Transcript INSPIRATIONSBOK

green kids
K
INSPIRATIONSBO
Välkommen in i vår gröna värld!
2
FÖRORD
M
ånga barn har tappat kontakten med naturen och är idag mer kompis med surfplattor
och dataspel än med maskar, jord och äppelträd. Flera studier visar också att många av
dagens barn inte vet var maten kommer ifrån – vad spaghettin är gjord av och var mjölken
finns innan den kommer in i förpackningen.
Ett studiebesök hos det fantastiska skolprojektet Haver til maver i danska Humlebæk, där
skolbarn lär sig att odla och laga mat, inspirerade oss att starta ett eget projekt. Vi bildade den ideella föreningen Green Kidz på Kullahalvön och sökte i samarbete med Höganäs kommun projektstöd ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Och
fick glädjande nog stöd för att skapa ett projekt där barnen på ett mycket konkret sätt får
bekanta sig med jorden, så och skörda men även hälsa på hos odlare och uppfödare i vårt
närområde.
För att hjälpa och inspirera de pedagoger och förskolor/skolor som ansluter sig till Green
Kidz har vi gjort en inspirationsbok. Vi har utgått från ett odlingsår med årstidernas alla
växlingar för att visa hur man kan lägga upp det pedagogiska arbetet. Hur kommer man
igång? Hur stort eller litet ska ditt eget projekt vara? Vill du ha ett utekök att koka en
härlig pumpasoppa på eller räcker det med några pallkragar och några mjölkpaket att så
tomatfrön i?
Grundbulten i Green Kidz verksamhet är lustfyllt och upplevelsebaserat lärande. Tanken
är att materialet ska vara en hjälp och inspiration för dig som går med i projektet, oavsett
vilken odlings- och trädgårdskunskapsnivå du själv befinner dig på eller vilken åldersgrupp barn du arbetar med. Vi hoppas att vår inspirationsbok ska bli en upptäcktsresa
som ska inspirera dig och få dig att vilja lära dig mer om odling, råvaror, djur, natur, vår
gemensamma miljö och den underbara planeten vi lever på.
Ett varmt tack till alla på Haver til maver som guidade oss runt på ett mycket givande
studiebesök och försåg oss med böcker och annat material, från vilka vi hämtat mycket
inspiration och kunskap.
3
Januari sid 4
IN NE HÅ LL SF ÖR TE CK NI NG
Jorden vilar • Vad gör djuren • Kulörta lyktor
Februari sid 6
Rita & planera • Liten lathund • Matlagning i utekök
Mars sid 8
Gödsel • Kompost • Så tomatfrön • Förgro potatis • Verktygslista • 24 sorters tomater • Fröet
April sid 12
Jorden under dina fötter • Så direkt i landet • Upptäck sallad • Härliga örter • Kryddor •
Från solen till maten • Fotosyntesen • Ätbara rötter • Rötterna – växternas ankare
Maj sid 20
Nässelglass • Blommor & Bin • Det nyttiga biet • Bygg en biholk
Juni sid 24
Jordgubbar • Fläderblomssaft • Från blomma till frukt • Ätbara blommor
Juli sid 28
Vattenmolekylen • Vattnets kretslopp • Vatten i gurka • Smarta växter
Augusti sid 30
Potatissoppa med popcorn • Vad smakar det? • De fyra grundsmakerna + umami
September sid 32
Det fantastiska äpplet • Äppelsmulkaka • Höstsådd
Oktober sid 34
Pumpa- och sockerbetspyssel • Olika sorters pumpor • Plantera lökar
November sid 36
Våra vanligaste julblommor • Gör ditt eget bläck
December sid 38
Green Kidz önskar god jul
Källor • Boktips • Bra länkar sid 39
4
I
R
A
U
N
A
J
Vilka växter klarar vintern?
Det är de som kallas för fleråriga växter eller med ett finare ord perenner. De är på olika sätt anpassade till
kyla, blåst och regn medan de som är mindre tåliga lättare dör av kyla och vädervindar. Växter som överlever
vintern är anpassade på olika sätt. Ett bra sätt är att tappa bladen. Då behöver man inte så mycket mat och
har inte så mycket vatten i växten som kan frysa. De växter som har ett vaxlager har vaxproppar som hindrar
vattnet från att avdunsta. Det gör att blad och barr sitter kvar.
Odla krasse
i fööönsterkarmen
och fÅ nytta och
gröönska som i en
liten ask
Vad gör djuren?
Många överlever vintern genom att äta sig tjocka, öka
pälsens tjocklek, andra flyttar till varmare länder, sover sig
genom vintermånaderna, går i dvala eller håller igång mer.
Kul tips
När temperatu
ren sjunker un
der nollstreck
att göra kulörta
et är det kul
lyktor och stäl
la i snön. Det
använda kara
går bra att
mellfärg eller
vanlig vattenf
tigt kallt ute så
ärg. Är det rik
kan man göra
lyktorna utom
fall lägger du
hus – i annat
dem i frysen.
Material: 1 plas
tburk eller likna
nde, 14 centim
15 centimeter
i diameter
eter hög,
1 plastburk, 13
centimeter hö
g, 10 centimet
(inte glas, då
er i diameter
är det risk att
glaset spricke
utvidgas)
r när vattnet
Kokt eller dem
ineraliserat va
tten, då blir is
Stenar eller an
en klar.
dra tyngder
Karamellfärg
(vattenfärg)
Eventuell deko
r av barr, bär
eller blad.
Gör så här!
1. Börja med
att frysa bottn
en till lyktan.
vatten i den st
Häll 3
ora plastburke
n och sätt ut de cm färgat
i frysen. Ta ut
n i snön eller
den först när
isen är genom
2. Nu gör vi si
frusen.
dorna. Ställ en
mindre plastb
frusna bottnen
urk på den
och lägg någr
a stenar eller
tungt i den. Fy
något annat
ll därefter färg
at vatten i utry
de två burkar
mmet mellan
na ända upp
till kanten.
3. Efter cirka
ett dygn är lykt
an klar. Frystid
stås på hur ka
en beror förllt det är utom
hus. För att få
karna häller du
loss plastburlite hett vatten
i den lilla burk
sedan den stor
en. Doppa
a burken i varm
t vatten så loss
nar den.
JORDEN VILAR
JANUARI
Z
Z
Z
De djur som sover sig genom vintern överlever för att deras hjärta slår långsammare, för att alla organ
skall jobba mindre och de lever på det fett som de lagt på sig under hösten. Igelkotten är ett exempel.
När den går i dvala sjunker temperaturen i kroppen från 36 till 8 °C, den andas en till två gånger per
minut och hjärtat slår ungefär fem gånger per minut.
När igelkotten ligger i dvala går den ner mycket i vikt. Den kan tappa nästan en fjärdedel. För att överleva
vintern måste djuret väga minst ett halv kilo innan vinterdvalan börjar. När lufttemperaturen är 15 °C
vaknar igelkotten igen. Många smådjur och insekter söker skydd i det lilla rummet mellan marken och snötäcket, där är det ofta noll grader och det finns bra mat – näringsrika rötter och mineralrik jord. 5
6
Februari
g.
Rita och planera för odling och matlagnin
Februari är en bra månad att börja planera för försko-
lans egen trädgård. Hur ser utemiljön ut? Vilka förutsättningar har vi på vår förskola? Hur mycket tid kan vi
lägga ner? Vad passar oss? Är viktiga frågor att ställa
sig. Oavsett om ni väljer att odla i mjölkkartong eller i
ett litet miniväxthus på fönsterbänken, i pallkragar eller
på friland ger odlingen barnen en fantastisk möjlighet att
förstå var maten kommer ifrån och uppleva att de är en
del av naturen.
PLANERING
Låt barnen börja med att släppa loss sin fantasi och
göra en ritning över ”sin” drömodling.
* Hur ska den se ut – rund, avlång, stor, liten?
* Vad ska det vara i den – blommor, bär, frukt, grönsaker?
* Ska det vara mycket eller lite färg i landet? Hur passar
olika växter ihop?
DA
G
O
EO
AD
BÖN
OR ÄR LÄTTODL
CH
Matlagning i utekök?
en
t Haver till maver är matlagning
I vårt danska inspirationsprojek
”ut
man
har
giska arbetet. Här
en viktig ingrediens i det pedago
rt
kapat oljefat som man har gjo
omhusspisar” tillverkade av ett
r Krogerup gård där projektet
kokplattor på. När barnen besöke
ammans på uteköket. Här tillagas
håller till gör de ofta mat tills
pinnbröd med örter, grönsakswok,
rätter som jordärtskockssoppa,
pumpa- och potatissoppa.
elt
lagning? Green Kidz har ett enk
Hur känner er förskola för mat
ksnsa
grö
en
och exempelvis koka
utekök som vi kan ta med oss
soppa med popcorn på.
hjälp av några tegelstenar och
På din förskola kan du själv med
ts. När det vi odlar förvandlas
ett galler skapa en enkel grillpla
gare.
till mat blir lärandet ännu roli
Fredrika lagar soppa
7
Vad vill vi odla?
Redan i mars kan man man börja så vissa växter som persilja och rädisor.
Här är en liten lathund så att du kan planera och välja vad du vill plantera.
d.
Liten lathun
SÅTID/SÄTTID
SÅ/PLANTERINGSDJUP
FRÖ/PLANTAVSTÅND
RADAVSTÅND
SKÖRD
BÖNOR
Maj-juni
5-6 cm
8-10 cm
40-60 cm
Efter 13 veckor
LÖK
När jorden håller
några plusgrader
ca 5 cm
15 cm
Sticklök 20 cm
Augusti
MOROT
Maj-juni
1-2 cm
2 cm
30-40 cm
Efter 14-21 veckor
POTATIS
När jorden håller
minst 8 plusgrader
8-10 cm, kupa på efterhand om det behövs
17-30 cm, sena sorter
kräver mer utrymme
cirka 60 cm
Cirka 1 månad efter
du satt dem
RÄDISA
Mars-september
1-2 cm
5 cm
15-25 cm
Efter 3-8 veckor
RÖDBETA
Maj-juni
2,5 cm
5-10 cm
30-50 cm
Efter 13 veckor
SALLADSHUVUD
April-augusti
1 cm
25 cm
25 cm
SOLROSOR
April-maj
8-10 cm
15-20 cm
50 cm eller mer
Augusti eller senare
ÄRTOR
April-augusti
5-6 cm
3-5 cm
35-45 cm
Efter 13-17 veckor
Vad väljer du?
blomsterböna
mangold
broccoli
morot
dill
persilja
frilandsgurka
potatis
gul lök
pumpa
indiankrasse
ringblomma
jordgubbar
rävsvans
lök
rädisa
majs
rödbeta
sallad
solros
spenat
squash
tagetes
tomat
Efter 3-7 veckor
8
MARS
ådan eller i
gsl
Dags för vårstädning i odlin
äv i och
a, gr
rabatten. Ta fram spadarn
t rester från förra
luckra upp jorden, rensa bor
, gräv
mposten om du har en – lufta
odlingssäsongen. Se över ko
och röR om.
Gödsel – behövs det?
Varje gång vi skördar och äter upp de grönsaker vi odlat för vi bort näring från jorden. Lägger vi resterna i komposten återförs lite näring till trädgården men varje vår behöver jordens
förråd fyllas på genom grundgödsling innan det är dags att så eller plantera. Använd gärna
komposterad kogödsel som finns att köpa hos trädgårdshandlare. Har du tillgång till färsk gödsel
måste den ligga en tid och förmultna innan du rör ner den i jorden.
Kompost – vad är det?
Kompostering är en gammal metod att ta till
vara rester från matlagningen och från
trädgården. Man kan säga att när man komposterar så hjälper människan naturen att
bryta ner de här resterna. Komposten är ofta
en stor behållare av plast. I den lägger man t
ex löv, morotsblast, gamla blommor och potatisskal, klipper ner gamla kvistar och ser till
att blanda bra så att det kommer in lagom
med syre och fukt. En kompost av plast behöver vattnas då och då för att den ska komma
igång. Inne i behållaren trivs bakterier, svampar, strålrötor och lövmaskar och de får
hjälp av mikroorganismer av olika slag. När
alla de här små organismerna jobbar tillsammans blir det varmt och alla mat- och
trädgårdsrester bryts så småningom ner och
blir till jord. Som man sedan kan använda
igen i trädgårdslandet. Mycket fiffigt.
9
Bzzz...
24 sorters tomater
I Kullabygden finns flera stora tomatodlare. 2013
var Green Kidz på studiebesök hos Vikentomater och
Brännan tomater som båda ligger utanför Viken.
Så här sammanfattade barnen och pedagogerna på
Tellus Montessori sitt besök hos tomatodlarna:
Det fanns 24 olika sorters tomater.
Humlor sög nektar från tomatblomman.
Sprida ut mjöl – pollen måste blandas för att det
ska bli tomater, vatten behövs och solsken behövs.
Vattnet fanns i olika slangar.
Det fanns djur som åt på tomaternas sk skadedjur,
man hade köpt djur som åt upp skadedjuren.
Tomaterna var upphängda med tråd.
Många tomater blir tungt för plantan.
Tomaterna växte mycket, därför hänger man upp
plantan.
Plantan fick läggas ned för annars blev tomaterna
för höga.
Tomater kan användas i sallad och som ketchup i
mat.
De plockade tomater för hand, man satt i en vagn.
Det fanns en maskin so sorterade tomaterna efter
vikt och färg. Sedan kom en lastbil som körde dem
till City Gross, Konsum och Everfresh.
Vi fick lådor som vi kan använda till våra grönsaker.
TOMAT
Tomaten är ett bär.
Den växer ut där den gula blomman suttit.Tomaten är först grön.
När den blir röd är den mogen.
w
10
MARS
VÅRSÅDD!
Det är dag s att förs å till exe mpe l sall ads lök, grö nkå l,
squ ash och pum pa.
Nu är det ock så dag s att så tom atfr ön och förg ro
pot atis en om du vill äta färs k pot atis till mid som mar.
Potatis i äggkartong
När man odlar potatis sår man inte frön utan sätter
ner en hel potatis – en så kallad sättpotatis.
Om man vill att potatisen ska bli färdig snabbare ska
man förgro potatisen:
Lägg potatisen i en papplåda eller i äggkartonger.
Ställ dem ljust (inte direkt solljus) och svalt, så får
potatisen fina mörka groddar. Det brukar ta ett par
veckor.
Vill du spara ännu mer tid kan du låta potatisen få
både groddar och rötter. Strö lite mull över potatisen
och håll fuktigt så bildas rötter. Då får du en hel
”planta” att sätta ut. Vill du skörda potatisen lite senare på sommaren, sätter du potatisen utan att först
förgro den.
Vad behöver vi för utrustni ng?
1 miniväxthus
1 krukmakare
1 sprayflaska
5 stora spadar
5 krattor
5 räffsor
5 handkrattor
5 handspadar (planteringsspadar)
5 små spannar
8 små vattenkannor
2 mellanstora vattenkannor
10 små handskar
Förutom detta behövs vuxenverktyg såsom kratta,
spade, grep, stor spann, planteringsspade,
stor vattenkanna, handskar.
SÅ TOMATFRÖN
Ta fram din krukmakare och tidningspapper
och börja tillverka små minikrukor.
Fyll krukorna med jord.
Plocka fram tomatfröna. Stoppa ner några
stycken i varje kruka.
Placera dem på ett ljust
och varmt ställe.
Efter några veckor när fröna har grott och
blivit små plantor flytta gärna över dem i
avklippta mjölkkartonger eller små krukor så
att de får bättre plats.
11
FRÖET
Ett frö ser inte så imponerande ut är men det är
fyllt av magi. Ur fröet kommer ett nytt liv som inte
var där förut.
Frön ser mycket olika ut men är uppbyggda på
ungefär samma sätt:
Fröskalet
Skalet skyddar fröet mot insekter och sjukdomar och mot vatten
så att inte fröet gror för tidigt. Skalet liknar faktiskt skalet på ett
ägg.
Frövitan
Man kan säga att fröet har ett matpaket sprängfyllt med energi,
vitaminer och mineraler innanför skalet. Frövitan ska fröet leva
av tills att det gror, får egna rötter och blad och kan göra sin egen
mat. En stor del av den mat du äter kommer från frövitan. Mjöl
är t ex ren frövita. Man kan göra mjöl på råg, vete, ris, majs och
många andra sädessorter.
Grodden/embryot
Inbäddat i fröet ligger embryot. Man kan jämföra det med fostret
som ligger i mammas mage. I embryot liksom i fostret finns allt
som ska till för att skapa en ny planta och en ny människa.
Från frö till planta
När du har stoppat ett frö i jorden ligger det och väntar och väntar
på att förhållandena ska bli perfekta – lagom mycket sol,
värme, syre och fukt – så att det kan börja gro.
* Poff säger det. Fröskalet släpper in vatten och luft, fröet svullnar
upp, skalet spricker och äntligen slänger sig grodden ut.
* Grodden börjar gro, riktar sig ner i jorden och börjar
suga upp vatten och mineraler.
STU DIEBESÖK
* När näring och vatten strömmar upp från grodden
Att odla är ett fantastiskt sätt för
barnen att lära sig hur maten blir
börjar en stängel växa och ta sig upp ur jorden upp
till. Men det är också viktigt att
mot ljuset.
komma ut och träffa lantbrukare
När stängeln kommer upp ur jorden vecklar grobladen
och djuruppfödare i vårt närområde.
ut sig och plantan kan nu börja växa sig stor.
När barnen ser med egna ögon tar
de med sig kunskapen på ett annat
sätt. Under våren
besöker vi gärna lammuppfödare i
bygden.
Läs mer på greenkidz.se
12
APRIL
JO R D E N U N D ER D IN A FÖ T T ER
För att få mat måste vi ha jord att odla i. Men vad är jord egentligen? Jord är en ansamling av
vatten, luft, sten i olika storlekar, ruttnande rester av döda växter och djur, bajs från levande
djur, massor av småkryp, maskar och bakterier. Det är fullt av liv i jorden. I en handfull jord kan
det rymmas fler organismer än det finns människoer på hela jordklotet.
Så direkt i landet
N KÅ
GR
Ö
Visste du att för länge
sedan så smakade
trädgårdsmästarna på
jorden för att känna vad
den innehöll!
L
När temperaturen nått över fem, sex plusgrader
kan du börja så i pallkragarna eller i trädgårdslandet. Till de tuffa sorter som har fröer som tål
kyla hör bland annat spenat, morötter, sallad,
bondböna, sprit - och sockerärter, kålrot, palsternacka, och rädisa. Nu kan vi också plantera
ut det vi har försått som sättlök och grönkål.
Tre boktips:
Inger Källander: Pollenkyssen
Inger Källander: Den gröna cellon
Eva Robild: Odla i pallkrage
13
Bekanta dig med jorden!
Vad trivs växter i för sorts jord?
När man planterar något måste man tänka på vad växten trivs i för sorts jord och ge
växten det den gillar så att den kan växa så bra som möjligt.
Potatis trivs bäst i lätt, sandhaltig eller mullhaltig jord. Man kan faktiskt odla potatis i
sand.
Lavendel vill ha mycket sol och mager jord. Trivs bra i grus.
Rhododendron trivs i kalkfattig, porös och väldränerad jord.
Tomater vill ha en välgödslad, fosforrik jord för att må bra.
Äppelträdet trivs i en näringsrik och genomsläpplig jord.
Gräv upp och samla ihop jord i små muggar/burkar, gärna
från olika platser.
* Hur känns jorden i handen? Är den sandig, lerig, mörk eller ljus?
* Hur doftar den?
* Vad finns i den – sten, grus, sand, insekter? Hittar du
några djur?
* Hur får man en bra jord? Prata om olika typer av gödsel:
höns- och kobajs, kiss. Förr i tiden och nu.
* Vad händer om jorden inte har någon näring? Om kroppen
inte har någon näring?
”Den som vill bli en lyckosam odlare måste
först lära känna jordens natur.”
Xenofon (430 till ca 354 f.Kr)
Jordtermer att prata om
d
Matjor · Lerjord · Sandjord · Mulljord
Humus · Mullhalt · Ph-värdet · Växtföljd
N
SE I SKU
MI
SKO
N LLE
SA
ML
IN
G...
?
14
APRIL
Gröna blad du kan äta
Vet du att några av världens största djur –
elefanter, giraffer, gorillor och pandabjörnar
gör det? Äter gröna blad. Vi människor kan
inte äta blad från träden, men istället odlar
vi olika sorters gröna blad.
Flera av dem – sallad, spenat och olika
Upptäck olika sorters sallad!
sorters kryddor – kan vi så i april.
Sallad finns det hur många sorter som helst av. De
flesta har jättefina namn och är mycket vackra. Gå
till en välsorterad livsmedelsaffär, saluhall eller och
gårdsbutik och bekanta dig med dem. Eller hitta en
bra webbsida där du kan titta på dem. Här är några
exempel:
• Ekblad
• Endiv
• Frisseé
• Grönsallad
• Hjärtsallad
• Isbergsallad
• Lollo rosso
• Mâche
• Portlak
Ny salladssmak med dressing!
Kanske kom ni fram till att de olika salladssorterna smakar
mycket olika. Några sorter som endiv och ruccola har en
mycket stark smak medan man kan säga att isbergssalladen
är grönsakernas svar på att sticka ut tungan genom fönstret.
Nästan all sallad blir godare med en dressing. Blanda till en
god dressing och smaka skillnaden.
En dressing blandar du förslagsvis av:
Olja
Vinäger
Citron-eller apelsinsaft
Honung
Lite salt
Lite örtkryddor efter behag och smak
15
Härliga, doftande örter
Något av det härligaste och mest spännande i en trädgård är örterna – växter som
genom sina verksamma ämnen, smak, doft, färg och struktur kan användas på flera
olika sätt. Förr i tiden användes örter mycket mer än idag till mat, för konservering och kryddning men också till rengöring. Man använde dem också för att göra sig
vacker och dofta gott. Sedan lång tid tillbaka har örter använts som medicin. De
kloka gubbarna och gummorna lärde sig efterhand vilka örter som hjälpte mot vad.
Vissa örter kunde bota dålig mage, få sår att läka och hjälpa människor som sov
dåligt. Man skiljer på de vedartade örterna och de "mjuka" örterna. Till de vedartade
hör bland annat lavendel, isop, timjan, salvia och åbrodd. De har en hård, vedartad
stam och grenar om än små. Mjuka fleråriga är citronmeliss, persilja, gräslök, oregano, körvel, libbsticka, myntor m.m.
Hur många örter har du provsmakat och vad används de till?
Basilika – gott till tomater, ofta i italiensk mat
Citronmeliss – goda i olika sorters efterrätter
Gräslök – till sillen på midsommar förstås
Koriander – ofta i thailändsk mat
Oregano – på pizzan
Pepparmynta – gott i teet
Rosmarin – god smak på grillat kött
Timjan – sätter smak på ärtsoppan
Koka ditt eget örtte
Många kokar sitt eget te på färska örter.
Varsågod. Ett recept:
Kryddigt pepparmyntste
• Blad av pepparmynta, ungefär 15–20 blad
• Lite kanel
• Lite mald ingefära
• Cirka 5–6 fänkålsfrön
Häll 1 liter hett vatten över alla ingredienser och
låt sjuda några minuter. Ett te som piggar upp
ordentligt!
Kul fakta
kryddor
Nu har vi
lärt oss va
d örter är
kryddor?
men vad är
Kryddor är
torkade elle
r färska vä
Kanel som
xtdelar.
du säkert
smakat ko
bark från
mmer från
kanelträdet.
Vanilj som
der i vanilj
vi använsås komm
er från blo
en klätterv
mman på
äxt. Saffra
n, som vi an
i julbaket,
vänder
är världens
dyraste kr
vikt. Den ko
ydda per
mmer ocks
å från en b
saffranskr
lomma –
okusen.
16
FRÅN SOLEN TILL MATEN
l
ha
Sc
k
lö
te
ot
n
-
Hur kan det växa?
Att vi överhuvudet taget kan odla på jorden beror på de fantastiska
förutsättningarna vi har på vår planet. Det är vår planet Tellus placering
i solsystemet, solinstrålningen, balansen av värme och kyla och jordatmosfärens sammansättning som gör att frön kan gro och vi kan få
mat. Det hela är mycket komplicerat men i det stora hela finner jorden
sin egen balans.
17
FO TO SY NT ES EN
Fotosyntesen är en fint ord som förklarar en av de viktigaste grundförutsättningarna på jorden. Utan fotosyntesen skulle vi inte ha någon mat.
De gröna växterna använder solljuset, vatten och något som heter koldioxid och tillverkar en form av socker. Det hela sker i små, små ”korn” i växternas gröna blad. När de
små kornen jobbar bildas det syre som vi människor behöver för att andas. Vi behöver
växtligheten och den oss människor.
Sockret som bildas använder växterna både som mat och för att bygga upp sig själva
och bli större. När du äter gröna växter får du den energi som finns lagrad i den. När
vi förbränner sockret i våra celler bildas det vatten och koldioxid. Koldioxiden som
vi andas tar de gröna växterna upp och börjar tillverka nytt socker. Det är ett evigt
kretslopp.
SOLENERGI
SYRE
KOLDIOXID
DRUVSOCKER
VATTEN
18
De ätbara rötterna
Pröva att smaka på rötterna från en gran eller en björk. Urk. De flesta rötter är sega och oätbara. Lyckligtvis har våra förfäder
under många år lyckats odla fram några tusen rötter som vi kan äta och som smakar gott. På danska heter de kort och gott rötter. I
Sverige kallar vi de ätbara rötterna, rotdelarna och rotknölarna för rotfrukter. De söta, vitamin- och mineralrika rötterna var länge
en bas i det nordiska köket men har hamnat lite i bakvattnet när vi äter allt mer ris och pasta. Men rotfrukter är fantastiska att äta
råa såväl som tillagade i soppor och grytor. Det gäller bara att komma igång och använda dem.
12
Några roliga rötter
Moroten kommer ursprungligen från Afghanistan
och då var den lila. Forskarna tror att moroten
som den ser ut idag orange till färgen odlades
fram i Holland på 1500-talet. Hollands nationalfärg är orange och bönderna odlade fram den för att hylla sin kung Vilhelm av Oranien.
Jordärtskockan
Ser ut som en ful och bucklig potatis, men har en god nötaktig smak. Jordärtskockan är rätt så liten men ovanför jord kan
plantan bli mer än tre meter hög. Den tillhör samma växtfamilj
som solrosen som också kan bli mycket hög. Är god i soppa
och i potatismos.
Rotselleri
Den är inte speciellt vacker att se, men den har odlats i århundraden och kan användas till mycket. Den kan rostas i ugnen med andra
rotfrukter, strimlas till woken, är god att göra biffar av och används
ofta i soppor. Och man kan faktiskt äta den rå - i små mängder. En
rotselleri kan bli lika stor som en fotboll.
Sockerbetan
Sockerbetan är en häftig rotfrukt som odlas mycket i Skåne. På hösten när
lantbrukarna har skördat kan man ofta kan se stora högar med sockerbetor
på fälten. Sockerbetan och används för att göra socker. Ungefär en femtedel
av sockerbetan består av socker.
19
RÖTTERNA E
R
A
K
N
A
S
A
N
R
E
T
VÄX
Rötterna – växternas ankare
När en växt har slagit rot kan den vara svår att få upp ur
jorden. För ett träd fungerar rötterna som ett ankare
som håller fast det i jorden när det stormar eller när barn och
djur klättrar och klänger i trädets grenar. Växternas rötter är
täckta med miljoner av små, små rothår. Under jorden sprider
rothåren ut sig så mycket de kan och suger upp vatten till den
törstiga växten.
Det röda färgämnet i rödbetan är
så starkt att du kissar rött, om du
har ätit många rödbetor. Man använder också rödbetans färg till att
färga annan mat röd. Det kan vara
allt från tomatsås till sylt.
Du hittar det som E-162 på
etiketten.
man
Kul fakta
erika, har
m
A
i
,
a
n
o
I Ariz
e grävt
t som had
o
r
n
e
t
a
t
Det
hit
r i jorden.
e
t
e
m
0
6
rsig ner
gre ner i jo
n
lä
t
e
k
c
y
s är
är m
t i Höganä
e
s
u
h
g
ö
h
den än
högt.
vara
rötter kan
s
a
t
n
la
p
nga.
n
E
ilometer lå
k
a
r
d
n
u
h
flera
AÄ
K
C
NA
R
STE
PAL
R
T!
OT
G
TE
JÄT
Rothåren suger också upp nyttiga ämnen som heter
mineraler. Och det är därför din mamma och pappa tjatar på
dig att du ska äta rotfrukter som kålrot, palsternacka och
rotselleri och andra nyttiga saker du brukar säga nej till.
20
MAJ
M e r i la n d e t
Goda nässlor
nässI Kullabygden finns ett sällskap som heter Nellorna som gillar
gett
lor. En gång om året brukar de fira Nässlans dag. De har också
tips
ut en bok som handlar om brännässlans historia. I den får man
späda
på vad man kan använda nässlorna till. Av den nyttiga växtens
lpizza
vårskott kan man göra soppa, men också nässelpannkaka, nässe
och nässelglass.
Sällskapet Nellornas glass
(10-12 personer)
5 dl vispgrädde
5 ägg
1 dl socker
1 vaniljstång eller 1 msk vaniljsocker med äkta vanilj
0,5 dl förvällda nässlor (2,5 dl färska) eller 2 msk nässelmjöl
50 g mörk choklad 70%
Om du använder färska nässlor, förväll dem i kokande
vatten ett par minuter och låt rinna av, hacka dem
sedan fint.
Knäck äggen och lägg vitor och gulor i olika skålar.
Vispa äggulorna med sockret tills smeten blir tjock och
pösig. Vispa grädden för sig.
Blanda den vispade grädden med äggsmeten.
Hacka den mörka chokladen och blanda i smeten tillsammans med nässlor eller nässelmjöl. Skåra och skrapa
ur vaniljstången och rör ut fröna i smeten (eller tillsätt
vaniljsockret).
Vispa äggvitorna till ett hårt skum och avsluta med att
vända ner den styva äggvitan försiktigt i smeten.
Frys in glassen i flera små eller en stor form.
Ta gärna ut glassen en stund innan den ska serveras då
den är godare när den tinat lite grand och blivit krämig.
I samband med servering kan glassen dekoreras med
färska bär och nässlor, eller hackad mörk choklad och
pudrad kakao.
MUMS!
21
Blommor & Bin
Något av det bästa med våren är att blommorna dyker upp. Den
första snödroppen, krokusen och tulpanen kan man knappt se sig
mätt på. De är färgglada och doftar. Snart slår vitsipporna ut och
blir till ett vitt hav i bokskogarna. Och äppelträden går i blom.
Blom mor får också barn
Hur går egentligen till när det blir nya blommor?
Enkelt kan man säga att en blomma består av manliga och kvinnliga delar. De manliga
delarna kallas för ståndare och i dem produceras något som heter pollen. För att
det ska bli nya blommor måste pollenkornen från de manliga delarna ta sig till de kvinnliga
delarna på blomman som kallas för pistillen. Längst ner på pistillen finns fruktämnet med
fröämnena. När pollenkornen hittat dit blir blomman befruktad och bildar fröer och frukter.
Fröerna blir både nya växter och frukter på t ex ett äppelträd.
Blo mm an loc ka r me d ne kta r
Hur kan pollenkornen hitta från en blomma till en annan?
Jo, de får hjälp från alla möjliga håll. Av vind och regn, fåglar, bin, getingar, myror
och många andra. Men hur då? Jo för att alla de som kan hjälpa till att befrukta
blommorna ska upptäcka dem så skiljer blommorna ut sig från resten av naturen. De
har ofta fantastiska färger: röda, gula, orange, blå, rosa och lila. En blomma är som
en reklamskylt som lockar fåglar, bin och andra insekter till sitt bord. Och när de väl
kommer dit har blomman dukat upp och bjuder på en söt saft som kallas för nektar.
När ett bi dricker nektarn så fastnar pollenkornen på henne. När hon flyger vidare till
nästa blomma för hon pollenkornen vidare till blommans kvinnliga del, som om allt går
bra, då blir befruktad.
Kul att tänka på
Lamporna på flygplatsens landningsbana visar var ett flygplan ska
landa. På samma sätt har vissa
blommor märkliga mönster eller
streck som visar vägen till den söta
saften – nektarn. Fåglar, bin och
insekter lockas dit och på så sätt
får vi fler växter.
22
MAJ
, SURR
SURR
Surr, surr
Biet är ett av jordens viktigaste nyttodjur. Bina producerar honung och deras befruktningsarbete, att de flyger med pollenkornen, ökar skördarna av många olika växter. Biet tar med
sig nektarn hem till kupan, omvandlar den till honung och lägger den i bikupans vaxkakor.
När bina sätter vaxlock över vaxkakan är honungen mogen att skördas av biodlaren.
Honungen smakar på olika sätt och har olika färg beroende på vilka växter bina har samlat
sin nektar ifrån. Det finns bland annat: blomster-, skogs-, klöver-, maskros-, raps-, hallonoch ljunghonung.
a
Kul fakt
öker
ung bes
n
o
h
o
il
tt k
r och
samla e
blommo
r
e
nt
n
o
För att
j
il
5 m
ånger ru
n
g
ä
x
r
e
e
s
m
bina
med
gt fem
elar sig
ammanla
d
s
d
e
r
e
m
g
y
a
fl
sbin
Honung
a i ett
jorden.
att dans akan. Genom
m
o
n
e
g
å vaxk
varandra
önster p var det finns
m
t
l
l
ie
spec
rar de
apporte
r
n
hämta.
e
s
n
a
d
len att
l
o
p
h
c
nektar o
23
B y g g e n b ih o lk
Många av landets olika biarter minskar i antal och det
är tråkigt för bina är jätteviktiga för människan. Att det
blir färre bin beror bland annat på att det inte finns lika
mycket blommor i jordbrukslandskapen idag som förr i tiden. Genom att bygga och sätta ut biholkar åt de solitära
bina, de som inte bildar samhällen, kan du öka deras chanser att överleva.
Så här gör du:
• Skaffa bambupinnar som du sågar upp i längder på så
där 15 centimeter. Bunta ihop ett knippe av sådana längder
och montera ihop dem med några bräder. Sätt upp biholken
mot en vägg eller i en grenklyka.
• Gå ut i vedboden och ta några vedklabbar. Borra gott om
hål från ena kortsidan, helst av olika storlek, 4-12 mm, så
att det passar bin av olika storlek. Stoppa in vedträet i ett
hålrum i stenmuren, spika upp det i ett träd eller sätt upp
det var du vill.
• Kombinera båda metoderna och bygg ett fantasifullt
bi-höghus!
Fel, f
el, fe
l - b
Bin ä
in är
ter in
inte g
te sy
tingar
etinga
l
t
m
s
o
r
a
m gil
ckor.
glas
l
ar sö
Det ä
fyllda
tt
r
ker.
med
läsk och dras geoch
· Bin
andra till
stick
söts
er ba
rädda
ara
och
måst människo
• Bin
e
dör f
r om
aktis försvara
de bl
kt av
s
ir
att s ig.
ticka
.
24
JUNI
GUBBE
ÄLSKADE JORD
I juni mognar jordgubbarna och är ett måste på
midsommarafton. Kanske har ni egna gubbar i
era pallkragar eller i landet.
las
a
Jordgubbsk
Visste du detta om jordgubben?
• Att alla Green Kidz-barnen kalasade på massor av jordgubbar på vår invigningsfest i Sjöcrona
park juni 2013.
• Att jordgubben inte bara är god utan också mycket nyttig. Den innehåller massor med
C-vitamin, mer än en apelsin.
• Att det latinska namnet på jordgubbe är Fragaria ananassa. Gubbarna kallades för ananassmultron när de kom till Sverige på 1700-talet. Sedan 1841 finns ordet jordgubbe i det svenska
språket.
• Att jordgubben botaniskt sett inte ett bär utan en skenfrukt – de små kärnorna som ses
utanpå jordgubben är små nötter. Själva plantan tillhör faktiskt familjen rosväxter.
• Att en konventionellt odlad svensk jordgubbsplanta besprutas sex gånger innan man
plockar gubbarna. Det kan vara bra att köpa ekologiskt odlade jordgubbar om det finns att
få tag på.
• Att vi svenskar äter mer än 2 kilo jordgubbar per person och år.
• Att det finns vita jordgubbar.
Och oälskade ogräs
I gräsmattan, i pallkragen och i landet. Ogräset smyger sig ner överallt.
Hur många av dessa älsklingar kan du namnet på? Vet du hur de ser ut?
FÖRGÄTMIGEJ
KIRSKÅL
MASKROS
GROBLAD
KLÖVER
MÅLLA
HÄSTHOV
HÖSTFIBBLA
KRYPNARV
KRÅKVICKER
NÄSSLA
TUSENSKÖNA
ÅKERFRÄKEN
ÅKERVINDA
ÄNGSGRÄS
Källor: Livsmedelsverket, SLU, Naturskyddsföreningen, Naturhistoriska riksmuseet, Lunds universitet
25
Från blomma till frukt
I förra kapitlet berättade vi om hur en blomma blir befruktad och utvecklar nya fröer. När fröerna sprids med vinden eller av fåglar och
hamnar i jorden utvecklas nya blommor och växter.
Om du delar på ett äpple så ser du kärnorna i mitten. Det är fröna du
ser. Om du sår fröna växer de upp och blir till träd.På våre får trädet
blommor som utvecklas till frukter.
Tomat och hallon är också frukt
ecklats
som innehåller frö och har utv
Allt
on.
pär
och
len
äpp
a
bar
Frukt är inte
grönsaker är
frukt. Många sorter vi kallar för
en
är
a
mm
blo
en
på
et
mn
ktä
ur fru
pumpa, squash.
egentligen frukter. Tomat, gurka,
hallon och jordgubbar – alla får
Har du tänkt på att smultron,
en kommer fram.
blommor innan de röda goda bär
Frukter du kan äta
7 000 sorters äpple
Äpplet är antagligen den mest populära frukten i världen.
Du har säkert hört talas om Aroma, Ingrid Marie och Cox
Orange men det finns mer än 7 000 andra sorter i världen.
Om du äter ett äpple om dagen kommer det att ta nästan
20 år för dig att smaka alla sorter. Väl bekomme!
MED M
ÅN
GA
WI
I
K
FR Ö
N
Många frukter innehåller bara
ett enda frö. Kiwin innehåller
600-1 000 pyttesmå svarta frön.
Du kan äta både fröna och det
håriga skalet.
Oöverträffad ananas
Själva ordet ananas betyder
oöverträffad frukt – alltså det
finns ingen som slår den. En ananas
är inte en frukt utan sammansatt
av många. Plantan har mer än hundra
blommor som växer i ett tätt, spiralformat mönster. När alla blommor
får frukt pressar de ihop varandra
och blir till en gemensam frukt.
Utanpå en ananas ser man små fält.
Varenda fält har varit en frukt.
Spännande va?
26
JUNI
ÄTBARA BLOMMOR
Vet du att många blommor vi odlar för att de är vackra att se på också
går att äta. De är fina att dekorera sallader och bakverk med.
Ringblommor
Är lätta att så, kräver ingen speciell skötsel och blommar i härliga
färger ända in på hösten. Kronbladen kan ätas färska, torkade eller
kanderade i kakor, sallader och desserter.
Andra blommor du kan äta
Den ståtliga kronärtskockan blommar med vackra blå blommor.
Vi äter den goda blomsterknoppen innan den slår ut. kronärtskockan är god att koka och äta med smör och kanske lite vitlök. Att äta den för första gången är inte det lättaste!
Broccoli, blomkål och romanescokål
Den yttersta spetsen på broccoli, blomkål
och romanescokål är blomsterknoppar som
inte har slagit ut ännu. Romanescokålen
måste vara en av de vackraste grönsaker
som finns.
Kapris
Den sura kaprisen är kanske
ingen favorit hos barnen. Det
är mest äldre människor som
gillar kapris i en potatissallad eller på en sillmacka.
Kapris är outslagna blomsterknoppar från kaprisbusken.
27
Fläderblomssaft 2,5 liter
30 st fläderblomsklasar
3 st stora citroner
1.5 liter vatten
1.5 kg strösocker
50 g citronsyra
SAFTKALAS
1. Lägg blomklasarna i en rostfri
hink eller en stor bunke som rymmer minst 5
liter.
2. Borsta citronerna i varmt vatten och skiva
dem tunt. Lägg ner skivorna tillsammans med
fläderblommorna.
3. Koka upp vattnet och rör ner socker och
citronsyra.
4. Häll den heta vätskan över fläderblommor och
citronskivor.
5. Täck med lock och låt saften stå i 3 dagar.
Sila den och häll upp den på väl rengjorda flaskor.
6. Förvara i kyl. (Den kan också frysas för
längre hållbarhet.)
Bäst att fly...
Tillverka din egen fågelskrämma!
DU BEHÖVER:
- Gamla kläder och ett gammalt örngott eller säckväv till huvud
- 2 pinnar ca 2m+1,5m
- Rep/snöre
- Halm
-tuschpenna eller knappar.
SÅ HÄR GÖR DU:
1. Börja med att trä på skjortan på ”arm-pinnen”.
2. Surra sedan fast den på den längre pinnen ungefär
50 cm ner.
3. Trä ena byxbenet på pinnen och fyll kläderna med
halm.
4. Forma till sist huvudet med halm i tyget och surra
fast det på toppen av fågelskrämman.
5. Hatten på – FÄRDIG!
SJÖCRONA PARK
28
JULI
Sommarlov. Vattning.
I juli är det sommarlov. Men det vi har sått och planterat i jorden –
grönsaker och växter – tar inte sommarlov. Växtligheten måste hela
tiden tittas till. Är det torrt måste vi vattna. Regnar det mycket måste
vi se till så att vattnet rinner undan så att inte rötterna badar i
vatten och ruttnar.
Va tte n – vå rt vik tig as te liv sm ed el
Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Utan vatten finns
inget liv. Utan vatten kan växterna inte växa. Jordklotet är till 70 % täckt med vatten – det mesta
är salt, som havet i Öresund som vi badar i, eller
bräckt. En liten del av jordens vatten är sött och
det mesta sötvattnet bundet i Antarktis och
Grönlands isar.
Vattenmolekylen
På kemispråk heter vatten H2O. Vattenmolekylen består av två väteatomer och en syreatom.
Vattenmolekylen har en sida som är positivt laddad och en som är negativt laddad.
Vattenmolekylerna tycker om varandra, deras positiva och negativa laddningar dras tillvarandra.
Visste du att ett glas vatten innehåller ca 5 000 000 000 000 000 000 000 000 (24 st nollor) stycken
vattenmolekyler!
Vattnets kretslopp
Vattnet är i ett ständigt flöde mellan havet, atmosfären, sjöar och vattensamlingar på land, grundvatten
och levande organismer. Inget vatten är nytt – det
byter bara plats och skepnad beroende på klimatet.
Vattnets kretslopp drivs av solens energi. Havet, jorden
och växterna ”svettas” bort vatten som ger sig iväg upp
i atmosfären. På högre höjd bildar vattenångan
små vattendroppar, som faller ner som regn eller snö.
När det faller ner på marken blir det först markvatten, sedan grundvatten som strömmar nedåt och
förr eller senare rinner ut i ett vattendrag. Det här
kretsloppet pågår hela tiden.
29
Va tte n i väx ter
En växt innehåller jättemycket vatten, ofta cirka 70 %.
Sallad och gurka slår rekord och innehåller så mycket
som 95 %.
Vattnet löser och transporterar ”maten” i växterna. För att
bygga upp 1 g organiskt material behöver så mycket som
500 g vatten passera genom växten.
Vattnet tar växterna upp från finrötternas rothår. Det transporteras sedan genom växten och avdunstar från bladets
klyvöppningar. Hur snabbt vattnet transporteras bestämmer
solen. När det är riktigt varmt hinner växterna ibland inte ta
upp vatten tillräckligt snabbt. Det är då man ser att växten
slokar och förstår att den behöver mer vatten.
OTT
ÄR G
Sma rta växt er anpa ssar sig
De gröna växterna använder solljuset, vatten och något som heter
koldioxid och tillverkar en form av socker. Sockret som bildas
använder växterna både som mat och för att bygga upp sig själva
och bli
större. Att växa helt enkelt. Det är det vi kallar för fotosyntesen
.
Finns det inte vatten kan växterna inte växa. Men växterna är
smarta
och har under många år utvecklats på olika sätt så att de kan
hushålla med vattnet.
Visste du att:
• Blad är klädda med vax så att vattnet inte avdunstar så lätt.
• Våra lövträd fäller bladen under vintern när det är kallt och
torrt och markvattnet är fruset.
• Rhododendron rullar ihop sina blad när det är kallt för att
vattnet inte ska avdunsta.
• Kaktusar och suckulenter kan lagra vatten i sina vävnader så
att de klarar sig tills att regnet kommer.
* Bilder och fakta om vatten hämtade från Lise-Lotte Björkman artikel
Livets vatten – en resurs i rörelse i Hemträdgården nr 2/2009.
L
LA
SA
RKA
GU
D MED....
30
AUGUSTI
Stor städ ning efter somm arlov et. Pota tissk örd.
I mitten av augusti är det dags att börja i förskolan och skolan igen.
Vad växer nu i pallkragarna och i landet? Det finns säkert sallad, morötter, örter, ärter, böner och olika sorters lök att skörda. Har ni satt
potatis är det hög tid att stoppa spaden i jorden och gräva upp dem.
Ingenting slår att gräva upp potatis man själv har satt och smaka av
den. Kanske en härlig potatissoppa med nybakat bröd till?
Potatisen Är en stamknöl men också
en rotfrukt. Potatisen har varit ett av
våra allra viktigaste livsmedel under
flera hundra år.
Den har många fördelar: Den är lätt
att odla, den är rik på vitaminer och
energi. Den är lätt att laga till och
smakar gott – kokt, stekt, stuvad,
ugnsbakad eller mosad.
Idag äter vi inte lika mycket potatis
som för hundra år sen. Vi har upptäckt
pasta, ris, couscous och bulgur. Men
potatisen är fortfarande fantastisk bas
i matlagningen. Den finns många olika
former, smaker och färger. Sorten Blå
kongo är till exempel mörkt blå.
Blått
potatischips!
Utanför Viken finns ett lantbruk och
gårdsbutik som heter Larsviken. Här
har man specialiserat sig på potatis.
Idag odlar man än 500 olika sorter
och säjer också sättpotatis.
På gården finns också ett eget chipseri där man tillverkar egna chips.
Potat issop pa med popco rn
En ostig potatissoppa från Ecuador. Googla ”Locro de
papa” så hittar du tips på hur man gör både soppan och
tillbehören ännu lyxigare.
Ingredienser, 4 portioner:
6 medelstora potatisar
2 purjolökar
1-2 vitlöksklyftor
2 msk olja
5 dl vatten
2 buljongtärningar
3 dl mjölk
1 dl vispgrädde
1 tsk spiskummin
1 krm cayennepeppar
1 dl riven ost
Instruk tion
• Skala och tärna potatisen.
• Dela purjolöken på längden och skölj den noga så att eventuell jord försvinner. Strimla purjolöken. Skala vitlöksklyftorna.
• Fräs potatis, purjolök och pressad vitlök med olja i en
gryta som är tillräckligt stor för att koka soppan i.
• Tillsätt vatten och buljongtärningar och låt koka under lock
tills potatisen är helt sönderkokt, 15-20 minuter.
• Tillsätt mjölk, grädde, spiskummin och cayennepeppar. Låt
soppan koka upp igen.
• Rör ned den rivna osten.
• Tag soppan från värmen och rör så att all ost smälter och
de flesta potatisbitar mosas. Smaka av och justera eventuellt kryddningen.
• Poppa popcornen.
• Ät soppan tillsammans med popcorn.
31
Fyra grundsmaker
VA
Från tidernas begynnelse har människan
varit beroende av att kunna känna smak
för att kunna avgöra om något går att
äta, om det är ätligt eller giftigt.
Genom åren har människans förmåga
att urskilja smaker utvecklat sig.
Våra förfäder åt inget som smakade
dåligt och undvek på så sätt
dålig och giftig mat. Idag kan
man säga att allt som smakar
gott också är bra att äta. Det viktigaste när man ska avgöra
om något går att äta är hur det smakar inte vilket datum
som står på t ex mjölkpaketet. Om något doftar och smakar
gott kan du stoppa det i munnen.
RN
ING
!
Vad sm aka r de t?
Regeln att allt som smakar gott går att äta
fungerar inte överallt.
I naturen och även i din
trädgård kan det finnas
giftiga blommor, bär och
svampar. Se upp för Fingerborgsblomma, Guldregn,
Blåregn, luktärtor och
Stormhatt. Tänk på att
många svampar som Flugsvampen är giftig.
+1
Det finns fyra grundsmaker som de flesta kan känna igen – surt, salt, sött och bittert.
Dessutom finns det en femte grundsmak som kallas umami som har varit speciellt viktig
i det japanska och kinesiska köket. Ämnet som ger umami-smaken är något som heter
glutamat. Det finns mest i kött, fisk, skaldjur men också i parmesanost, alger, svamp
och valnötter.
Testa smakerna
På tungan sitter smaklökarna, som i sin tur innehåller smakceller som är känsliga för
olika smakämnen. Smakcellerna talar om för hjärnan vad du stoppar i munnen. Ett kul
experiment är att testa dina smaklökar på de fyra olika grundsmakerna.
Gö r så här :
• Häll upp lite vatten i tre glas.
• Häll ner lite salt, socker och kaffe i varje glas och rör om.
• Häll lite citronsaft i ett fjärde glas.
• Sätt dig bredvid en kompis med glasen och ta på honom en ögonbindel. Låt
kompisen smaka en liten tesked från varje glas och gissa vad det är.
• Nu har du lärt dig de fyra grundsmakerna.
32
SEPTEMBER
Skördekalas. Äpple- och musteribesök.
I mitten av september ordnar Green Kidz ett skördekalas i
Sjöcrona park. Första gången fick barnen bekanta sig med
en vindruvspress, musta äpplen och träffa en biodlare.
Vi åt grönsakssoppa med popcorn, grillade äpplen och
lekte i parken. Kanske vill ni ordna ert eget skördekalas på
förskolan och bjuda in föräldrar och mor- och far
föräldrar på något gott ni själva har odlat?
Det fantastiska äpplet
Äpplet är vår äldsta frukt. Äpplet har genom tiderna symboliserat kunskap och visdom, fruktbarhet och kärlek. Det finns tusentals sorters äpplen i världen. I Sverige ett par hundra.
Äppelsorter
Aroma, Discovery, Ingrid Marie, Hampus, Melba. Vilka sorter känner du till? Har du någon favorit? Kan man
dela in äpplena i olika sorter beroende på när de mognar? Är det några speciella sorter vi brukar använda och
äta till julen? Ta med dig egna äpplen, dofta, känn och provsmaka.
Lästips:
Lilla Äppelboken av Görel Kristina Näslund & Kristina Digman
Svenska äpplen av Görel Kristina Näslund
Sagan om det röda äpplet av Jan Lööf
33
Äppe lsnac k & Pysse l
Hur blir det äpplen på äppelträden?
Var kommer äpplena från i affären?
Hur kommer äpplen från andra länder hit?
Hur gör man äppelmust?
Vem var Johnny Appleseed?
An apple a day keeps the doctor away – ligger det något i det?
Skär itu äpplen. Hur ska man skära för att se en stjärna?
Måla äppelhalvorna med vattenfärg och tryck på papper!
Smulkaka med äpplenNaturen på din tallerken)
(hämtat från Haven til Maven
Du behöver:
5 äpplen, gärna syrliga och fasta
125 g mjukt smör
125 råsocker
50 g havregryn
75 g vetemjöl
25 g hasselnötter
1
/2 liter crème fraiche eller vaniljglass
Så gör du.
Vi får inte glömma det goda
päronet …
Sätt ugnen på 170 grader. Blanda smör, socker,
havregryn och mjöl till en smulig deg. Ta bort
kärnhuset i äpplena och dela dem i fyra delar.
Placera äpplena i en ugnsfast form, lägg smuldegen ovanpå och toppa med hackade hasselnötter.
Grädda äpplena i 15-20 minuter tills att de fått
en gyllene färg. Servera med crème fraiche eller
vaniljglass.
Visste du att ett päronträd kan bli
mer än 250 år gammalt. Det finns
många sorters päron också.
Clara Frijs, Anjou, Greve Moltke.
Vilka känner du till? Har du någon
favorit?
Man kanske inte tänker på det men det går
faktiskt utmärkt att så även på hösten.
Vissa grödor kan skördas under senhösten
andra som vitlök, dill, spenat och italiensk
maskros dyker upp till våren.
Fältsallat
Rädisa
Vintermorot
Salladslök
Vinterlök
Strandkål
Sockerrot
Rotkörvel
Rotpersilja
Jordärtsskockor
Palsternacka
* Vitlök
* Dill
* Spenat
* Italiensk maskros
* = vårskörd (köldhärdig) övriga
grödor höstskörd kort utvecklingstid
STU DIEBESÖK
Kullabygden – en äppelbygd
Höst är skörde- och äppeltid. I Kullabygden finns flera äppel- och päronodlare och även ett musteri dit
man kan ta med sig sina egna äpplen och få med sig äppelmust hem.
Under hösten besöker vi fruktodlare
och Kullamust. Läs mer på greenkidz.se
34
OKTOBER
sts
Sis ta sk örd en . Åt erb es ök i tom at sk og en . Hö
tä dn ing .
Vi kliver in i riktig höst och skördar om vi har höstsått i landet. Vi räfsar
löv, snyggar till i landet och i pallkragarna, ser om bärbuskar och komposten. Sätter in alla redskap – spadar, räfsor, vattenkannor så att allt finns på
plats till våren. Om tomatodlarna har tid gör vi ett besök och ser vad de hittar på den här tiden på året.
Pump a- och socke rbets pysse l
Vi närmar oss allhelgonahelgen. Tidigare tände man lyktor av sockerbetor runt i Sverige. Men sedan Haloweenfirandet blivit populärt även
i vårt land är det vanligare att använda pumpor att göra figurer och
lyktor av. Pumpor är lite lättare och mjukare att skära i, men du kan
också använda: sockerbeta, kålrabbi och majrova.
Så gör du:
(för de större barnen som kan använda en kniv och de
som kan jobba tillsammans med en pedagog)
Snälla verktyg: till exempel glasskopa, äppelurkärnare.
• Börja med att karva ett lock till pumpan uppe vid stjälken. Använd en liten men skarp kniv
och skär en lagom stor cirkel runt toppen på pumpan. Cirkeln får inte blir för liten, du måste ju
kunna rensa pumpan och sätta ned ett litet ljus! Skär med kniven vinklad åt sidan. Det ska ju
gå att sätta tillbaka locketutan att det faller ned i pumpan.
• När du fått av locket ta fram en stor sked eller en plastslev och rensa pumpan på insidan. Arbeta dig inåt tills du rensat ut allt pumpakött. Och rensa bort pumpaköttet som hänger från locket
så det inte hänger ned i din lykta!
• När du har skurit ut ditt mönster på pumpan rensa lite extra runt hålen på insidan så det inte
ser ojämnt ut. Nu är pumpalyktan klar. Sätt ned ett ljus, tänd det och låta det brinna!
• Skissa upp ett ansikte utanpå pumpan innan du börjar skära. Starta med till exempel en tand. Om
du skär ut en tand först har du ett hål, och det är lättare att utgå ifrån. Akta så du inte försöker vinkla kniven medan du skär i pumpan. Det är hårt och kniven kan bli förstörd.
Ta ut kniven och sätt in den i en ny vinkel istället.
Fakta Halloween
på allhelgonaafton i eng
All Hallows’ Eve är namnet
till USA med de
kom
n
tide
Hög
er.
länd
elskspråkiga
er 1800-talet. Ursprunget
irländska invandrarna und
hain som firades
Sam
ten
rsfes
nyå
var den keltiska
at gjorde lyktor av
ann
d
blan
man
den 31 oktober då
började man
där
och
por
pum
s
kålrötter. I USA fann
llet.
tillverka pumpalyktor istä
den markerar slutet på
En sida av Halloween är att
ets början. På detta sätt
sommaren och vinterhalvår
dehögtider och marknader
finns en närhet till de skör
ige.
Sver
i
haft
vi har
iska museet
Källa: Wikipedia och Nord
35
Tur ban & Spa ge tti
Hur många olika sorters pumpor känner du till?
Det finns faktiskt många olika sorter i härliga färger och med
roliga namn.
A-Corn – liten, grön med toppigt utseende.
Butternut – ser ut som en jordnöt i storformat, krämigt söt i
smaken.
Dekorationspumpa – olika former och färger, håller länge.
Halloweenpumpa – den typiska Halloween-pumpan heter
Connecticut Field!
Hokkaido – härstammar från Japan, fikonformad, färgen skiftar
mellan grönt och orange.
Muscat – ursprungligen från USA, stor, platt, med åsar i skalet
och ”dammig” till utseendet.
Spagetti – ovalrund, påminner om en honungsmelon, fruktköttet delar sig när man kokar den och ser då ut som spagetti, inte
så söt.
Turban – hattliknande form, skiftar i färg, skalet
är lite skrovligt, söt och nötaktig smak.
Pumpasoppa 4 portioner
(från Ole Laursens bok Haver til Maver)
En liten hokkaidopumpa 500 g
2 lökar
2 vitlöksklyftor
1 msk olivolja
1 liter vatten
80 g grädde 13 %
Timjan, salt och
peppar
Så gör du:
•​Dela pumpan, tag ut kärnorna
​
och skär pumpaköttet i stora bitar.
• S
​
​kala och hacka löken. Stek den
i olivolja i en gryta utan att den
får färg.
• S
​
​kala vitlöken och pressa den i
grytan med pumpaköttet. Häll på
vatten tills att det täcker innehållet.
•​Koka soppan i ca 45 minuter tills
​
att pumpan är mjuk.
• M
​
​ ixa med en stavmixer. Tillsätt
grädde och kryddor efter smak.
Lägg i mer salt om det behövs.
a!
Kul fakt att den största ntic
u
Atla
Visste d
är Dill’s
a
ll
a
v
a
pumpan
h kan
Giant oc 00
6
r
väga öve
kg!
Plant era lökar till jul
För att hyacinterna ska hinna blomma till jul
ska du plantera dem 10–12 veckor innan. Om du
vill ha snabbare resultat välj tazettlökar istället. Plantera i en glasskål med grus. Lökarna
behöver ingen näring. Efter ett par dagar börjar
lökarna växa och en månad senare blommar de
med samlingar av små vita blommor. De vill
helst stå svalt, annars blir de höga och faller
omkull om de inte får stöd.
STUDIEBESÖK
I oktober besöker vi
tomatskogen, ser hur det
går för tomatplantorna
och räknar sorter.
Läs mer på greenki dz.se
36
NOVEMBER
Snackis – Misteln
Har du hört talas om misteln som man hänger upp
under en dörrpost till jul
och man ska pussas under?
Hur kommer det sig?
Amaryllis, lökar & mistel.
Den sista höstmånaden börjar vi dra oss mer inomhus. Vi bekantar oss med
våra vanligaste julblommor och lär oss var de kommer ifrån. Det kan
vara bra att ta fram en världskarta. Vilka julblommor känner ni till?
Har ni någon favorit?
Hyacint
Hyacinten hör ihop med
första advent och jul.
Den kommer ursprungligen från länderna kring
Medelhavets östra del –
Turkiet och Syrien och
kom troligen till Sverige på
1600-talet.
Ju ls tj är na n
En av våra mest älskade julblommor är julstjärnan.
Den kommer ursprungligen från Mexiko och Guatemala
där den blir en upp till fem meter hög buske som är
grön året om. Indianfolket aztekerna som bodde i
Mexiko trodde att julstjärnan fick sin röda färg när
en gudinnas blod droppade ner på dess blad.
Jul kak tus
Julkaktusen finns i många vackra färger.
Det är en hängväxt från djungelområdena
längs Brasiliens kust, framförallt runt Rio
de Janeiro. Där växer julkaktusen som en
epifyt högt upp i trädkronorna i regnskogen.
Epifyt är en växt som lever på andra växter
utan att ta näring av dem.
Am ar yl lis
Den häftiga, färgsprakande amaryllisen kommer ursprungligen
från Västindien, Central- och Sydamerika. Genom korsningar
har man skapat alla de fantastiska sorter som finns i olika
färger, med fantasieggande namn. De flesta är enkla, andra
är dubbla. Vanliga färger är olika nyanser av rött, rosa och
vitt men också gräddgult.
37
FÄRGER
Pumpan finns i många vackra och starka färger.
Vi har i ett tidigare kapitel talat om varför växterna har så färgstarka blommor och bär.
Färgerna lockar till sig insekter som befruktar så
att det kan bli fler blommor. Djur som lockas till
och äter frukt och bär släpper ner kärnor från till
exempel äpplen som så småningom kan bli ett nytt
liv.
Människan har en lång tradition av att använda
naturens färger att måla med. I de första grottmålningarna använde man färger som man utvunnit ur sten, mineraler, plantor och djur. Länge
använde man växter som björklöv, maskros,
kamomill och renlav till att färga garner. Nu ska
vi pröva att göra vårt eget bläck genom att använda något från växtriket – rödbetor eller rödkål.
GÖR DITT EGET BLÄC K
En rödkål eller ett par rödbetor
En kniv och en skärbräda
Vatten
En gryta med lock
Ättika
Bikarbonat eller pottaska
En penna
Gör så här:
•H
​
​ acka rödkålen eller rödbetorna fint och lägg de i en gryta.
•O
​
​m du har en stavmixer kan du få ut mer färg om du mixar grönsakerna.
•H
​
​ äll ett par centimeter vatten i botten och sätt på locket.
•K
​
​ oka i en kvart och sila bort grönsaksmassan.
•H
​
​ äll tillbaka det färgade vattnet i grytan. Koka utan lock tills att det
bara är lite koncentrerat bläck i botten.
Vill du ha rött bläck tillsätt några droppar ättika. Om du vill ha en mer
blå färg tillsätt lite bikarbonat. Om bläcket är för tunt kan du tillsätta
lite honung. Skriv!!
38
DECEMBER
Green Kidz
önskar alla en
riktigt God jul!
39
Källor:
Jeanette Braagaard: Haver til mavers bedste opgaver
Jakob Keller: Haven til maven Naturen på din tallerken
Ole Laursen Haver til Maver
Philippe Plöninge: Den goda jorden
Hemträdgården nr 2 2009
www.gronsakshallen.se
www.alltomtradgard.se/artiklar/vaxter/julens-blommor-tazett
www.alltombiodling.se/bisamhallet/
Äpplet Studiehandledning Om omställning utifrån ett äpple
Studiefrämjandet
Boktips:
Brännässla – en älskad kulturväxt utgiven av Sällskapet Nellorna
Kristina Digman: Floras blommor
Kristina Digman och Görel Kristina Näslund: Lilla äppelboken
Gunnel Ginsburg: Ogräs – känn igen och ta bort
Lars Klinting: Castor odlar
Gunnel Nilsdotter och Eva Rönnblom: Barnens egen odlingsbok
Görel Kristina Näslund och Lars Klinting: Anton i trädgårdslandet
Boel Werner: Holgers honung och andra bi-saker
Birgitta Westin red.: Smarta små upptäcker naturen
Bra länkar:
www.hallbarstad.se/blogs/31-movium?tag=Ekologiskt+h%C3%A5llbarhet
www.lund.se/Naturskolan
www.malmo.se/naturskola
www.ekokidz.info
greenkidz.se