtAre KAn VArA StÖD VID SAMtAL Specialpedagog Marie Glad och kurator Krysmynta Sjödin har utarbetat en metod som kallas Nyckelmetoden. Metoden beskriver de i boken Tillbaka till skolan (Gothia fortbildning 2013). Författarna menar att när en elev blir hemmasittare handlar det om problem på flera plan. Därför behöver skolan erbjuda olika former av stöd samtidigt genom ett litet team som barnet kan få förtroende för. Egen vilja behövs För att arbetet med att lotsa ett barn tillbaka till skolan ska lyckas behövs också en vilja till samarbete från barnet och föräldrarnas håll. Det finns ett symbolvärde i det egna ställningstagandet, även om barnet i praktiken har begränsade valmöjligheter. I boken finns exempel på hur man kan kartlägga en elevs nuläge genom att använda en fyrfältsmatris. I de olika fälten fyller kurator och elev och/eller föräldrar i svaren på de fyra frågorna: Vad vinner du på att vara hemma? Vad slipper du genom att vara hemma? Vad vinner du på att gå i skolan? Vad slipper du genom att gå i skolan? FAKTA Vad vinner du på att vara hemma? Vad slipper du genom att vara hemma? Vad vinner du på att gå i skolan? Vad slipper du genom att gå i skolan? Kartläggningsmatrisen ger en god överblick i en oftast rörig och komplicerad situation. Den underlättar utformning av det gemensamma arbetet och var det finns möjlighet att göra justeringar. Läs mer på www.hemmasittare.se heMMASIttAre • År 2010 undersökte Skolverket hur många elever som skolåret 2008/2009 hade varit frånvarande under mer än en månad. Resultatet var 1650 elever, lika många flickor som pojkar. Två tredjedelar av dem var frånvarande mer än två månader, en tredjedel var inte i skolan på hela terminen. • Skolverket menar att antalet hemmasittare ökar. • Varje elev som inte hittar tillbaka till skolan kostar samhället 12-15 miljoner kronor, enligt nationalekonomiska beräkningar. • I artikeln ovan lyfter specialpedagog Elisabet von Zeipel en grupp elever som är mer i riskzonen än andra, och det är barn med neuropsykiatriska svårigheter. De uppfattar ofta skolan som extra stressande och mycket stress kan leda till utmattning vilket kan göra dem till hemmasittare. • En undersökning som Autism- och Aspergerförbundet gjort bland sina medlemmar visar att mer än var femte person med Asperger någon gång varit frånvarande längre än en månad under sin skolgång. • Marie Gladh och Krysmynta Sjödin har i sitt arbete med hemmasittare inte uppfattat att denna grupp elever brottas med läs- och skrivsvårigheter i större utsträckning än andra. lj FDB PS. Fö ok! Facebo på Surbrunnsgatan 42, 121 tr.ö.g. 113 48 Stockholm Telefon: 08-612 06 56 ” Att agera tidigt är A och O Malin Gren Landell är psykolog och arbetar på BUP i Linköping. Hon föreläser om skolfrånvaro och fungerar som expert i ämnet för bland annat Skolinspektionen. – Det finns många olika orsaker till att elever blir hemmasittare. Det gör det svårt att förebygga med generella metoder, menar hon. A och O är att agera på ströfrånvaro, och att arbeta för en bra skolmiljö utan mobbing där olika former av inlärningsproblem och psykisk ohälsa upptäcks tidigt. Det tjänar alla på. Fax: 08-612 33 77 E:post: [email protected] www.fdb.nu