Transcript Trafiksäkerhet - Spårvagnar i skåne

Lund 2013-12-12
Spårvagnar i Skåne
Rapportnummer 2013:11
En god helhetslösning för spårvägen i staden
Trafiksäkerhet som en integrerad del i stadsbyggandet och i människors
beteende
Ett övergripande mål för spårvägen är att den ska skapa förutsättningar för och vara en bärande del i
en hållbar och attraktiv stadsutveckling.
Trafiksäkerhet är ett viktigt och grundläggande inslag i olika delar av planeringen för spårvagnstrafik,
därför har resultatet från rapporten "Säker spårväg i integration med bebyggelse Kunskapsstöd vid
1
planering och projektering ” arbetats in i olika styrdokument, fördelade på infrastruktur, vagn och
operatör.
Infrastruktur
sidan 2
Vagnar
sidan 8
Operatörens roll
sidan 9
Läsanvisning:
De foton som visas i materialet ska ses som inspiration, där detaljer ligger i ett sammanhang.
Detaljerna beskrivs i bildtexterna under respektive foto.
_________________
1
Säker spårväg i integration med bebyggelse Kunskapsstöd vid planering och projektering 2012:07,
Sweco
INFRASTRUKTUR
För infrastrukturen finns styrdokumentet Projekteringsanvisningar för Spårvagnar i Skåne (slutversion
december 2013) framtaget, där trafiksäkerheten varit central. Av de satta målen i
Projekteringsanvisningarna är följande kopplade till trafiksäkerheten:
-
Spårvägen ska ha rätt funktion, kvalitetet och design
Resenärer och betraktare ska uppleva spårvägen som lättillgänglig, pålitlig, bekväm, trygg
med en god arkitektonisk utformning
Spårvägsanläggningens utformning ska vara öppen, utgöra en naturlig del av stadsrummet
och ha hög trafiksäkerhet.
Spårvägsanläggning ska vara tillgänglig för alla.
Målet är en god helhetslösning för staden med hög kvalitet på stadsbyggnadsegenskaper såsom
karaktär, tillgänglighet, framkomlighet, trygghet och miljöpåverkan samtidigt som trafiksäkerheten har
en hög kvalitet. Detta är inte förenligt i alla situationer utan kan på vissa platser innebära att
acceptabel kvalitet för vissa parametrar ger staden den bästa helhetslösningen.
För att ta fram utformningsprinciper för spårvägen i staden har trafiksäkerheten studerats utifrån
följande indelning, där hastigheten har varit den grundläggande faktorn;
 i spårområdet
 längs med spårområdet
 i passager och korsningar över spårområdet.
Hastigheten en grundläggande faktor
Hastigheten är den viktigaste faktorn som påverkar trafiksäkerhet mest. Hastigheten påverkar såväl
risk för att en olycka ska inträffa som konsekvens då olyckan är ett faktum.
Med maximal hastighet på 50 km/h är principen att spårvägsförarna kommer att ”köra på sikt”. Det
innebär att det är spårvägsföraren som styr hastigheten och måste anpassa den till rådande
förhållanden, såsom hastighetsbegränsningar, signalindikering osv. Föraren ska kunna se den sträcka
framför sig som behövs för att stanna med färdbroms. Möjlig hastighet är därmed beroende av
anläggningens siktförhållanden. Signalanläggningen i spårvägssystemet räknas således inte som en
säkerhetsfunktion utan som en vägledning för spårvägsföraren. För hastighetsövervakningssystem se
vagn.
Hastigheter på olika sträckor, vid infart till hållplatser, vid passager och korsningar med andra
trafikslag skall redovisas i en hastighetsplan. Avvägningar vid val av hastighet ska göras mot
gaturummets karaktär, vilka samspelssituationer som bör ske där, spårvagnens framkomlighet,
trafiksäkerhetsanspråken, buller och vibrationer, tekniska krav från spår och växlar etc.
Begränsning av hastigheten ska göras vid:
 trafikering i trafikmiljö med integrerad gång- och cykeltrafik (ex. torgytor)
 trafikering i blandad trafikmiljö med bil
 infart till hållplats
 passage av gång- och cykelpassage
 passage av gatukorsning
Systemen ska utformas efter att spårvägsföraren ska ”köra på sikt”, det innebär att spårvägsföraren
ska kunna se den sträcka framför sig som behövs för att stanna med färdbroms. Utformningen
behöver därför stödja detta. Spårvagnstrafik, gående, cyklister och annan fordonstrafik kan samspela
på en gemensam yta och passage kan ske över spårområdet längs hela sträckan när spårvagnens
hastighet är max 18 km/h. De öppna miljöerna runt spårvägen som utformningen utgår ifrån på
3 [9]
sträckan ska vid passager kompletteras med riskreducerande åtgärder där hastigheterna för
spårvagnen är över 18km/h. Dessa avväganden görs i en riskanalys för varje enskild passage.
I korsningar eller i blandtrafik mellan spårväg och bil/busstrafik ska spårvägens hastighet inte
överstiga 30 km/h.
Spårområdet
Att tydliggöra ytan som trafikeras av spårvagn är viktigt och spåren i sig ger också en indikation om
spårvagnens närvaro. Att lägga stor vikt vid materialval och utformning bidrar även till ett trivsamt
gaturum som inbjuder till vistelse och resande. Konsekvent utformning är också viktigt att tänka på för
att minska risken för felaktiga beteenden och misstolkningar av trafiksituationen. I projekteringsanvisningar för spårvagnar i Skåne ställs krav på utformningen av spårområdet.
Spårvägen är ett nytt element i staden. Det är viktigt att synliggöra spårvägen. Detta görs med en
längsgående ”vit linje”. Den ”vita linjen” är en avgränsning mellan spårvägsområde och angränsande
trafik och görs med fördel av en längsgående ”vit linje”. Det är viktigt att den ”vita linjen” inte ändrar
uttryck, dvs ändrar färg i ytterområde. Den ”vita linjen” ska kännas igen och inte förväxlas med vanlig
kantsten. För att synas ska den ”vita linjen” vara bred, minst 30 cm.
Förhöjt spårområde med den ”vita linjen”, Bergen
Förhöjt spårområde med bred kantsten, Le Mans
Den ”vita linjen” längs spårområdet, Barcelona.
Inramning av spårområdet vid gatukorsning, Bergen.
Det är viktigt att den ”vita linjens” kant får en tydlig visning mot närliggande gång/cykel/körbana.
Riktvärde för visningen är 12 cm. Den ”vita linjen” ska vara genomgående vid gång/gång- och
cykelpassager. Den ”vita linjen” bryts vid gatukorsning, för att inte förväxlas med en stopplinje. Vid
anslutning mot gatukorsning avslutas den ”vita linjen” så att den ramar in spårområdet.
Inramning av spårområdet vid gatukorsning, Le Mans.
Gång- och cykeltrafik längs spårområdet
I samband med planering och projektering ansvarar kommunen för att cykeltrafiken prioriteras och ges
egna separerade cykellösningar längs med spårområdet. Motsvarande gäller för gångtrafiken. Då
cykelbanor anläggs parallellt med spårvagn måste alltid spårvagnens svepyta kontrolleras så att
avståndet mellan spårvagnssidan och cykeln alltid är minst 0,7 meter.
Gång- och cykelpassage över spårområdet
Över spår får inte oreglerade övergångställen markeras. Alla trafikanter, även fotgängare har generell
väjningsplikt mot spårvagnstrafik. Vid korsningspunkter mellan spårvagn och gång-/cykel-/gång- och
cykeltrafik fordras tydliga och konsekventa lösningar. Själva utformningen bör tydliggöra spårvagnens
förkörsrätt, detta minskar risken för konflikter. I korsningar med cykeltrafik eftersträvas rät vinkel
mellan passage och spår för att undvika att cykelhjulen fastnar i rälen. Även vid gångpassager
eftersträvas rät vinkel för att uppnå största möjliga tillgänglighet.
Vid höga hastigheter för cykeltrafik i rak anslutning till cykelpassage förordas att en förskjutning görs
av cykelbanan i förhållande till passagen över spårvägen. Då uppnås en sänkt hastighet hos
cyklisterna redan innan de kommer fram till passagen över spårvägen. Åtgärden ligger härmed på
cykelbanan och inte på spårområdet. Förskjutningen ska göras så att cyklisters siktlinje vänds mot
ankommande spårvägstrafik.
När gång-/cykel-/gång- och cykelpassagen ingår i en längre passage över körbana och spårområde,
förordas att hastighetssäkring görs av övergångsstället/cykelövergången över körbanan.
Vi passager ska det finnas en felstegszon, det vill säga ett skyddsavstånd mellan räl och väntyta för
gående och cyklande. Skyddsavståndet är fastställt till 1,7 m (riktvärde, gränsvärde 1,5 m).
Basutformning gång- och cykelpassage:
 ”Vita linjen”
 Upphöjt spårområde
 Släta avvikande material (uppnå jämnhet och friktion, vara självförklarande, tydliga)
 Skyddsavstånd/felstegszon mellan gång/gång- och cykelpassage och räl
 Taktil pollare
 Tillgänglighetsanpassning - taktilt stråk i mark samt på pollare
5 [9]
Felstegszon vid gångpassage, Bergen.
Avvikande material på gångpassage, Le Mans.
Gång- och cykelpassage med pollare som uppmärksamhetshöjande åtgärd, Angers.
För att uppnå en acceptabel trafiksäkerhetsnivå har riskreducerande åtgärder identifierats för
korsningar och passager. Val av åtgärd görs baserat på en riskanalys separat för varje passage.
Kompletterande och kompenserande åtgärder för riskreducering:
 Pollare
 Detekterande varningskylt
 Trafiksignal
 Akustisk vägledning
 Gulblink
Gatukorsning över spårområdet
Vid korsningspunkter mellan spårvagn och fordonstrafik fordras tydliga och konsekventa lösningar.
Själva utformningen bör tydliggöra spårvagnens förkörsrätt. Detta minskar risken för konflikter.
Gatukorsningar med spårtrafik ska beläggas med avvikande material, så att spårområdets utbredning
tydliggörs. Spårområdet genom gatukorsningar ges konsekvent ett liknande material för att öka
igenkänningen av spårvägen och på så vis öka säkerheten.
Bilkorsning över spårområde markerad med avvikande Bilkorsning över spårområde markerad med avvikande
material, Bergen.
material, Angers.
Efter korsningspunkter med övriga fordon behövs ett fritt utrymme från fasta hinder. Fordon som kör ut
framför spårvagnen eller som blir stående på spåret riskerar annars att bli fastklämda. Det fria
utrymmet från spårvagnssidan bör vara minst 1,5 meter och längden vid 18 km/h bör vara 10 meter
och ≥15 meter vid högre hastigheter. Eftergivliga stolpar inom området fungerar, men inte
kontaktledningsstolpar.
Vid biltrafik i vänstersväng över spår ska det planeras för ett vänstersvängfält till höger om
spårvagnsspåret. Bilister som står och väntar utanför spårområdet riskerar inte att bli påkörda av
spårvagn bakifrån.
Vid spårväg genom cirkulationsplats ska spårvagnen passera genom mittcirkeln. Om spårområdet
bara skulle tangera rondellen uppstår oklara ytor och trafikriktningarna går motriktade i oklara
situationer. Mittcirkeln bör även vara cirkulär. Fler än fyra anslutande gator ger komplexa
trafiksituationer och bör därför undvikas. Två körfält in och ut ur cirkulationen bör undvikas när den
även trafikeras av spårvagn. Två körfält ger bilisterna god framkomlighet men skapar skymda
situationer mellan fordon och spårvagn.
Hållplats
För att hållplatsen ska uppnå god trafiksäkerhet krävs det att den utformas så att den rymmer de
2
väntande med marginal. Platsbehovet på plattformen ska räknas utifrån 1 m /passagerare och
utrymmet mellan plattformskant och fast hinder ska inte understiga gränsvärdet 1,8 m.
Väderskydd från Spårvagnar i Skånes designkoncept - Hållplats och vagn.
På plattformen ska ett visuellt och taktilt ledstråk finnas, dock ej i anslutning till plattformskant utan
indraget på plattformen, på grund av att rörelsen längs ledstråket inte ska ske längs en hög
plattformskant. Höjden på plattformen anpassas till instegshöjden i fordonet så att plant insteg uppnås.
Glappet mellan vagn och plattform ska vara så litet som möjligt och kan anpassas när vagnen är
inköpt.
7 [9]
När utrymme finns ska hållplatserna förskjutas i förhållande till varandra så att gång/gång- och
cykelpassagen placeras framför hållplatslägena. På samlade hållplatser, där plattformarna i stället är
mitt för varandra, bör hållplatslägena placeras så att spårvagnar som samtidigt befinner sig på
hållplatsen står omlott så att sikten för gång/gång- och cykelpassagen från respektive förarplats inte
hindras av vagnen intill.
Längs rampen från plattformen ner till nivå för gång/gång- och cykelpassage ska en upphöjd sten
(”limpa”) följa för att förebygga att korsande trafikanter genar.
”Limpa” vid gångpassage vid hållplats, Angers.
”Limpa” vid gångpassagen vid hållplats, Strassbourg.
Hållplatsen ska placeras i rakspår så att inte svepet från spårvägen inkräktar på plattformen med
väntande passagerare. Rakspåret är även viktigt så att spårvagnsföraren får god sikt och kan se alla
dörrar.
Plattformens tvär- och längslutning ska vara liten, resultanten ska inte överstiga 2% (gränsvärde).
Det ska sättas upp räcken i bakkant på plattformen när det är höjdskillnad eller körbana bakom
plattformen.
VAGN
För spårvagnen, själva fordonet, är styrdokumentet Teknisk specifikation för Spårvagnar i Skåne
under framtagande.
Fordonsdesign från Spårvagnar i Skånes designkoncept - Hållplats och vagn.
De övergripande målen för fordonet är att det ska ha hög komfort, ge en god upplevelse, vara tryggt,
säkert, energieffektivt, tillgängligt för alla och utgå från väl beprövad teknik.
Hur spårvagnen är utformad påverkar trafiksäkerheten. Det finns utformningsåtgärder på fordonet som
kan medverka till att god trafiksäkerhet uppnås. Följande åtgärder har identifierats och sedan
inarbetats i framtagandet av den tekniska specifikationen för vagnen:













Förlåtande front så att ingen kan hamna under vagnen
Täckta hjulhus
Hela, sammankopplade vagnar utan mellanrum
Dubbelsidiga dörrar med sidolåsning så att rätt sida öppnas
Sensorer och klämskydd vid dörrstängning
Varningssignal vid dörrstängning (ljud och ljus)
Plant insteg för säker på- och avstigning
Ledstänger och handtag
Sittplatser för äldre
Jämn och god belysning
Förlåtande inredning där inte skadan förvärras vid fall
Hastighetsövervakningssystem som uppmärksammar föraren via en summersignal om
hastighetsgränsen överstigs
Betalning på perrong så att stående betalning i vagn undviks.
Med nämnda åtgärder kommer de fordon som ska rulla i Skåne att bidra till god trafiksäkerhet.
9 [9]
OPERATÖR
För operatören finns ännu inte något framtaget styrdokument, men följande punkter finns med som en
inriktning för det arbete som ska påbörjas med krav på operatören.
Förarnas beteende och körsätt påverkar i hög grad trafiksäkerheten. Föraren ansvarar för att framföra
spårvagnen säkert genom att bland annat anpassa hastigheten, hålla uppsikt och uppträda så att
olyckor förhindras.
Genom att utbilda, informera och utvärdera förarna regelbundet och strukturerat kan hög säkerheten
uppnås. Krav som kommer ställas på operatören är att ha:






Tydliga urvalskriterier för val av förare så att personligheten passar med uppdraget
Tydlig instruktion till förarna om det delade ansvaret
Utvärdering av komfort och säkerhetsindikator så att föraren får omedelbar feedback
Kunskap om innebörden av att spårvagnen ska köras på sikt. Hastigheten måste anpassas till
de rådande förhållanden och hur acceleration/retardation påverkas av kurvor, lutningar och
väderlek.
Systematisk uppföljning av hur förarna utför sitt uppdrag
Aktiv trafikledning så att det alltid är ett säkerhetsavstånd mellan trafikerande vagnar, så det
blir ett jämnt flöde, detta bidrar till att förarna slipper den stress det annars kan bli med
förseningar.
Ytterligare kravställningar på operatören kommer att tas fram så dessa punkter ska enbart ses som en
första ansats.