Transcript Ladda ner vår broschyr om råd vid östrogenbehandling

RÅD VID ÖSTROGENBEHANDLING
FEMANEST® FEMASEKVENS® FEMANOR®
VA D Ä R K L I M A K T E R I E T ?
Klimakteriet är inte en bestämd tidpunkt i en kvinnas liv. Begreppet menopaus
definieras däremot som den sista menstruationens första dag. För att du ska
kunna veta att det är just den sista menstruationen, krävs att du sedan inte har
någon ny blödning under 12 månader. Blödningar därefter kan ibland bero på
någon sjuklig förändring och bör alltid föranleda läkarkontroll. Menopausen
inträffar i vårt land oftast mellan 51 och 52 års ålder med mycket stora variationer
från cirka 45 till 55 år.
Klimakteriet brukar man kalla de närmaste åren före och efter menopaus,
dvs en tidsperiod på cirka 5–7år. Under denna period slutar äggstockarna
gradvis att fungera, dvs ägglossningarna upphör och det bildas mindre mängder
könshormoner. Denna minskning av framför allt halten av östrogent hormon,
leder för många till besvär av olika slag. 60–80% av alla kvinnor får besvär
under klimakteriet.
–2–
VA D S K E R I K R O P P E N ?
Ofta är en rubbning i menstruationscykeln den första förändringen du märker.
Menstruationen kan komma med ibland tätare men oftast med längre mellanrum än tidigare. Detta beror just på att ägglossningarna inte längre inträffar
så punktligt som tidigare och att produktionen av äggstockshormon (östrogen
och gulkroppshormon) börjar minska.
Den största sänkningen av östrogenhalten sker i nära anslutning till tidpunkten
för menopaus. Det leder till uppkomsten av de så kallade klassiska klimakteriebesvären med svettningar och värmevallningar. Om dessa inträffar huvudsakligen
på natten blir även nattsömnen störd. Ibland får man också hjärtklappning.
Många kvinnor upplever besvär av mer psykisk natur, som ångest, humörsvängningar, nedstämdhet och irritabilitet i åldern kring menopausen. Det finns
inget säkert samband mellan sådana besvär och de sjunkande hormonnivåerna.
Ibland kan de kanske vara sekundära till besvären med värmevallningar och
svettningar, men kan också ha samband med andra problem som kan uppträda
i denna period av livet.
–3–
Symtom från slemhinnorna i slidan och i urinröret brukar inte komma förrän ett
antal år efter menopaus, då östrogennivåerna har varit konstant låga en längre
tid. Besvär ger sig då till känna bl a som sveda och torrhetskänsla i slidan och
slidöppningen, besvär vid samliv, trängningar och sveda vid vattenkastning.
Urinvägsinfektioner blir vanligare liksom problem med urininkontinens.
Senare års forskning har påvisat ett klart samband mellan sjunkande östrogennivåer och ökad urkalkning av skelettet. Benskörhet (osteoporos) kan orsaka
bland annat höftledsbrott och brott på ryggradens kotor senare i livet.
Efter menopausen och med stigande ålder ökar risken för hjärt-/kärlsjukdomar
som kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke. Sambandet mellan riskökningen för
dessa sjukdomar och sjunkande nivåer av könshormoner är dock för närvarande
oklart.
–4–
SYMTOM UNDER OCH EFTER KLIMAKTERIET
Klimakterium
Fertil period
50
60
70
Menopaus
Blödningsrubbningar
Svettningar
Torrhet i slidan
Svettningar
Värmevallningar
Klåda
Värmevallningar
Hjärtklappning
Sveda
Sömnsvårigheter
Sömnsvårigheter
Trängningar
Urinvägsinfektioner
Urininkontinens
–5–
BEHANDLING
Blödningsproblem i klimakteriet utan svettningar och värmevallningar behandlas
vanligen med gulkroppshormon (gestagener). Ofta ges då tabletter med gulkroppshormon under 10 dagar före menstruationen för att reglera blödningsmönstret.
För att behandla besvär som svettningar och värmevallningar behövs medelstarkt
östrogen. Idag finns medelstarkt östrogen i form av tabletter, plåster och gel –
alla fungerar mycket bra. Vilket du får beror i stort sett på dina egna önskemål.
Att bara ge östrogen innebär risk för att livmoderslemhinnan växer för mycket
och i värsta fall utvecklar cellförändringar. Därför kombineras östrogen med
gulkroppshormon. Gulkroppshormonet får livmoderslemhinnan att sluta växa och
därefter stötas av som en menstruationsliknande blödning.
De första åren i klimakteriet brukar man kombinera östrogen med gulkroppshormon 10–14 dagar per månad (sekventiell behandling). Man får då en menstruationsliknande blödning en gång per månad. Efter ett till två år kan man ge
gulkroppshormon dagligen tillsammans med östrogen (kontinuerlig kombinationsbehandling). På det sättet tunnas slemhinnan ut och man slipper blödning.
Kvinnor utan livmoder behöver inget gulkroppshormon.
–6–
För att behandla lokala besvär från underlivet behövs bara svagt östrogen.
Idag finns sådant svagt östrogen som slidpiller, ringar, salva och tabletter. Det
svaga östrogenet stärker slemhinnorna i underlivet, urinblåsan och urinröret.
Dag
14
28
14
28
14
28
Gulkroppshormon 12 dagar/månad
Östrogen och gulkroppshormon
(sekventiell behandling)
Östrogen och gulkroppshormon
(kontinuerlig kombinationsbehandling)
Östrogen kontinuerligt (patient utan livmoder)
Gulkroppshormon
Östrogen
Blödning
–7–
FÖRDELAR MED ÖSTROGENBEHANDLING
Många års erfarenhet visar att behandling med östrogen effektivt lindrar
de vanligaste besvären i klimakteriet. Värmevallningar, svettningar och sömnstörningar försvinner inom ett par veckors behandling med medelstarkt östrogen.
Du upplever ofta att du ”känner igen dig själv”.
H J Ä R TA / K Ä R L
Man vet idag inte säkert om hormonbehandling ökar eller minskar risken för
exempelvis hjärtinfarkt. Forskningsresultaten är motstridiga. Kanske beror effekten
på hur hjärtfrisk man är när behandlingen påbörjas. Hormonbehandling har
möjligen en gynnsam förebyggande effekt hos den som från början är hjärtfrisk,
men kan kanske vara riskabel för den som redan har en hjärt-/kärlsjukdom. Helt
klart är att hormonbehandling i klimakteriet, liksom p-piller till yngre, ökar risken
för blodpropp om man har anlag för detta.
BENSKÖRHET (OSTEOPOROS)
Urkalkning av skelettet är nutidens och framför allt kvinnans sjukdom. Det är klart
att östrogen motverkar den urkalkning som ökar i samband med klimakteriet.
Se kurvan på nästa sida med kvinnors benmassa.
–8–
BENMASSA I FÖRHÅLLANDE TILL
ÅLDER HOS KVINNOR
Max
Minskning
2–4% årligen
Minskning
1% årligen
Benmassa
Ålder
30 år
Menopaus + 10 år
–9–
70 år
SAMLIV
Östrogen gör att slemhinnorna återfår sin naturliga tjocklek och fuktighet.
Samlivet blir oftast bättre. Det finns inga säkra belägg för att lusten påverkas
positivt direkt av östrogenbehandling, men kanske ibland sekundärt till de
gynnsamma effekterna på slemhinnorna i underlivet.
HJÄRNA
Här är också forskningsresultaten motstridiga. Vissa visar en gynnsam effekt,
andra motsatsen. Kanske beror detta också på hur frisk man är vid behandlingens
början, likt situationen vid hjärt-/kärlsjukdom. Sannolikt rör det sig ju också om
effekter på blodkärlen i hjärnan.
ÖVRIGT
En del kvinnor upplever en förbättring av led- och muskelvärk i samband med
östrogenbehandling. Man tror att det beror på det förbättrade blodflödet till
muskler och leder.
– 10 –
BIVERKNINGAR
Östrogen ger sällan biverkningar, men illamående och bröstspänningar kan
förekomma, framför allt i början av behandlingen. Dessa brukar dock gå över
efter ett tag. Biverkningarna är mest knutna till gulkroppshormonet som kan
ge bröstspänningar och premenstruella besvär (nedstämdhet, irritation,
svullnadskänsla).
Även dessa biverkningar brukar gå över, men du kan behöva diskutera
eventuell justering av medicin eller dos med din läkare.
BLÖDNINGSRUBBNINGAR
Blödningsrubbningar kan förekomma under upp till ett halvår vid behandling
med fast kombination av östrogen och gulkroppshormon. Problemet är mer
ovanligt vid sekventiell behandling och bör då föranleda kontakt med behandlande läkare för att utesluta andra orsaker. De kan förekomma under de första
månaderna tills livmoderslemhinnan och kroppen har kommit i balans med
hormonbehandlingen.
– 11 –
CANCER
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och skapar
mycket oro. Det är inte så troligt att ren östrogenbehandling orsakar
bröstcancer, men kanske medför östrogen att en redan befintlig tumör
tillväxer lite snabbare och därmed kan bli diagnostiserad och behandlad
tidigare. Då förefaller det troligare att gulkroppshormonet, som man
kombinerar östrogenbehandlingen med för att förebygga blödningstrassel och cellförändringar i livmoderslemhinnan, kan öka risken för
bröstcancer efter längre tids behandling. Kvinnor som fått livmodern
bortopererad behöver inte gulkroppshormon utan kan få ren östrogenbehandling, vilket kan vara en fördel med tanke på risken för bröstcancer.
Allmänt sett förefaller risken för bröstcancer öka med behandlingstiden,
och någon säker riskökning har inte påvisats förrän efter tidigast 4–5 års
behandling. Därför förefaller det bra om man kan undvika att behandla
längre tid än så. De flesta undersökningar tyder på att risken för bröstcancer vid längre tids behandling ökar med en faktor på 1,3.
– 12 –
D v s om 10 kvinnor insjuknar i en obehandlad grupp så insjuknar 13 i en lika
stor grupp som fått kombinerad behandling med östrogen och gulkroppshormon
under längre tid. Alla kvinnor bör undersöka sina bröst regelbundet och kontrolleras med mammografi minst vartannat år och detta gäller förstås i synnerhet
de som hormonbehandlas. Efter avslutad hormonbehandling återgår risken för
bröstcancer relativt snabbt till den normala.
Livmoderkroppscancer: Risken ökar klart med ren östrogenbehandling hos dem
som har livmoder kvar. Risken försvinner helt när östrogenbehandlingen kombineras med gulkroppshormon, vilket alltså är nödvändigt.
Tjocktarmscancer: Forskningsresultat tyder på en minskad risk vid kombinerad
hormonbehandling.
– 13 –
N Ä R S K A D U K O N TA K TA D I N L Ä K A R E ?
Oftast får du ett återbesök eller en möjlighet till telefonkontakt några månader
efter behandlingsstarten, så att du kan diskutera med din läkare om de eventuella
problem och frågor som uppstått. I övrigt bör du kontakta din läkare om blödningarna kommer oregelbundet, på fel tid eller är ovanligt stora.
– 14 –
A N AT O M I S K B I L D Ö V E R D E I N R E K Ö N S O R G A N E N
Äggledare
Äggstockar
Livmoderkropp
Livmoderhals
Livmodertapp
Slida
– 15 –
T I L L D I G S O M F ÅT T F E M A N E S T ®
Femanest är ett läkemedel som innehåller 1 mg eller 2 mg östrogen (östradiol)
i varje tablett, utan något tillägg av gulkroppshormon. Normal dosering är
en tablett per dag.
I förpackningen finns tre tablettkartor med vardera 28 tabletter. På baksidan av
varje karta finns veckodagarna utmärkta, för att du lätt skall kunna kontrollera
att du tagit din tablett. Förpackningen är gemensam för Sverige och Island.
– 16 –
T I L L D I G S O M F ÅT T F E M A S E K V E N S ®
Fermasekvens är ett sekventiellt kombinationsläkemedel med östrogen och
gulkroppshormon. Under sexton dagar tar du en orange tablett per dag med
2 mg östrogen (östradiol), därefter tar du under tolv dagar en grå tablett per dag
som innehåller en kombination av 2 mg östrogen (östradiol) och 1 mg
gulkroppshormon (noretisteron acetat).
I förpackningen finns tre tablettkartor och tre omgångar klisterremsor, en för
varje tablettkarta. Klistra remsan på markerad plats på tablettkartan. Gör på
samma sätt med de andra tablettkartorna. Kasta de överblivna klisterremsorna.
Förpackningen är gemensam för Sverige och Island.
Femasekvens ger normalt en mensblödning varje månad. Blödningen kommer
vanligtvis i början av varje behandlingscykel, men den kan också ofta komma
under sista dagarna av föregående behandlingscykel.
– 17 –
T I L L D I G S O M F ÅT T F E M A N O R ®
Femanor är ett kontinuerligt kombinationsläkemedel som innehåller 2 mg östrogen
(östradiol) och 1 mg gulkroppshormon (noretisteron acetat) i varje tablett.
Doseringen är normalt en tablett per dag.
I förpackningen finns tre tablettkartor med vardera 28 tabletter. På baksidan av
varje karta finns veckodagarna utmärkta, för att du lätt skall kunna kontrollera
att du tagit din tablett. Förpackningen är gemensam för Sverige och Island.
Det kan förekomma blödningsrubbningar när du börjar din behandling med
Femanor, men efter några månader har kroppen vanligtvis ”vant sig” vid
hormonbehandlingen och då ger Femanor oftast inga mensblödningar alls.
– 18 –
FRÅGOR
Om du har några frågor bör du i första hand vända dig till din
behandlande läkare, men du är också välkommen att kontakta
produktchefen för Fema-preparaten på Meda AB.
– 20 –
BLÖDNINGSSCHEMA
Ett hjälpmedel för dig och din läkare om ni vill följa blödningsmönstret under
behandlingsperioden.
Dag 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Anteckning
1 svag
2 måttlig
3 riklig
– 21 –
FEMA
En serie östrogenpreparat från Meda AB.
Femanest®
Östrogen
Femasekvens®
Östrogen och gulkroppshormon.
Sekvenspreparat i två faser.
Femanor®
Östrogen och gulkroppshormon.
Kombinationspreparat.
– 22 –
Detta patientråd har sammanställts av:
Dr Inger Aurell, Specialistläkarhuset Hermelinen, Luleå och
Docent Sten Jeppsson, Kvinnokliniken,
Universitetssjukhuset MAS, Malmö
Reviderad 2007 av Docent Martin Stjernquist, Kvinnokliniken,
Universitetssjukhuset MAS, Malmö
© 2007 BioPhausia AB.
Meda AB. Box 906, 170 09 Solna
Tel: 08 630 19 00, E-post: [email protected]
Hemsida: www.medasverige.se