Transcript FN-rollspel - Till sannarp.nu

Guide
Guide
Brännbarts guide
Nu är det dags för FN-rollspel!
I tre dagar kommer skolan att
invaderas av välklädda och
onödigt hövliga ungdomar,
diskuterandes världsomspännande frågor. För några är
FN-rollspelet läsårets höjdpunkt, för andra är det en
outsäglig pina. Brännbart har
därför satt sig ner och gjort
en guide till FN-rollspelet,
för att se till att alla får ut
så mycket av rollspelet som
möjligt.
Vad betygsätter lärarna?
Lärarna betygsätter två saker: din resolution och själva rollspelet. Själva rollspelet bedöms utifrån fyra kriterier:
Vad är ett FN-rollspel?
FN-rollspel har funnits i olika former
sedan 1920-talet (då existerade något
som kallades Nationernas Förbund,
FN:s föregångare). Under ett FN-rollspel
representerar deltagarna olika av FN:s
medlemsstater, och debatterar frågor
utifrån den politik som förs av respektive stat.
Sannarpsgymnasiets FN-rollspel är
uppdelat på tre dagar. Första dagen
ägnas åt öppningstal och lobbyarbete.
Nu samlas delegaterna för att försöka
skriva ihop gemensamma resolutioner.
Andra dagen är vigd åt utskottsförhandlingar. De resolutioner som fått
tillräckligt många påskrifter första
dagen debatteras och röstas om i de
tre utskotten. De resolutioner som får
fler ja- än nej-röster går vidare till tredje
dagen. Under tredje dagen debatteras
alla resolutioner som gått vidare från
utskotten i generalförsamlingen. Nu får
även de länder som inte haft representation i ett utskott möjlighet att diskutera
de resolutionerna. Tredje dagen delar
dessutom ordförandena ut pris till de
bästa deltagarna.
brännbart.
till FN-rollspelet
Brännbart snackar med
Generalsekreterare Ragnar F. Strömberg:
Vad gör ni i presidiet?
Presidiet är neutralt i förhållande till debatten och har istället funktionen att hålla
proceduren kring FN-rollspelet fungerande - vi ska se till att reglerna följs, att
ordet fördelas rättvist och försöka skapa en stämning där så många som möjligt är
bekväma med att delta i debatten.
Vad ska delegaterna tänka på under rollspelet?
Det finns två huvudsakliga sidor av att vara en god delegat. Dels att vara påläst
angående sakfrågorna - där finns det flera källor, jag skulle rekommendera landguiden.se, men även engelska wikipedia och då särskilt de externa länkar som finns
där. En god idé är också att lyssna på riktiga debatter från olika FN-organ och läsa
autentiska FN-resolutioner, det andra är att vara bekväm med att tala och uttrycka
sig och att snabbt kunna improvisera tal och svar. Det är en övningsfråga, men man
ska absolut inte vara rädd för att gå upp och säga något. Försök komma ihåg att
det man ska framföra är argument och budskap, och om man exempelvis inte får
möjlighet att hålla ett tal kan man framföra det i form av en fråga.
Till sist, vad får delegaterna absolut inte göra???
Det finns fem stora fel man kan göra som delegat:
1. att använda tilltalet ”Du”; 2. att inte hålla tidsramarna; 3. att hålla ett långt tal
när man ska ställa en fråga; 4. att inte ha slips; 5. att påpeka hur trötta presidiet ser
ut på fredag morgon!
12
• Aktivitet. Hur ofta höjer du din
skylt? Är du med i en talarkedja? Glöm
inte att vara öppen för att svara på
frågor och själv ställa frågor till andra
talare.
• Innehåll. Är det du säger relevant
för frågan? Är det trovärdigt utifrån ditt
lands politik?
• Vältalighet. Talar du tydligt och inte
alltför snabbt/långsamt? Formulerar du
dina frågor enkelt eller krånglar du till det?
• Improvisation. Kan du svara på en
oväntad fråga? Kan du hålla tal och
ställa frågor med väldigt lite tid för
förberedelser?
Kom ihåg: FN-rollspelet kan höja betyget
för de som gör bra ifrån sig, men det sänker inte betyget för de som inte gör det
så bra. Så delta så mycket du bara kan!
Viktiga ord och begrepp:
• Framläggarland. Det land som står
som framläggare på resolutionen.
• Följdfråga. En delegat som ställer
en fråga till en talare kan begära en
följdfråga om de vill ställa ytterligare en
fråga till talaren. Talaren kan säga nej
till detta.
• Operativ klausul. De viktiga meningarna i resolutionen. Det är dessa
meningar som avgör vad resolutionen
säger och vilka åtgärder som vidtas.
• Ordningsfråga. Om en delegat anser
att något inte går rätt till, till exempel
att bara påskriftsländer får tala i öppen
debatt eller att någon talar otydligt, så
kan man begära en ordningsfråga, och
be presidiet att korrigera detta.
• Policy statement. Går debatterna för
långsamt så kan presidiet hitta på en
situation som delegaterna måste ta ställning till och sedan hålla ett tal om, för
att alla ska gå upp och tala. Detta kan
t.ex. vara att Israel bombar ett barnhem
i Palestina.
• Presidiet. Här sitter ordförandena
och generalsekreteraren. De ser till så
att allt går rätt till och leder debatten.
• Påskrivarland. De länder som skrivit
på resolutionen. Du kan bara skriva på
en resolution i varje fråga.
13
• Responsibility to Protect (R2P).
Skyldigheten att skydda är ett initiativ från FN som är till för att skydda
människor mot fyra saker: folkmord,
krigsbrott, brott mot mänskligheten och
etnisk rensning. Det innebär att om en
stat inte skyddar sin befolkning mot, eller själv begår, dessa fyra saker så har FN
en moralisk skyldighet att gå in landet
och stoppa våldet. USA brukar hänvisa
till R2P.
•Suveränitetsprincipen. Att varje stat
har rätten att sköta sitt eget lands affärer
utan utländsk inblandning är grunden
för varje lands rätt att existera. Länder
som Kina, Iran osv brukar hänvisa till
suveränitetsprincipen när USA vill in
och agera i ett annat land.
•Talarkedja. Max fyra personer som går
upp och talar antingen för eller emot en
resolution efter en förbestämd turordning.
• ”Tycker inte ni, såsom vi”. Alla
erfarna deltagares hatuttryck, men för
nybörjare är detta ett bra sätt att komma
igång och ställa frågor. Ställ den här frågan till ett land du stödjer och avsluta
den med något bra om resolutionen
som diskuteras.
Text: Malte Roos/SPS10
brännbart.