Transcript Leif Persson - Region Skåne

I LUSTANS TECKEN
Temadag om sexuell hälsa
13/2 2014
9.00–9.20
Sexuell hälsa – prioriterat område i Region Skåne
Carl-Johan Sonesson och Leif Persson
9.20–10.05
Prata sex med patienterna
Gunnel Brander
10.05–10.35
Sexuell hälsa inom vården
Mats Sundbeck
10.35–10.50
Fika
10.50–11.35
Trygg relation = bättre sex
Tommy Waad
11.35–12.25
Lust att ha lust
Helena Cewers
12.25–13.15
Lunch
12.25–13.15
Lunch
13.15–13.50
Är kärlek bara till för friska?
Eva Borg
13.55–14.25
När underlivet brinner
Ulrika Johnsson
14.25–14.40
Fika
14.40–15.25
Mannens lust
Ulf Håkansson
15.25–16.00
Fittfakta och kukkunskap
Robert Jakobsson
Sexuell hälsa – prioriterat
område i Region Skåne
Carl-Johan Sonesson
Sexuell hälsa – prioriterat
område i Region Skåne
Leif Persson
Sexuell och reproduktiv hälsa
och rättigheter - SRHR
SRHR - World Health Organisation 2013
Reproduktiv och sexuell hälsa inbegriper allt som
har med sexualitet och fortplantning att göra. WHO
definierar sexuell och reproduktiv hälsa som ett:
”Tillstånd av fysiskt, mentalt och socialt
välbefinnande, med möjlighet till njutningsfulla
upplevelser, i allt som gäller det reproduktiva
systemet och dess funktioner"
Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter
• RFSU 1933 - Elise Ottosen-Jensen
• Cairo 1994
• Beijing 1995
• Skåne: SRHR-strategi 2011, - handlingsplan 2013
• Skånsk satsning på SRHR 2014
Nationellt - Regionalt
• Nya Folkhälsomyndigheten färdigställer
Nationell SRHR strategi 2014, pågående arbete
• SRHR-råd i regioner och landsting
Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i
Region Skåne 2011-2015
• Region Skånes insatser inom området sexuell
och reproduktiv hälsa är inriktade på att
åstadkomma en:
• adekvat och jämlik tillgång till förebyggande
insatser och information samt
• adekvat och jämlik vård/behandling.
Handlingsplan – SRHR 2013
SESAM- Sex- och samlevnadsmottagningar i Skåne
Handlingsplan – SRHR 2013
Utveckla tillgängligheten för unga män (23-35 år)
med behov av STI/hiv rådgivning/ testning vid
vårdcentraler, genom ökad samverkan mellan
VC/BMM/STI-mottagning inom resp. förvaltning.
Handlingsplan – SRHR 2013
Regionalt Kunskapscenter SRHR
Sexologmottagningar
Ökade möjligheter att bedriva sexologmottagningar
genom förändring av ersättningssystemet för
sexologbesök.
Enheten för
Folkhälsa och Social Hållbarhet
www.skane.se/sexuell_halsa
Leif Persson, projektutvecklare SRHR, 040-675 31 22
[email protected]
Prata sex med patienterna
Gunnel Brander
Att prata sex med patienterna?!
Gunnel Brander
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Specialist i klinisk sexologi (NACS)
Specialist i klinisk psykologi
Auktoriserad sexual educator/sexual health promoter (NACS)
Adjunkt socialt arbete, inriktning sexologi, Hälsa och Samhälle,
Malmö Högskola
Psykoterapeut, Sexualterapeutiska mottagningen Skåne
(RFSL-rådgivningen Skåne och RFSU Malmö)
Sexuell hälsa
 Sexuell hälsa är en betydande del av vår fysiska och
psykiska hälsa. Det är en nyckelaspekt av vår identitet
som mänskliga varelser, vid sidan av de grundläggande
mänskliga rättigheterna att ha ett privatliv, ett familjeliv
och ett liv fritt från diskriminering. Väsentliga element i
god sexuell hälsa är jämställda relationer och sexuell
tillfredsställelse med tillgång till information och
rådgivning för att undvika risken för oönskade
graviditeter, ohälsa eller sjukdom.
(WHO arbetsdefinition, 2002)
Sexualitet/Sexualiteter
 Vi föds alla som sexuella varelser -> utvecklas och
förändras genom hela livet!
 Sexualitetens uttryck:
- Sexuella fantasier/drömmar/dagdrömmar
- Sexuell identitet – sexuell orientering såväl som
sexuell praktik
- Sexuell aktivitet – hur en person lever ut sin sexualitet
med sig själv eller annan/andra.
Sexuellt välbefinnande
 Sexualiteten viktig för vårt psykiska och fysiska
välbefinnande som helhet! => Vi behöver därmed
förhålla oss till sexualiteten såsom till vilken annan del
av vårt välmående och vår hälsa som helst.
 Utgår ifrån ett helhetsperspektiv på sexualitet.
 Fokus på det friska i sexualiteten.
 Sexualitet som individuell unik möjlighet!
PLISSIT-modellen
Behandlingsstrategier
Institutioner
Intensiv terapi
Sexologisk klinik
Särskilda förslag
Rådgivningsmottagning
Begränsad information
Sjukvård/Institutioner
Tillåtande hållning
Hälsovård/Socialtjänst/Omsorg
Utbildningsnivå
Population
Klinisk
specialistutbildning
Få
Rådgivarutbildning
Några
Informationsförmedling
Många
Grundutbildning
Alla
(Fritt efter Almås & Hildebrand, 2003)
Sexologisk behandling
 Första mottagningen i Sverige 1974. Sexualrådgivningsbyrån i Lund.
Information och sexualrådgivning inom sjukvården, tvärsektoriell.
 Läkare, sjuksköterskor, barnmorskor och psykoterapeut från
kvinnoklinik, urolog och psykiatri. Nedlagd juni 2010. Sexologisk
mottagning med tillhörighet psykiatri.
 Sverige idag: SESAM-mottagningar, Sexualmedicinska Centrum och
Sexologiska och Sexualterapeutiska mottagningar.
Tillåtande hållning
 Basen för allt annat sexologiskt arbete!
 Bör utvecklas på varje klinik, mottagning, institution etc
där man möter hjälpsökande individer eller grupper.
 Kan initieras genom exempelvis utbildningsdagar som
denna och/eller fortbildning för personalen på enheten
exempelvis HBTQ-certifiering.
 Viktigt att alla i personalen är delaktiga!
Begränsad information/Sexualupplysning
 Förebyggande av sexuell ohälsa i olika sammanhang till
exempel vid diabetes eller annan kronisk sjukdom.
 Begränsa spridning av könssjukdomar, minska antalet
oönskade graviditeter och aborter.
 Riktas företrädesvis till ungdomar endast undantagsvis till
vuxna.
 Sexualitets- och välbefinnande perspektiven viktiga men får
ofta stå tillbaka!
Rådgivarfunktionen
 Rådgivning förhåller sig till en välfungerande
livsfunktion som många kan behöva hjälp med att
utveckla och förvalta inte minst i samband med
livskriser av skiftande slag.
 Rådgivare kan finnas i många olika sammanhang i
samhället, i skolan, på institutioner, i hälsovård, på
internet, privatpraktiserande.
 Hänvisar vidare till specialister vid behov.
(E. Almås, 2004)
Klinisk sexologi
 Svårigheter i utvecklings- och åldrandeprocessen,
social belastning och somatiskt lidande.
 Utgångspunkt i utvecklingsprocessen och omfattar
både kroppsliga, psykiska och sociala processer.
 Terapeutfunktionen träder in för att underlätta
självutvecklingsprocessen vad gäller
sexualitet/kön/kropp.
(E. Almås, 2004)
Handledning
 Mötet med människors sexualitet i arbetet kräver ett
klimat där man avsätter tid till reflektion kring egna
reaktioner i personalgruppen.
 Det är mycket viktigt när man som behandlare arbetar
med fokus på sexualitet att även närma sig sin egen
sexualitet i både handledning och egenterapi.
Utbildning
 Fristående kurs Sexologi I (HS125A), 15 hp
 Fristående kurs Sexologi II (HS160A), 15 hp
 Fristående kurs Ungdomar och sexualitet
(HS191A), 10 hp
 Fristående kurs Migration och sexualitet
(HS639A), 7.5 hp
 Sexualitet och funktionshinder
(SX632B),7.5 hp
 Sexualitet och rusmedel (SX633B), 7.5 hp
 Masterprogrammet i Sexologi (SASXM), 120
hp.
Sexuell hälsa inom vården
Mats Sundbeck
Grundförutsättningar
• Alla människor, från vaggan till graven, har en
sexualitet.
• Nästan alla människor tycker om sex.
• Oavsett ålder, handikapp eller sjukdom vill
människor behålla sin sexualitet.
Vad kan påverka patienters sexualitet?
Stroke, Bipolaritet, SSRI, Vulvacancer, Hjärtinfarkt,
Ångest, Parkinson, Testikelcancer, Multipel skleros,
Reumatism, Hypertoni, Framfall, Alkohol, Morbus
Chron, Salpingit, Epilepsi, Prostatacancer, Diabetes,
HIV, Leverinsufficiens, Kol, Cervixcancer, Depression,
ALS, Nedsatt hörsel, Förlossningar, Prostatahyperplasi,
Sjögrens syndrom, Bröstcancer, Skalltrauma, Heroin,
Hjärntumör, Alzheimer, Larynxcancer, Cancer Penis,
Njurinsufficiens, Äggstockscancer, Fetma, Fibromyalgi,
Rökning, Oro…
“Icke sexuella sjukdomar”
Skelett- o ledsjukdomar
Blås- och tarminkontinens
Fetma/avmagring
Depression
Demens
Hjärtinfakt
Oro
Varför inte sjuksköterskor/barnmorskor
pratar sex?
Kunskapsbrist. Ämnet finns inte i grund- eller
specialistutbildningar
Saknar policys, riktlinjer, manualer eller uppföljningsverktyg
Ont om tid, hög arbetsbelastning, inga avskilda samtalsplatser
Antagande om patienten är mer intresserad av sjukdom och
botande
Pinsamt ämne – vet inte hur man skall föra samtalet
Rigid definition av sexualitet i förh. ålder, sex identitet, kön etc.
Homofobi, negativ syn på sex ö h t
Policies, riktlinjer och lagar
Kairo 1994, Peking 1995
WHO 1996 om sexuella rättigheter (“samtycke”)
HoS, Patientsäkerhetslagen
LSS
SoS Kompetensbeskrivning för ssk
SSF:s värdegrund
Vad att göra?
Förbättrad utbildning för grund- och specialistnivåer
Struktur; vem, var, när etc.
Samtalsteknik
Stort antal arbetsmodeller t.ex. BETTER, PLEASURE
Otal frågeformulär som rör kön, sjukdomar etc. BSFI,
EMAS, FSFI, IIEF
PLISSIT
Intensive Therapy
Specific Suggestion
Limited information
Permission
Jack Annons tes var att mycket få behövde terapi – säger inget om innehållet.
Fler sexologer behövs – handledare, arbetsutvecklare, lärare
Största insatsen måste ske nedanför Intensive Therapy
TACK
Kontakt: [email protected]
Fika
10.35 –10.50