Transcript Uppdrag att genomföra insatser för att förenkla för

Uppdrag att genomföra insatser för att förenkla för
företagen på kommunal nivå
Delrapport 2014
N2010/8069/ENT,N2011/4050/ENT
Dnr 012-2011-2501
Sammanfattning
Det här är en delrapport för Tillväxtverkets regeringsuppdrag att under 2011-2014 genomföra
insatser för att förenkla för företagen på kommunal nivå. I delrapporten beskrivs det som har
hänt under perioden april 2013-mars 2014. Tillväxtverket genomför insatserna i form av olika
pilotprojekt och aktiviteter.
Under perioden har Tillväxtverket i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
fortsatt att erbjuda kommuner utbildningen Förenkla - helt enkelt. 12 kommuner har under
perioden påbörjat utbildningen. 25 kommuner har avslutat utbildningen. Tillväxtverket och SKL
har även anordnat en erfarenhetskonferens för de kommuner som genomför eller har genomfört
utbildningen sedan starten 2010.
Förenklingsforums styrgrupp har träffats vid tre tillfällen. Arbetet har inriktats på två
arbetsgrupper som har tillsatts av styrgruppen. Den ena arbetsgruppen har tittat närmare på
hur man kan förenkla för så kallade kombinatörer på landsbygden. Fokus för den andra
arbetsgruppen har varit hur centrala myndigheter arbetar med kompetensstöd till kommuner
och vilka behov kommunerna har. Arbetsgruppernas resultat har bland annat redovisats i form
av kommunikativa publikationer som vänder sig till kommuner, länsstyrelser och centrala
myndigheter.
Inom ramen för insatsen Samordnad information har Tillväxverket genomfört ett pilotprojekt
om serveringstillstånd. Tillväxtverket har sett vad som skulle kunna göras på ett enkelt sätt och
på kort sikt för att underlätta för särskilt mindre kommuner att ge information på sina
webbplatser till företagare om krav som regelverken ställer. Arbetet har bland annat resulterat i
en kommunikativ publikation som främst vänder sig till kommunala alkoholhandläggare.
Tillväxtverket har även genomfört ett pilotprojekt om livsmedelstillsyn inom ramen för insatsen
Rådgivning, service och myndighetsutövning. Projektet har bedrivits tillsammans med
Livsmedelsverket och syftat till att skapa tydlighet kring den kommunala tjänstemannens
rådgivande roll och att tydliggöra vad företagen kan förvänta sig. Två publikationer har tagits
fram; en som vänder sig till företag och en som vänder sig till kontrollmyndigheter.
I uppdraget ingår även att analysera relevanta undersökningar, däribland undersökningen
Insikt. Tillväxtverket har därför utifrån undersökningen avseende 2013 tittat närmare på
området bemötande och intervjuat några kommuner om deras arbete. Det har resulterat i en
skrift som syftar till att ge inspiration till kommuner och visa på goda exempel. Tillväxtverket
har även intervjuat de kommuner som fått höga resultat i undersökningen kring hur de arbetar
för att förenkla för företag och presenterat resultaten på sin webbplats www.enklareregler.se.
Tillväxtverket samverkar med Länsstyrelsen i Kronobergs län i deras uppdrag att förenkla för
företagen på regional nivå. Här kan bland annat nämnas att den gemensamma referensgruppen
har träffats vid två tillfällen. Länsstyrelsen i Kronobergs län ingår även i förenklingsforums
styrgrupp och har medverkat med representanter i de båda arbetsgrupperna. Ett gemensamt
projekt kring handläggningstider för företag kommer att påbörjas under våren 2014 där både
länsstyrelser och kommuner kommer att medverka.
Tillväxtverket lägger stor vikt vid kommunicering av uppdragets olika insatser och aktiviteter.
Det har bland annat skett genom information på webbplatsen
www.enklareregler.se/kommuner, riktade utskick till bland andra kommuner och deltagande
vid externa möten. Uppföljning av de enskilda insatserna är en viktig del av arbetet och olika
uppföljningsaktiviteter redovisas i delrapporten. Tillväxtverket lämnar även förslag på tre mål
för att tydligare försöka koppla insatserna till effekter för företag.
2
Innehåll
Sammanfattning ................................................................................................................................. 2
1
Inledning ..................................................................................................................................... 4
1.1
2
Mål för att följa upp effekterna av arbetet ............................................................................ 4
Insatser april 2013 - mars 2014.................................................................................................. 6
2.1 Förenkla – helt enkelt ............................................................................................................... 6
2.1.1 Regeringens mål kopplat till Förenkla – helt enkelt ......................................................... 7
2.1.2 Konferensen Förenkla – är det så enkelt? ......................................................................... 7
2.1.3 Kommunikationsinsatser................................................................................................... 8
2.2 Förenklingsforum ..................................................................................................................... 8
2.2.1 Uppföljning av förenklingsforums styrgrupp ................................................................... 9
2.2.2 Kommunikationsinsatser ................................................................................................. 10
2.2.3 Arbetsgrupp Förenkla för kombinatörer på landsbygden .............................................. 10
2.2.4 Arbetsgrupp Kompetensstöd till kommuner .................................................................. 13
2. 3 Samordnad information ......................................................................................................... 14
2.3.1 Uppföljning av arbetet ...................................................................................................... 15
2.3.2 Kommunikationsinsatser ................................................................................................. 16
2.4 Rådgivning, service och myndighetsutövning ....................................................................... 16
2.4.1 Broschyrer till kontrollmyndigheter och företag ............................................................. 17
2.4.2 Kommunikationsinsatser ................................................................................................. 17
2.4.3 Uppföljning av arbetet ...................................................................................................... 17
2.5 Analys av undersökningen Insikt ............................................................................................ 18
2.5.1 Närmare analys av bemötande ......................................................................................... 18
2.5.2 Topplaceringar i Insikt ..................................................................................................... 19
2.5.3 Kommunikationsinsatser ................................................................................................. 19
2.5.4 Uppföljning av arbetet ...................................................................................................... 19
3. Referensgrupp ............................................................................................................................... 19
4. Samverkan med Länsstyrelsen i Kronobergs län........................................................................ 20
4.1 Insats kring handläggningstider för företag ....................................................................... 21
5. Goda exempel och kommunikation ............................................................................................. 22
6. Övriga reflektioner och fortsatt arbete ........................................................................................ 24
3
1
Inledning
Regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att under perioden 2011–2014 genomföra insatser
för att förenkla för företagen på kommunal nivå. Syftet med insatserna är att förenkla företagens
myndighetskontakter på den kommunala nivån och därmed bidra till regeringens mål om en
märkbar positiv förändring i företagens vardag.1 Tillväxtverket har sedan februari 2013 även
uppgiften att stödja och genomföra insatser som förenklar företagens myndighetskontakter på
lokal och regional nivå inskriven i sin myndighetsinstruktion. 2
Årliga delrapporteringar om uppdragets genomförande och resultat ska lämnas till
Näringsdepartementet senast den 31 mars åren 2012-2014. Den här delrapporten avser
perioden april 2013-mars 2014.
Tillväxtverket genomför insatserna i form av olika pilotprojekt och aktiviteter. Under den period
som delrapporteringen avser har det pågått arbete inom följande insatser:
-
Utbildningen Förenkla – helt enkelt
Förenklingsforum inklusive arbetsgrupper
Samordnad information
Rådgivning, service och myndighetsutövning
Analys av undersökningen Insikt
Ovanstående arbete beskrivs närmare i denna delrapport. Dessutom beskrivs arbetet med
referensgruppen, samverkan med Länsstyrelsen i Kronobergs län, hur Tillväxtverket arbetat
med goda exempel och kommunikation samt övriga reflektioner kring uppdraget och det
fortsatta arbetet. Resultat i form av publikationer från genomförda insatser 3 bifogas
delrapporten. Arbetet bedrivs i samverkan med departement, centrala myndigheter,
länsstyrelser, Sveriges Kommuner och Landsting, enskilda kommuner och
näringslivsorganisationer.
1.1
Mål för att följa upp effekterna av arbetet
Uppföljning av Tillväxtverkets enskilda insatser sker löpande inom uppdraget och är en viktig
källa bland annat för det fortsatta arbetet efter att uppdraget avslutas under 2014. Det finns
dock några utmaningar i uppföljningsarbetet som Tillväxtverket vill lyfta fram:


Att förenkla för företag på kommunal nivå är ett långsiktigt arbete och effekterna av
genomförda åtgärder märks ofta inte direkt. Så är det även med Tillväxtverkets insatser.
Det pågår många initiativ hos kommuner och även hos exempelvis centrala
myndigheter kring hur kontakterna mellan kommun och företag kan förbättras och bli
enklare. Tillväxtverkets olika insatser blir ytterligare ett stöd och verktyg i det
förenklingsarbetet och det kan vara svårt att urskilja vad som är en effekt av just
Tillväxtverkets insatser.
För att ändå försöka tydligt koppla Tillväxtverkets insatser till effekter för företag har
Tillväxtverket satt upp tre mål som har en koppling till uppdragets övergripande syfte och mål.
Målen har även en koppling till regeringens 7 mål för förenklingsarbetet som tillsammans ska
bidra till det övergripande målet: en märkbar positiv förändring i företagens vardag.
N2010/8069/ENT, N2011/4050/ENT
Se 5 § 9 förordning (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket
3 Redovisning av insatserna Samordnad information, Rådgivning, service och
myndighetsutövning, Stödmaterial till kommunen, Tillgång till kompetensstöd till kommunen
och Analys av relevanta undersökningar (Insikt)
4
1
2
En märkbar positiv förändring i företagens vardag
Förenkla företagens myndighetskontakter på den
kommunala nivån
Ökad kunskap
och förståelse
Bättre service
och bemötande
Effektivare
processer
Tillväxtverkets insatser ska bidra till ett eller flera av dessa mål. Det är genom samarbeten med
främst kommuner men även andra centrala myndigheter, departement, länsstyrelser,
näringslivsorganisationer och företag som Tillväxtverket kan nå målen.
Med ökad kunskap och förståelse menar vi därför här kommunens förståelse för företagens
behov och kommunens kunskap kring hur regler ska tillämpas. Det handlar även om att skapa
en förståelse för varandras roller bland kommuner, länsstyrelser och centrala myndigheter.
Med bättre service och bemötande menar vi därför här exempelvis att kommunen arbetar
för att vara tydlig, respektfull, tillgänglig samt att ge information och rådgivning till företagen.
Med effektivare processer menar vi därför här exempelvis att kommunen arbetar för
effektivare handläggning, samverkar över förvaltningsgränser och återanvänder uppgifter som
företagen redan lämnat till den offentliga förvaltningen.
Nedanstående matris visar för perioden aktuella insatser och aktiviteter och hur de kopplar till
ovan beskrivna mål.
Insats/aktivitet
Ökad kunskap
förståelse
och
X
Förenkla - helt enkelt
Bättre
service
bemötande
och
Effektivare processer
X
X
x
x
x
Förenkla - är det så enkelt?
x
Förenklingsforum
Förenklingsforum
kombinatöter
arbetsgrupp
x
Förenklingsforum
kompetensstöd
arbetsgrupp
x
Samordnad information
Rådgivning,
service
myndighetsutövning
och
Analys av Insikt - bemötande
Analys av Insikt - topplaceringar
Handläggningstider för företag
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
För att följa upp målen och bedöma hurivida Tillväxtverkets insatser bidrar till att förenkla
företagens myndighetskontakter på den kommunala nivån, behöver Tillväxtverket vända sig till
kommuner för att höra om de uppfattar att kontakterna med kommunen påverkats positivt för
deras företag på grund av Tillväxtverkets insatser på området.
Tillväxtverket planerar därför att under senare delen av 2014 som en avslutning på uppdraget
vända sig till de kommuner som tagit del av Tillväxtverkets insatser och göra en sådan
5
uppföljning. Förhoppningen är att undersökningen kommer vara ett värdefullt underlag till den
slutrapport som ska lämnas för uppdraget i mars 2015.
I avsnitt 6 redogörs för några ytterligare reflektioner kopplat till bland annat uppföljning av
arbetet på kommunal nivå.
2
Insatser april 2013 - mars 2014
Här redogörs för de insatser som har pågått och genomförts under perioden. Insatserna
Samordnad information, Rådgivning, service och myndighetsutövning, Stödmaterial till
kommunen, Tillgång till kompetensstöd till kommunen och Analys av relevanta undersökningar
(Insikt) har under perioden avslutats och resultat i form av olika publikationer bifogas
delrapporten.
2.1 Förenkla – helt enkelt
Tillväxtverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har under perioden fortsatt sitt
samarbete med utbildningen Förenkla - helt enkelt. Målet med utbildningen är att den ska leda
till bättre och effektivare kontakter mellan kommunen och företagen. Deltagande kommuner får
tips på metoder och verktyg som kan leda till utvecklade arbetssätt och ett positivt
förhållningssätt till företagandet. Utbildningen vänder sig till såväl handläggare,
förvaltningschefer och politiker som möter företag i sin vardag. För att utbildningen ska ge
effekt och vara ett stöd i kommunernas fortsatta arbete ska kommunerna inom ramen för
utbildningen ta fram en handlingsplan för det fortsatta arbetet.
Under 2013 genomfördes det hittills största enskilda utbildningsprojektet inom ramen för
Förenkla – helt enkelt. Tolv kommuner i Värmland genomförde gemensamt utbildningen under
projektledarskap av Det företagsamma Värmland.4 Utbildningen fick stor uppmärksamhet
regionalt. En annan region som gick samman och genomförde en gemensam utbildning var fem
kommuner i Göteborgsregionen; Lerum, Lilla Edet, Stenungsund, Ale och Alingsås. De
avslutade utbildningen under våren 2013. Under perioden delrapporten avser påbörjade 12
kommuner utbildningen. En av dessa var Göteborgs stad som volymmässigt genomfört den i
särklass största utbildningen. Cirka 450 personer per tillfälle deltog på block 1 och 3 av
utbildningen.5
SKL har tittat närmare på resultatet i undersökningen Insikt för de kommuner som genomgått
utbildningen. Många av de kommuner som genomfört utbildningen sätter upp mål för
förbättrade resultat i Insikt i sina handlingsplaner. För de kommuner som genomfört
undersökningen vid fler tillfällen än två har resultatlyftet ofta kommit vid den tredje mätningen,
det vill säga sex år efter den första mätningen. SKL har dock konstaterat att många av de
kommuner som avslutat utbildningen 2012 och tidigare redan nu har ett bättre resultat i
undersökningen från 2013 än motsvarande från 2011. En tydlig förbättring kan ses inom
myndighetsområdet miljö- och hälsa samt för serviceområdet bemötande.6
Utvärderingar från deltagare som genomgått utbildningen visar på fortsatt fina betyg. Nya
kommuner har anmält intresse att påbörja utbildningen under 2014. Det här året kommer dock
vara det sista året med Förenkla – helt enkelt i sin nuvarande form. Under året kommer SKL
och Tillväxtverket att föra en diskussion för att planera nya insatser, till exempel utbildning,
som på ett ännu bättre sätt kan stödja kommunernas arbete för att förbättra det lokala
företagsklimatet och som också kan vara attraktiva för de kommuner som genomfört
utbildningen.
Det företagsamma Värmland är ett projekt som mellan 2011-2014 drivs av Almi
Företagspartner Värmland på uppdrag av Region Värmland
5 Enligt uppgift från SKL
6 Enligt uppgift från SKL
6
4
2.1.1 Regeringens mål kopplat till Förenkla – helt enkelt
I regeringens skrivelse från september 20127 lämnar regeringen en redogörelse för det fortsatta
förenklingsarbetet inklusive mål och uppföljning av förenklingsarbetet. Arbetet fokuserar på
fem områden varav förenklade myndighetskontakter på läns- och kommunal nivå är ett.
Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2013 nya mål och uppföljningsinsatser för
arbetet med att förenkla för företag. Samtliga mål tar sikte på 2020. Arbetet knyts därmed
närmare EU:s tillväxt och sysselsättningsstrategi som ska vara uppfylld samma år.
Ett mål handlar om att det offentliga Sverige ska ha bättre förståelse för företagens villkor. Där
finns ett specifikt mål för kommuner:
Merparten av de kommuner som deltagit i Tillväxtverkets och SKL:s utbildning ska år 2020
ange att utbildningen bidragit till att förbättra möjligheterna till service för företag i
kommunen. Det ska även ske en årlig ökning av antalet kommuner som genomgår utbildning
samt har en handlingsplan för arbetet med att förenkla för företag.
Målet är direkt kopplat till utbildningen Förenkla - helt enkelt. För att följa upp målet för
perioden har Tillväxtverket efter dialog med Näringsdepartementet 8 skickat en enkät till de 22
kommuner som avslutade utbildningen under 2013. 9 Enkäten skickades i februari 2014 till de
som är kontaktpersoner för utbildningen i respektive kommun. Enkäten har en svarsfrekvens på
82 procent (18 svararande).
Kommunerna har fått besvara frågan: I vilken grad bedömer du att utbildningen Förenkla –
helt enkelt bidragit till att förbättra möjligheterna till service i er kommun.
Totalt upplever 67 procent av kommunerna som avslutade utbildningen 2013 att utbildningen i
hög eller väldigt hög grad bidragit till att förbättra möjligheterna till service för företag. 11
procent anser den bidragit till det i liten grad, 11 procent i väldigt liten grad och 11 procent anser
att det är för tidigt att bedöma.
När det gäller måluppfyllelsen att det ska ske en årlig ökning av antalet kommuner som
genomgår utbildning och har en handlingsplan för arbetet med att förenkla för företag, kan
konstateras att under perioden delrapporteringen avser har 12 nya kommuner påbörjat
utbildningen. Motsvarande siffra för föregående period var 27 kommuner. Tidigare period var
det flera regioner, däribland Värmland, som gick samman för en gemensam utbildning därav
det ökade antalet kommuner som då påbörjade utbildningen. Under perioden har 25
kommuner avslutat utbildningen. Totalt har nu 81 kommuner sedan 2010 genomfört eller nu
genomför utbildningen.10
Tillväxtverket ställde även ytterligare två frågor i enkäten. På frågan: I vilken grad bedömer du
att utbildningen bidragit till att öka kommunens kunskap och förståelse för företagens behov?
anger 83 procent att utbildningen bidrar till det i hög grad, 11 procent att den bidrar till det i
liten grad och 6 procent anser att det är för tidigt att bedöma.
På frågan: I vilken grad bedömer du att utbildningen bidragit till effektivare processer för
företagen i er kommun (t ex lotsfunktion, samordning över förvaltningsgränser)? anger 56
procent att den bidrar till det i hög eller väldigt hög grad, 22 procent i liten grad och 22 procent
anser det är för tidigt att bedöma.
2.1.2 Konferensen Förenkla – är det så enkelt?
Den 17 oktober 2013 anordnade Tillväxtverket och SKL erfarenhetskonferensen Förenkla- är
det så enkelt? Konferensen samlade de kommuner som sedan 2010 har genomfört eller som
genomför utbildningen. Syftet med konferensen var att skapa ett erfarenhetsutbyte
Skrivelse 2012/13:5
I delrapporten från 2013 fick de 47 kommuner som genomfört utbildningen 2010-2012
möjlighet att besvara enkäten. 32 kommuner valde då att besvara den
9 Tre kommuner avslutade utbildningen i januari-mars 2014 och har därför inte mottagit
enkäten
10 Enligt uppgift från SKL
7
7
8
kommunerna emellan för att utbyta idéer och att sprida förslag och goda exempel. För
Tillväxtverket och SKL var det också viktigt att ta del av det arbete med att förenkla för företag
som pågår ute i kommunerna och se hur arbetet fortskrider efter att man avslutat utbildningen.
Nära 100 deltagare från främst kommuner men även några centrala myndigheter, departement
och näringslivsorganisationer medverkade. En viktig del av dagen var erfarenhetsutbytet.
Kommunerna fick lyfta fram konkreta aktiviteter eller idéer på hur man kan förenkla för företag.
Här följer några exempel:




Flera kommuner lyfte fram inrättandet av en företagslots i kommunen som en
betydelsefull åtgärd.
En annan aspekt som togs upp var ”förvaltningsfika”- att fika med en annan förvaltning
än den man jobbar på kan vara ett sätt att stärka samarbetet internt och bidra till att
man inom kommunen har koll på varandras arbete och processer.
”Pitchmöten” – det vill säga en företagare, ett bord och flera myndighetspersoner
samtidigt där företagarnas behov står i centrum, var ett annat förslag.
Flera kommuner lyfte också vikten av att förenklingsarbetet genomsyrar hela
kommunen och är prioriterat från den politiska nivån.
Carin Götblad höll en mycket uppskattad föreläsning om vikten av samarbete, utvecklingsarbete
och ledarskap. På eftermiddagen anordnades fyra parallella workshops. En workshop tog upp
hur näringslivet i kommunen kan engagera sig för att utveckla företagsklimatet. En annan
belyste vikten av att kommunicera ut till medborgare och företag om det förenklingsarbete man
bedriver.
Utvärdering av konferensen
En utvärdering av konferensen visade på mycket höga betyg. När det gäller intryck av dagen
som helhet gav 57 procent betyget mycket bra och 43 procent betyget bra. När det gäller
behållning av det erfarenhetsutbyte som skedde på förmiddagen fick deltagarna från
kommunerna betygssätta utifrån följande: lärorikt, inspiration, värdefullt för vårt fortsatta
arbete, perspektiv, idéer, samtal och kontakter. Här kan nämnas att 94 procent gav betyget
ganska stor eller mycket stor behållning rörande lärorikt, 94 procent ganska stor eller mycket
stor behållning rörande värdefullt för sitt fortsatta arbete och 91 procent ganska stor eller
mycket stor behållning rörande idéer. De workshops som hölls under eftermiddagen fick också
fina betyg. 98 procent av deltagarna från kommunerna ansåg att SKL och Tillväxtverket även i
fortsättningen bör skapa mötesplatser med ett likande upplägg för de kommuner som
genomfört eller genomför Förenkla - helt enkelt.
2.1.3 Kommunikationsinsatser
På Tillväxtverkets webbplats enklareregler.se finns en särskild sida för de insatser som
genomförs på kommunal nivå: www.enklareregler.se/kommuner. Därifrån länkas också vidare
till den information som finns om utbildningen på SKL:s webbplats och den sida som skapades
med dokumentation från konferensen. Tillväxtverket informerar om utbildningen i kontakt med
kommuner inom ramen för andra insatser i uppdraget eller andra uppdrag på enheten
Regelförenkling. Här kan bland annat nämnas att flera av de kommuner som besökts inom
ramen för uppdraget Förenklingsjakten genomför eller har redan genomfört utbildningen.
I övrigt informeras om utbildningen exempelvis vid referensgruppsmöten för Tillväxtverkets
kommunala uppdrag som helhet, förenklingsforums styrgruppsmöten samt i enheten
Regelförenklings elektroniska nyhetsbrev om förenkling för företag.
2.2 Förenklingsforum
Tillväxtverket har fortsatt att driva förenklingsforum, ett forum där aktörer på alla nivåer i de
regelgivningskedjor som avslutas med att kommuner tillämpar regelverk gentemot företag kan
mötas och där förenkling för företag är i fokus.
8
I förenklingsforums styrgrupp ingår för närvarande följande organisationer.














Länsstyrelsen i Kronobergs län
Sveriges Kommuner och Landsting
Landsbygdsdepartementet
Miljödepartementet
Näringsdepartementet
Socialdepartementet
Finansdepartementet
Boverket
Jordbruksverket
Kemikalieinspektionen
Livsmedelsverket
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Naturvårdsverket
Folkhälsomyndigheten
Tillväxtverket ser positivt på att det nu också finns representation från flertalet relevanta
departement i styrgruppen.
En viktig del av förenklingsforums arbete är den möjlighet det ger till dialog och
erfarenhetsutbyte. Under perioden har förenklingsforums styrgrupp träffats vid tre tillfällen. På
styrgruppsmötena har deltagande aktörer fått möjlighet att presentera aktuella projekt,
aktiviteter eller uppdrag med bäring på förenkling på kommunal nivå. Detta erfarenhetsbyte har
varit ett uppskattat inslag och setts som värdefullt för att sprida erfarenheter och metoder.
Exempel på sådant erfarenhetsutbyte under perioden är att Jordbruksverket berättat om
Förenklingsresan och Finansdepartementet om sitt arbete med kommunal lagstiftning och
styrning. Tillväxtverket har informerat om aktuella insatser och projekt, till exempel
pilotprojektet om serveringstillstånd inom insatsen Samordnad information, pilotprojektet om
livsmedelskontroll inom insatsen Rådgivning, service och myndighetsutövning och uppdraget
Förenklingsjakten.
Tillväxtverkets ambition är även att förenklingsforum ska genomföra konkreta insatser, så att
företagen i förlängningen upplever kommunernas tillämpning av regelverk som enklare och
tydligare. Därför finns möjligheten för styrgruppen att tillsätta arbetsgrupper. Fokus för
förenklingsforums arbete har under perioden varit arbetet med två arbetsgrupper som närmare
beskrivs i denna delrapport.
2.2.1 Uppföljning av förenklingsforums styrgrupp
Tillväxtverket valde att precis som 2013 skicka ut en elektronisk enkät för att fånga upp
styrgruppens erfarenheter av och synpunkter på förenklingsforum. Enkäten skickades i februari
2014 till representanterna från organisationerna i styrgruppen som deltagit vid minst ett
styrgruppsmöte. Den bestod av fyra frågor och det fanns endast möjlighet att lämna öppna svar.
11 av 14 mottagare har besvarat enkäten.
Den första frågan handlade om huruvida deltagande organisation ser några positiva effekter
med deltagandet i förenklingsforum när det gäller det egna förenklingsarbetet och/eller
kärnverksamheten. Här följer några synpunkter:
-
Det är väldigt viktigt att få kunskap och stöd i regelförenklingsarbetet.
Det är angeläget att skapa ett arbetssätt där förenklingsfrågor som hanteras av flera
myndigheter, samt regionalt och kommunalt kan hanteras. Förenklingsforum fyller därmed
en funktion, men det behöver utvecklas ytterligare.
Det är positivt för egna organisationen att vara med och lyssna in och bevaka frågor.
Förenklingsarbetet hålls levande i organisationen med hjälp av förenklingsforum.
Förenklingsforum är ett bra forum för utbyte av erfarenheter och kunskap samt en bra
plattform för nya initiativ.
Det har varit bra ämnen för arbetsgrupperna.
9
Den andra frågan handlade om huruvida organisationerna uppmärksammat några särskilda
utmaningar när det gäller sitt deltagande i förenklingsforums styrgrupp och arbetsgrupper. Här
följer några synpunkter:
-
Flera synpunkter rör brist på tid och resurser. Det kan vara svårt att få medarbetare inom
den egna organisationen att delta och bemanna arbetsgrupperna.
Tydligare uppdrag i regleringsbrevet skulle underlätta.
Arbetsformen har fungerat bra, för att identifiera behov av förenkling. Det finns dock ett
stort behov av att hitta ett arbetssätt att jobba vidare med förslagen, så att dessa kan
implementeras. För verksam implementering krävs att rätt beslutsnivå kan involveras.
Eftersom arbetssättet med arbetsgrupper varit nytt för perioden valde Tillväxtverket i årets
enkät också att fråga huruvida organisationerna hade några reflektioner kring arbetssättet med
arbetsgrupper inom förenklingsforum. Här följer några synpunkter:
-
Flera har framfört att det är ett bra arbetssätt och bra upplägg.
Det är bra att kunna välja i hur stor utsträckning man vill delta.
Bra om det blir ett tydligt och ganska begränsat uppdrag.
Arbetssättet möjliggör att olika myndigheter kan delta och fokusera på områden som berör
dem.
Tillväxtverket bedömer att förenklingsforum fyller en viktig funktion som en mötesplats för att
diskutera förenkling för företag i kontakt med kommunen. Förenklingsforum har också
betydelse för att hålla frågan om förenkling för företag prioriterad i de organisationer som ingår
i styrgruppen. En faktor som har stor betydelse är tid och resurser att medverka för de centrala
myndigheterna, eftersom de inte har ett särskilt uppdrag att delta. Tillväxtverket uppskattar
stort det engagemang som finns i forumet och intresset av att medverka i arbetsgrupperna, men
är samtidigt medveten om och har förståelse för de prioriteringar som särskilt de centrala
myndigheterna behöver göra för den här typen av arbete.
Arbetssättet med arbetsgrupper har varit nytt för perioden. Tillväxtverket har haft en
koordinerande roll och ansvarat för exempelvis arbetsgruppsmöten, intervjuer och
dokumentation. Övriga deltagare har visat stort engagemang under arbetet och bidragit med
kunskap och erfarenheter utifrån sina olika verksamheter och roller. Enligt Tillväxtverkets
bedömning har dialogen och erfarenhetsutbytet i arbetsgrupperna och vid till exempel
workshops och intervjuer uppskattats av deltagarna. Genom att fördjupa sig inom ett område
kan man än mer bidra till ökad kunskap och förståelse för varandras roller och hur man
gemensamt kan arbeta för att underlätta kontakterna mellan företag och kommun.
2.2.2 Kommunikationsinsatser
Tillväxtverket informerar om förenklingsforum på webbplatsen
www.enklareregler.se/kommuner. Det har även informerats om förenklingsforum i enheten
Regelförenklings elektroniska nyhetsbrev om förenkling för företag. Information om
förenklingsforum och arbetsgrupperna har också getts vid referensgruppsmöten för
Tillväxtverkets kommunala uppdrag som helhet. Särskilda kommunikationsinsatser har skett
inom ramen för arbetsgruppernas arbete som beskrivs nedan. Information om förenklingsforum
ges även vid kontakt och dialog med kommuner.
2.2.3 Arbetsgrupp Förenkla för kombinatörer på landsbygden
Som beskrevs i delrapporten från mars 2013, initierade Landsbygdsdepartementet på ett
styrgruppsmöte 2012 ett område för förenklingsforum att arbeta vidare med. Huvudfrågan
handlade om hur man kan förenkla för så kallade kombinatörer på landsbygden. En företagare
med olika typer av verksamheter på landsbygden, en så kallad kombinatör, påverkas av många
regler. Som kombinatör har man ofta kontakt med flera olika myndigheter på såväl kommunal,
regional som central nivå och kan uppleva att det finns brister i samordningen av olika tillsynsoch tillståndsprocesser.
En arbetsgrupp tillsattes för att titta närmare på hur dessa processer bättre skulle kunna
samordnas. Arbetsgruppen bestod av representanter från Landsbygdsdepartementet,
Naturvårdsverket, Livsmedelsverket, Jordbruksverket, SKL samt Länsstyrelsen i Kronobergs
10
län. Gruppen träffades vid tre tillfällen. Under arbetet besökte Tillväxtverket två kommuner,
Berg och Ängelholm, för att ta del av deras erfarenheter och kunskap. Kommunerna valdes ut
utifrån att de är mindre kommuner, har kombinatörer i sin kommun samt stod inför ett
förändringsarbete utifrån att de under våren 2013 avslutade utbildningen Förenkla – helt
enkelt. Tillväxtverket genomförde även intervjuer med
Länsstyrelsen i Jämtlands län, Lantbrukarnas Riksförbund, kombinatörer i de två kommunerna
samt andra pågående projekt och initiativ inom liknande områden.
Arbetsgruppens arbete resulterade i två delar. Under arbetet lyftes flertalet förslag och
synpunkter på hur samordningen mellan kommun och länsstyrelse skulle kunna förbättras för
att underlätta för kombinatörer på landsbygden. Publikationen Från lantbrukare till
butiksägare Förenkla för kombinatörer på landsbygden11 vänder sig främst till kommuner och
länsstyrelser och lyfter bland annat fram de aspekterna. Syftet med publikationen är att bidra
till kunskap och inspiration kring hur man på kommunen och länsstyrelsen kan arbeta för att
underlätta för kombinatörer.
Diskussionerna i arbetsgruppen har inte endast berört kombinatörer på landsbygden utan även
hur centrala myndigheter, kommuner och länsstyrelser kan samordna sig och samarbeta för att
göra det enklare för företag som har många olika typer av myndighetskontakter. Flera
deltagande organisationer i arbetsgruppen och styrgruppen har sett det som värdefullt. I
intervjuer med bland andra kommuner lyftes även generella aspekter kring att förenkla för
företag såsom synpunkter på specifika regler eller brist på kompetensstöd till kommuner.
Eftersom de kom att beröra fler företag än kombinatörer och fler organisationer än de som
ingick i arbetsgruppen, sammanfattades de i en promemoria12 med främsta målgrupp
förenklingsforums styrgrupp. Syftet med promemorian var att kanalisera in synpunkterna till de
organisationer som har möjlighet ta vidare synpunkterna och förslagen.
Uppföljning av arbetsgruppens arbete
Resultatet från den första arbetsgruppen presenterades på ett styrgruppsmöte i december 2013.
Deltagarna i styrgruppen uppmuntrades att sprida publikationerna inom respektive
organisation. På ett styrgruppsmöte i mars 2014 fick organisationerna redogöra för den respons
de fått på arbetet och hur det spridits vidare. Här kan bland annat nämnas följande:
-
Länsstyrelsen i Kronobergs län har bland annat spridit publikationen till de
kontaktpersoner som finns på varje länsstyrelse och som arbetar med
förenklingsuppdraget samt via sin webbplats forenklapariktigt.se
Jordbruksverket har tagit med sig resultatet in i sitt förenklingsarbete, det finns också
paralleller till den nu genomförda Förenklingsresan.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har sett att arbetet varit en ögonöppnare
för andra områden där det är viktigt med samordning på flera nivåer.
Landsbygdsdepartementet har spridit resultaten internt och ser också över om det är
några förslag på regelförändringar man kan ta med sig.
I december 2013 gjorde Tillväxtverket ett utskick av publikationen Från lantbrukare till
butiksägare till samtliga kommuners näringslivsansvariga. För att följa upp hur publikationen
mottogs och använts/ tänkt användas skickades en elektronisk enkät ut i februari 2014 till
samtliga som hade mottagit det första utskicket. Enkäten skickades till 304 personer eftersom
flera kommuner hade en eller flera näringslivsansvariga. Enkäten bestod av tre påståenden som
de fick ta ställning till utifrån en fyrgradig skala där 1 är Instämmer inte alls och 4 är Instämmer
helt. De kunde även ange Vet ej. Det fanns även en fråga som bestod av möjligheten att lämna
eventuella kommentarer. Tillväxtverket har räknat de svar som faller under 3 och 4 som att den
som svarat instämmer i påståendet. Svarsfrekvensen blev 44 procent.
Påstående: Genom publikationen har jag fått kunskap och inspiration om hur man kan
förenkla för kombinatörer på landsbygden. 64 procent instämmer i påståendet, 17 procent har
angett Vet ej.
Från lantbrukare till butiksägare Förenkla för kombinatörer på landsbygden, Kom 0528
Tillväxtverket, 2013
12 Förslag på förenklingar på den centrala nivån för kombinatörer på landsbygden, dnr 2011004044, Tillväxtverket, 2013
11
11
Påstående: Jag tycker att publikationen är användarvänlig. 72 procent instämmer i påståendet
har angett 21 procent Vet ej.
Påstående: Jag tror att publikationen även kan bidra med stöd i vårt generella
förenklingsarbete för företag. 65 procent instämmer i påståendet, 19 procent har angett Vet ej.
Ett antal kommuner har också valt att lämna några övriga kommentarer i enkäten. Här följer ett
axplock av de synpunkterna:
Bara första bilden är så slående att vi får oss en tankeställare. Skulle man lägga på allting
annat som en kombinatör som företagare måste göra så kan man bara förstå att tillvaron är
jobbig.
Behöver arbeta med och diskutera materialet med kollegor och de kombinatörer som finns i
vår kommun, för att kunna utvärdera materialet på ett bättre sätt.
Bra rapport men de strukturer man måste komma åt för att förändra något är ruskigt
stabila....
Det gäller att detta arbete är långsiktigt, att fler än näringslivschefer/näringslivssekreterare
och landsbygdsutvecklare m fl involveras i arbetet, politiker och tjänstemän på andra
förvaltningar och som har ansvarsområden inom t ex bygg, teknik och miljö involveras.
Detta är en början! Arbetet måste följas upp. Hur gör vi och hur gör andra i samverkan och
förenklingens tecken. Effekter även hos företagaren ska fram, hur man upplever
samordningen och om det känns enklare och blivit bättre.
Konkret, jordnära, praktiskt. Tydligt och enkelt. Bra exempel från både kommun och
länsstyrelse.
Kommunledningen borde ta ett större ansvar i denna fråga och sätta samman ett kommunalt
forum där dessa frågor kan jobbas igenom för att ta fram förslag till förbättringsåtgärder
inom kommunen och länet.
Ärendet är mycket angeläget. Inte minst har företagen i vår kommun haft problem med
länsstyrelsen och dess personal.
Skulle vara bra med fler konkreta förslag till förbättringar och modeller för samverkan inom
den egna organisationen men även med andra.
Tillväxtverket har också på andra sätt än genom enkäten uppmärksammat att några kommuner
på olika sätt tagit vidare innehållet i publikationen.
-
-
I Söderhamns kommuns har näringslivsbolaget och bygg- och miljöförvaltningen inlett
ett samarbete för att förenkla för kombinatörer, med utgångspunkt från förslagen i
publikationen. Man kommer bland annat se över hur man arbetar inom den
kommunala organisationen och vilka konkreta förslag från publikationen man kan ta
med sig för att förbättra sig ytterligare. Nästa steg blir att involvera lokala kombinatörer
för att höra om deras behov.13
I Östhammars kommun träffas månadsvis en så kallad Tillväxtberedning som
egentligen är möten mellan näringslivschefen och kommunalråden. Mötena genomförs
ute på företag och i ett blogginlägg på kommunens hemsida från näringslivschefen i
mars 2014 står att läsa att frågan om hur man kan förenkla för kombinatörer ska tas
upp på ett kommande möte.14
Nyhet 17 februari 2014,
http://www.soderhamn.se/naringslivocharbete/nyhetsarkivnaringslivocharbete/nyheternari
ngsliv/kommunenvillforenklaforkombinatorerpalandsbygden.5.7f8250b5143bb35176e4038.ht
ml
14 Nyhet 10 mars 2014, http://tillvaxtosthammar.wordpress.com/
12
13
-
Näringslivsbolaget i Hudiksvalls kommun har skrivit på sin webbplats, som vänder sig
till de som vill starta, utveckla eller etablera företag i kommunen, om publikationen
under rubriken ”Tips för mångsysslare på landsbygden”.15
Lycksele kommun har i ett nyhetsbrev från kommunens Tillväxtkontor informerat om
arbetsgruppens arbete och publikationen.16
Resultatet av arbetsgruppen kommer fortsätta att diskuteras på kommande styrgruppsmöten.
Några kommuner har i sina enkätsvar också lämnat sina namn vilket ger en möjlighet att följa
upp enskilda kommuners arbete. Tillväxtverket tolkar enkätsvaren och diskussionerna i
arbetsgruppen och styrgruppen som att arbetet och det som det resulterat i har varit uppskattat
och satt igång nya tankar, idéer, samarbeten och dialoger.
2.2.4 Arbetsgrupp Kompetensstöd till kommuner
Två av de insatser som Tillväxtverket formulerat inom ramen för uppdraget att förenkla för
företag på kommunal nivå handlar på olika sätt om kompetensstöd till kommuner. 17 Insatserna
togs fram mot bakgrund av att Tillväxverket i sitt tidigare arbete sett att det särskilt hos mindre
kommuner finns behov av att få tillgång till kompetensstöd i sin myndighetsutövning, att det är
viktigt att stödet är anpassat utifrån kommunernas behov och att det ibland kan vara otydligt
hur olika stöd benämns och vilken status de har. Kompetensstöd till kommunerna kan vara
betydelsefullt ur flera perspektiv. I det här arbetet handlar det om att bidra till att de
kommunala tjänstemännen kan känna sig säkra i sin myndighetsutövning och att kontakten
med företagen därigenom kan underlättas och bli ännu effektivare för företagen och upplevas på
ett bra sätt av företagen.
På förslag från Tillväxtverket beslutade förenklingsforums styrgrupp i september 2013 att det
var lämpligt att låta en arbetsgrupp se närmare på det som uppmärksammats genom de två
föreslagna insatserna ovan. Fokus för arbetet skulle främst vara på hur centrala myndigheter
arbetar med kompetensstöd till kommunerna, vilka behov kommunerna har samt försöka
identifiera generella faktorer som centrala myndigheter kan tänka på i sitt arbete med
kompetensstöd till kommunerna. Jordbruksverket, Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Kronobergs län samt SKL hade
möjlighet att medverka i arbetsgruppen. Arbetsgruppen har träffats vid tre tillfällen. De
huvudsakliga aktiviteter som genomförts och diskuterats i arbetsgruppen är dels en översiktlig
inventering av kompetensstöd inom ett urval områden som de deltagande centrala
myndigheterna genomfört, dels en workshop som genomförts på Tillväxtverket tillsammans
med representanter från tre kommuner, Norrtälje, Trosa och Vara, där bland annat kommuners
behov diskuterades. Lantbrukarnas Riksförbund bjöds in att delta vid ett arbetsgruppsmöte.
Utgångspunkten för arbetet har varit att se på kompetensstöd ur ett brett perspektiv. Det har
avsett stöd i olika former från centrala myndigheter som hjälper enskilda tjänstemän i
kommunerna i deras myndighetsutövning, såväl vid tillsyn och kontroll som vid annan
kommunal myndighetsutövning. Både stöd som aktualiseras i enskilda ärenden, till exempel
handböcker och checklistor, som mer generella stöd, till exempel utbildningar och nyhetsbrev,
har omfattats. Likaså sådant stöd som ges till länsstyrelserna för att de i sin tur ska
vidarebefordra kompetensstöd till kommunerna.
Resultatet av arbetsgruppens arbete har sammanfattats i den elektroniska publikationen En bra
och effektiv kontakt för företagen Inspiration och stöd för dig som arbetar med att ge
kompetensstöd till kommuner18 som är tänkt att bidra med inspiration och stöd till främst
centrala myndigheter men även länsstyrelser som arbetar med kompetensstöd till kommuner.
Syftet med publikationen är att väcka tankar och idéer och bidra med diskussionsunderlag som
kan vara till nytta i myndigheternas arbete med utveckling av kompetensstöd. Avsikten är att de
aktörer som deltar i förenklingsforums styrgrupp ska sprida publikationen inom sina
Nyhet januari 2014, http://www.hna.se/nyheter/tips-till-maangsysslare-paa-landsbygden/
Nyhet januari 2014,
http://www.lycksele.se/upload/Dokument/Tillväxtkontoret/Nyhetsbrev_januari_2014.pdf
17 Se bilaga 10, Insatserna Stödmaterial till kommunen, Tillgång till kompetensstöd till
kommunen
18 En bra och effektiv kontakt för företagen Inspiration och stöd för dig som arbetar med att ge
kompetensstöd till kommuner, info 0548, Tillväxtverket, 2014
13
15
16
organisationer. Tillväxtverket kommer därutöver att sprida den till andra centrala myndigheter
som bedöms relevanta.
Uppföljning av arbetsgruppens arbete
Arbetsgruppens arbete avslutades i mars 2014 och några uppföljningsaktiviteter har ännu inte
hunnit genomföras. Tillväxtverket kommer dock att följa upp hur styrgruppens deltagare spridit
publikationen och vilken respons den då fått. Avsikten är att även följa upp andra
spridningsaktiviteter på lämpligt sätt.
2. 3 Samordnad information
Kommuner kan ha olika kvalitet och omfattning på tillståndsinformation på sina respektive
webbplatser. Informationen kan också vara otydlig i fråga om vad som gäller generellt för
tillståndet i alla kommuner och vad som är kommunspecifikt. Det kan också diskuteras om det
är effektivt att alla kommuner behöver avsätta resurser för att ta fram delvis samma information
till sina respektive webbplatser. I oktober 2012 påbörjades arbetet med en insats som handlade
om att se hur det går att underlätta för kommuner att ge information om olika tillstånd till
företag på sina webbplatser. Insatsen, kallad Samordnad information, är en av de insatser som
Tillväxtverket valt att genomföra inom ramen för uppdraget.19
Det övergripande syftet med insatsen handlade om att underlätta för företag i kontakten med
kommunen genom att stödja kommuner att ge information till företag på deras webbplatser.
Avsikten var att identifiera vad som kan anses vara gemensam tillståndsinformation som kan
användas av flera kommuner och att undersöka möjligheten att samordna arbetet med att ta
fram och tillhandahålla den informationen till kommunerna.
Efter omvärldsbevakningen valde Tillväxtverket att fokusera på vad som skulle kunna göras på
ett enkelt sätt och på kort sikt för att underlätta för särskilt mindre kommuner att ge
information på sina webbplatser till företagare om krav som regelverken ställer. Arbetet
avgränsades även till ett pilotprojekt om serveringstillstånd.
En viktig del i arbetet har varit dialog med andra aktörer. I arbetet har dåvarande Statens
Folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten), Länsstyrelsen i Västra Götalands län, SKL,
Visita, Näringslivets Regelnämnd samt Tanum och Ale kommun bidragit med värdefull kunskap
och erfarenheter. En annan viktig del av arbetet har varit se närmare på information om
serveringstillstånd på kommuners webbplatser.
Arbetet har resulterat i två publikationer:


Samordnad information PM inom Tillväxtverkets uppdrag att förenkla för företag på
kommunal nivå20 som främst vänder sig till Näringsdepartementet, Tillväxtverket,
deltagande aktörer, kommuner och andra intresserade och som sammanfattar hur arbetet
har gått till och slutsatser och förslag som arbetet lett fram till.
Serveringstillstånd Vad behöver företagen veta inför en ansökan och hur kan din kommun
informera på sin webbplats?21 som främst vänder sig till de som arbetar med
serveringstillstånd i kommunerna och där förhoppningen är att ge inspiration i arbetet med
information om serveringstillstånd på webbplatsen.
Utifrån arbetet med pilotprojektet om serveringstillstånd bedömde Tillväxtverket bland annat
att det gick att identifiera viss gemensam grundläggande information och att det borde kunna
underlätta för kommuner om den tillhandahölls från centralt håll för att kunna använda på
kommuners webbplatser. När det gäller den mer kommunspecifika informationen konstaterade
Tillväxtverket att den är svårare att utforma och tillhandahålla kommunerna från centralt håll,
Se bilaga 10
Samordnad information PM inom Tillväxtverkets uppdrag att förenkla för företag på
kommunal nivå, dnr 5.2.2-2013-4487, Tillväxtverket, 2013
21 Serveringstillstånd Vad behöver företagen veta inför en ansökan och hur kan din kommun
informera på sin webbplats? Kom 0511, Tillväxtverket, 2013
14
19
20
men att det där finns mycket som kommunerna kan lära av varandra till exempel när det gäller
vad informationen kan innehålla och hur den kan presenteras.
När det gäller frågan hur gemensam information skulle kunna tillhandahållas kommunerna och
av vem identifierade Tillväxtverket några omständigheter som det är särskilt angeläget att
beakta. Det gällde till exempel att informationen måste vara kvalitetssäkrad och uppdaterad, att
kommuner som väljer att använda informationen underrättas om det ändras, att förfarandet
inte medför omfattande merarbete för kommunerna eller andra delaktiga aktörer och att
förfarandet inte bör innebära att det behöver utvecklas nya tekniska lösningar. Genom att utgå
från den svenska kontaktpunkten och tjänsten Hitta tillstånd på Verksamt.se som plattform för
att tillgängliggöra information som intresserade kommuner kan använda på sina webbplatser
menar Tillväxtverket att det är möjligt att beakta många av de identifierade omständigheterna,
men ser samtidigt att några punkter skulle behöva åtgärdas.
Tillväxtverket såg under arbetet några åtgärder som bedömdes kunna genomföras med relativt
liten arbetsinsats och inom en ganska nära framtid. Samtliga är relativt enkla åtgärder som
bedömdes skulle kunna bidra till att underlätta för särskilt mindre kommuner att genom
information på sina webbplatser förenkla för företagen. Att sprida resultatet från pilotprojektet
om serveringstillstånd till alkoholhandläggare i kommunerna genomfördes i november 2013.
Tillväxtverket föreslog även en informationsinsats till samtliga kommuner om tjänsten Hitta
tillstånd och Verksamt.se och hur de kan vara till nytta för kommunerna i arbetet med att
förenkla för företagen. Tillväxtverket föreslog även att inleda en dialog med SKL om vad som
kan göras för att enkelt bidra till att goda exempel lätt kan spridas mellan kommunerna.
Tillväxtverket konstaterade vidare att möjligheten att låta tjänsten Hitta tillstånd på
Verksamt.se utgöra en ”plattform” för att samordna och tillgängliggöra sådant som är
gemensam information behöver utredas närmare för att Tillväxtverket ska kunna bedöma om
det är en möjlig och lämplig lösning.
2.3.1 Uppföljning av arbetet
Arbetet avslutades i oktober 2013. I november gjordes ett utskick av publikationen
Serveringstillstånd via e-post till kommunerna. Mottagare var alkoholhandläggare i de fall
Tillväxtverket hittat sådana kontaktuppgifter på kommunens webbplats, annars skickades
publikationen till kommunens centrala e-postadress. I början av mars 2014 skickades en
elektronisk enkät för att följa upp vad kommunerna tyckte om publikationen. Den skickades till
de kommuner där Tillväxtverket hade aktuella kontaktuppgifter direkt till alkoholhandläggare,
totalt 177 mottagare. Svarsfrekvensen blev 65 procent. Enkäten bestod av tre påståenden som
de fick ta ställning till utifrån en fyrgradig skala där 1 är Instämmer inte alls och 4 är Instämmer
helt. De kunde även ange Vet ej. Det fanns även en fråga som bestod av möjlighet att lämna
eventuella kommentarer. Tillväxtverket har räknat de svar som faller under 3 och 4 som att den
som svarat instämmer i påståendet.
Påstående: Genom publikationen har jag fått inspiration och stöd till nytta för vårt arbete med
information om serveringstillstånd på kommunens webbplats. 50 procent instämmer i
påståendet och 23 procent har angett Vet ej.
Påstående: Jag tycker att publikationen är användarvänlig. 59 procent instämmer i
påståendet och 23 procent har angett Vet ej.
Påstående: Jag tror att publikationen även kan bidra med inspiration till kollegor inom andra
delar av kommunen när de arbetar med information på kommunens webbplats. 55 procent
instämmer i påståendet och 29 procent har angett Vet ej.
Ett antal kommuner har utnyttjat möjligheten att lämna kommentarer. Här följer ett axplock av
dessa:
Bra med länkar till kommuner med ”bra exempel” på information!
Bra sammanställning över informationsmodell. Kul också att se att vår informationsupplägg i
många avseende överensstämmer med er. Men allt kan bli bättre och er modell kan hjälpa till
med det!
15
För en kommun med liten resurs för aktuellt lagområde, blir ofta just tid för information och
websida lidande. Bra då med lite draghjälp och förhoppningsvis ett stöd för att prioritera just
de bitarna.
Jag tyckte materialet var jättebra och bestämde mig för att uppdatera vår webb, men när jag
jämförde ert material med vår webbplats, blev jag glad. Insåg att vi inte behövde göra några
speciella justeringar. Vet inte om någon mer fått ta del av den hos oss.
Klockrent!
Känner ett behov att förändra vår hemsida, men vet i ärlighetens namn inte om det är
nödvändigt med ovanstående publikation.
Mycket enkel och bra. Tyvärr är det kommunens It-avdelning som inte släpper in sådant som
avviker från ordinarie hemsida. Vi är på så sätt låsta och kommer inte vidare med nyheter
som t ex er ärendemodell. Jag tänker att ni även behöver bearbeta kommunernas IT- och
webansvariga för att er modell ska kunna få genomslag i olika förvaltningar.
Positivt att det kommer publikationer av det här slaget. Behövs i vårt arbete.
Publikationen är ganska mastig att gå igenom men väldigt tydlig och bra!
Svårt komma igång då tiden inte riktigt finns. Annars jättebra.
Tid är en bristvara. Kanske man kan ta fram något som kommunerna kan använda direkt,
utan att det krävs något direkt jobb från kommunen.
Vi har fått mycket inspiration och gjort om vår hemsida. Tack, Tillväxtverket.
Vi har redan en informativ hemsida i vår kommun där det mesta finns med som ni tipsar om.
Vissa exempel är inte dom bästa.
Det vore önskvärt om den statliga myndigheten tog fram det material som ska finnas, och att
kommunerna har möjlighet att göra ev tillägg. Så att informationen blir så lika som möjligt.
2.3.2 Kommunikationsinsatser
Samordnad information PM inom Tillväxtverkets uppdrag att förenkla för företag på
kommunal nivå har spridits internt inom Tillväxtverket, till Näringsdepartementetet och till de
aktörer som deltagit i arbetet. Den elektroniska publikationen Serveringstillstånd Vad behöver
företagen veta inför en ansökan och hur kan din kommun informera på sin webbplats? har
även den spridits till dessa samt via mail direkt till alla kommuner. Båda finns även tillgängliga
på webbplatsen enkalreregler.se/kommuner. Tillväxtverket har även berättat om arbetet för
förenklingsforums styrgrupp och vid referensgruppsmöten för Tillväxtverkets kommunala
uppdrag som helhet. Information om insatsen har även getts vid kontakt och dialog med
kommuner.
2.4 Rådgivning, service och myndighetsutövning
Tillväxtverket har fortsatt sitt arbete med insatsen Rådgivning, service och
myndighetutövning.22 Enskilda företag har ofta ett behov av att få information om hur regler ska
följas. Kommuner upplever å sin sida att deras möjlighet att ge råd och mer specifik information
är begränsad. De kan uppleva att det kan finnas konflikter mellan deras rådgivningsroll och den
myndighetsutövande rollen och att det är oklart hur mycket råd de kan ge företag i deras
specifika situation.
För att avgränsa insatsen beslutades att i det första skedet fokusera på kommunal tillsyn inom
livsmedelsområdet och att genomföra insatsen som ett pilotprojekt inom det området. Syftet
22
Se bilaga 10
16
med projektet har varit att skapa tydlighet kring den kommunala tjänstemannens rådgivande
roll och att tydliggöra vad företagen kan förvänta sig.
Projektet har genomförts i samarbete med Livsmedelsverket. Eftersom projektet har fokuserat
på livsmedelstillsyn, berörs fler än de kommunala inspektörerna, det vill säga alla som arbetar
på en kontrollmyndighet. Det har varit viktigt för Livsmedelsverket att materialet vänder sig till
samtliga kontrollmyndigheter. Tillväxtverket ser det också som positivt att materialet i
slutändan kommer fler företag till gagn.
Inom ramen för projektet har tre workshopar ägt rum där representanter från relevanta
organisationer på området har deltagit. Representanter från SKL, Visita, Lantbrukarnas
Riksförbund, Linköpings universitet, miljöförvaltningarna i Göteborgs stad och Sigtuna
kommun har medverkat och bidragit med värdefull kunskap och erfarenheter. Den första
workshopen syftade till att förankra och att välja formen för projektet. Tillsammans såg gruppen
att det fanns ett behov av vägledning och att det fanns fördelar med att ta fram en broschyr som
vänder sig till företagen och en broschyr som vänder sig till kontrollmyndigheterna. Under de
andra två workshoparna diskuterades innehållet i de texter som Livsmedelsverket och
Tillväxtverket hade arbetat fram.
2.4.1 Broschyrer till kontrollmyndigheter och företag
För att förbättra mötet mellan livsmedelsföretagaren och inspektören anser Tillväxtverket att
det är viktigt att båda parterna får information om varandras roller. Tillväxtverket och
Livsmedelsverket har därför tagit fram två broschyrer, Rådgivning inom livsmedelskontrollen23
där den ena vänder sig till livsmedelsföretagarna och den andra till kontrollmyndigheterna,
däribland kommunala inspektörer. Syftet med broschyren till företagarna är att förtydliga vilken
rådgivning livsmedelsföretagare har rätt att få från sin kontrollmyndighet. Syftet med
broschyren till kontrollmyndigheterna är att förtydliga för dem att rådgivning ingår i deras
uppdrag och att ge information om hur de kan ge råd.
2.4.2 Kommunikationsinsatser
Tillväxtverket har informerat om insatsen vid referensgruppsmöten för Tillväxtverkets
kommunala uppdrag som helhet samt för förenklingsforums styrgrupp. Information om
insatsen också getts löpande på webbplatsen www.enklareregler.se/kommuner. Tillväxtverket
har även informerat om insatsen i kontakt och dialog kommuner och förstått att pilotprojektet
om livsmedelstillsyn varit efterfrågat.
Initialt kommer Tillväxtverket att sprida broschyrerna i tryckt och digitalt format till
kommundirektörer och näringslivschefer. Den digitala versionen kommer också att gå ut till alla
kommuners näringslivskontor. För att enklare kunna sprida materialet kommer Tillväxtverket
också att använda en snabbadress till www.enklareregler.se/radgivning och sociala medier.
SKL, Visita och LRF kommer att sprida broschyrerna till sina medlemmar. Därtill kommer
Tillväxtverket att skicka broschyrerna till andra branschorganisationer för spridning.
Livsmedelsverket skickar ut broschyrerna i tryckt och digitalt format till samtliga miljö- och
hälsokontor. Myndigheten kommer också att sprida det på inspektörernas forum livsteck.net.
Dessutom har informationen från broschyrerna redan tagits med i utbildningen för nya
inspektörer som Livsmedelsverket håller i.
2.4.3 Uppföljning av arbetet
Under hösten 2014 kommer en uppföljning att ske av utskicken där Tillväxtverket kommer att
fråga kommuner och företagare hur de använder materialet. Tillväxtverket hoppas även att få
använda Visitas kanaler för att utvärdera broschyren till livsmedelsföretagarna och
Livsmedelsverkets kanaler för att utvärdera broschyren till kontrollmyndigheterna.
Tillväxtverket ser värdet av att ha tagit fram produkter tillsammans med ansvarig myndighet på
området och där Tillväxtverket har stått för företagsperspektivet. Det här arbetssättet tror
Rådgivning inom livsmedelskontrollen, info 0539 och info 0546, Tillväxtverket och
Livsmedelsverket, 2014
17
23
Tillväxtverket kan tillämpas på andra områden där rådgivningsrollen behöver förtydligas. Under
arbetets gång har bland annat miljöområdet lyfts som ett annat viktigt område. Det har också
varit viktigt för Tillväxtverket att förankra arbetet hos de medverkande
branschorganisationerna. Deras medverkan har ökat kvalitén på det framtagna materialet.
2.5 Analys av undersökningen Insikt
I uppdraget ingår att analysera för arbetet relevanta undersökningar, däribland SKL:s
undersökning Insikt. I delrapporteringen från mars 2012 redogjorde Tillväxtverket för den
analys som då hade gjorts baserat på resultaten från Insikt 2011.24
I samarbete med Stockholm Business Alliance och Business Region Göteborg genomförde SKL
under 2013 för andra gången undersökningen Insikt. I undersökningen deltog 189 kommuner
och 8 förbund/gemensamma förvaltningar. Insikt genomförs som en enkätundersökning där
företag som haft ett avslutat myndighetsärende under 2012 får svara på frågor inom ett antal
myndighetsområden. De områden som undersökts är brandtillsyn, bygglov, serveringstillstånd,
miljö- och hälsoskydd och markupplåtelse. I undersökningen 2013 svarade drygt 32 000
företag. Inom varje myndighetsområde ställs frågor avseende sex serviceområden: bemötande,
effektivitet, kompetens, information, tillgänglighet och rättsäkerhet. Resultatet av
undersökningen presenterades i september 2013.
Tillväxtverket valde utifrån 2013 års undersökning och resultat att inrikta arbetet på två delar:
- En närmare analys av serviceområdet bemötande
- Intervjuer med kommuner som hamnat högt totalt i resultatet av undersökningen
2.5.1 Närmare analys av bemötande
Resultatet av Insikt från 2013 visar att bemötande är ett av de viktigaste serviceområdena för
företagen. Glädjande nog visar resultatet samtidigt att bemötande är det område som företagen
är mest nöjda med. Nästan fyra av fem kommuner får ett högt betyg för bemötandet och endast
två kommuner får underkänt.25 Även om många företagare är nöjda med bemötandet så möter
kommunen ständigt företag och det finns många saker som kan påverka hur företagen upplever
bemötandet. I arbetet med att ge företagen ett gott bemötande krävs det därför långsiktighet och
medvetenhet om att man ständigt måste jobba med frågan.
Mot denna bakgrund har Tillväxtverket undersökt området närmare. Utifrån resultaten av
Insikt gjordes ett urval av kommuner som har lyckats bra och kommuner som har lyckats
mindre bra. Med dessa kommuner genomfördes fördjupade samtal kring hur man arbetar med
bemötande av företag. De kommuner som intervjuades var Borlänge, Gotland, Hudiksvall,
Karlshamn och Trosa. Vid samtalen deltog dels tjänstemän som arbetar brett med
näringslivsfrågor och dels tjänstemän och chefer från enskilda förvaltningar som möter företag.
Syftet med samtalen var att ta del av erfarenheter, goda exempel och utmaningar vad gäller
kommuners arbete med bemötande av företag. Detta för att kunna ta fram ett stöd till
kommuner kring hur de kan arbeta med frågan och för att sprida inspiration och goda exempel.
Utöver samtalen med kommuner fördes en dialog med SKL, som delade med sig av erfarenheter
utifrån sitt arbete med frågor som handlar om hur kommuner kan utveckla arbetet med
företagskontakter och skapa ett bättre företagsklimat.
Genom samtalen med kommunerna identifierades tre centrala områden som angelägna att
arbeta med när det gäller bemötande av företag. Det handlar om förutsättningar för
tjänstemännen i deras respektive roller, arbetssätt som väljs i olika situationer och verktyg som
kan stärka tjänstemännen i deras möte med företagen. Ibland är gränserna inte helt skarpa och
områdena kan gå in i varandra, men för ett framgångsrikt arbete med bemötande är alla tre
delar viktiga att ha med.
Delrapportering Uppdrag att genomföra insatser för att förenkla för företagen på
kommunal nivå, dnr 012-2011-2501, Tillväxtverket, 2012
25 Öppna jämförelser Företagsklimat 2013, Insikt – En servicemätning av kommunernas
myndighetsutövning, Sveriges Kommuner och Landsting, 2013
18
24
Vad gäller förutsättningar är det viktigt att lyfta frågan om bemötande till en nivå där man
arbetar med förutsättningarna för den enskilde tjänstemannen att kunna ge ett bra bemötande
till företag. Det kan till exempel handla om ledningens inställning, organisation och
medarbetarskap.
Med arbetssätt menas hur kommunen väljer att arbeta. Det kan handla om hur kommunen
hanterar det direkta mötet med företagen, till exempel genom att vara tydlig, att visa intresse
och att skapa kontaktytor med företagen. Det kan också handla också om det interna arbetet, så
som dialogen mellan tjänstemän.
Ett sätt att stärka tjänstemännen i deras möte med företagen är att tillhandahålla verktyg som
kan utgöra ett stöd. Verktygen kan vara av många olika slag, till exempel kan det handla om allt
från en väl förankrad värdegrund till checklistor och mallar.
Utöver förutsättningar, arbetssätt och verktyg framkom också flera konkreta exempel på hur de
enskilda kommunerna arbetat med att förbättra bemötandet av företag. Tillväxtverkets analys
har resulterat i skriften Inte bara vara trevlig En inspirationsskrift om hur kommuner kan
arbeta med bemötande av företag.26 Skriften vänder sig till de som arbetar i en kommun och
möter företag.
2.5.2 Topplaceringar i Insikt
Inom ramen för insatsen har Tillväxtverket även tittat närmare på de kommuner som hamnade i
topp totalt i Insikt. Borlänge, Filipstad, Laxå, Nacka, Ovanåker, Piteå, Sunne, Trosa kommun
samt Solna stad rankades alla högt i undersökningen. Tillväxtverket frågade dem om varför de
deltar i undersökningen, vilka som är de främsta orsakerna till kommunens goda resultat och
om de har några tips till andra kommuner. Svaren gav flera goda exempel på hur kommuner kan
förenkla för företag och kan fungera som inspiration till andra kommuner.
Svaren presenterades på Tillväxtverkets webbplats www.enklareregler.se under rubriken ”Så
förenklar vi för företag i vår kommun”. Tillväxtverket gjorde också ett utskick till de som
arbetar med näringslivsfrågor i kommuner där man informerade om möjligheten att ta del av
hur några kommuner arbetar med att förenkla för företag.
2.5.3 Kommunikationsinsatser
Tillväxtverket har informerat om insatsen vid referensgruppsmöten för Tillväxtverkets
kommunala uppdrag. Information om insatsen har även getts vid kontakt och dialog med
kommuner. Under våren 2014 kommer Tillväxtverket att sprida skriften i tryckt form till
kommunchefer och näringslivschefer. Därutöver kommer publikationen att skickas elektroniskt
till de som arbetar med näringslivsfrågor i kommunen. Tillväxtverket ser även att utbildningen
Förenkla - helt enkelt kan vara en kanal för att sprida skriften.
Vidare kommer publikationen att spridas via Tillväxtverkets webbplats
www.enklareregler.se/kommuner och även att lyftas i enheten Regelförenklings nyhetsbrev om
förenkling för företag.
2.5.4 Uppföljning av arbetet
Tillväxtverket planerar att följa upp resultatet av insatsen under hösten 2014. Tillväxtverket
kommer då att i en elektronisk enkät fråga hur kommuner använt skriften och om de upplever
att skriften har bidragit till att företagens kontakter med kommunen har förbättrats.
3. Referensgrupp
Det ingår i uppdraget att knyta en referensgrupp till arbetet i uppdraget. I referensgruppen
ingår representanter från såväl centrala myndigheter och departement som kommuner,
länsstyrelser och näringslivsorganisationer. Syftet med referensgruppen är att den ska följa och
Inte bara vara trevlig En inspirationsskrift om hur kommuner kan arbeta med bemötande
av företag, info 0549, Tillväxtverket, 2014
19
26
ge inspel till uppdraget. De kontakter som där knyts är också viktiga för samarbeten inom
pågående och kommande insatser.
Länsstyrelsen i Kronobergs län samordnar länsstyrelsernas arbete med att förenkla för
företagen på länsnivå. Efter en överenskommelse 2012 mellan Tillväxtverket och Länsstyrelsen i
Kronobergs län så har uppdragen numera en gemensam referensgrupp eftersom inbjudna
deltagare ofta är desamma. Med en gemensam referensgrupp kan intresset att medverka öka
och ett helhetsperspektiv kring länsstyrelsernas och kommunernas förenklingsarbete uppnås.
Under perioden som delrapporten avser har Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Kronobergs län
anordnat två referensgruppsmöten, i april och december. På mötet i april deltog 15 personer
från 13 organisationer förutom representanter från Tillväxtverket och Länsstyrelsen i
Kronobergs län. En stor del av mötet ägnades åt att informera om och få synpunkter på
innehållet och resultaten från de delrapporter som lämnades till Näringsdepartementet i mars
2013. Näringsdepartementet berättade även om regeringens förenklingsarbete.
På referensgruppsmötet i december deltog 12 personer från 10 olika organisationer förutom
representanter från Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Kronobergs län. På mötet tog båda
organisationerna avstamp i vad som hänt inom uppdragen sedan det senaste
referensgruppsmötet och lyfte fram olika resultat av insatser och projekt. Tillväxtverket och
Länsstyrelsen i Kronobergs län presenterade även en idé på ett gemensamt projekt kring
handläggningstider för företag (se avsnitt 4).
Tillväxtverket har noterat att representationen från enskilda kommuner varit låg på
referensgruppsmötena. Kontakter har därför tagits med några kommuner som deltagit i insatser
inom uppdraget eller andra delar av enheten Regelförenklings arbete och flera har visat intresse
att ingå i gruppen framöver.
Nästa referensgruppsmöte kommer att äga rum i april 2014.
4. Samverkan med Länsstyrelsen i Kronobergs län
I uppdraget ingår att samverka med Länsstyrelsen i Kronobergs län i deras uppdrag att
samordna länsstyrelsernas arbete med att förenkla för företagen på länsnivå. Det är viktigt för
att utbyta erfarenheter och kunskap och samverka i gemensamma projekt och aktiviteter.
Tillväxtverket bevakar därför vad som pågår inom ramen för länsstyrelsernas
förenklingsuppdrag och har kontinuerlig kontakt med Länsstyrelsen i Kronobergs län. I
uppdraget att förenkla för företagen på kommunal nivå är det också viktigt att informera och
lyfta fram länsstyrelsernas motsvarande uppdrag på regional nivå. Här följer några exempel på
hur samverkan skett under perioden:

Genom att ha en gemensam referensgrupp för de båda uppdragen stärks samverkan.
Möjligheten att berätta om vad som pågår inom de båda uppdragen vid samma tillfälle
och ta del av gruppens synpunkter på uppdragen ger också Tillväxtverket och
länsstyrelserna nya möjligheter att själva se synergier och stärka samarbetet. Planering
och upplägg för mötena har skett gemensamt.

Länsstyrelsen i Kronobergs län medverkar i förenklingsforums styrgrupp som
representant för länsstyrelsernas förenklingsuppdrag. Länsstyrelsen i Kronobergs län
har också medverkat med representanter i förenklingsforums två arbetsgrupper. De är
en betydelsefull aktör för att bidra med kunskap och erfarenheter, finna synergier och
nya samarbeten.

I april 2013 deltog Tillväxtverket på en workshop som Länsstyrelsen i Kronobergs län
anordnade kring ett pilotprojekt i samarbete med näringslivscheferna i Kronobergs län.
Det handlade om hur kommuner och länsstyrelsen tar hand om företag som vill etablera
sig i regionen. Representanter från kommuner och länsstyrelsen fick utifrån ett fiktivt
case kring etablering diskutera hur processen går till och exempelvis vilka tillstånd och
anmälningar som behövs inom respektive organisation. Syftet var också att diskutera
vem som gör vad och hur man kommunicerar med varandra internt i kommunen och
20
länsstyrelsen och mellan varandra. Deltog gjorde, förutom näringslivschefer,
representanter från kommunernas miljö, plan och byggavdelningar. Från Länsstyrelsen
i Kronobergs län deltog landsbygdsdirektör, ansvariga för landsbygdsprogram, plan och
byggfunktionen samt miljöhandläggare.

Den 21-22 januari 2014 anordnade Länsstyrelsen i Kronobergs län ett förenklingsmöte i
Växjö. Deltog gjorde bland andra generaldirektörer och chefer från centrala
myndigheter, NNR och två andra länsstyrelser. Från Tillväxtverket deltog
generaldirektör Gunilla Nordlöf och avdelningschef Lena Rooth. På mötet diskuterades
bland annat hur myndigheter emellan kan samverka i förenklingsarbetet.
4.1 Insats kring handläggningstider för företag
Tillväxtverket har en insats kvar att genomföra inom ramen för uppdraget som handlar om
handläggningstider för företag.27 Minskade handläggningstider lyfts ofta fram av företagen som
ett viktigt område, men även vikten av att företag får information om hur hela processen ser ut
och hur lång tid det kan ta. För vissa kommunala beslut är det vanligt att det sker ett
överklagande, till exempel i plan- och byggärenden. Information om hur länge ett ärende
förväntas ta vid överklagande hos exempelvis länsstyrelsen är lika viktigt för företag som att
endast veta hur lång tid ärendet kommer att ta innan kommunen fattat beslut i ärendet. Det är
därför angeläget att instanser som överprövar kommunala beslut kan ge kommuner och företag
information om hur långa handläggningstiderna är för olika ärendetyper. På detta sätt kan
kommunen informera företag om den totala processens längd och företag kan planera sin
verksamhet bättre. För flera olika typer av ärenden äger kommunen en del av ärendet, men inte
helheten, och kan därmed genom egen effektivisering av handläggningstiden bara påverka sin
del av processen.
Länsstyrelsen i Kronobergs län tog under hösten 2013 kontakt med Tillväxtverket eftersom man
ville samarbeta kring en insats där både kommuner och länsstyrelser berörs. Utgångspunkten
var deras tidigare pilotprojekt kring strandskydd där man identifierat att företag upplever
skillnader mellan länsstyrelsers och kommuners tillämpning av lagar och regler samt
pilotprojektet kring företagsetablering (se ovan).
Tillväxtverket ville samtidigt söka samarbete med Länsstyrelsen i Kronobergs län när det gällde
kommande insats kring handläggningstider. Ett gemensamt projekt med Länsstyrelsen i
Kronobergs län och Tillväxtverket kan bidra till att kommuner och länsstyrelser får en
gemensam bild av processen och ser vad de gemensamt och var för sig kan göra för att
underlätta för företagen. I mångt och mycket handlar det om hur man kommunicerar med
varandra, något som identifierats som ett förbättringsområde i andra projekt inom ramen för
det kommunala uppdraget och även inom exempelvis Förenklingsjakten.
Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Kronoberg har diskuterat vilket område som kunde vara
intressant att undersöka närmare och har identifierat bygglov som ett sådant område.
Bygglovsprocessen berör många företag och det är också vanligt att ärenden överklagas till
länsstyrelsen. Samtidigt visar undersökningen Insikt från 2013 att företagen är minst nöjda med
myndighetsområdet bygglov. Kundnöjdheten vad gäller bygglov har minskat med fyra enheter
sedan undersökningen 2011. I Insikt får också företagen för varje område svara på frågor inom
serviceområdena bemötande, tillgänglighet, rättsäkerhet, effektivitet, kunskap och information.
Serviceområdet effektivitet, som bland annat handlar om tid och rutiner för handläggning, är
tillsammans med bemötande det område företagen anser vara viktigast för
helhetsbedömningen. Effektivitet får ett mycket högt effektmått inom just bygglov. När det
gäller bygglov är företagarna dock minst nöjda med tiden för handläggning och handläggarnas
kunskaper om företagens förutsättningar och villkor.28
Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Kronobergs län har diskuterat idén med bland andra Boverket
och också fått positiv respons när idén presenterades vid ett referensgruppsmöte för det
Se bilaga 10
Öppna jämförelser Företagsklimat 2013, Insikt – En servicemätning av kommunernas
myndighetsutövning, Sveriges Kommuner och Landsting, 2013
21
27
28
kommunala uppdraget som helhet i december 2013 där bland andra departement, centrala
myndigheter, SKL och några branschorganisationer deltog.
Insatsen beräknas påbörjas i april 2014. Två länsstyrelser samt två kommuner per län bjuds in.
Tillväxtverket kommer att utgå från Insikt vid urvalet av kommuner och välja ut kommuner som
fått bra samt mindre bra resultat vad beträffar bygglov. Tanken är att hålla två workshops per
län. Fokus kommer vara att öka förståelsens för varandras perspektiv och förutsättningar samt
att kommunerna och länsstyrelserna gemensamt får diskutera processen och identifiera
förbättringsförslag som kan förenkla för företagen. Kommunikation och bättre samordning
kommer att vara viktiga delar. Förhoppningen är att de arbetssätt/metoder som kommer fram
kan användas för andra områden.
Flera parallella initiativ och utredningar på området pågår eller har nyligen avslutats. Här kan
exempelvis nämnas Anne-Li Fiskesjös uppdrag att ta fram förslag till länsstyrelsegemensamma
processer och övriga effektiviseringsåtgärder för vissa överklagandeärenden 29 och utredningen
”Effektivare handläggning av beslut som överklagats enligt plan- och bygglagen” 30. NNR har i
ett projekt kring den kommunala regeltillämpningen också tittat närmare på bygglov, däribland
handläggning och avgifter.31
5. Goda exempel och kommunikation
Under perioden har Tillväxtverket i olika sammanhang lyft fram goda exempel från
förenklingsarbete på kommunal nivå. Flera av exemplen nedan beskrivs även under avsnitt 2 i
delrapporten.

Ett viktigt syfte med förenklingsforum är att utbyta erfarenheter kring uppdrag,
aktiviteter och projekt som har bäring på förenkling på kommunal nivå. På
förenklingsforums styrgruppsmöten har deltagande aktörer fått lyfta sådana exempel.
Det har varit ett positivt inslag som också bidragit till att goda exempel spridits bland
deltagande aktörer.

Ett resultat från arbetsgruppen inom förenklingsforum kring att förenkla för
kombinatörer på landsbygden är publikationen Från lantbrukare till butiksägare
Förenkla för kombinatörer på landsbygden32 som vänder sig främst till kommuner och
länsstyrelser och som syftar till att ge inspiration och ny kunskap. Publikationen
innehåller också exempel från två kommuner och två länsstyrelser.

Inom ramen för insatsen Samordnad information har Tillväxtverket tagit fram
publikationen Serveringstillstånd Vad behöver företagen veta inför en ansökan och
hur kan din kommun informera på sin webbplats.33 Publikationen vänder sig främst till
kommuner och innehåller även exempel från enskilda kommuner som kan tjäna som
stöd och inspiration i arbetet med att informera om serveringstillstånd på webbplatsen.

En viktig del av konferensen Förenkla – är det så enkelt? var att kommunerna fick lyfta
exempel på förenklingsåtgärder i sina kommuner och berätta om erfarenheter för
varandra. Alla exempel dokumenterades och finns tillgängliga på SKL:s hemsida via
www.enklareregler.se/kommuner.

Tillväxtverket har tittat närmare på de kommuner som hamnade i topp totalt i Insikt
2013. Borlänge, Filipstad, Laxå, Nacka, Ovanåker, Piteå, Sunne och Trosa kommun
samt Solna stad rankades alla högt i undersökningen. Kommunerna har bland annat
fått besvara en fråga kring deras tips till andra kommuner för ett framgångsrikt
29 S2012/7257/SFÖ
30 Dir
2013:53
Bygglov – handläggningstider, avgifter och tillsyn, NNR, 2013
32 Från lantbrukare till butiksägare Förenkla för kombinatörer på landsbygden, Kom 0528
Tillväxtverket, 2013
33 Serveringstillstånd Vad behöver företagen veta inför en ansökan och hur kan din kommun
informera på sin webbplats? Kom 0511, Tillväxtverket, 2013
22
31
förenklingsarbete. Svaren finns att ta del av på enklareregler.se/kommuner under
rubriken ” Så förenklar vi för företagen i vår kommun”.

Skriften Inte bara vara trevlig En inspirationsskrift om hur kommuner kan arbeta
med bemötande av företag34 baseras på erfarenheter från kommuner i deras arbete
med bemötande av företag. Här lyfts flera konkreta exempel över hur kommuner
arbetat med frågan och syftet med skriften är att kommuner kan använda den som
uppslag och hämta idéer till sitt egna arbete.

Inom ramen för insatsen Rådgivning, service och myndighetsutövning har två
broschyrer35 tagits fram inom området livsmedelstillsyn varav en bland annat har
kommunala inspektörer som målgrupp. I broschyren presenteras exempel på hur man
kan bemöta eventuella frågor som livsmedelsföretagaren har vid kontrolltillfället.

I uppdraget Förenklingsjakten förmedlas vid exempel frukostseminarier i kommuner
upplevelser från företag inom olika branscher men även exempel från hur andra
kommuner arbetar som kan tjäna som inspiration och ge nya tankar.
De externa kommunikationsaktiviteter som genomförts under perioden för att sprida
information om hela eller delar av uppdraget är främst följande:

På Tillväxtverkets webbplats www.enklareregler.se finns en särskild sida där man kan
läsa om insatserna i det kommunala uppdraget och bland annat ta del av publikationer
och andra resultat.

Enheten Regelförenkling skickar ut ett digitalt nyhetsbrev till för närvarande cirka 400
prenumeranter på bland annat departement, centrala myndigheter, kommuner och
näringslivsorganisationer. I flera nyhetsbrev under perioden har informerats om
pågående insatser inom uppdraget.

I mars 2013 deltog Tillväxtverket på SKL:s näringslivsdagar i Stockholm där SKL
informerade om aktuella projekt och händelser. Det var också en möjlighet för
Tillväxtverket att knyta kontakter med kommuner och informera om pågående insatser
inom uppdraget.

I september 2013 medverkade Tillväxtverket vid ett besök hos en lantbrukare inom
ramen för Jordbruksverkets och Lantbrukarnas Riksförbunds Förenklingsresan. Dagen
bjöd på intressanta erfarenheter och tankar och Tillväxtverket gavs även möjlighet att
reflektera och berätta lite om sitt förenklingsarbete. I mars 2014 deltog Tillväxtverket
vid Jordbruksverkets och Lantbrukarnas Riksförbunds seminarium Förenklingsresan –
från prat till resultat där arrangörerna berättade om intryck och reflektioner från
möten med lantbrukare samt presenterade en handlingsplan för det fortsatta arbetet
med att förenkla för lantbrukare som involverar flera centrala myndigheter,
länsstyrelser och SKL. Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf deltog i ett
bordssamtal kring en enklare vardag för företagen.

Tillväxtverket var i oktober 2013 inbjudna till Avesta kommun på en nätverksträff för
alla Dala-kommuners näringslivsansvariga. Tillväxtverket och SKL hade ett gemensamt
pass där man berättade om de insatser och aktiviteter som görs för att förenkla för
företag på kommunal nivå.

I november 2013 skickade Tillväxtverket ett brev till samtliga näringslivs- och
kommunchefer där man berättade om uppdraget Förenklingsjakten samt de insatser
som pågår inom ramen för det kommunala uppdraget.
Inte bara vara trevlig En inspirationsskrift om hur kommuner kan arbeta med bemötande
av företag, info 0549, Tillväxtverket, 2014
35 Rådgivning inom livsmedelskontrollen, info 0539 och info 0546, Tillväxtverket och
Livsmedelsverket, 2014
23
34

Vid referensgruppsmötena i april och december 2013 kommunicerades uppdraget till de
deltagande organisationerna. Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Kronobergs län gjorde
därefter ett gemensamt utskick av mötesanteckningar och presentationer från dagen till
samtliga inbjudna.

Den 21-22 januari 2014 anordnade Länsstyrelsen i Kronobergs län ett förenklingsmöte i
Växjö. Deltog gjorde bland andra generaldirektörer och chefer från centrala
myndigheter, NNR och två andra länsstyrelser. Från Tillväxtverket deltog
generaldirektör Gunilla Nordlöf och avdelningschef Lena Rooth. På mötet diskuterades
bland annat hur myndigheter emellan kan samverka i förenklingsarbetet.
6. Övriga reflektioner och fortsatt arbete
Tillväxtverkets uppdrag att genomföra insatser för att förenkla för företag på kommunal nivå
har pågått under snart tre års tid. I arbetet med genomförandet av insatserna har kommuner
och andra aktörer involverats och deltagit och resultaten har spridits till såväl tjänstemän och
chefer i kommuner som till andra organisationer. Det är viktigt att löpande informera om det
arbete som pågår och de publikationer, utbildningar och annat som finns att ta del av och som
kan vara ett stöd i arbetet med att förenkla för företag på kommunal nivå.
Uppdraget ska slutrapporteras i mars 2015. Tillväxtverket har sedan februari 2013 även
uppgiften att stödja och genomföra insatser som förenklar företagens myndighetskontakter på
lokal och regional nivå inskriven i sin myndighetsinstruktion. Därför är det viktigt att nu
fundera över den fortsatta inriktningen på arbetet, formerna och kanalerna. Tillväxtverket har
identifierat några källor som kommer vara viktiga för det arbetet.

Som redogjordes för i avsnitt 1 planerar Tillväxtverket att följa upp de mål som
presenteras i den här delrapporten för att bedöma huruvida Tillväxtverkets insatser
bidrar till att förenkla företagens myndighetskontakter på den kommunala nivån.
Tillväxtverket planerar vända sig till kommuner för att höra om de uppfattar att
kontakterna med kommunen påverkats positivt för deras företag på grund av
Tillväxtverkets insatser på området. Tillväxtverkets förhoppning är att målen kan
användas långsiktigt.

Många av insatserna inom uppdraget har genomförts som pilotprojekt. Det arbetssättet
har varit nödvändigt dels för att kunna gå djupare inom ett område och komma fram till
konkreta resultat, dels för att kunna involvera berörda aktörer inom valda sakområden.
Det har varit viktigt för Tillväxtverket att hitta bra samarbetsformer med exempelvis
centrala myndigheter, länsstyrelser, kommuner och näringslivsorganisationer som
möjliggör deras medverkan och engagemang. Specifika områden har valts ut i
pilotprojekten till exempel serveringstillstånd och livsmedelstillsyn, men de metoder
och reflektioner som lyfts i projekten är tänkta att tjäna som inspiration även för andra
områden. Uppföljningar av pilotprojekten kommer vara en viktig källa till huruvida det
som projekten resulterat i svarar mot målgruppernas behov och huruvida det finns
önskan om spridning och att utveckla liknande stöd och verktyg även inom andra
områden.

Det är också viktigt att nå de kommuner som inte deltagit i någon av myndighetens
insatser, eller till exempel inte medverkat i undersökningar som Insikt eller som har
medverkat i sådana undersökningar men fått ett sämre betyg. Därför vill Tillväxtverket
intervjua och träffa ett antal sådana kommuner. Tillväxtverket tror att sådana samtal
kan vara ett underlag för planering och prioritering av det fortsatta arbetet.

Som redogjorts för i tidigare delrapporteringar anser Tillväxtverket att undersökningen
Insikt är en värdefull källa för att följa utvecklingen av förenklingsarbetet i kommuner.
Resultaten i Insikt ger information om riktningen av utvecklingen och den utvecklingen
är även Tillväxtverkets insatser en del av. Eftersom en del frågor dock förändrats i
undersökningen 2013 jämfört med undersökningen 2011 bör förändringar av de olika
serviceområdena tolkas försiktigt. SKL bedömer att ett resultatlyft kommer först i den
tredje mätningen en kommun deltar det vill säga sex år efter den första
undersökningen. Som redogjorts för i avsnitt 2 har SKL redan nu dock identifierat att de
24
kommuner som genomgått utbildningen Förenkla – helt enkelt och som avslutat
utbildningen 2012 och tidigare redan nu har ett bättre resultat i undersökningen från
2013 än motsvarande från 2011 särskilt inom myndighetsområdet miljö- och hälsa och
serviceområdet bemötande. Tillväxtverket kommer fortsätta följa resultaten från Insikt.
Nästa undersökning görs 2015. Det pågår även ett utvecklingsarbete om Insikt som
handlar om att framöver löpande kunna följa resultaten.

En annan undersökning som kan innehålla underlag är Tillväxtverkets Företagens
villkor och verklighet 2014. Resultaten beräknas vara klara i oktober 2014.

Under 2014 avslutas Förenklingsjakten där Tillväxtverket intervjuat företagare inom
fyra regeltunga branscher i ett antal kommuner. Det finns erfarenheter och kunskaper
från det uppdraget som är värdefullt ta med sig för det fortsatta förenklingsarbetet på
den kommunala nivån.

Tillväxtverket har även genomfört seminarier i kommuner för att informera om
möjligheterna för fler små och medelstora företag att delta i offentlig upphandling.
Seminarierna har riktat sig både till företag, upphandlare, beställare samt beslutsfattare
inom kommunen. Tillväxtverket har anordnat dessa seminarier tillsammans med
Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet, SKL och värdkommunerna som besökts.
Även från dessa seminarier finns erfarenheter att ta med i det fortsatta arbetet.

Även länsstyrelsernas uppdrag att förenkla för företag på länsnivå och de aktiviteter
som där genomförs, kan vara en betydelsefull källa.
Tillväxtverket vill avslutningsvis peka på några aspekter som identifierats i genomförandet av
uppdraget och som också har betydelse för det fortsatta arbetet. De är aspekter som också lyfts i
tidigare delrapporteringar och i andra sammanhang

Insatserna i uppdraget bedrivs i nära samverkan med bland annat andra centrala
myndigheter, kommuner och näringslivsorganisationer. Tillväxtverket är beroende av
sådan samverkan i genomförandet av insatserna och anser att den fungerat väl och att
de aktörer som involverats bidragit med stort engagemang. En utmaning är dock att
främst de centrala myndigheterna inte har ett specifikt uppdrag att medverka i
Tillväxtverkets kommunala uppdrag. De måste väga tid och resurser för att medverka i
insatserna mot sin övriga kärnverksamhet.

Tillväxtverkets roll gentemot kommunerna är att driva på och utveckla
förenklingsarbetet och erbjuda olika stöd och verktyg. Det är en viktig och som
Tillväxtverket förstått det, uppskattad roll. I mötet med kommuner har det upplevts
positivt att Tillväxtverket visar intresse för kommunernas förenklingsarbete och är
lyhörda för deras behov. Samtidigt måste man ha i beaktande att Tillväxtverket inte kan
driva arbetet så långt att det faktiskt genomförs förenklingsåtgärder i kommunerna. Det
påverkar också uppföljningen av det arbete som görs.

Genom sitt arbete ser Tillväxtverket att det tydliggjort och medvetandegjort betydelsen
av alla nivåer i regelgivningskedjan för att förenkla kontakten mellan kommun och
företag. Den flernivå-samverkan i form av till exempel mötesplatser har varit värdefull
och viktig i arbetet med att förenkla för företag.

Den dialog som förts inom ramen för uppdragets insatser har varit väldigt betydelsefull
och är ett viktigt resultat i genomförandet av uppdraget. Tillväxtverket har både skapat
mötesplatser för sådan dialog mellan olika aktörer men ser även att man bidragit till att
sätta igång en dialog till exempel mellan olika förvaltningar i en kommun som deltar vid
samma möte och som kanske annars inte hade kommit till stånd.
25