Transcript Kunskapsunderlag för samtal om sexuell hälsa och hiv-/STI

Kunskapsunderlag för samtal om
sexuell hälsa och hiv-/STI-prevention
Detta är ett kunskapsunderlag med tillhörande frågeformulär som innehåller fakta, råd och frågor om
sexuell hälsa och hiv/STI. Dokumenten är framtagna i ett projekt inom Kunskapsnätverket hiv/STI
Norr, med stöd från Smittskyddsinstitutet. Projektet pågår 2011-2013. Dokumenten utvärderas under
2013.
Kunskapsunderlaget är framtaget med WHO:s definition på Sexuell hälsa som grund.
Förutsättningar för det goda samtalet/att tänka på:
Man/kvinna
Åldersförhållandet i samtalet
Kultur
Hur bemöter jag personer som inte tycker jag har något med dennes sexliv att göra?
Samtalet ska vara enskilt, dvs. utan medföljande partner/barn eller annan anhörig.
Om personen kommer från storstad/landsbygd (förstår hur sjukvårdssystem fungerar)
Läs- och skrivkunnighet
Om personen kan använda Internet eller inte
Informera om att du inte är anställd av Migrationsverket och att du inte rapporterar vidare till
Migrationsverket.
Förklara tystnadsplikten – att det som framkommer vid hälsoundersökningen inte förmedlas
vidare till patientens familj eller till andra myndigheter.
Förklara skillnaden mellan hälsovård och sjukvård.
Förklara att hälsoundersökningen har två olika syften, dels att man uppmärksammar personer
som är i behov av omedelbar vård eller vård som inte kan anstå (individinriktat), dels att man
uppmärksammar behov av smittskyddsåtgärder (samhällsinriktat), dvs. man kontrollerar att inte
patienten är sjuk och behöver vård och man arbetar förebyggande så att patienten inte ska bli
sjuk.
I slutet av samtalet bör du fråga om du får skicka iväg en kopia på journalen till t.ex.
skolhälsovården eller till nästa vård-/hälsocentral om patienten flyttar. Förklara varför.
Det är viktigt med samhällsinformation, t.ex. vikten av att passa tider och att patienten
fortsättningsvis vid kontakt inte kan kräva ett visst kön på läkare och annan sjukvårdspersonal.
Tolkning
Vilket modersmål har personen? Välj i första hand modersmålet
Andra språk (finns språkvariationer i engelskan och franskan)
Tolken måste anpassa språknivån så att personen kan förstå
Matcha kön på tolk med personen (särskilt viktigt för kvinnor)
Åldersförhållande mellan tolk och person (inte alltför ung tolk till äldre personer)
Du bör använda en professionell tolk, inte någon som är anhörig till patienten, eftersom den
anhöriga kan/vill kontrollera patienten och vad som sägs, dvs. kan censurera information.
Informera tolken att han/hon har tystnadsplikt
Detta är en information/ett erbjudande som ALLA får!
Om det är något som personen inte förstår, så ska han/hon inte vara rädd för att fråga.
1. Flicka/kvinna
1.1. Kroppskunskap, myten om mödomshinnan/slidkransen
Ta reda på om kvinnan har god kroppskunskap. I de fall där kvinnan har liten kännedom om kroppens
organ och funktioner, visa på bilder och förklara.
Förklara att det inte finns någon mödomshinna, utan bara en slidöppning som är elastisk. I takt med
stigande ålder blir öppningen större. Därför kan ingen man eller sjukvårdspersonal avgöra om
"mödomshinnan" finns kvar eller ej. De flesta flickor/kvinnor blöder INTE vid första samlaget.
”Mödomshinnan” är framförallt en social och kulturell konstruktion som bidrar till att kontrollera unga
kvinnors sexualitet.
För att inhämta mer kunskap se:
umo.se/Kroppen/
1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen/Allman-oversikt/Manniskokroppen---en-oversikt/
umo.se/Kroppen/Tjejers-underliv/Finns-modomshinnan/
Kropp och genus i medicinen. Redaktörer: Eva Johansson och Birgitta Hovelius,
Studentlitteratur 2004, kapitlet: Myten om mödomshinnan av Monica Christianson och Carola
Eriksson.
1.2. Mens, graviditet, abort och könsbestämning
Mens och graviditet
Samtala med kvinnan om menstruationen. Finns det funderingar och problem?
Om misstanke finns att kvinnan är gravid, ta graviditetstest.
Vid positivt test, ta upp en diskussion kring detta. Eventuellt kan kvinnan skickas vidare till MVC.
Om kvinnan inte är gravid, informera om vart hon vänder sig om hon blir gravid.
Har du haft missfall? Om svaret är JA, har du fått blodtransfusion? Man kan eventuellt förklara varför
frågan ställs (risk för blodsmitta).
Har du besvär efter graviditeten/missfallet?
Har du fått behandling?
Hur har missfallet bearbetats? Behöver personen ytterligare hjälp med bearbetningen?
Vid fysiska besvär – hjälp kvinnan till att få kontakt med Kvinnokliniken.
Vid psykiska problem – hjälp kvinnan till att få kontakt med psykiatrin/kurator.
För att inhämta mer kunskap se:
umo.se/Kroppen/Mens/
vardguiden.se/Tema/Gravid/
Abort
Informera kvinnan om att hon bestämmer över sin egen kropp och kan göra abort om hon vill. Hon har
rätt att säga NEJ om hon inte vill ha sex.
För att inhämta mer kunskap se:
umo.se/Kroppen/Graviditet/Abort/
Könsbestämning
Gällande könsbestämning på barnet: Det är mannens spermier som avgör vad det blir för kön.
För att inhämta mer kunskap se:
scb.se/Grupp/valfard/BE0801_2006K01_TI_10_A05ST0601.pdf
1.3. Könsstympning
När du samtalar med kvinnan om detta ämne, använd ordet omskärelse i stället för könsstympning då
det senare ordet är mer negativt laddat. Du använder dock ordet könsstympning vid dokumentationen.
Det är viktigt att ha ett hälsoperspektiv i samtalet och inte bli moraliserande.
Börja med att säga att du hört att man i vissa länder gör omskärelse på kvinnor. Förklara vad detta
innebär och visa/rita samtidigt en bild. Fråga därefter om de har samma tradition i kvinnans hemland.
Om hon svarar ja, fråga om kvinnan själv blivit omskuren.
Om kvinnan är könsstympad, ha ett samtal kring detta. Har hon problem av detta? Om kvinnan har
problem kan man hjälpa henne att få kontakt med Kvinnokliniken för omhändertagande.
Prata om lagstiftningen, men utan att skuldbelägga.
För att inhämta mer kunskap se:
notisum.se/rnp/sls/lag/19820316.htm
vardguiden.se/Tema/Sex-och-samlevnad/Kroppen/Konsstympning-av-kvinnor/
umo.se/Kroppen/Tjejers-underliv/Konsstympning---omskuren-tjej/
gapf.se
1.4. Preventivmedel och onani
Preventivmedel
Informera kvinnan om att frågan ställs till ALLA. Använder kvinnan preventivmedel?
Om svaret är JA, vilken typ av preventivmedel används?
Om svaret är NEJ, berätta om vilka typer av preventivmedel som finns. Förklara fördelarna med
preventivmedel.
Förklara att avbrutet samlag inte är någon säker metod för att förhindra graviditet.
Informera om att kvinnan själv kan bestämma om hon vill bli gravid eller om hon vill använda
preventivmedel. Om kvinnan vill skaffa preventivmedel, skicka henne vidare till MVC.
Onani
Det är en myt att man blir sjuk av onani. Man måste inte ha samlag för att få orgasm/utlösning. Man
kan få orgasm/utlösning genom att onanera.
För att inhämta mer kunskap se:
umo.se/Sex/Skydd-mot-graviditet/
preventivmedel.com/
umo.se/sex/onani/
1.5. Sexuell myndighetsålder, sexuella övergrepp/våld och förtryck samt sexköp
Informera om att lagstiftningen gäller för alla, oavsett kön eller sexuell läggning.
Sexuell myndighetsålder
Straffmyndig från femton års ålder
I Sverige blir man straffmyndig och kan dömas för brott från det att man fyller femton år. Det betyder
att en tjej eller kille som är femton år eller äldre och haft sex med någon som inte fyllt femton år kan
dömas för våldtäkt mot barn även om det inte förekommit något hot eller våld. Det går inte att skylla
på att den som var under femton ville göra det.
Får en sextonåring och en fjortonåring som är ihop inte ha sex?
Betyder det att en sextonåring och en fjortonåring som är ihop inte får ha sex? Svaret blir att den
frågan egentligen inte går att svara vare sig ja eller nej på. Att ha sex med någon under femton år är
olagligt och syftet med lagen är att skydda barn och unga från att bli utnyttjade sexuellt. Men i lagen
står det också att man inte ska dömas om det är uppenbart att det inte handlat om något övergrepp.
Avgörande då är framför allt sådant, som om åldersskillnaden och skillnaden i utveckling mellan
personerna som haft sex är liten och det varit helt frivilligt. Därför går en sextonåring som har haft sex
med en fjortonåring som regel fri om det är tydligt att det var helt frivilligt och båda varit med på det.
För att inhämta mer kunskap se:
umo.se/Sex/Aldersgrans-for-sex/
Sexuella övergrepp/våld och förtryck
Informera om alla människors lika värde vad gäller pojkar och flickor. I Sverige har ALLA rätt
att själv bestämma över sin kropp. Enligt lag får man aldrig tvinga någon till sexuella handlingar eller
utsätta någon för sexuella kränkningar. Detta är straffbart.
Du kan fråga flickan/kvinnan om hon blivit våldsutsatt. Ge exempel på olika former av våld och
förtryck. Förklara att det är förbjudet i Sverige att utsätta annan person för våld och förtryck. Detta
gäller även barnaga.
Om flickan/kvinnan blivit utsatt för sexuella övergrepp/våldtäkt, kontakta MVC för STI-provtagning.
Gör en överenskommelse med MVC så det blir så snabb handläggning som möjligt. Förklara för
flickan/kvinnan varför det är viktigt med provtagning. Följ med som stöd vid provtagningen.
Du kan hänvisa till kuratorskontakt om flickan/kvinnan behöver få samtala om detta.
För att inhämta mer kunskap se:
umo.se/Vald--krankningar/Sexuella-overgrepp/
umo.se/Vald--krankningar/Diskriminering/Diskrimineringslagen/
vardguiden.se/Tema/Sex-och-samlevnad/Vald-och-overgrepp/Valdtakt/
manskligarattigheter.se/DM/search
gapf.se
hedersfortryck.se/
rfsl.se
Sexköp
Enligt svensk lag är det förbjudet att betala för en tillfällig sexuell förbindelse i Sverige. Straffet är
böter eller fängelse. Det gäller både den som betalar för en sexuell förbindelse och den som utnyttjar
en tillfällig sexuell förbindelse som någon annan betalar för.
För att inhämta mer kunskap se:
regeringen.se/sb/d/2593/a/116601
1.6. Ungdomsmottagningar och STI-mottagningar
Informera om vad de lokala ungdomsmottagningarna gör, samt om öppettider och var de finns.
Besöken är kostnadsfria och personalen har tystnadsplikt.
Exempel på vad man kan få hjälp med är; samtal, preventivmedelsrådgivning och provtagning. Om
behov finns förmedlas kontakter med kurator eller läkare.
Ungdomsmottagning finns även på nätet: www.umo.se
Kom ihåg-Dela ut broschyrer på ”rätt” språk och kondomer!
2. Pojke/man
2.1. Kroppskunskap
Ta reda på om mannen har god kroppskunskap. I de fall där mannen har liten kännedom om kroppens
organ och funktioner, visa på bilder och förklara.
För att inhämta mer kunskap se:
umo.se/Kroppen/
1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen/Allman-oversikt/Manniskokroppen---en-oversikt/
2.2. Omskärelse av pojkar
Enligt lag (2001:499) gällande omskärelse av pojkar:
§1. Med omskärelse avses i denna lag ett sådant kirurgiskt ingrepp i syfte att helt eller delvis avlägsna
förhud runt penis, som inte anses utgöra hälso- och sjukvård i den mening som avses i 1§ hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763). Denna lag skall tillämpas på omskärelse av pojkar upp till arton års ålder.
§3. Enligt lagen skall pojkens inställning till ingreppet så långt det är möjligt klarläggas. Ett ingrepp
får inte utföras mot en pojkes vilja.
För att inhämta mer kunskap se:
rfsu.se/sv/Sex--relationer/Kropp-och-kon/Omskarelse-av-pojkar-och-man/
2.3. Preventivmedel, abort, könsbestämning samt onani
Preventivmedel
Kondom är det enda preventivmedlet för killar. Förklara fördelarna med att använda kondom.
Förklara att avbrutet samlag inte är någon säker metod för att förhindra graviditet.
För att inhämta mer kunskap se:
umo.se/Sex/Skydd-mot-konssjukdomar/Kondom/
wrfsu.se/sv/Sex--relationer/Preventivmedel/Kondom/
rfsu.se/sv/Sex--relationer/Preventivmedel/Sterilisering/
Abort
Informera om att i Sverige bestämmer kvinnan över sin egen kropp och hon har rätt att säga
NEJ om hon inte vill ha sex. Hon kan använda preventivmedel och göra abort om hon vill.
För att inhämta mer kunskap se:
umo.se/Kroppen/Graviditet/Abort/
Könsbestämning
Gällande könsbestämning på barnet: Det är mannens spermier som avgör vad det blir för kön.
För att inhämta mer kunskap se:
scb.se/Grupp/valfard/BE0801_2006K01_TI_10_A05ST0601.pdf
Onani
Det är en myt att man blir sjuk av onani. Man måste inte ha samlag för att få orgasm/utlösning. Man
kan få orgasm/utlösning genom att onanera.
För att inhämta mer kunskap se:
umo.se/sex/onani/
2.4. Sexuell myndighetsålder, sexuella övergrepp/våld och förtryck samt sexköp
Informera om att lagstiftningen gäller för alla, oavsett kön eller sexuell läggning.
Sexuell myndighetsålder
Straffmyndig från femton års ålder
I Sverige blir man straffmyndig och kan dömas för brott från det att man fyller femton år. Det betyder
att en tjej eller kille som är femton år eller äldre och haft sex med någon som inte fyllt femton år kan
dömas för våldtäkt mot barn även om det inte förekommit något hot eller våld. Det går inte att skylla
på att den som var under femton ville göra det.
Får en sextonåring och en fjortonåring som är ihop inte ha sex?
Betyder det att en sextonåring och en fjortonåring som är ihop inte får ha sex? Svaret blir att den
frågan egentligen inte går att svara vare sig ja eller nej på. Att ha sex med någon under femton år är
olagligt och syftet med lagen är att skydda barn och unga från att bli utnyttjade sexuellt. Men i lagen
står det också att man inte ska dömas om det är uppenbart att det inte handlat om något övergrepp.
Avgörande då är framför allt sådant, som om åldersskillnaden och skillnaden i utveckling mellan
personerna som haft sex är liten och det varit helt frivilligt. Därför går en sextonåring som har haft sex
med en fjortonåring som regel fri om det är tydligt att det var helt frivilligt och båda varit med på det.
För att inhämta mer kunskap se:
umo.se/Sex/Aldersgrans-for-sex/
Sexuella övergrepp/våld och förtryck
Informera om alla människors lika värde vad gäller pojkar och flickor. I Sverige har ALLA rätt
att själv bestämma över sin kropp. Enligt lag får man aldrig tvinga någon till sexuella handlingar eller
utsätta någon för sexuella kränkningar. Detta är straffbart. Kom ihåg att Nej betyder NEJ!!!!
Du kan fråga pojken/mannen om han blivit våldsutsatt. Ge exempel på olika former av våld och
förtryck. Förklara att det är förbjudet i Sverige att utsätta annan person för våld och förtryck. Detta
gäller även barnaga.
Om pojken/mannen blivit utsatt för sexuella övergrepp/våldtäkt, kontakta HC/VC för STIprovtagning.
Gör en ÖK med HC/VC så det blir så snabb handläggning som möjligt.
Förklara för mannen varför det är viktigt med provtagning. Om han önskar, följ med som stöd vid
provtagningen.
Du kan hänvisa till kuratorskontakt om pojken/mannen behöver få samtala om detta.
För att inhämta mer kunskap se:
umo.se/Vald--krankningar/Sexuella-overgrepp/
umo.se/Vald--krankningar/Diskriminering/Diskrimineringslagen/
vardguiden.se/Tema/Sex-och-samlevnad/Vald-och-overgrepp/Valdtakt/
manskligarattigheter.se/DM/search
gapf.se
hedersfortryck.se/
rfsl.se
Sexköp
Enligt svensk lag är det förbjudet att betala för en tillfällig sexuell förbindelse i Sverige. Straffet är
böter eller fängelse. Det gäller både den som betalar för en sexuell förbindelse och den som utnyttjar
en tillfällig sexuell förbindelse som någon annan betalar för.
För att inhämta mer kunskap se:
regeringen.se/sb/d/2593/a/116601
2.5. Myten om mödomshinnan/slidkransen
Förklara att det inte finns någon mödomshinna, utan bara en slidöppning som är elastisk. I takt med
stigande ålder blir öppningen större. Därför kan ingen man eller sjukvårdspersonal avgöra om
"mödomshinnan" finns kvar eller ej. De flesta flickor/kvinnor blöder INTE vid första samlaget.
”Mödomshinnan” är framförallt en social och kulturell konstruktion som bidrar till att kontrollera unga
kvinnors sexualitet.
För att inhämta mer kunskap se:
umo.se/Kroppen/Tjejers-underliv/Finns-modomshinnan/
Kropp och genus i medicinen, Redaktörer: Eva Johansson och Birgitta Hovelius,
Studentlitteratur 2004, kapitlet: Myten om mödomshinnan av Monica Christianson och Carola
Eriksson.
2.6. Ungdomsmottagningar och STI-mottagningar
Informera om vad de lokala ungdomsmottagningarna gör, samt om öppettider och var de finns.
Besöken är kostnadsfria och personalen har tystnadsplikt.
Exempel på vad man kan få hjälp med är; samtal, preventivmedelsrådgivning och provtagning. Om
behov finns förmedlas kontakter med kurator eller läkare.
Ungdomsmottagning finns även på nätet: www.umo.se
Kom ihåg - dela ut broschyrer och kondomer!
3. Hiv/STI
3.1. STI och om symptom som kan tyda på STI
Även om personen inte sexdebuterat kan frågan diskuteras.
Känner han/hon till att det finns sjukdomar som överförs vid sexuella kontakter och hur de
smittar?
Berätta hur infektioner kan överföras och vad som inte smittar. Beskriv symptom. Diskutera
oskyddat sex, i de fall det är relevant.
Könssjukdomar kan överföras via könsorganen, munnen eller analöppningen, samt via dildo och andra
sexleksaker. Vissa könssjukdomar smittar också genom blod. Risken att få en könssjukdom är störst
om man har slidsamlag eller analsamlag, men flera könssjukdomar överförs också genom munsex.
För att minska risken att få könssjukdomar kan man använda kondom, femidom eller slicklapp när
man har sex med någon.
Om man har haft oskyddat sex är det alltid bra att gå och testa sig, oavsett om man får några symptom
eller inte. Många könssjukdomar ger nämligen bara små eller inga besvär alls.
Hiv överförs via blod, sperma, slidsekret och bröstmjölk. Om man har oskyddat sex är risken störst att
man får hiv om man får sperma i slidan eller analen. Hiv kan också överföras när man har munsex,
framför allt om man får sperma i munnen.
Hiv kan även överföras via blod, till exempel om man delar sprutor. Om man ligger på sjukhus och får
blod är det ingen risk att man får hiv, eftersom allt blod som används i vården är testat.
Hiv överförs inte genom kramar, pussar eller kyssar. Det överförs inte heller om man använder samma
handduk eller dricker ur samma glas. Hiv sprids inte heller genom luften eller genom insekter som till
exempel myggor.
Klamydia är en bakterie som främst sätter sig i slemhinnorna i slidan, urinröret och analen, och
överförs mellan personer när slemhinnorna kommer i kontakt med varandra. Klamydia överförs också
via sperma och slidsekret. Klamydia sprids framförallt genom samlag, antingen slidsamlag eller
analsamlag
Klamydia smittar inte via kläder, handdukar eller på toaletter, eftersom bakterien inte överlever ute i
fria luften.
Gonorré är en bakterie som främst sätter sig i slemhinnorna i slidan, urinröret och analöppningen, och
överförs mellan personer när slemhinnorna kommer i kontakt med varandra. Den överförs också via
sperma och slidsekret. Gonorré sprids framför allt genom slidsamlag, analsamlag och munsex. Får
man sperma eller slidsekret i ögat eller i munnen kan man få en gonorréinfektion där.
Om personen sexdebuterat och/eller haft oskyddat sex, fråga om symptom, sveda och
annorlunda flytningar. Det är viktigt att informera om att infektioner inte alltid ger symptom,
eller kan vara små.
För att inhämta mer kunskap se:
umo.se/Sex/Konssjukdomar/
umo.se/Sex/Konssjukdomar/Att-ha-en-konssjukdom/
hivportalen.se/fakta/Sidor/default.aspx
noaksark.org/fakta/fakta.asp
smittskyddsinstitutet.se/smittskydd/arkiv/2009/nr-6-2009/vad-som-avgor-smittrisken-nar-duhar-sex/
noaksark.org/fakta/fakta_omskarelse.asp
Smittskyddsblad hos respektive landstings Smittskydd
3.2. Kondomanvändning
Finns kunskap om kondom? Kondomen är till för att förhindra oönskad graviditet och
spridning av sexuellt överförbara infektioner. Informera om fördelarna med att använda
kondom.
Fråga inte om erfarenhet av kondomanvändning. Utgå från att det finns ett behov av att träna
på hur man använder en kondom. Personen får lära sig något nytt, eller så blir det en repetition.
Dela ut en kondom om så önskas. Vet personen vart man kan köpa kondomer? Om inte,
informera om detta, samt att Ungdomsmottagningen har kondomer till reducerat pris eller
erbjuder gratis till ungdomar.
För att inhämta mer kunskap se:
umo.se/Sex/Skydd-mot-konssjukdomar/Kondom/
rfsu.se/sv/Sex--relationer/Preventivmedel/Kondom/
3.3. Testning
Fråga om personen tidigare testat sig för någon STI?
Har personen haft oskyddat sex?
Om det finns behov senare, informera om vart man vänder sig för testning, dvs.
kontaktuppgifter.
Informera om att testningen är gratis. Förklara fördelarna med testning, och informera om hur
provtagningen går till.
För att inhämta mer kunskap se:
umo.se/Sex/Konssjukdomar/Att-testa-sig/
3.4. Smittskyddslagen
Informera att Smittskyddslagen finns och förklara individens möjligheter att få stöd för att
hantera sin sjukdom, och att provtagning och behandling kan erbjudas utan kostnad.
Lagen medför även skyldigheter, såsom testning vid misstanke, informationsplikt,
förhållningsregler och medverkan vid smittspårning.
I Sverige måste alla, enligt lagen, förhindra att smittsamma infektioner sprids till andra
personer. Det gäller även sexuellt överförbara infektioner och blodsmitta.
För att inhämta mer kunskap se:
umo.se/Sex/Konssjukdomar/Smittskyddslagen/
3.5. Provtagning och provsvar
Syftet med provtagningen är att diagnostisera eventuell förekomst av infektion och därmed kunna
identifiera behov av behandling, uppföljning, psykosocialt stöd och smittspridningsförebyggande
åtgärder.
Det är viktigt att tydliggöra att provtagningen är en del av den hälsoundersökning som erbjuds alla.
Informera om vilka prover som tas och varför. Det kan underlätta att presentera proverna som prov för
att upptäcka t.ex. lungsjukdom eller blodsmitta. Symptombeskrivning kan vara en annan metod för att
underlätta informationen. Gör klart hur den som provtagits kommer att informeras om provsvaren.
Aktuella prover, se rekommendationer för det egna landstinget.
Om personen varit utsatt för övergrepp, att personen kommer från en kultur med annan syn på sexuell
myndighetsålder (se även 1.5. och 2.4.) eller symptom på infektion kan föranleda utökad provtagning.
3.6 De källor som finns på fler språk är följande:
rfsl.se
rfsu.se/sv/Sex--relationer/Kropp-och-kon/Omskarelse-av-pojkar-och-man/
rfsu.se/sv/Sex--relationer/Preventivmedel/Kondom/
rfsu.se/sv/Sex--relationer/Preventivmedel/Sterilisering/
Smittskyddsblad hos respektive landsting