Transcript hon klarar pressen

Svensk
Polis
EN TIDNING FRÅN RIKSPOLISSTYRELSEN
NUMMER 3, MARS 2013 ÅRGÅNG 52
Så bryter unga
brottets bana
Följ den dömdes
väg in i fängelset
hon klarar
pressen
Ewa-Gun Westford är
Ystadspolisens ansikte utåt
6
tips till
hungriga
poliser
Allt fler handräckningar – en omöjlig ekvation
Redaktionen
Berätta
mer!
I
nbrottstjuvar, knivar, bankrånare, krossade rutor och kidnappare. Osthyvlar,
sedelhundar, pistolskott, gamla damer
och lejon. Jag skulle till och med kunna
stapla tekniska data om polisbilar och
ni skulle fortsätta läsa. Antisladd, antispinn,
KDSS fjädringssystem, sidokrockgardiner,
xenonljus med AFS, nyckelfritt lås. Va? Kan
inte sluta läsa, eller hur? Bara det handlar
om polisarbete så.
Min poäng är att vi har ett väldigt bra nytt
inslag i den här tidningen. På sidan 18 berättar polisen Arvid Karlsson varför han har en
kula i ljumsken. Under vinjetten Det hände
mig publicerar vi framöver berättelser ur
polisvardagen. Nu väntar vi på redaktionen
spända som flyktfärdiga antiloper på att ni
ska höra av er. Berätta! Vi skriver ner din
historia och bildsätter den med en fin illustration. Du får vara anonym om du vill. Alla
berättelser – nutid, dåtid, sorgligt, roligt
eller vardagligt – är välkomna. För sådant är
polisyrket. Alla vill vi veta vad du gjort och
upplevt.
19
Innehåll/ Mars
4–9 Reportage
Handräckningsärenden. Möt
poliserna som arbetar heltid med att
hämta personer som minst av allt
vill bli just hämtade.
10 Färre våldsbrott – fler bedrägerier.
11 Brottsoffer får enhetlig information.
12 Svensk polis drar lärdom av
terroristdåden i Norge.
13–15 Fångat på bild
En annan berättelse jag fick förmånen
att lyssna till är den om vad som händer
när ett barn tappar tron på vuxenvärlden.
Johan berättar hur mobbningen fick honom
att tappa fattningen, och utan utväg bli
kriminell. På sidan 19 börjar läsningen om
hur myndigheterna och framför allt Johan
och hans familj lyckades få till en nystart,
till slut.
Kalmar och Kronoberg. Fotograf
Lars Hedelin har rest till Småland –
och träffat en polisiär lokalkändis.
16–17 Så funkar det
Johanna
Svensk
Polis
barbro
25–27 Arbetsmiljö
Hälsa. Går det att äta bra trots
att man har ett av världens mest
oförutsägbara yrken?
28–30 Personporträtt
18 Det hände mig
31 Vad betyder sjoxa?
32 Härnösandspolis kör stulen
skoter.
33 Därför byter vi till Outlook.
34 Metod som hjälper rattfyllerister.
19–24 Inblick
Kerstin
och sjukvården för att ge kriminella
ungdomar ett bättre alternativ.
Förpassning och efterlysning.
Vi har tittat närmare på vad som
händer när någon försöker undvika
sitt fängelsestraff.
Arvid Karlsson berättar historien
om hur ett rutinuppdrag i Varberg
år 1952 slutade med en kula i
ljumsken.
simon
13
10–12 Nyheter
Sociala insatsgrupper.
I Borlänge samarbetar polisen,
socialtjänsten, skolan
Ewa-Gun Westford. Hon är Skånepolisens ansikte utåt.
31–34 Aktuellt
35 Fråga & svar
25
Ann-Marie Orler lämnade
toppjobb i New York –
för att bli en länk mellan
gammalt och nytt.
Kontakta redaktionen: Kerstin Magnusson, chefredaktör, [email protected], 010-563 93 10. Johanna Orre, redaktör, [email protected], 010-563 91 58. Simon Bynert, redaktör,
[email protected], 010-563 91 66. Barbro Arratia Dolk, redaktionsassistent, [email protected], 010-563 91 41. Ansvarig utgivare: Anders Hagquist. Omslagsfoto: Martin Lindeborg.
Webbplats: www.svenskpolis.se. Besöksadress: Polhemsgatan 30. Postadress: Box 122 56, 102 26 Stockholm. Fax: 010-563 91 51. Prenumeration: Helår, 10 nr: 350 kronor. Adressändring: Polisanställda
ändrar sin adress i Palasso egenrapportering. Övriga kontaktar redaktionsassistenten, tel: 010-563 91 41. Annonser: Bengtsson & Sundström Media. Tjärhovsgatan 32, 2 tr, 116 21 Stockholm.
Tel: 08–10 39 20, Fax: 08–10 39 15, e-post: [email protected]. Grafisk form och layout: Oktavilla. Tryck: Sörmlands grafiska AB. ISSN: 0562-7370.
Åsikter som framförs i signerade artiklar, uttalanden eller insändare behöver inte delas av Rikspolisstyrelsen eller redaktionen. Observera att insänt material kan publiceras elektroniskt. För material som beställts av redaktionen gäller att överenskommet arvode även omfattar elektronisk publicering. Redaktionen ansvarar ej för insänt material som inte beställts.
2 / Svensk Polis / nr 3 / 2013
Ledare
Rikspolischef Bengt Svenson:
Framgångsrika satsningar
F
ler gripanden, fler domar och
minskad brottslighet. Det är
resultatet efter det första året
av vår satsning mot livsstilskriminella.
Som vi alla vet begås en stor del av
brottsligheten av ett mindre antal vaneförbrytare. Vi har alltid arbetat mot detta
problem, men har nu vässat våra metoder
ytterligare och fokuserat än hårdare mot
de mest notoriska bland dessa kriminella.
Den operativa satsningen påbörjades
förra året. Vi har punktmarkerat brottslingar utifrån underrättelseunderlag och
prioriterat både i yttre verksamhet och i
utredningsverksamhet. Vi har tagit fram
en vägledning och vi samarbetar med
andra myndigheter.
Arbetet resulterade i att 779 personer
anhölls och 449 häktades samt att det
avkunnades 1 329 fällande domar. Ser vi
till brottsstatistiken kan vi bland annat
notera att inbrott i källare och vind, som
är typiska brott för livsstilskriminella, har
minskat.
Satsningen innebär inte bara
att vi strävar
efter fler rättsliga ingripanden. Många
av de livsstilskriminella är drogberoende
och därför försöker vi i samarbete med
kommuner och andra få dem att komma
under vård. Hittills har över 300 vårdinsatser gjorts, vilket är bra för såväl den
enskilde som för
samhället ur ett
brottsförebyggande perspektiv.
Vi fortsätter
De framnu satsningen.
gångsrika
Det är viktigt att
satsningar vi vägledningen
används av fler
gjort ska vi
och att vi utvecklåta oss inlar metoderna
spireras av.” ytterligare.
Ett steg vidare
bör vara att korta tiden mellan avslutad
förundersökning och rättegång, samt mellan rättegång och inställelse till fängelsestraff. Det kräver en utvecklad samverkan
i hela rättskedjan. Kortare ledtider kan
förebygga många brott och det gäller särskilt när vi talar om livsstilskriminella. Jag
’ ’
vet hur frustrerande det är att se kriminella
begå nya brott i väntan på rättegång eller
efter avkunnad dom innan de inställer sig
på anstalten.
Att arbeta effektivare mot
livsstilskriminella är en viktig nyckel till minskad
brottslighet och ökad trygghet.
Ett annat sätt för att få människor bort
från en kriminell bana är sociala insatsgrupper. Alltså ett samarbete mellan
kommuner och myndigheter för att hjälpa
ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet. Vi har tidigare arbetat med sociala
insatsgrupper i ett pilotprojekt i tolv kommuner. Resultatet av det arbetet har varit
bra. Många av ungdomarna har inte begått
fler brott och vi har bidragit till att hejda
livsmönster som annars skulle ha kunnat
fortsatt med brott och droger.
Utifrån det goda resultatet från pilotprojektet har regeringen nu gett oss i uppdrag
att fortsätta arbeta med sociala insatsgrupper. Det är främst kommunernas ansvar
För övrig
… hoppas ja t
g
vapenamne att
stin
ger ett bra
att ta initiativ till att
starta sådana grupper,
resultat
men vi ska bidra med vår
kunskap om hur verksamheten kan bedrivas och sedan självfallet i
kontakten med ungdomarna.
Både arbetet med livsstilskriminella och
med ungdomar på glid är goda exempel
på ett polisarbete som riktar sig såväl mot
individen som mot brottsligheten. De
framgångsrika satsningarna ska vi vara
stolta över och inspireras av i vårt fortsatta
arbete.
Bengt Svenson, rikspolischef
[email protected]
2013 / nr 3 / Svensk Polis / 3
Reportage/ Handräckningsärenden
På jakt efter dem so
4 / Svensk Polis / nr 3 / 2013
Reportage
Lite tur. Anne-Marie Kokk och Lars Rydberg
jobbar på polisens handräckningsenhet i nordöstra Göteborg. De söker efter en person i
Hjällbo, men inte heller denna gång var någon
hemma i lägenheten.
Varje dag gömmer sig ett par
hundra personer någonstans i
Göteborg. De håller sig borta från
institutionsvård, rättegångar eller
fängelsestraff. Det sista de vill är
att polisen hittar dem.
Text Lotta Engelbrektson
Foto Stefan Edetoft
som inte vill hittas »
2013 / nr 3 / Svensk Polis / 5
Reportage/ Handräckningsärenden
»
T
emperaturen har sjunkit
till 15 minusgrader och
Hjällbo ligger stelfruset i
vintermörkret. En kvinna
född 1971 har rymt
från Östra sjukhusets psykiatriska
klinik där hon är tvångsintagen,
och sjukhuset har begärt hjälp från
polisen. För tredje gången besöker
Lars Rydberg och Anne-Marie Kokk
kvinnans bostadsadress.
Det är lika svart i lägenheten som
sist de var där.
– Posten ligger kvar på hallgolvet,
och det är omöjligt att säga om
någon har varit i bostaden, säger
Anne-Marie Kokk.
I händerna har hon en pärm i
A5-format. Här finns knapphändiga uppgifter om människor som
är efterlysta av polisen. En del är
anhållna i sin frånvaro, misstänkta
för rån, misshandel och kvinnofridsbrott. Andra har dömts till tvångsåtgärder enligt lagarna om unga,
missbruk eller psykiatrisk sjukdom.
Den yngste är bara 14 år, och hans
barnsliga drag fyller den frimärksstora bilden.
– Vi lägger ner mycket jobb på
inre spaning. Har det kommit in
några nya uppgifter, när sågs personen senast? Eller finns det något
nytaget fotografi? säger Lars Rydberg.
Uppdragen för den civila
handräckningsenheten skiftar i all oändlighet,
från att transportera psykiskt sjuka
personer till läkarbesök, tvinga
motvilliga pappor till faderskapstest, omhänderta djur och plocka in
vapen. När polismyndigheten inte
vet vem de ska skicka för att lösa
ett problem, surrar faxen hos Lars
Rydberg och Anne-Marie Kokk.
– Ofta är vi den sista länken i en
längre kedja, säger Lars Rydberg.
Trots att antalet handräckningsärenden ökar stadigt för varje år i
Göteborg, har poliserna som utför
uppdragen blivit färre. Personalstyrkan har minskat från sex personer
till fyra, med två poliser stationerade
i City och två i de nordöstra stadsdelarna. Tillsammans ansvarar de för
omkring 1 500 ärenden varje år.
En fullkomligt omöjlig ekvation,
förklarar de.
6 / Svensk Polis / nr 3 / 2013
Spänd väntan. Lars Rydberg tar hissen upp till en lägenhet där han hoppas
finna en eftersökt person.
Lars Rydberg
Ålder: 61 år.
Bor: Stenungsund.
Familj: Gift, två
barn.
Gör på fritiden:
Har en skogsfastighet och sommarhus på Tjörn
som kräver
skötsel.
Stoppar undan. Det är inte nödvändigt att skylta med polisbrickan i alla situationer.
Anne-Marie
Kokk
Ålder: 55 år.
Bor: Olofstorp.
Familj: Gift, två
barn.
Gör på fritiden:
Spelar tennis,
har sommarhus i
Blekinge.
– Vi hinner inte med och måste
lämna över en del till ingripandeverksamheten och områdespoliserna.
Istället försöker vi koncentrera oss
på de mer långsiktiga ärendena,
säger Anne-Marie Kokk.
Siffran över efterlysta personer
är nästan alltid konstant. Omkring
200 personer gömmer sig dagligen för polisen. De har rymt från
behandlingshem och fängelsestraff,
eller inte inställt sig när någon
annan myndighet kallat. Ofta har
polisen bara deras senaste adress att
gå på. Det är som att söka efter en
nål i en höstack. För Lars Rydberg
och Anne-Marie Kokk är dessutom
det geografiska området gigantiskt
eftersom det inbegriper hela nordöstra Göteborg.
– Plus att det kommer in en
hel del ärenden från UD som rör
svenskar som dött utomlands. Det är
bland annat vår uppgift att kontakta
de anhöriga, säger Lars Rydberg.
Över hälften av alla ärenden
handlar om att hitta människor
»
ANNONS
Vill du göra skillnad?
sök till polisens utlandsstyrka
Vi rekryterar just nu
Se annons på Intrapolis /
Personalentré /
Lediga jobb internationellt
2013 / nr 3 / Svensk Polis / 7
Reportage/ Handräckningsärenden
faktiskt inte begått något brott.
» som
Det är barn och ungdomar som är
omhändertagna av socialtjänsten,
psykiskt sjuka personer eller tunga
missbrukare i dåligt skick. Det finns
en oro för deras hälsa och någon har
kallat på polis.
– Handräckning betyder i första
hand att vi hjälper andra myndigheter när det krävs tvång, eftersom
polisen är den enda som får lov att
använda våld.
Den här kvällen måste Lars Rydberg
och Anne-Marie Kokk åka från
Hjällbo med oförrättat ärende.
Innan de lämnar trapphuset knycklar Lars ihop en liten pappersboll
som han placerar över den efterlysta
kvinnans dörr. Om någon går in i
lägenheten kommer den att falla
ner på golvet, och upptäckas vid
polisens nästa besök.
– Nu ska vi åka och titta efter en
missbrukare som ska omhändertas
med stöd av LVM, lagen om vård
av missbrukare. Det enda vi har är
en care of-adress hos en bekant till
honom i Lövgärdet, säger AnneMarie Kokk.
Denna gång har poliserna tur. I
trappan möter de kvinnan som bor
i lägenheten. Hon har inte sett den
försvunne mannen på ett tag, eftersom han lever ihop med en annan
kvinna. Men hon ringer genast upp
honom och räcker över telefonen till
Lars Rydberg.
– Vi vill köra dig till sjukhuset
eftersom läkaren är orolig för dig,
lirkar polisen i luren.
Att vara flexibel och förhandlingsbar är nödvändigt i jobbet. Och att
aldrig stressa. Människorna som ska
hämtas kan vara både våldsamma
och förtvivlade, med bara en tunn
tråd av värdighet kvar. Lars Rydberg
och Anne-Marie Kokk har sett det
mesta av psykisk ohälsa, missbruk
och barn och ungdomar som far illa.
Ibland kan det räcka
med att bara
gå ett par steg till mötes, för att den
som är efterlyst ska återfå en känsla
av att ha kontroll över sitt liv och
situationen.
– Är du inte i form för sjukhuset
i dag? Då bestämmer vi att vi kommer
på måndag istället, eftersom du har
8 / Svensk Polis / nr 3 / 2013
Posten på hallmatten. Anne-Marie Kokk lyser med ficklampan
ner i brevinkastet. Det finns inga tecken på att kvinnan har varit
här de senaste dagarna.
någon hos dig, avslutar Lars Rydberg
samtalet med mannen i telefonen.
Den silvergrå Saaben rullar
tillbaka till stationen, och i kväll kan
polismyndigheten spara på bensinen. Andra dagar tillbringar Lars
Rydberg och Anne-Marie Kokk det
mesta av sin arbetstid i bilen. Med
jämna mellanrum åker de kors och
tvärs över landet, för att återbörda
ungdomar eller missbrukare till
deras behandlingshem.
– Om det inte går att lösa med
socialtjänsten eller transporttjänst
brukar vi köra själva. Huvudsaken
’ ’
Huvudsaken är
att vi gör
vad vi
kan.”
Anne-Marie
Kokk
är att vi gör vad vi kan, säger AnneMarie Kokk.
Prestigelöshet är ett annat
nyckelord vid handräckning, enligt
poliserna. Lika viktigt som att ha tålamod, är förmågan att backa vid rätt
tidpunkt och kalla på förstärkning.
De anser att handräckningsärenden
är bland det jobbigaste man kan
syssla med inom polisen, och risken
för att bli skadad finns alltid med.
– Hur vi orkar? Arbetet är väldigt
varierande. Men vetskapen om att vi
räddar många liv är viktigast, säger
Lars Rydberg.
Reportage
”Sjukvården borde
hitta nya lösningar”
Under 2000-talet har polisens
handräckningsärenden ökat
med nästan 50 procent i Västra
Götaland.
– Det är dags att ställa högre krav
på andra myndigheter, säger
stabschefen Hans-Olof Sandén.
Läget har börjat bli ohållbart i Göteborg. Möjligheten att transportera
tvångsomhändertagna personer
är begränsad, liksom platserna för
förvaring i väntan på längre transport. Samtidigt fortsätter antalet
ärenden att öka för varje år. 2012
toppades statistiken med, i snitt, 500
handräckningsärenden per månad i
Västsverige. Nästan hälften av dem
står sjukvården för.
– Jag tror att den främsta anledningen är rationaliseringar inom
sjukvården som leder till platsbrist,
vilket i sin tur skapar behov av fler
förflyttningar, säger Hans-Olof
Sandén.
Fruktlöst sökande. Det var tredje gången de
besökte trapphuset utanför den efterlysta
kvinnas lägenhet – utan resultat.
Råd inför handräckning
l Presentera er noga
och förklara varför ni är
där. Ni är budbärare, inte
beslutare.
l Stressa inte.
l Plocka diskret undan
synliga vassa föremål.
l Bluffa aldrig – men det
är inte alltid nödvändigt
att berätta hela sanningen. Tvångsvård kan
omskrivas till ”en doktor
som är orolig för dig”.
l Låt personen som ska
hämtas uppleva att den
har alternativ. Lämna
två förslag, till exempel:
Du hinner röka, men inte
duscha.
l Försök läsa av situationen och kalla på förstärkning vid behov –
till exempel vid misstanke om att den efterlyste
kan göra sig själv eller
er illa.
För att komma till rätta med situationen sneglar polisledningen numera
söderut. Den så kallade Skånemodellen skulle kunna vara ett tänkbart
alternativ. Där tar sjukvården ett
aktivt ansvar för att transportera
patienter med vårdintyg, och det
finns en särskilt utrustad ambulans
för ändamålet.
– I Västsverige däremot, finns
starka viljor som gärna ser att vi tar
över ännu mer av transporterna,
medan polisen anser att en samverkan måste utvecklas, säger HansOlof Sandén.
överhuvudtaget
att det är hög tid att ställa krav på
andra myndigheter.
Istället för att, ibland, slentrianmässigt kontakta polisen borde
Stabschefen tycker
framförallt sjukvården kunna klara
sina transporter
själva. Han berättar
om ett tillfälle, när
polisen kallades till
Östra sjukhuset i
Hans-Olof
ett handräckningsSandén
ärende, som visade
sig handla om att en
96-årig dam var på väg hem.
– Det som ytterst begärs i det
här sammanhanget är ju faktiskt
våldsanvändning, och det kan man
ju undra om det var nödvändigt.
Hans-Olof Sandén anser att den
myndighet som begär handräckning, måste ta ett större ansvar, och
själv lägga manken till för att hitta
alternativa lösningar. Fokus måste
flyttas från själva transporten till
den människa som faktiskt berörs av
omhändertagandet, menar han.
– I betänkandet ”Transporter av
frihetsberövade” (SOU 2011:07)
finns förslag som jag hoppas mycket
på. Om de genomförs, skulle det
innebära ett klart steg i rätt riktning.
Lotta Engelbrektson
Handbok ger
praktiska tips
Hans-Olof Sandén har blivit expert
på handräckningsärenden efter att
han, på uppdrag av länspolismästaren, skrev en handbok i ämnet för
några år sedan.
I manualen redogörs både för
beslutsgången och den praktiska
tillämpningen av olika typer av
ärenden. Polishandräckningar –
Handbok för stöd i beslutsfattandet
hittar du på Intrapolis. Skriv Polishandräckningar i sökfältet.
2013 / nr 3 / Svensk Polis / 9
Nyheter/ Mars
Färre våldsbrott
– fler bedrägerier
Inbrotten har minskat.
Lyckad insats mot
livsstilskriminella
Satsning. Polisens satsning mot
så kallade livsstilskriminella har
gett resultat. Det visar den delredovisning som Rikspolisstyrelsen lämnade till Justitiedepartementet i början av mars.
Inom ramen för satsningen,
som sjösattes 1 januari 2012,
har 1 248 personer gripits,
779 anhållits och 434 häktats.
1 329 domar har meddelats och
317 vårdinsatser genomförts.
Dessutom har antalet anmälda brott minskat inom flera
brottskategorier där livsstilskriminella generellt är överrepresenterade.
Satsningen fortsätter hela 2013.
Det är det nya nationella informationsnumret, inrättat av
SOS Alarm. Det ska komplettera och avlasta nödnumret
112, och förmedla information
till allmänheten vid allvarliga
olyckor och kriser.
Ungas brottslighet
minskar
Rapport. Allt
färre ungdomar i
nionde klass begår
brott, och främst
minskar snatteri,
stöld och skadegörelse. De har
också en mindre tillåtande attityd till att begå brott. Det visar
Brott bland ungdomar i årskurs
nio, en ny studie från Brå.
Läs hela rapporten på
www.bra.se.
10 / Svensk Polis / nr 3 / 2013
Ökad trygghet och färre
våldsbrott i offentlig miljö
– polisen har uppnått flera
positiva resultat under 2012.
Däremot har utredningsverksamheten utvecklats sämre
än året innan. Det visar polisens årsredovisning.
– Under 2012 har polisen
bidragit till en positiv utveckling för två av våra viktigaste
uppdrag: ökad trygghet och
minskad brottslighet. Polisens
arbete har bland annat gett effekt i form av färre inbrott och
en minskning av våldsbrotten i
offentlig miljö, säger rikspolischef Bengt Svenson.
De flesta är trygga när de går
ut i sitt bostadsområde sent på
kvällen, visar Brottsförebyggande rådets senaste trygghetsundersökning. Samtidigt minskar
både antalet anmälda brott och
utsattheten för brott över tid.
Däremot har Polisen inte varit
lika framgångsrik när det gäller
utredningsresultatet.
– Jag är inte nöjd med att det
klaras upp färre brott totalt.
Även om polisen är bra på att
klara upp de grova våldsbrotten,
är utvecklingen av mängdbrottsutredningarna inte tillfredsställande. Här måste vi bli bättre,
säger Bengt Svenson.
En delförklaring är att brottsligheten har förändrats. Under
de senaste åren har både bedrägerier och brott som sker via
internet ökat. Det handlar inte
om nya brottstyper, men däremot nya tillvägagångssätt som
genererar många och ofta svårutredda brott. Polisen har därför
nyligen beslutat om ett nationellt
center mot bedrägerier.
Foto: Lars Hedelin
113 13
Åsa Wallentin
Bedrägerier och brott som sker via internet har ökat under de
senaste åren. Den typen av brott är ofta svårutredda.
När det gäller polismyndigheternas utredningsverksamhet
har flera förbättringsåtgärder
identifierats: mer aktiv ledning och styrning, utvecklad
brottssamordning, behovsanpassad arbetstidsförläggning,
förbättrad internetspaning och
möjlighet att genomföra initiala
utredningsåtgärder under olika
tider på dygnet är några av de
åtgärder som ska leda till en
förbättrad utredningsverksamhet.
– Positivt i utredningsverksamheten är att polisen under
2012 lämnade fler ärenden
till åklagare när det gäller
bostadsinbrott. Totalt sett har
de ärenden som vi lämnar till
åklagare bra kvalitet. 90 procent
av de mängdbrottsärenden som
polisen lämnar till åklagare har
lett till att brottet klarats upp
och att en gärningsman kunnat
bindas till brottet, säger Bengt
Svenson.
Under 2012 ökade det totala
antalet serviceärenden, såsom
utfärdandet av pass och tillstånd. Totalt uppgick antalet
serviceärenden till cirka två
miljoner.
Nyheter
Läs fler nyheter på www.polisen.se och Intrapolis
Fickstöld avslöjade internationell liga
Simon Bynert
Det började med en fickstöld
i Vallentuna. Det slutade med
14 uppklarade åldringsbrott i
Sverige, och en arresteringsorder för 26 grova stölder i
Finland. Lösningen: internationellt polissamarbete.
Foto: Polisen
Den 26 september larmades
polisen till Vallentuna köpcentrum norr om Stockholm. Två
personer hade gripits på bar
gärning när de plockade på sig
en kvinnas plånbok, och hölls
nu kvar på platsen.
– De legitimerade sig
med rumänska
identitetshandlingar. Därför
kontaktade
Täbypolisen oss. Elenor Groth
För det första
ville de veta om id-handlingarna
var äkta. För det andra undrade
de om det fanns ytterligare information om männen i något av de
De två män greps på bar gärning när de stal en plånbok. Sedan
nystades en diger brottshärva upp med förgreningar i flera länder.
andra Schengenländerna, säger
Elenor Groth, chef för Rikskriminalpolisens enhet för internationellt polissamarbete, IPO.
Inom loppet av fem
dygn hade
svar inkommit från ett flertal länder runt om i Europa.
Rumänien konstaterade att
id-handlingarna var äkta, samt
att männen var dömda för
liknande brottslighet i Frankrike och Spanien. Där hade de
dessutom utvisats och belagts
med inreseförbud. Det visade
sig vara ett återkommande
mönster, i bland annat Danmark och Nederländerna. Där
hade männen dömts för stölder
och skimning, och utvisats.
– Den allra bästa träffen fick vi
dock i Finland. Där hade de till
och med öppna ärenden på de
här personerna. 26 grova stölder under juli och augusti 2012,
säger Elenor Groth.
IPO kontaktade även polisen i
Västra Götaland. De samordnar
Polisens arbete mot åldringsbrott, och kände till de två
rumänska männen mycket väl.
– Sammanlagt kunde 14
ouppklarade ärenden kopplas
till de här personerna, utöver
den färska fickstölden. Brotten
är begångna runt om i Sverige
från 2010 och framåt.
Den 12 december 2012
dömde
Attunda tingsrätt de två männen till fängelse i ett år och åtta
månader respektive två år och
fyra månader samt till utvisning
i fem år, för upprepade fall av
bedrägeri och grov stöld som
primärt riktats mot äldre. Därefter väntar sannolikt överlämning till det finska rättsväsendet.
– Det här ärendet visar att
polisens utredningsresultat
påverkas i positiv riktning när
Rikskriminalpolisen bidrar med
internationella kartläggningar,
säger Elenor Groth.
Brottsoffer får enhetlig information
Kerstin Magnusson
Nu ska alla som anmäler ett
brott få samma information –
oavsett var i landet de bor. Ett
nytt brev har tagits fram och
ersätter de olika varianter
som hittills har använts.
Det nya brevet, Till dig som
har anmält ett brott, innehåller
information om hur en brottsutredning går till, och om hur man
som brottsoffer kan få stöd, ekonomisk ersättning och skydd.
En arbetsgrupp på Rikspolisstyrelsen har tagit fram brevet.
Gruppen har bestått av poliser,
kommunikatörer, jurister, en
språkkonsult och en grafisk
formgivare.
Den brottsdrabbade kan vara
så uppfylld av det som har hänt
att denne har svårt att ta till sig
den första muntliga informationen som man får vid brottsanmälan. Därför är det viktigt att
den skriftliga informationen är
lätt att förstå.
Dessutom ska det inte spela
någon roll var i landet man anmäler ett brott – den skriftliga
informationen ska vara densam-
ma, förutom de lokalt anpassade
kontaktuppgifterna till exempelvis stödorganisationer.
Texten har granskats av befattningshavare inom olika fackområden, och av en referensgrupp med deltagare från bland
annat Åklagarmyndigheten och
Brottsoffermyndigheten. De 21
polismyndigheterna har också
varit med och tyckt till.
Brevet har även testats på allmänheten. Fokusgrupper, med
deltagare som representerar ett
tvärsnitt av Sveriges befolkning,
kom med ytterligare förslag på
förbättringar som man har tagit
fasta på.
Muntligt och skriftligt
Den som anmäler ett brott får först muntlig information om den
fortsatta gången och om sina möjligheter till hjälp och stöd.
Ungefär en vecka senare kommer kopian på anmälan, tillsammans med det nya, nationella informationsbrevet Till dig som
har anmält ett brott.
2013 / nr 3 / Svensk Polis / 11
Nyheter/ Mars
ANNONS
22–23 april 2013 | Waterfront Congress Centre | stoCkholm
Foto: Terje Bendiksby /Scanpix
vuxnA och
Psykisk hälsA
Välkommen till årets självklara mötesplats för dig som arbetar med vuxnas
psykiska hälsa.
Ur programmet:
Psykiatriska tillstånd som möjligen,
men mycket sällan, är farliga för förbipasserande
David Eberhard, psykiater och författare
Mötet med manliga sexualbrottslingar
Hur är det att vara pedofil? Vem är det och hur blir
man sån? Vilka konsekvenser får brottet? Hur blir livet
för offren, anhöriga och närstående?
Börje Svensson, leg psykoterapeut
stalking - att vara förföljd
Susanne Strand, docent i kriminologi
sant att kreativitet och psykisk sjukdom hänger
samman
Simon Kyaga, överläkare i psykiatri, forskare
i medicinsk epidemiologi, KI
hopplösa patienter eller hopplös vård?
Maria Anter Dahlqvist, socionom och leg psykoterapeut
Deltagaravgift:
2 dagar 2 595:– inkl för-/eftermiddagskaffe och lunch.
1 dag 1 995:– inkl för-/eftermiddagskaffe och lunch.
Alla priser är exklusive moms.
Anmälan: Telefon 08-23 73 10, [email protected]
eller www.vuxnaochpsykiskhalsa.se
Tid och plats: 22–23 april 2013
Waterfront Congress Center, Stockholm
Arrangör:
Mediapartner:
WWW.vuxnaoChpsykiskhalsa.se
12 / Svensk Polis / nr 3 / 2013
Lärdomar
av terroristdåden i Norge
Simon Bynert
suicidriskbedömning – alltid ”allvar” när någon
mår psykiskt dåligt
Johan Reutfors, överläkare vid Psykiatri Nordväst,
Stockholm och medicine doktor KI
Samarbetspartners:
Poliser på Utöya ett par dagar efter terroristdådet 2011.
Vilka lärdomar kan svensk
polis dra av massakern på
Utöya och bombdådet i Oslo
den 22 juli 2011? Den frågan
ställde rikspolischefen tidigare i år till Rikskriminalpolisen och Säkerhetspolisen. Nu har de presenterat
sina slutsatser.
Analysen tar avstamp i händelserna i Norge, men behandlar också erfarenheterna från
de allvarliga händelser som
drabbat Sverige under senare
år, till exempel sprängningen på
Bryggargatan i Stockholm den
11 december 2010.
– Vår slutsats
är att svensk polis generellt har
god förmåga att
hantera förutsedda händelser.
Klas Friberg
Däremot ska vi
bli bättre på att
hantera inträffade våldsbrott
och terroristattentat som vi inte
kunnat känna till i förväg. För
det föreslår vi flera åtgärder,
säger Klas Friberg, chef för
Rikskriminalpolisen.
De viktigaste åtgärderna är
utökad transportkapacitet för
insatspersonal, utökad övningsverksamhet och ett närmare
samarbete mellan Säkerhetspolisen och polisen.
För att ytterligare stärka samarbetet inrättar Säkerhetspolisen och polisen ett gemensamt
taktiskt råd.
Rådet ska ge bättre beslutsstöd och informationsdelning
vad gäller hanteringen av terroristbrott.
– Säkerhetspolisen har dragit
många lärdomar av terrordåd
både i Norge och Sverige de
senaste åren och sammantaget
ska vår förmåga att tidigt identifiera potentiella gärningsmän
öka. I det öppna och demokratiska samhälle vi skyddar kommer vi aldrig att kunna skydda
oss mot alla typer av händelser,
men tillsammans kan svensk
polis göra det svårare för dem
som vill hota vår demokrati,
säger säkerhetspolischef Anders Thornberg.
Fångat på bild/ Kalmar och Kronoberg
Ölandsbron. Maria Larsson och Rikard
Eriksson berättar att Ölandsbron snart ska
belysas av ledlampor. Ljuset ska riktas rakt
ned, och kommer inte att synas på håll.
Om ingen åker över bron på ett tag släcks
lamporna dessutom ned. En energibesparing, samtidigt som bron inte kommer att
synas på natten – vilket många ogillar.
På plats i Småland
Rikspolisstyrelsens flygande fotograf Lars Hedelin dokumenterar
polisens vardag i hela landet. Kalmar och Kronoberg blev anhalt
nummer 13 och 14 på hans rundresa bland polismyndigheterna.
»
2013 / nr 3 / Svensk Polis / 13
Fångat på bild/ Kalmar och Kronoberg
Växjö. Scott Goodwin, som blivit lokalkändis på grund av
sin aktivitet på Facebook, spelar pingis med en kille på en
ungdomsgård.
Ljungby. Polisassistenterna Cissi, till vänster, och Pernilla,
närpolisen i Ljungby, försöker hitta chassinumret på en
stulen bil. Registreringsnumret är bortplockat.
Kalmar. Lokus Gösta
Fagerlund säkrar spår
Växjö. Scott Goodwin igen. Varje gång han kliver ur
efter ett inbrott i en villa
polisbilen kommer ungdomar springande och ropar ”Hej
i Kalmar. Tjuven fick med
Scott”.
sig silver och elektronik.
14 / Svensk Polis / nr 3 / 2013
Fångat på bild
Kalmar. En olycka har skett på E 22:an, norr om Kalmar. En bil gjorde
en omkörning och blev sedan påkörd i sidan av bilen den kört om.
Båda bilarna blev stående på vägen.
Oskarshamn. En kvinna har fått en stålbalk i huvudet. Hon skulle
gå över ett övergångsställe när en lastbil just passerat. Den hade en
stålbalk som last hängande efter sig, i huvudhöjd. Thom Simonsson
tar uppgifter från kvinnan när hon har kommit in på akuten.
Kalmar. Ännu en trafikolycka har skett under vecka 7 då det
var snöoväder och halka i hela landet. Här har tre bilar kolliderat
i en korsning.
2013 / nr 3 / Svensk Polis / 15
Så funkar det/ Förpassning och efterlysning
Gå direkt i fängelse!
Hälften av dem som döms till fängelse infinner sig frivilligt.
Den andra hälften måste polisen hitta. Så här går det till.
Text Johanna Orre Illustration Erik Nylund
1
2
”Sven Svensson”
döms till två års
fängelse för
narkotikabrott,
misshandel och
olaga hot.
4
Sven
kommer inte
till anstalten
i utsatt tid.
Kriminalvården
skickar ett brev till
Sven där han erbjuds
möjlighet att höra av
sig med önskemål om
placering.
Kriminalvården
beslutar att Sven
ska infinna sig på
anstalten Storboda
senast den 15 februari
2013. Han får beslutet
som ett rekommenderat brev, som han
måste hämta ut
personligen.
5a
Sven har Om regeringen
före den
benådar honom
15 februari
går han fri.
lämnat in en
ansökan om nåd,
uppskov eller om
att få fotboja.
Om KriminalFår han fotboja
vården ger
blir det inte
honom uppskov heller fängelse.
skjuts fängelsestraffet på
framtiden.
6
län
upp
hon
Om
han
har
att
und
upp
viss
hål
9
Sven har
lämnar
in någon
aninte inte
lämnat
in någon
sökan
omom
nåd,
uppskov
eller
om
ansökan
nåd,
uppskov
eller
att
föreinnan
den tidpunkt
då han
om få
attfotboja
få fotboja
han skulle
skulle
sig på anstalten.
infinnainfunnit
sig på anstalten.
5b
16 / Svensk Polis / nr 3 / 2013
3
Eller så avslås
ansökan.
bor
till
må
där
ock
Sch
Så funkar det
nalvården skickar en begäran om
sning till polismyndigheten i det
Kriminalvården skickar en begäran om
or. Det betyder
att polisen får i
förpassning till polismyndigheten i det
tt hämtalän
Sven
och
Sven bor. överlämna
Det betyder att polisen får i
uppdrag
hämta
Sven och överlämna
närmaste häkteatteller
anstalt.
honom
till
närmaste
häkte
n hittar Sven och det visar
sig eller
att anstalt.
Om polisen hittar Sven och det visar sig att
am med små barn, husdjur eller
han är ensam med små barn, husdjur eller
annat starkt
skälannat
somstarkt
gör det
har något
skälsvårt
som gör det svårt
bart ta med
honom,
kan
polisen
att omedelbart ta med honom, ikan polisen i
undantagsfall
uppeller
till 14 dagar, eller
sfall vänta
upp till 14vänta
dagar,
uppmana honom att själv inställa sig vid ett
honom att själv inställa sig vid ett
visst datum. I så fall ska Kriminalvården
m. I så fall
skaunderrättad.
Kriminalvården
hållas
errättad.
6
Förpassning innebär att polisen ska hämta och
leverera en person till en anstalt – inte efterlysa
eller skicka delgivingsman!
7a
Polisen överlämnar Sven till
Storboda eller närmaste
Polisen överlämnar Sven till
anstalt. Sven börjar
avtjäna sitt
Storboda eller närmaste
straff. Kriminalvården
en
anstalt. Sven börjarskickar
avtjäna sitt
straff.
Kriminalvården
skickar
återkallelse av förpassningen tillen
av förpassningen
polisenåterkallelse
och ärendet
är därmed till
polisen och ärendet är därmed
avslutat.
7a
avslutat.
Polisen hittar inte Sven. Om
7b
7b inte polisen fyllt i och
Polisen hittar inte Sven. Om
inte polisen fyllt i och
skickat blanketten ”Hindersbevis”
skickat blanketten ”Hindersbevis”
till Kriminalvården och berättat att
till Kriminalvården
ochinom
berättat
att
de inte hittat Sven
50 dagar,
de inte skickas
hittat Sven
inom 50till
dagar,
en påminnelse
polisen
heter ”Förfrågan”).
skickas(blanketten
en påminnelse
till polisen
Polisen ska skriftligen underrätta
(blanketten heter ”Förfrågan”).
Kriminalvårdens placeringsgrupp
Polisenom
ska
deskriftligen
inte hittar enunderrätta
person som ska
Kriminalvårdens
placeringsgrupp
till en anstalt.
om de inte hittar en person som ska
till en anstalt.
88 Kriminalvården
beslutar att Sven ska
Kriminalvården
beslutar att Sven ska
efterlysas. Då återkallar
efterlysas. Då återkallar
Kriminalvården förpassKriminalvården
ningen
och skickar förpassningenut
och
samtidigt
ett skickar
beslut om
efterlysning.
samtidigtPolisen
ut ett beslut om
lägger in Sven i personefterlysning. Polisen
efterlysningsregistret,
lägger
in Sven
i personEPU.
När polisen
hittar
efterlysningsregistret,
Sven
ska de omedelbart
överlämna
honom
till hittar
EPU. När
polisen
Kriminalvården.
Sven ska de omedelbart
överlämna honom till
Kriminalvården.
9
10
Är det minst
Sven är
sex månader
Schengenmedkvar av strafftiden
borgare och dömd
kan Kriminalvården
till minst fyra
minst
är
begära att
månaders fängelse, Är detockså
Sven blir internatiosex månader
genmed-därför blir han
nellt efterlyst via
i av strafftiden
kvar
ch dömdockså efterlyst
Interpol, 190 länder.
Schengenregionen.
yra
fängelse,
han
rlyst i
regionen.
10
kan Kriminalvården
också begära att
Sven blir internationellt efterlyst via
Interpol, 190 länder.
11
Påföljden, det vill säga
fängelsestraffet, har en
preskriptionstid på mellan fem och
tio år beroende på strafftidens
Påföljden,
vill
säga
längd. Svendet
måste
börja
avtjäna
sitt straff innan preskriptionstiden
fängelsestraffet,
har en
löper ut, annars
slipper han
preskriptionstid
på mellan
femundan.
och
11
tio år beroende på strafftidens
längd. Sven måste börja avtjäna
sitt straff innan preskriptionstiden
löper ut, annars slipper han undan.
12
Polisen hittar Sven, som är
efterlyst, och överlämnar
honom till Kriminalvården. En
avlysning skickas till polisen. Ärendet
är därmedPolisen
avslutat. hittar Sven, som
12
är
efterlyst, och överlämnar
honom till Kriminalvården. En
avlysning skickas till polisen. Ärendet
är därmed avslutat.
2013 / nr 3 / Svensk Polis / 17
Det hände mig/ Arvid Karlsson
”Jag hörde smällen och
kände att det sved till”
N
Illustration: Martin Hedén
ormalt patrullerade
vi ensamma, men
eftersom det varit så
många inbrott i Varberg gick jag tillsammans med kollegan Sven Ekroth.
Jag var ny som polis och hade
titeln extra konstapel. Det betydde
att jag inte hade någon utbildning.
På den tiden, 1952, arbetade man
först en tid och fick utbildning efter
det. Själv fick jag jobbet efter militärtjänsten genom att svara på en
annons. Jag var 24 år.
Kvällen den 10 oktober var ganska
kylig så jag valde kappan när jag
skulle ut. Vi patrullerade till fots. Vi
hade inga vapen, förutom en sabel.
Vid klockan ett på natten kom vi
fram till en mörk port på Kungsgatan. Därinne såg jag en figur.
Det kändes inte rätt så jag och
kollegan ställde oss i portöppningen
och frågade mannen vem han var.
Han kom fram till oss och sa att
han bodde där, men innan vi hann
fråga mer knuffade han plötsligt till
min kollega och började springa.
Efter den första överraskningen
satte vi efter och var nära att hinna
i fatt honom. Då kröp han ihop och
vek åt sidan som en jagad kanin.
När han rätade på sig hade han en
pistol i näven.
Jag hörde smällen och kände att det
sved till i magtrakten. Jag tänkte att
det inte var så allvarligt, men när
jag kände blodet rinna nedför benet
förstod jag att det var värre än jag
först trott. När jag sjönk ner på trottoarkanten försvann skytten.
Det är svårt att begripa nu, men
det fanns ingen ambulans i Varberg
då. Polisstationen låg inte långt bort
så kollegan Ekroth sprang dit och
fick fatt i en bil.
När jag kom fram till sjukhuset
förstod jag att jag var illa ute. Vid
varje steg skar det som knivar i mig.
Nu började jag tro att jag skulle dö
18 / Svensk Polis / nr 3 / 2013
av ett magskott och det trodde nog
sjuksköterskan som tog emot mig
också. Efter en morfinspruta slocknade jag och vaknade inte förrän
nästa dag. Då var jag redan opererad.
Kirurgen berättade att kulan gått
rätt genom en uniformsknapp i min
rock. Det hade förmodligen gjort att
kulan ändrade riktning och missade
kroppspulsådern med en centimeter
när den trängde in i ljumsken. Problemet var att kulan tagit med sig en
massa mässing från knappen och det
var detta splitter som gjort så ont.
Att en polisman sköts
var extremt
ovanligt 1952 och när jag vaknade
var korridoren full av tidningsfolk
från hela landet. Efter att jag hade
rådgjort med överläkaren släpptes
fotograferna in så att de fick ta bilder av mig i sängen.
Någon krishantering fanns inte, den
Arvid
Karlsson
Ålder: 85 år.
..
Familj: Ankeman sedan 2008.
Två vuxna barn,
sonen Anders är
polis i Göteborg.
Karriär: Arvid
var polis i 41 år,
de sista 25 åren i
Kungsbacka.
jag fick skötte personalen på sjukhuset om, de tog väl hand om mig.
Gärningsmannen omringades
och greps tre dagar senare. Det gick
lugnt till, men han hade en kula
i loppet på sin ryska pistol så det
kunde ha slutat annorlunda. Han
visade sig vara på rymmen från ett
fängelse i Finland. I Sverige dömdes
han till tre år, men rymde visst igen.
Nu har det gått över 60 år. Jag
fortsatte som polis ända till 1993
och har sett en utveckling som inte
alltid varit så trevlig. Speciellt tycker
jag det är oroande att vittnen får så
dåligt skydd.
Jo, en sak till. Kulan sitter fortfarande kvar. Därför brukar jag varna
sjukhuspersonalen när det har varit
aktuellt med röntgen: Bry er inte
om ifall ni ser något konstigt i min
ljumske – det är bara en pistolkula.
Berättat för Göran Svedberg
Inblick
Borlänge är en av de tolv platser i landet där man
först prövade att arbeta med sociala insatsgrupper.
Sådana grupper bildas kring kriminella ungdomar.
Vi har träffat socialsekreterare, ungdomspoliser
och 17-årige Johan, som berättar hur det går.
Text Johanna Orre Foto Henrik Hansson
Engagerade. ”Man vill göra
sitt yttersta för att de ska
känna förtroende för polisen,
eller någon vuxen över huvud
taget”, säger ungdomspolisen
Marie Edlund, till höger om
»
kollegan Anna Ställ.
början till
nAgot nytt
2013
2011 / nr 3
2 / Svensk Polis / 19
Inblick/ Sociala insatsgrupper
Narkotikainformation. Ungdomspoliserna Marie Edlund och
Anna Ställ träffar föräldrar
i Folkets hus i Säter.
»
I
Borlänge har alla skolor kontaktpoliser. De flesta har även
ett helt team bestående av en
fältassistent, en socialsekreterare och en polis som är redo
att ta sig an eventuella problem.
– Jag tror att det är lättare för oss
att se ungdomar i riskzonen tidigt,
redan när de är i 13-årsåldern, än
vad jag kan tänka mig att det är i
en större stad. Det är bra om vi kan
fånga upp dem innan det har gått
för långt, säger Emelie Andersson
som är förundersökningsledare på
Borlängepolisens ungdomsgrupp.
Poliser kan först se vilka sammanhang ungdomarna finns i och vilka
brott de begår. Därför får de en viktig
roll när myndigheterna ska bilda en
social insatsgrupp. Det är också ofta
polisen som får första chansen att be
om den unga personens samtycke
– en underskrift på en förtryckt
blankett – som gör det möjligt för
myndigheterna att utbyta information om personen i fråga. I det akuta
skede som polisen är inblandad, är
också oftast ångern och motivationen
till förändring som störst.
20 / Svensk Polis / nr 3 / 2013
’ ’
Ett dilemma i
början var
att föräldrarna
ville att vi
skulle lösa
problemet.
Men de
måste
vara delaktiga.”
Elin Johansson
– Alla ska ha samtyckesblanketten
i benfickan. Man måste ta tillvara de
här tillfällena, säger Emelie Andersson.
Först när myndigheterna i
Borlänge fått samtycke till att dela
information om en person tar de
ställning till om han eller hon behöver vara i en social insatsgrupp, eller
om det räcker med en mindre insats
från socialen.
Om det är läge att starta en insatsgrupp samlar socialsekreteraren,
som är spindeln i nätet, representanter från polisen, skolan, öppenvården och andra som kan vara viktiga
för den unga personens framtid.
Idrottsledare, barn- och ungdomspsykiatrin och föreningslivet kan
också delta. Sist men inte minst
behövs föräldrarna, i den mån de
kan vara med.
– Ett dilemma i början var att
föräldrarna ville att vi skulle lösa
problemet. Men de måste vara
delaktiga. När man jobbar i en social
insatsgrupp involveras hela familjen,
säger Elin Johansson, socialsekreterare i Borlänge kommun.
Ofta väger problematiken som
omger den unga personen i fråga
tyngre än själva kriminaliteten. De
flesta har haft det jobbigt i skolan.
Många har det tufft hemma. Andra
är fast i missbruk.
– Man måste veta var man ska
börja, vad grundproblemet är, säger
Elin Johansson.
Framgångsfaktorer i arbetet med
sociala insatsgrupper är att börja
tidigt, bryta eventuellt drogmissbruk och att ungdomarna ger någon
vuxen ett förtroende som det går att
bygga vidare på. Om den personen
är polis, socialsekreterare, idrottsledare eller någon annan spelar
ingen roll.
Det avgörande är att den som
vinner förtroende kan jobba vidare
på relationen och vara den som har
löpande kontakt.
Det är också viktigt att ge ungdomar
i riskzonen alternativ till det kriminella livet. De flesta har inget annat
att falla tillbaka på.
Här kan föreningslivet spela en
viktig roll, eller samarbete med
olika arbetsgivare. Ett område som
Inblick
En i teamet.
Emelie Andersson
leder förundersökningarna i
ungdomsgruppen.
borde utvecklas är behandling av
själva kriminaliteten, det vill säga
att vända det kriminella tänkandet,
tycker Elin Johansson.
Det är något som kan ske i samtal
med behandlare eller psykolog,
men det handlar också om att alla
inblandade har siktet inställt på en
ljusare framtid.
– Alla som träffar ungdomar i situationer som kan kännas jobbiga ser till
att uppmuntra dem, och säga att det
här är bra – det här är början till något nytt, säger Emelie Andersson.
Edlund deltar när föräldrar
får information om tobak
och narkotika.
5 kriterier för att välja rätt ungdomar
1
Samtycket. Den unga personen och/eller föräldrarna
går med på att myndigheterna
delar information om personen.
Motivationen. Den unga
personen och hans eller
hennes familj vill delta.
Åldern. Ju yngre desto
sannolikare att insatsen
lyckas.
2
3
4
»
Möten. Anna Ställ och Marie
Resultatet i siffror
12
Brotten. Den unga personen begår exempelvis
stölder, personrån, våldsbrott, hot och övergrepp i
rättssak.
ungdomar har deltagit i
Umgänget. Personsociala insatsgrupper i
en riskerar att reBorlänge sedan projektet
kryteras till en kriminell
inleddes 2011.
gruppering och/eller har
en svår familjesituation.
5
50% 12–23
av dem har inte
begått brott sedan
insatsen avslutats.
4
ungdomar är i
insats nu.
miljoner kronor beräknas en
persons kriminalitet kosta
samhället. Förebyggande
insatser för 20 ungdomar i
riskzonen kostar 2 miljoner
kronor.* Kostnaderna för de
sociala insatsgrupperna är
ännu inte beräknade.
* Källa: Försäkringsbolaget Skandia
2013 / nr 3 / Svensk Polis / 21
Inblick/ Sociala insatsgrupper
”Det finns ingen
anledning att se
upp till vuxna”
–I »
morse när jag väckte dig var
det den första morgonen som
du var pigg, och klev ur sängen
direkt, säger Johans pappa.
Johan tittar tomt rakt fram
men nickar. Han har nyligen fått diagnosen ADHD. De första veckorna
blir man trött av medicinen. Men nu
börjar det vända.
När Johan tagit studenten ska han ta
sin vita studentmössa i handen, söka
upp sin gamla rektor från grundskolan, och dänga ner mössan på hans
skrivbord.
Åtminstone fantiserar han om att
göra det. Rektorn hade nämligen fel.
Johan klarar visst studierna, både i
grundskolan och på gymnasiet. Men
det har inte varit lätt. Det är svårt att
22 / Svensk Polis / nr 3 / 2013
få bra betyg när man inte kan sova
på nätterna.
– Det började i sjuan. Jag blev
mobbad. Jag fick stryk varje dag,
berättar Johan.
Han talar inte om
för någon vad
som pågår, utan går dit varje dag, får
stryk, och går hem. Han minns hur
han upptryckt mot ett skåp möter en
lärares blick och ser att läraren ser
vad som händer. Han minns också
hur läraren tittar bort och viker av
runt ett hörn.
– Jag insåg att det inte finns någon
anledning att se upp till vuxna. Jag
har inte litat på dem sedan dess,
säger Johan.
En gammal vän ger honom en pistol. När ryktet går om att Johan är
’ ’
Det
började
i sjuan.
Jag blev
mobbad.
Jag fick
stryk varje
dag.”
Johan
beväpnad är det inte lika tungt att gå
till skolan längre. Efter sommarlovet
mellan sjuan och åttan är han redo
att ge igen. Han har tränat kampsport och kan slåss.
– Jag var arg jämt, säger Johan.
– Du kom hem och sa själv att
du ville bli av med aggressiviteten,
minns Johans pappa.
Skolan inleder en ADHD-utredning
men den drar ut på tiden. Samtidigt
dras Johan in i drogmissbruk och
kriminalitet. Han blir springpojke åt
ett kriminellt gäng och är den som
fixar fram droger, alkohol och vapen
åt andra. Han gör saker som han inte
vill komma ihåg.
Hur hanterade skolan det här?
– De var för jävliga mot mig.
Inblick
hållit sitt ord, säger Johan.
Johans föräldrar ser till att han
blir flyttad från skolan, där ryktet
om hans framfart föregår honom.
Han hamnar oavbrutet i bråk och
vill själv att allt bara ska sluta. Han
röker marijuana för att få känna
lugn och kunna sova på nätterna.
Hans pappa beskriver det som
någon form av självmedicinering i
brist på annat. Föräldrarna kontaktar själva polisen och ungdomspoliserna Linda Jahr och Marie Edlund
kommer hem till dem.
Stämplad. Johan skäms
när polisen kontrollerar
allas legitimation utom hans.
Även de som är ”kända av
polisen” borde få en chans
till nystart, tycker han.
En dag sparkar Johan ner en kille
som börjar bråka om ett paket cigaretter på skolgården. Johan döms för
misshandel samtidigt som han fyller
15 år. Domen innebär ungdomstjänst,
tio timmars samtal med en behandlare på kommunens öppenvård, och
en plats i en social insatsgrupp.
Han är den förste som deltar i en
social insatsgrupp i Borlänge, och
det är något han går med på men
inte gillar. De första timmarna i
samtal hatar han allt vad det innebär. Han hatar hela byggnaden som
mötena äger rum i. Men så visar det
sig efter några samtalstillfällen att
Christer, den behandlare som träffar
Johan, lyckas vinna hans förtroende.
– Han är den enda vuxna människa utanför familjen som faktiskt
När Johan berättar för polisen om
allt han är med om och vilka personer som ber honom uträtta ärenden,
bränner han samtidigt hela sitt
kriminella kontaktnät. Han ”golar
ner” dem. Efter det sitter Johan
hemma jämt.
Han fortsätter med samtalen hos
Christer och läser samtidigt upp
grundskolebetygen för att få gymnasiebehörighet. Han börjar gymnasiet
men får inga nya kompisar eftersom
han är den som föräldrarna varnar
sina tonåringar för. Istället upptäcker han att där finns lätta pengar
att tjäna. Plötsligt är Johan killen
som fixar saker åt folk igen, allt ”från
röka till pulver”.
De han umgås med beskriver han
som falska vänner, som sätter honom
i skiten hela tiden. Han går fortfarande inte ut på kvällarna. Någonstans
är Johan rädd för sin egen ilska.
– När jag blir arg så vet jag inte
när det räcker, säger han.
Och kön till barn- och ungdomspsykiatrin är tydligen lång. Men så till
slut får han en tid och kan fullborda
ADHD-utredningen. Sedan han
fick medicinen är han en helt annan
person, tycker hans pappa. Han har
slutat att både röka och dricka för ”det
är samma hyckleri alltihop” och han
tänker inte längre i kriminella banor.
– Nu kan jag se en moppe utan att
tänka på hur jag ska sno den, säger
han med ett svagt leende.
Johan heter egentligen något annat.
Knackigt flöde mellan
polis och socialtjänst
En avhandling vid Umeå universitet undersöker hur
samarbetet mellan polis och socialtjänst fungerar
i en stad där man inte arbetar med sociala insatsgrupper. Det är inte helt smärtfritt, visar det sig.
Polisen Ylva har ett flertal gånger sett
14-årige Marcus tillsammans med
äldre missbrukare på torget i staden.
Hon gör en så kallad SoL 14-anmälan till socialtjänsten, även kallad
orosanmälan. En vecka efter att Ylva
skickat in anmälan ser hon Marcus
Disa Edvall
på torget igen.
Malm
Så kan det gå till enligt poliser
som intervjuats för Disa Edvall
Malms doktorsavhandling Det socio-polisiära handlingsnätet, om kopplingar mellan
polis och socialtjänst kring ungas
missbruk och kriminalitet.
’ ’
När jag sedan träffar
dem ute
på fältet
säger de
att de inte
hinner och
att det inte
funkar.”
Många poliser upplever att det inte
händer något efter anmälan. Varför
det är så har Disa Edvall Malm inget
bra svar på. Men vid en SoL 14-anmälan måste socialtjänsten göra en
förhandsbedömning, och den leder
inte alltid vidare.
Anmälan ska göras av den enskilde
polisen för att undvika att information fastnar på vägen. Disa Edvall
Malms erfarenheter från Polisutbildningen i Umeå, där hon undervisar,
Disa
Edvall Malm
är att många anser det viktigt när de
är under utbildning.
– Men när jag sedan träffar dem som poliser ute på
fältet säger de att de inte hinner och att det inte funkar.
Hon efterlyser en diskussion mellan polis och socialtjänst om vilken typ av information som socialtjänsten
behöver och vad den används till.
Samarbetet mellan polisens ungdomsgrupp och socialtjänstens fältarbetare fungerar dock bra. Socialtjänstens
sekretess gör att polis och fältassistenter inte pratar om
enskilda fall. Sedan årsskiftet har lagstiftningen ändrats så
att uppgifter om en person under 21 år i vissa fall kan lämnas från socialtjänsten till polisen utan sekretesshinder.
Undersökningen gjordes våren 2010 och staden som
undersöktes är inte någon av de 12 pilotkommuner som
arbetat med sociala insatsgrupper.
Agneta Olofsson
2013 / nr 3 / Svensk Polis / 23
»
Inblick/ Sociala insatsgrupper
Hallå där…
… Christina Kiernan, handläggare på Rikspolisstyrelsen. RPS har fått förnyat förtroende att
arbeta med sociala insatsgrupper.
Vad innebär
det att ni får
fortsätta?
Är det någon skillnad på de
båda uppdragen från 2011 och
2013?
– Ja, det förra uppdraget föreskrev att de sociala insatsgrupperna
även skulle kunna användas för att
stödja ungdomar som vill bryta med
kriminella nätverk, men den delen
har strukits nu. Regeringen har pekat
ut två nya myndigheter som vi ska
samarbeta med, utöver de som var
med i pilotprojektet. Det är Barnombudsmannen och Socialpedagogiska
skolmyndigheten.
Vad innebär arbetet med sociala
insatsgrupper för polisen?
– Det är viktigt att myndigheterna
hjälps åt inom ramen av sin verksamhet. Även om det gemensamma
för de här ungdomarna är att de har
’ ’
Även om
det gemensamma för de
här ungdomarna
är att de
har varit
i klammeri med
rättvisan,
har de
alla olika
behov.”
Christina
Kiernan
Foto: Johanna Orre
– Det är ett erkännande för att vi
gjorde skillnad genom pilotprojektet
och att vi nu kan sprida de positiva
ringarna på vattnet till fler områden.
Nu får vi också chansen att ytterligare utveckla våra arbetssätt.
varit i klammeri med rättvisan, har
de alla olika behov. Det kan gälla
alltifrån läxhjälp till missbrukarvård. För polisen handlar det mest
om övervakning, att hålla ögonen på
dem och skjutsa hem dem om vi till
exempel hittar dem sent en tisdagskväll i ”fel sällskap”. Vår insats är
liten men ack så viktig.
Finns det något ni tar med er
från förra uppdraget?
– Vi utgår ifrån de hinder för
samverkan som vi har identifierat
i pilotprojektet och arbetar för att
lösa dem.
Vad hoppas ni på inför det här
uppdraget?
– Att fler kommuner hänger på
och ett ännu bättre jobb på både individnivå och samverkansnivå. Det
gäller att de olika myndigheterna
går i takt med varandra. Problemet
är att vi är skilda verksamheter med
helt skilda budgetar och prioriteringar, men går man i otakt kommer
man i ofas med varandra, vilket går
ut över den unge. Detta måste vi
fundera ut hur vi ska undvika över
tid. Johanna Carlsson
Vad går arbetet med sociala insatsgrupper ut på?
● P ilotprojektet med sociala insatsgrupper, som pågick mars
2011 till oktober 2012 handlade
om att initiera verksamhet
med sociala insatsgrupper på
tolv ställen i Sverige.
● Rikspolisstyrelsen fick
ansvaret men uppdraget
skulle genomföras i samråd
med Socialstyrelsen, Statens
24 / Svensk Polis / nr 3 / 2013
skolverk, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården,
Statens institutionsstyrelse,
Ungdomsstyrelsen och
Sveriges Kommuner
och Landsting, samt, på
RPS egen inrådan, med
Försäkringskassan och
Kronofogdemyndigheten.
● A rbetet i de sociala insats-
grupperna gick ut på att
hjälpa ungdomar som riskerar
att hamna i kriminalitet.
● Det speciella med arbetet
är att det sker på individnivå. För att kunna delta i
en social insatsgrupp krävs
att den unge, och dennes
vårdnadshavare, samtycker
till att berörda myndigheter
får dela information.
Huvudansvaret för arbetet
vilar på socialtjänsten i den
unges hemkommun.
● Det nya uppdraget innebär
att RPS aktivt ska stödja det
fortsatta arbetet med sociala
insatsgrupper och verka för
att fler grupper inrättas.
Arbetsmiljö / Hälsa
Thailåda
En snabb och färgsp
rakande
gryta me d kokossås,
perfekt
att ta me d till jobbet
i matlåda. Ser vera me d ful
lkornsris
och få extra fibrer.
Ingre dienser:
400 g färsk skinka
eller bog
2 paprikor
2 vitlöksk lyftor
2 tsk smör eller rap
solja
1 köttbuljongtärning
2,5 dl kokosmjölk
2 msk sweet chilisås
1 tsk mald ingefära
koriander eller persil
ja
Käl la: S Fran k, M Olsson,
D Gabrielsson : ”Kostva nor
Gör så här:
1. Finstrimla köttet.
2. Kärna ur och finstr
imla
paprikorna.
3. Skala och hacka vit
löken.
4. Bryn köttet i smör
eller
rapsolja i en wok ell
er stor
stekpanna.
5. Lägg i paprika oc
h vitlök
och låt det fräsa me
d under
omrörning.
6. Tillsätt smulad bu
ljongtärning, kokosmjölk,
sweet
chilisås och ingefära.
7. Låt allt koka ihop
i en halv
minut.
8. Strö över koriand
er eller
persilja.
9. Koka fullkornsris.
10. Skär upp några lim
ek lyftor.
11. Stoppa ner alltihop
i en matlåda och ta me d til
l jobbet!
vid nattarbete”, fördjupn ings
arbete, Poli sutbildn ingen
vid Umeå universitet 200
5.
Ät rätt – orka mer
Jobbet kräver ork och insatser dygnet runt. Kroppen kräver
bra mat på regelbundna tider. Svårt att få ihop ekvationen?
Här är några tips till skiftarbetande poliser.
Text Åsa Erlandson Foto Lars Hedelin
E
tt fysiskt krävande arbete
och oregelbundna arbetstider kostar på. Om man
dessutom inte äter vettigt
ökar risken för problem
som övervikt, nedstämdhet, diabetes
typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar.
Dessutom försämras omdömet.
– Det spelar ingen roll hur smart
och duktig du är i vanliga fall, man
blir korkad av att inte
äta och sova. Ett yrke
som polis kräver att
du är snabb, alert och
kan fatta bra beslut.
Petra
Allt det försämras om
Lundström
man inte äter bra, säger Petra Lundström,
ansvarig för idrottsnutrition på
Riksidrottsförbundet och doktorand
’ ’
Man blir
korkad
av att inte
äta.”
Petra Lundström
på Karolinska institutet.
Man skulle kunna tro att yngre
människor tål mer än äldre, men ny
forskning visar att det är tvärtom,
unga får större negativa hälsoeffekter om de äter och sover dåligt. Det
viktigaste är att försöka hitta en regelbundenhet i oregelbundenheten,
att behålla den vanliga matrytmen
trots att man vänder på dygnet.
»
2013 / nr 3 / Svensk Polis / 25
Arbetsmiljö/ Hälsa
»
– Sötsaker och läsk är upp till var
och en, men jag skulle aldrig äta det
på natten, säger Petra Lundström.
Det bästa är om man kan planera
sin tillvaro och laga många matlådor
hemma på en gång som är lätta att
ta med.
Är det svårt att ä
Om det kör ihop sig helt, finns
det någon bra snabbmat?
– Nej. En hamburgare i sig är
inget fel men tillbehören ger mycket
energi och dålig mättnad. Asiatisk
mat å sin sida innehåller ofta mycket
socker. Det blir problem hur man än
vänder och vrider på det, säger Petra
Lundström.
– Lyssna på kroppen och ät det
som du blir mätt och pigg av.
Så får du det
att gå ihop:
1
Ät en sen middag innan jobbet
börjar, till exempel vid 22-tiden,
och något extra vid 01-tiden så att
du står dig till morgonkvisten. Undvik sedan mat på natten eftersom
kroppen har sämre möjlighet att ta
hand om den – klockan 02.00–04.00
är den sämsta tiden.
Om du måste äta på natten bör
det vara riktig mat och inte
mackor. En varm, matig soppa töjer
ut magsäcken och ger lång mättnadskänsla, liksom kyckling eller
fisk tillsammans med grönsaker som
du ringlar olja och vinäger på.
Ät helst varm mat, det mättar
bättre än kall.
Det sägs ofta att man ska
undvika kaffe men en eller två
koppar är bra, du behöver vara pigg.
Detta förutsatt att du inte får ont i
magen, så klart.
Undvik kolhydratrika livsmedel,
till exempel bröd, eftersom
kroppen har svårt att omsätta det
nattetid. Blodsockret höjs och
sjunker snabbt och man blir grinig.
Proteinrik mat med lite fett och lite
kolhydrater är bättre.
När du kommer hem: Ät en
vanlig frukost innan du går och
lägger dig. När du vaknar ska du
inte äta frukost igen utan en lättare
lunch. (Planera din lunch dagen
innan.)
2
3
4
5
6
26 / Svensk Polis / nr 3 / 2013
Patrik Harnesk, yttre befäl:
– Rätt mat, nej. Rätt tid, ja. Vissa pass blir det ingen mat över huvud taget och då blir man smågrinig. Men kroppen har väl vant sig.
Arbetsmiljö
t äta bra på jobbet?
Fredrik Vestberg,
polisassistent:
– Ja. Svårast är
att lyckas äta
regelbundet men
man lär sig att
passa på att äta när det går. Förr var
det mer McDonald’s men nu har jag
oftast matlåda på kvällspassen och
turlagsfika på nätterna.
Sara Roswall,
yttre befäl:
– Nej. Med lite
planering kan
man få till det och
vi försöker hjälpa
varandra. Vissa pass kör det ihop
sig men då får man laga efter läge.
Jag äter en ordentlig middag innan
och sedan frukt, keso eller yoghurt
under natten.
Kjell Hellström,
stationsbefäl:
– Nej, inte alltid.
Det beror på hur
disciplinerad
man är. Däremot
får man nästan aldrig äta på den
tid man vill, idag började jag 06.30
och fick lunch 12.30. När jag jobbade
på span var det värre, då fick man
hugga något i en korvmoj – och
slänga det när det hände något.
Alla poliser i enkäten jobbar på
Västerorts polisstation i Solna.
Nicklas Mattsson, stationsbefäl:
– Ja. Det stora problemet är att hinna äta, både när man är i inre och yttre tjänst. Det är ganska
vanligt att det står halvätna matlådor i lunchrummet. Överlag har det ändå blivit bättre, förr var
det mycket makaroner och köttbullar i lådorna, nu är det mer kyckling, fisk och liknande.
2013 / nr 3 / Svensk Polis / 27
Porträtt/ Ewa-Gun Westford
Ständigt i rampljuset med en skog av tv-kameror
i ansiktet. Så är vi vana att se Ewa–Gun Westford,
Skånes mest kända polis. Privat är hon en ensamvarg
som hoppas få möta Kurt Wallander i himlen.
Text Åsa Erlandson Foto Martin Lindeborg
Ensamvarg
E
wa-Gun Westford är
blåslagen. Under höger
öga skymtar sviterna av
en batalj med en av Ikeas
kundvagnar när hon
försökte tränga sig före och körde
ansiktet rätt in i en skylt. Vi skrattar
gott åt händelsen tills hon halar
fram mobilen och visar en bild på
hur hon såg ut dagen efter. Då blir
det knäpptyst.
– Utan glasögonen hade jag blivit
blind. När jag kom till jobbet frågade kollegerna om jag behövde ett
målsägarbiträde.
Ewa-Gun Westford är kommunikationsansvarig inom Skånepolisen
och ansiktet utåt när något har hänt,
ibland dagligen som i jakten på
gryningspyromanen.
I Ystad är hon vida känd som en estradör, en historieberättare av rang
som älskar att stå på scen och dela
med sig av dråpliga situationer ur
sitt långa polisliv. Under årets första
fem månader föreläste hon för 1 700
personer, sedan slutade hon räkna.
”Hon kunde ha blivit skådespelare”, säger en av hennes vänner.
Komiska situationer
finns det många av.
I höstas utkom hen-
nes bok Mitt Wallanderland som
är fylld av rena Monty Phython–
sketcherna, till exempel mannen
som samlade mod och gick fram
till henne och frågade om han
fick ”känna på dem”. Nä nä nä,
fräste Ewa-Gun Westford och lade
armarna över brösten. ”Inte dem”,
svarade den molokna mannen, ”jag
menar dina muskler”.
Män och muskler återkommer i
boken
fast i mer allvarliga ordalag, som i
berättelsen om hur hon välkomnades som ung, nyutexaminerad polis
på 1970-talet av chefen för Malmöpiketen: ”Du kommer att få ett
helvete, det ska jag min själ se till”.
Senare blev de vänner och i dag är
hon djupt tacksam över att hennes
dåvarande chef bevisade att människor kan förändras. Mycket har
också hänt på 40 år, men fortfarande
möter hon attityder inom polisen
som är främmande för någon som
växte upp med omvända könsroller – en mamma som jobbade och en
pappa som stod hemma vid tegelhuset i Borrby på Österlen och vinkade
av lilla Ewa-Gun när hon gick till
skolan.
En annan kamp är den för öppenhet. Som ansvarig för att berätta
Ewa-Gun
Westfords
filmtips:
Mitt Afrika.
om polisens arbete får Ewa-Gun
Westford själv kämpa för att få
information.
– Särskilt vid grova brott. Det är
så bekvämt att bara säga ”sekretess”
men det finns alltid något att berätta.
– Åh, nu stack jag ut hakan. Nu får
jag väl en smäll igen, säger hon och
ser obekymrad ut.
Till skillnad från de poliser som
skruvar på sig inför tv-kamerorna,
gillar Ewa-Gun Westford verkligen
journalister. Hon ryggar inte för
anstormningen av reportrar och
besvarar deras samtal dygnet runt
när det krävs.
– När den här börjar brinna, då
är det inte många som pallar för
trycket, säger Ewa-Gun Westford
och håller åter igen fram sin mobil.
Hon älskar att gå ”all in”, tömma
sig fullständigt och sedan försätta
sig i frivillig koma med enbart sin
favoritchoklad som sällskap, schweizernöt. Det är då det sker. När
strålkastarljusen slocknar förvandlas teaterapan till Kurt Wallander
– deckarpolisen som trivs bäst i sitt
eget sällskap. Hennes ensamvarg till
själsfrände.
– Vi har jättemycket gemensamt.
Ju mer man lyssnar på Ewa-Gun
Passion och medkänsla
Namn: Ewa-Gun Westford.
Ålder: 59 år.
Jobbar som: Kommunikationsansvarig
vid polisområde Södra och Nordöstra
Skåne, föreläsare och krönikör.
Övraby
28 / Svensk Polis / nr 3 / 2013
Arbetsuppgifter: Intern
och extern kommunikation, medieansvarig vid
särskilda händelser.
Bor: Övraby.
Övraby mölla.
Foto: Jorchr/Wikimedia commons
Familj: Två döttrar med
familjer, tre barnbarn, hunden Tiffany Persson.
Förebilder: Inom polisen,
nyligen avlidne Nils
’’
Åh, nu stack
jag ut hakan.
Nu får jag väl en
smäll igen.”
»
Nyström, legendarisk polischef
i Malmö.
Gillar inte: Missunnsamhet.
”Avundas icke din medmänniskas framgång ty du känner
icke hans sorger.”
En plats jag tycker om:
Petworth Park, West Sussex,
England.
Kom till mig om du vill ha
Petworth Park i England.
hjälp med: Det mesta.
Jag släpper vad jag har för
händer.
Motto: Passion and compassion.
2013 / nr 3 / Svensk Polis / 29
Porträtt/ Ewa-Gun Westford
Tre röster om
Ewa-Gun Westford
Thomas Servin,
biträdande polisområdeschef,
polisområde
södra Skåne:
– EG, som hon
kallas, lämnar ingen oberörd. Väldigt många som mött henne där hon
har dragit fram med föredrag och
liknande ringer och är så positiva.
Hon är folklig och talar så att alla
förstår och är en god representant
för poliskåren.
Kändis. Filmerna om polisen
Kurt Wallander satte Ystad på
världskartan. Den uppmärksamme kan se att Ewa-Gun Westford
medverkar både i Innan frosten
och Mastermind och hon har
intervjuats av brittisk tv om Kurt
Helen Nytorpe-
Wallanders erotiska liv.
Gillberg, chefssekreterare,
»
Westford, bortom de många roliga
historierna, desto mer tonar Kurt
fram. Båda kopplar av med klassisk
musik efter en jobbig dag och EwaGun beskriver det som en närmast
renande process att gå till Malmö
Konserthus och låta musiken skölja
genom kroppen. Båda hon och Kurt
lever efter devisen att ”sköter du
ditt, så sköter jag mitt”. Båda är
inåtvända och när hon var ny polis
i Ystad och inte kände någon blev
Kurt Wallander hennes låtsaskompis.
– Han blev min räddning. Jag har
lärt mig att umgås med mig själv och
det är jäkligt trevligt.
En ledig dag startas gärna med ett
glas champagne i sängen, om hon
inte ska köra bil. Sedan går hon och
skrotar för sig själv i sitt hus, bakar
och tar en promenad med sin hund
Tiffany Persson. Hon gillar både
engelska och svenska polisfilmer
och utöver Wallander tycker hon om
Beckfilmerna.
– Det gör inget om inte allt är rätt.
Vi behöver alla en Gunvald som
dundrar in i fladdrande rock.
bort i cancer
och sedan kom dödsfallen slag i slag.
Det var ett år och sju begravningar
och ett tag kände hon bokstavligen
hur döden flåsade henne i nacken
när hon var ute och gick med Tiffany.
’’
Wallander blev
min räddning.”
Ewa-Gun
Westford
södra Skåne:
När även bästa väninnan gick bort
i cancer, stod Ewa-Gun Westford
handfallen.
– De största förlusterna i livet vet
jag inte hur jag ska hantera. Att min
väninna dog har jag inte hanterat
alls. Hon var en del av mig. Men jag
har accepterat att jag aldrig kommer
över det.
I likhet med alla
som sörjer har EwaGun Westford gått igenom olika
faser och befinner sig i nyorienteringsfasen där man börjar vända sig
utåt igen.
En lättnad, kan man tycka, men
hon tycker att det är minst lika
jobbigt. Det är så mycket som ska
väckas till liv igen när man lämnar
sorgekokongen.
Var hämtar du kraft?
2009 gick hennes man
30 / Svensk Polis / nr 3 / 2013
polisområde
Wallander x 3:
Rolf Lassgård,
Krister Henriksson och Kenneth
Branagh (engelska versionen).
– Ingen aning. Jag lyssnar mycket
på musik. Väldigt högt men det är
bara kråkorna som störs, jag bor på
landet. Å andra sidan stör de mig
också.
Dödens år lärde henne att tiden
är utmätt och när det blir hennes
tur vill hon färdas längs Österlen i
morgonrodnaden inuti Kurt Wallander, pågatåget som hon är gudmor
till och som bär hans namn. Tiffany
Persson finns vid hennes sida och
när de är framme vid pärleporten
väntar inte Gud vid grinden, utan
Kurt.
– Då är jag lycklig.
– Hon är ärlig,
öppen, rättfram och har ett stort
hjärta. Hon ömmar alltid för den
lilla människan. Otroligt engagerad
i sitt arbete och kör på i 100 km/h
trots att hon själv haft svåra perioder i livet. Det enda negativa jag
kommer på är att hon anser sig vara
okunnig på teknik
och då blir man ju
det. Hon är jätterolig
att jobba ihop med
och många av historierna i hennes bok
har hon framställt
för oss som sketcher.
Stefan Bengtsson,
personalkonsulent, polismyndigheten Skåne:
– EG tillhör de
som man har
svårt att missa när hon finns i lokalen. Hon är en stor profil på många
sätt och står för sina åsikter även
om det ibland kostar. Jag uppfattar
henne som väldigt engagerad i det
hon gör. Hon har ett stort och varmt
hjärta.
Aktuellt
Lästips/ Nytt på PHS bibliotek Citatet/ DN Debatt
Språkvårdaren
Internets mörka sidor: om cyberhot och informationskrigföring
”Gilla”-markeringar
är inte allt
Foto: Carolina Byrmo
Författare: Roland Heickerö
Utgivare: Atlantis
Internet har skapat nya möjligheter för kriminella att begå
brott. Författaren skildrar
brottsligheten på nätet, hur
den har växt och hur framtiden ser ut.
Samtal med barn: metodiska
samtal med barn i svåra
livssituationer
Författare: Haldor Øvreeide
Utgivare: Studentlitteratur
En bok för dig som arbetar
med barn som varit med om
svåra saker och hur du kan nå
fram till barnet. Boken innehåller många
exempel på olika samtalssituationer med
barn i olika åldrar.
En norsk tragedie:
Anders Behring Breivik
og veieine til Utøya
Författare: Aage Storm
Borchgrevink
Utgivare: Gyldendal
En bok om Utøya och det som hände där.
Boken försöker förklara hur Behring Breivik kunde bli en av efterkrigstidens värsta
terrorister och varifrån hans hat kom.
”Det är förvånande
att ett beslut om
en så tydlig och
bred straffskärpningsreform inte
verkar ha fått
något egentligt
genomslag.”
Justitieminister Beatrice Ask (M) vill
utreda varför domstolarna inte följer
regeringens straffreform från 2010.
Månadens språkråd
Svar: Myndigheten Språkrådet
skriver så här:
”Det är ett gammalt slanguttryck. Flera stavningar förekommer, men vi rekommenderar sjoksa.
När nöden var stor tidigare
gick många och plockade kolbitar runt kolupplag och detta
kallades för att de sjoksade kol.
Sjoksa betyder egentligen
tillvarata användbara saker ur
sopor och dylikt (för försäljning
till skrot- eller lumphandeln).
Detta är ju inte alltid tillåtet
men inget större brott. Nu kan
det också användas som en för-
En del notiser stämmer
emellertid inte
riktigt överens med de här syftena. Det
förekommer till exempel inlägg som uppenbarligen vänder sig till kolleger. För
den kommunikationen finns det andra
kanaler än polisens
Facebook- eller
Twitterkonton.
Språket är på det
stora hela mycket
Det är avvikelserna bra. Det är avvikelserna som får mig att
som får mig haja till. ”Kvinnan
att haja till.” hade börjat gaffla
med sin man”, ”klappa till”, ”få stryk” och ”spöa upp”. Sådana
formuleringar får mig att reagera.
’ ’
Visst ser jag att
Vad betyder sjoxa?
Har du frågor
om svenska
språket?
Skicka dem
till polisens
språkvårdare
Carina
Alfredsson
via Groupwise.
J
ag har ingen total överblick över
polisens närvaro i sociala medier,
men det mesta av det jag sett är
mycket välskrivet och det är väl
fungerande kommunikation med
medborgarna. Texterna motsvarar syftet
med närvaron, nämligen:
l Ökad dialog – vara synlig och tillgänglig
där många människor är.
lD
ela brottsförebyggande information
och tips för att minska brottsligheten.
lB
erätta om polisens arbete för att öka
tryggheten.
lN
å ut med att polisen vill ha tips och
vittnesuppgifter för att lösa brott.
skönande omskrivning för att
stjäla saker från sin arbetsplats
eller från någon. Det ligger ju
då i sakens natur att förövaren
förringar brottet genom att påstå att det då rör sig om mindre
värdefulla ting.”
använts
med betydelsen att man uträttar
ärenden eller ägnar sig åt andra
privata åtaganden under arbetstid. Det handlar alltså inte om att
stjäla föremål, men däremot stjäl
man tid.
Den som har en bättre förklaring får gärna höra av sig till mig!
där finns en vilja att
frigöra sig från myndighetsspråket och i
vissa fall att skriva lite humoristiskt. Jag
ser också att en del av det jag tycker är
stötande vinner vissa läsares gillande.
Det är emellertid inte ”Gilla”-markeringarna som i sig är det viktiga. Tänk på att
skillnaden mellan humor och
smaklöshet kan vara hårfin
och att det är läsarens tolkning som har företräde.
Inom polisen har ordet
Carina Alfredsson,
språkvårdare
Aktuellt
På gång
Polisbilden
Mer civil
kompetens behövs
Lagförslag. Rikspolisstyrelsen,
RPS, har slutfört regeringsuppdraget
att redovisa
behovet av fler
civilanställda
inom polisen.
Resultatet är
två förslag.
Dels föreslår Civil itRPS att lagen forensiker.
bör ändras
för att civilanställd personal
ska få utökade befogenheter.
Till exempel bör civilanställda
kunna ta beslag vid medverkan i
husrannsakan. Dels föreslås att
RPS inför en ny polisutbildning
för specialister. Efter utbildningen ska dessa ”specialistpoliser” ha samma befogenheter
som andra poliser. Siffran
4 244
Så många poliser i yttre uniformerad tjänst har svarat på
frågor om sin ergonomiska situation. Enkätsvaren ska sammanställas i en rapport från
Hälsohögskolan i Jönköping,
som väntas presentera sina
slutsatser under hösten 2013.
Stulen skoter.
Annika Ljungström, yttre
befäl i Härnösand, kör
hem en stulen skoter från
Kullarmark i Älandsbro. Tillsammans med
fotografen tvingades
hon pulsa längs med
skoterleden i 1,5 kilometer
för att hämta skotern, som
dessutom var uppkörd
bland träden. Som tur var
satt nyckeln i.
Foto: Robert Kassberg
Skicka in ditt bidrag till
Polisens arbete i bilder
på Intrapolis.
Fler bilder: Intrapolis/Om Polisen/Hela Polisen/Polisens arbete i bilder.
Fråga juristen
Om inställelse till rätten
Fråga: Vad gäller när vi
ska hämta någon för inställelse till rätten? Kan
du reda ut begreppen?
Svar: Bestämmelser om
Mats-Ove
Edvinsson,
myndighetsjurist, Polismyndigheten
i Jämtlands
län.
möjlighet för att omhänderta någon för att denne
ska inställas till rätten
finns i 9 kap. 10 § RB.
Huvudregeln är att den
som ska hämtas ska kunna
inställas till sammanträdet utan att först förvaras
på polisstation. Har ett
hämtningsförsök tidigare
misslyckats finns det dock
möjligheter att hämta personen tidigare. Polismyndigheten får besluta om
omhändertagande högst
sex timmar före sammanträdet, men för längre tid
än sex timmars omhändertagande krävs beslut av
rätten.
Den som omhändertagits är skyldig att stanna
kvar, men enbart den som
hämtats i egenskap av
tilltalad i brottmål får tas
i förvar.
husrannsakan
för eftersökande av den
som ska hämtas till inställelse vid rätten meddelas
enligt 28 kap. 4 § tredje
stycket av polismyndighet eller polisman enligt
bestämmelserna i 20 §
polislagen (1984:387).
Beslut om
ANNONS
ION™ INOVA T4R LINZ6™ LIBERTY™ LFL Nu är våra he� e�erfrågade LED varningsljus RPS‐godkända på alla fordonstyper. Vi erbjuder den senaste LED tekniken (Linjär‐LED), och all�d med 5 års garan� på elektroniken. INOVA T4R är polisens nya fordonsmonterade laddningsbara handlampa med överlägsen prestanda. TEL: 0520‐420200 MAIL: [email protected] WEBB: www.fernonorden.se 32 / Svensk Polis / nr 3 / 2013
VERTEX™ Aktuellt
Hallå där ...
Snart i din dator ...
David Dahlin, införandeansvarig när GroupWise försvinner och ersätts av Outlook.
… polisens nya ärendehanteringssystem för allmänna
ärenden – Pär.
Varför byter vi till Outlook?
– Det är ett strategiskt beslut
att standardisera kring Microsoftprogramvaror. Outlook
ingår i Officepaketet som redan
är installerat på alla datorer
och därmed tillkommer inga
extra licenskostnader. En annan
anledning är att GroupWise inte
vidareutvecklas. Med Outlook
kan vi däremot bygga på med nya
funktioner. Man kan till exempel
satsa mer på mobilitet. Det finns
en vision att i framtiden nå jobbmejlen i våra mobiltelefoner.
När ska bytet ske?
– Alla polisanställda kommer
att få Outlook under våren.
Redan nu testas Outlook av
cirka 180 polisanställda över
hela landet.
Hur ska vi lära oss att använda det nya systemet?
– Nej, allt följer med utom
signaturer och regler, eftersom
de ligger i själva programvaran,
så dem måste du spara i ett
dokument vid sidan om.
Kommer vi att kunna nå
Outlookbrevlådan från en
extern dator?
Andra stora införanden som
kommer 2013:
Försvinner alla mina mejl,
som ligger i in- och utkorgen i GroupWise, när
Outlook tar över?
David Dahlin
– Alla får mejl både före införandet, med information om
hur man förbereder sig, och efter. Vi har bland annat skickat
ut en länk till en lathund med
grundläggande instruktioner
om Outlook. Det finns även
e-utbildningar om Outlook på
Supportportalen. Vissa polismyndigheter har även valt att
l Pär ska ge stöd för handlägg-
ning av allmänna ärenden, allt
från administrativa ärenden till
utlännings-, tillstånds- och vapenlicensärenden. Införandet
sker stegvis under åren 20132015 och den första etappen,
som redan införts i delar av
landet, innehåller ett nationellt
diarium som ersätter it-stöden
A-Rar, Radis och Diadem.
genomföra utbildningar.
– Nej, inte i dagsläget, men
kanske i framtiden.
Kerstin Magnusson
Läs mer om bytet:
intrapolis.polisen.se/outlook
Lär dig mer om Outlook via
Supportportalens e-utbildningar: support.police.se
l Status, Polisens nationella
kassasystem, Polisens rekryteringsstöd, Polar, stöd för hantering av fingeravtryck, fordonsuppgifter och dna (Prüm).
Du hittar fler aktuella införanden på intrapolis.polisen.se/
it-satsningen.
Gör din
sökning
här!
Månadens Intrapolistips
It-stödsidan – allt du behöver veta
It-stödsidorna är numera
samlingspunkten för all lokal
och nationell information som
rör polisens it-stöd. Där finns
bland annat användarstöd,
information om utbildning och
aktuella frågor och svar. Ett
aktuellt exempel är it-stödsidan för Pust som byggdes om
och uppdaterades inför flytten
till ny it-plattform. Andra
sidor som har uppdaterats är
Rar, Durtvå, Pär och Bip.
Sök på det it-stöd du vill läsa
mera om och välj
den utvalda länken
i sökresultatet.
Har du frågor om
Intrapolis? Mejla till
rps.webbredaktionen@
polisen.se
W1 – den nya polisbågen
4 Optimerat blåljus för både kort- och långdistans
4 Unikt skyddsljus >180°, sida till sida
4 Aerodynamisk: lägsta ljud och luftmotstånd
4 Bästa materialval för nordiska förhållanden
4 Made By Standby
Nohabgatan 12C, Trollhättan • Tel 0520-49 44 40 • standby.eu
2013 / nr 3 / Svensk Polis / 33
Aktuellt
Smadit-metoden blev
vändpunkt för rattfyllerister
Foto: Istockphoto
Belönat förslag ska ge rätt drivmedel i rätt bil.
Polisuppfinningar
belönades
Pristagare. Ett tankkort
som är spärrat till en typ av
drivmedel, för att undvika att
dieselbilar av misstag tankas
med bensin, och en ”snattofon” som gör att poliser i yttre
tjänst slipper åka på så många
snatteriärenden.
Det är två av de förslag som
belönades när Centrala förslagsrådet nyligen höll sitt allra
sista möte.
14 misstänkta alkoholrattfyllerister har djupintervjuats om sin uppfattning och
erfarenhet av Smadit-metoden. För många innebar den
en vändpunkt.
Samverkan mot alkohol och
droger i trafiken, förkortat
Smadit, är en metod som
innebär att polisen erbjuder
misstänkta rattfyllerister att
så snabbt som möjligt komma
i kontakt med socialtjänst och
beroendevård om de vill ha
hjälp med att komma till rätta
med sitt missbruk.
Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har
gjort en studie där det framgår
att själva händelsen med den
onyktra körningen och dess
följder har inneburit en vändpunkt i de misstänkta rattfylleristernas liv. De flesta har helt
valt bort alkoholen, dessutom
har familjerelationer och pressade livssituationer förbättrats.
Majoriteten av de intervjuade
tror inte att de kommer att köra
onyktra i framtiden.
Intervjuerna visar att polisens
bemötande kan vara avgörande
till att man tackat ja till erbjudandet om stöd eller vård, eftersom de flesta upplevde att de
befann sig i en skambelagd
situation.
I studien framkommer några
synpunkter som skulle kunna
förbättra metoden. Det handlar
om att polisen alltid ska ge
tillräcklig och korrekt muntlig
information om arbetssättet.
Exempelvis trodde några av de
intervjuade att de genom att
tackar ja till vård, skulle få behålla körkortet och få alkolås.
Vidare bör en person som har
tackat nej till erbjudandet bli
tillfrågad ytterligare en gång,
förslagsvis genom att polisen
ringer den misstänkte rattfylleristen eller frågar igen när
bilnycklarna hämtas.
Det framgår också att det
inte är absolut nödvändigt att
den första kontakten med socialtjänst eller beroendevård sker
inom tjugofyra timmar. Flera
av de intervjuade anger att man
behöver tid till eftertanke, dock
får det inte gå för många dagar
innan kontakt och möte hålls.
ANNONS
Vår myndighet
• 600 medarbetare
• Ett län, två landskap
Gästrikland & Hälsingland
& tio kommuner
• Vi har polisstationer i
Gävle,Sandviken,Bollnäs,
Söderhamn,Hudiksvall &
Ljusdal
• Gävle-Stockholm 16 mil
Vill du bli en av oss i Gävleborg?
Vi söker flera medarbetare, bland annat till yttre tjänst.
Vi erbjuder dig ett varierande arbete i en bred verksamhet.
Hos oss kan du påverka din vardag i stort som smått.
Läs mer på www.polisen.se/gavleborg
Har du frågor hör gärna av dig till HR-enheten via 114 14
Vi finns även på Facebook-Polisen norra Gävleborg
34 / Svensk Polis / nr 3 / 2013
Ann-Marie Orler, länspolismästare och nyanställd
länk mellan polisen och genomförandekommittén
för den nya polisorganisationen.
Fråga & Svar
Foto: Johanna Orre
tolkning av polisarbete. Vad innebär
närpolisarbete till exempel?
– Vi har också moderniserat
rekryteringsprocessen, och gjort den
mer effektiv och öppen.
Vad är du mest stolt över att ha
åstadkommit?
– Jag är nöjd med att jag lyckades
göra så mycket, och höja nivån. Tanken är att FN:s polisenhet ska vara
rustad att ge polischeferna ute på de
olika missionerna strategiska råd i
hur de ska förhålla sig i olika frågor.
– Jag har också lyft faktumet att
vi behöver fler kvinnliga poliser i
våra insatser. Mitt mål är att minst
20 procent ska vara kvinnor. När jag
började utgjorde kvinnorna sju procent och nu utgör de cirka tio, så det
är fortfarande mycket kvar att göra.
Vad kan svensk polis bli bättre
på?
Ann-Marie Orler har just återvänt till Sverige efter fem år i New York.
”Jag kan vara en medlare”
Vad innebär ditt nya jobb?
– Att se till att genomförandekommittén för den nya polisorganisationen får ett bra underlag för sitt
arbete. De får lägga beställningar till
mig, så samlar jag in och kvalitetssäkrar informationen de behöver
från polisen.
Du var tidigare högsta chef för
FN:s polisenhet. Vad tar du med
dig för erfarenheter därifrån?
– Jag har lärt mig att dra nytta av
människors olikheter. Jag kan vara
en medlare, i den mån det behövs,
och använda min diplomatiska sida.
’’
Jag har
lärt mig
dra nytta
av människors
olik- heter.”
De senaste åren har jag arbetat med
att reformera polisorganisationer
från grunden och det är vad införandet av en enda polismyndighet
handlar om.
Vad gjorde du under dina år på
FN:s högkvarter i New York?
– Min vision var att göra FN:s
polisorganisation mer professionell
och det har vi lyckats med till stora
delar. Vi har tagit fram policydokument för att standardisera polisverksamheten. I en mission kan poliser
från 30–40 olika länder ingå och då
måste de arbeta utifrån en gemensam
– Vi får inte ta för givet att vi kan
de mänskliga rättigheterna och
förstår de demokratiska principerna. Jag tycker att de borde ingå
i grundutbildningen som ett eget
ämne. Jag har sett poliser som inte
bemöter ungdomar på ett bra sätt,
till exempel. Vi måste förstå hur
det hänger ihop och vilken roll de
grundläggande fri- och rättigheterna
spelar för polisens arbete.
Vad ser du för möjligheter med
en ny polisorganisation?
– Mycket kan bli bättre med mer
enhetlighet i våra arbetsmetoder.
Johanna Orre
Ann-Marie Orler
Ålder: 51 år.
Bor: Vällingby i nordvästra Stockholm.
Karriären i korthet: Jurist, polischefsutbildad, polismyndighet och
RPS, nedslag i privat sektor och
ideell organisation, Europarådet och
FN.
Intressen: Musik, idrott och skor.
Motto: Var bekväm med att vara
obekväm.
2013 / nr 3 / Svensk Polis / 35
Posttidning B
Svensk Polis
Rikspolisstyrelsen
Box 12256
10226 Stockholm
Annons
Vidareutbilda dig på
Umeå universitet
Förundersökning och tvångsmedel
15 högskolepoäng
Kursen ger kunskap om den rättsliga regleringen av förundersökning och behandlar förundersökningens inledande, genomförande och avslutande, med särskild
tonvikt på tvångsmedelsanvändning.
Kursen ger också förståelse för förundersökningens betydelse för den fortsatta
rättsprocessen och olika aktörers roller och uppgifter under förundersökning och
domstolsprocess. Kursen utgår från problembaserat lärande, där autentiska eller
konstruerade fall används.
För ytterligare information, se www.umu.se/utbildning/program-kurser
Välkommen med din ansökan senast 15 april
Juridiska institutionen
www.jus.umu.se