Transcript Vi jobbar smartare

Fiffigga kuddar för pplockande händer
Tidningenbb!
om ditt jo
een
n ttidning
i ni
id
n ng
n fför
örr aalla
lllla me
m
medarbetare
daarb
d
rbet
etar
et
aree i at
ar
aattendo
tend
te
ndo
nd
o
˜ sid 16
nr 4 ˜ de
nr
december
d
dece
ece
cemb
m eerr 22013
mb
013
01
013
God jul
och gott nyrtt
år önska
redaktionen
Vi jobbar smartare
med Lean
Så här fick Stephanie och Nathalie
på Attendo Ängabogården
inspiration till nya arbetssätt. sid 13
en tidning från attendo
om att LÄMNA BORT en anhörig sid 6
nya hemsidan är klar! sid4
hur många BACILLER ryms
under en LÅNG NAGEL? sid 10
porträttet
Neyla
Laiton
vårddjuret
Busiga kattungen Zimba
sid 20
sid 3
marknad
Hushållsnära
tjänster
växer
attityd
nr4
sid 12
korsord ˜ sid 17
landet runt ˜ sid 18
fråga attendo ˜ sid 19
december 2013
˜ receptet
19 1
˜ sid ˜
ledare
aktuellt
”Vi håller alla dörrar öppna”
År 2013 lider mot sitt slut och jag tycker att det
God jul och ett riktigt
gott nytt år!
Ammy Wehlin
vd Attendo
Attityd är en tidning till alla
medarbetare i Attendo och ges
ut fyra gånger om året.
Kontakta oss gärna med tips
och synpunkter!
besöksadress: Vendevägen 85 b
postadress: Attityd,
Box 715, se-182 17 Danderyd
e-post: [email protected]
telefon: +46-8-586 252 00
Tidningen om
ditt jobb!
T
ansvarig utgivare:
omslag: Stephanie Karoki och Nathalie Friman på Attendo Ängbogården.
Läs mer på sid 13–15. Foto: Anna Rehnberg
Tar
T
ar eg
ar
eegenkontrollerna
gen
ge
nko
nk
kontro
roller
ern
na ttid
na
id
d fr
ffrån
råån
ån br
brukarna?
b
ru
uka
uk
karna?
a?
en tidning för alla medarbetare i attendo
˜
sid 119
9
˜ sid
nr 2 ˜ juni 2012
Anette och
h Tina g
gerr missbr
missbrukar
kare
ett tryggt hem på ålderns höst
sid 6
korsord sid 17
˜
fråga attendo sid 19
˜
receptet sid 19
˜
attityd nr 2
1
porträttet
˜ juni 2012sid
˜ ˜ 20
120515 Attityd 2012_2_v4.indd
Källa:
Statistiska
Centralbyrån
1
som i transperans
Betyder genomskinlighet och kommer av latinets trans,
”genom” och parere, ”visa sig” eller ”uppenbaras”.
Attendos ambition är att vara så transparenta som
möjligt och tydligt visa hur företaget arbetar, inte minst
med kvalitetsarbetet.
O
F OT
: IST
OCK
PHO
TO
Små medel till
missbruksvården
Bättre vård till
sjuka äldre
● I början av oktober
Margareta Nyström
redaktör: Charlotte Dimming
produktion: jg Communication
projektledare: Annika Wickman
layout: jg Communication
tryck: nrs, Huskvarna 2013
Texterna får användas om källan
anges. För mångfaldigande av bildmaterial behövs särskilt tillstånd.
● Attityd
kom på
silverplats
i Svenska
Publishing- Respekt i vardagen
Priset i
kategorin
interntidningar.
Det var
mycket liten marginal till
guldet.
– Vi är jätteglada för
priset, som visar att vi
är på rätt väg med vår
tidning, säger Charlotte
Dimming, informationschef i Attendo.
● I Statistiska Centralbyråns årliga rapport “Finansiärer
och utförare inom vård, skola och omsorg” konstateras att
både vinstdriven och ideell verksamhet växer, och att
privatanställda har bättre utbildning och högre lön.
Inom omsorgsbranschen var de privatanställdas
löner 1,7 procent högre jämfört med offentlig sektor.
29 procent av de anställda i
privata omsorgsföretag hade
eftergymnasial utbildning, mot 26
procent i den
kommunala
omsorgen. ●
FOTO: ISTOCKPHOTO
på det hela taget har varit ett bra år. Vi har haft ett
stort fokus på våra verksamheter i egen regi, det vill
säga enheter där vi även ansvarar för fastigheten där
verksamheten bedrivs. Alla regioner är engagerade i
de nya byggnationerna. Attendo i Danmark har tagit
ett stort kliv framåt, och där har vi många spännande
projekt på gång vilket känns väldigt roligt.
Året har präglats av en mediedebatt om att huruvida vinster ska vara tillåtna i välfärdsbranschen eller
inte. Det är märkligt att det är vinst och ägarfrågan
som är huvudfokus när kvalitetsfrågan borde vara
det. Under nästa år blir detta säkert den viktigaste
valfrågan och vi på Attendo kommer att stå upp för
det vi tror på och vi bjuder gärna in alla politiker som
vill komma och se hur vi arbetar.
På sidan 13 kan du läsa om Attendo Ängabogården,
som med hjälp av Lean jobbar med att förbättra sina
arbetsprocesser. Det är verkligen ett inspirerande
reportage som handlar om att borra sig ner på djupet
och hitta smarta lösningar på problem. Även Attendos
ledningsgrupp har börjat arbeta med Lean. För min
egen del har det varit en riktig ögonöppnare och vi tar
oss mer tid till reflektion vilket jag tror är fruktbart.
Jag blev väldigt tagen av intervjun med Hjördis
Nelson, vars man Harry flyttat in på Kampementets
demensboende. Den fick mig att tänka på vad viktigt
det är att vi aldrig glömmer bort närstående och den
oro som många av dem bär på. Om vi är lyhörda i
kontakten med närstående och förklarar hur vi arbetar
tror jag att vi kan undvika många
missförstånd. Läs Hjördis
öppenhjärtiga berättelse på sida 6.
Jag vill avsluta med att tacka
var och en av alla er fantastiska
medarbetare för ett fint jobb under
året. Det riktigt sjuder av engagemang och aktiviteter
på enheterna. Jag hoppas
att alla hittar sin egen
julefrid så småningom.
Högre lön i privata
Attityd
vårdföretag enligt SCB tog silver
presenterade Socialstyrelsen sina satsningar
för att förbättra vården
och omsorgen för de
mest sjuka äldre. Det
handlar bland annat om
utvecklade nationella
riktlinjer och underlag
för statistikinsamling,
öppna jämförelser och
utbildningar. Nu ska
riktlinjerna kompletteras med en vägledning
som ger stöd i hur rekommendationerna kan
användas när en patient
har flera sjukdomar.
– Behandling av äldre
sköra personer med flera
diagnoser kräver särskilda hänsynstaganden.
Här kan personalen
behöva stöd när de ska
fatta komplexa beslut, säger Gert Alaby
äldresamordnare vid
Socialstyrelsen. ●
● Av kommunernas
totala kostnader används
i genomsnitt 1 procent till
missbruks- och beroendevården, 2 procent till
ekonomiskt bistånd och
3 procent till barn- och
ungdomsvården. Det
visar de kostnadsmått
inom socialtjänstens
verksamheter som
Socialstyrelsen nyligen
presenterade.
– De är låga siffror och
kommuner kan behöva se
över sina prioriteringar
för att säkerställa att utsatta grupper får det stöd
de behöver, säger Matilda
Hansson, utredare på
Socialstyrelsen. ●
välkomna till det nya jobbet! Här längst ner på sidorna publicerar vi namnen på er som är nyanställda, eller som fått en ny befattning, under perioden 18/9 2013–21/11 2013.
Agneta Aulin • Alicia Håkansson • Amanda Breden Jonsson • Amanda Saiti • Amel Ghalib • Amra Kirzanovic • Ann-Christin Karlsson • Ann-Christin Muller • Ann-Christin Sandberg • Ann-Mari Persson • Ann-Sofie Lorin • Anna Jonsson
2 ˜ attityd nr 4 ˜ december 2013
en tidning från attendo
ning gjord av Help Age
International, Global Age
Watch Index, kommer
Sverige på första plats
när man jämför de äldres
levnadsvillkor.
Help Age International
har tittat på de äldres
livskvalitet och levnadsvillkor utifrån 13 olika
parametrar och jämfört
NY VÄGLEDNING OM PARBOENDE
Sedan förra numret av Attityd
har Attendo vunnit följande
upphandlingar. Mer information om de enskilda upphandlingarna finns på intranätet.
äldreomsorg
Västerås, första spadtaget
i egen regi Attendo Önsta
Gryta
Linköping, servicebostäder
Ryd och Mårdgårdsgatan
(entreprenad)
Greve, hemtjänst
(entreprenad)
Norrtälje S, första spadtaget
vårdboende i egen regi
lss
Staffanstorp, gruppboende
(entreprenad)
Nacka, daglig verksamhet
(utökning)
Gävle, första spadtaget
gruppboende i egen regi
Södertälje, första spadtaget
gruppboende i egen regi
Waxholm, gruppboende
(entreprenad)
Linköping, gruppboenden
Hunnebergsgården, Aspen
och Gottfridsberg (entreprenad)
iof
Örebro, Rewith utredning och familjehemsvård
(förvärv)
Välkomna, nya medarbetare!
Ni hittar era namn längst ned
på sidorna 2–14.
Nu blir det lättare att veta vad
som gäller kring parboenden.
● Äldre personer har rätt
att bo tillsammans i ett
äldreboende även om bara
en av dem har behov av
ett sådant boende.
Socialstyrelsen ger nu
ut vägledningen Rätten
att fortsätta bo tillsammans i ett äldreboende,
som ska hjälpa handläggare och enhetschefer
att hantera så kallat
parboende.
Vägledningen tar
bland annat upp regler
för ansökningar, utredningar och beslut, vad
som gäller för den medboende samt avgifter.
Källa: Socialstyrelsen. ●
vårddjuret ˜ busiga zimba
Liten kisse väcker stora känslor
● I september flyttade
kattungen Zimba in på
Attendo Brogårdens
äldreboende i Lindome
utanför Göteborg. Det är
en glad och sällskaplig
liten rackare som varje
morgon går med personalen och väcker brukarna
och är med och donar med
det mesta.
Biträdande verksamhetschefen Caroline
Forsell berättar att Zimba
är där brukarna är.
– Sitter de i soffan
så sitter han där också.
Många av brukarna har
haft gårdar i trakten och
FOTO: CAROLINE FORSELL
Enskede-Årsta-Vantör, sex
gruppboenden (entreprenad)
… Gunnar Bjursell,
professor emeritus vid
Karolinska institutet
och redaktör för sajten
”Den kulturella
hjärnan.”
Äldre har det bra i Sverige.
FOTO: ISTOCKPHOTO
nya kontrakt
statistik från ett 90-tal
länder i världen. Uppgifterna kommer från
bland annat flera olika
FN-organ, Världsbanken
och Världshälsoorganisationen WHO.
Det är första gången
som en sådan här ranking
görs. På andra plats kommer Norge och trea är
Tyskland. ●
Katten Zimba.
är vana vid djur. Zimba
väcker så många minnen
hos brukarna och de gillar
honom skarpt, säger hon.
Brukare och personal
hallå där
FOTO: JAN-OLOF YXELL
● I en unik världsrank-
FOTO: ISTOCKPHOTO
Sveriges är bäst
för äldre
hjälps åt att uppfostra
Zimba, som inte riktigt
har lärt sig vilka regler
som gäller på enheten.
Än så länge håller han sig
inomhus, men så småningom ska han få gå ut.
Brogården ligger naturskönt och omgivningarna
är trygga.
– Alla är väldigt engagerade i Zimba, men vi
har varit noga med att poängtera att om man inte
vill ha honom i sitt rum
eller nära så ska man säga
till. Men än så länge är
han välkommen var han
än sticker in nosen. ●
Vad händer i våra
kroppar när vi sjunger
och dansar?
– Kultur har direkta
biologiska effekter.
Musiken kan försätta dig i
ett melankoliskt tillstånd,
eller euforiskt. Kulturen
får oss också att glömma
vardagsbekymmer och
ångest för en stund.
Vilken betydelse har
sångstunder på äldreboenden?
– En stor betydelse skulle
jag säga. Hjärnan formas
hela tiden och det går
att komma tillbaka om
man håller igång. Kultur
är aktiverande och dessutom smärtlindrande
och minnena kommer
tillbaka. Man kan skjuta
upp demensen genom
att stimulera hjärnan. Ät
bra mat, dansa, lyssna på
musik och lös sudoku så
håller du dig pigg längre.
Vad händer när äldre
dansar?
– De får snabbt en bättre
balans. Fallolyckorna
minskar och med tanke
på att ett benbrott på en
äldre person kan kosta
samhället upp till en
miljon kronor är det en
bra investering. Fysisk
aktivitet ger också en
starkare benstomme
och dessutom kan man
dra ner på laxermedlet.
Och tänk på den glädje
som finns i att dansa till
lustfylld musik med en
trevlig partner!
Är det tillräckligt med
kulturella inslag inom
äldreomsorgen?
– Nej, absolut inte. Men
det finns mängder av
goda exempel.
intervju
annika wickman
Anne Möller • Anne Strömsten • Anneli Björklund • Anneli Öhrn • Annelise Sahl • Annica Ljungberg • Annika Andersson • Annika Nilsson • Annika Petersson • Ashraf Tawfik • Azra Topalovic • Barankica Velickovska • Barbara
Jedrysiak • Barbro Ericsson • Beatrice Jackson • Bengt Malmberg • Bengt Torbjörnsson • Birthe Merkland • Björn Lindström • Britt-Marie Danielsson • Camilla Berglund • Camilla Wachner • Carina Eriksson • Carola Andersson
en tidning från attendo
attityd nr4 ˜ december 2013 ˜ 3
fokus ˜ hemsidan
100 redaktörer rattar
Bättre anpassad till brukare och närstående genom personliga
och aktuella enhetssidor. Så är Attendos nya hemsida.
text johan kvickström ˜ foto anna håkansson
anken med den nya hemsidan är att
det ska vara lätt att hitta rätt i den
och att innehållet ska vara relevant. Tidigare har hemsidan varit
centralt administrerad men genom
närmare 100 lokala webbredaktörer
som ansvarar för 300 unika enhetssidor, och som är ”närmare” verksamheten,
är innehållet nu mer relevant och närmare
vardagen för brukare och närstående. Det är
själva strategin, menar Charlotte Dimming,
Attendos informationschef:
– Enheterna står i fokus och genom att låta
lokala redaktörer lägga upp text och bilder
tror vi att sidorna blir personligare och mer relevanta
för potentiella brukare såväl
som för närstående. Det kan
till exempel handla om vilka
aktiviteter som har lagts upp
i bilddagboken, citat från
Charlotte
medarbetare eller veckans
Dimming
matsedel.
En viktig aspekt av den nya hemsidan är
transparensen, både när det handlar om
Attendos organisation och mål och när det
gäller verksamheten. Som ett led i detta läggs
en kvalitetstermometer upp på varje enhetsida. Den som är inne på en viss enhetssida
kan skapa sig en bild av verksamheten, dels
genom texter och bilder och dels utifrån det
resultat som verksamheten har. Detta tankas
in automatiskt kvartalsvis och visar hur kvaliteten ser ut i verksamheten.
– Även om inte värdet på kvalitetstermometern säger allt så ger det tillsammans med bilder, medarbetarcitat och texter
en översikt av verksamheten, säger Charlotte
Dimming.
Just bilder har en väldigt framträdande och
viktig funktion på enhetssidorna.
– Bilder säger som bekant mer än ord och
det har vi tagit fasta på. Det ska helst vara
unika bilder från verksamheten men om
det är svårt att få fram kan vi använda oss av
genrebilder som beskriver verksamhetens
inriktning, säger Charlotte Dimming.
Anki Palm är biträdande verksamhetschef
vid Attendo Fristads servicehus i Spånga och
nu även redaktör i regionen tillsammans med
Birgitta Ström, verksamhetschef vid Attendo
Kista vård- och omsorgsboende. Nyligen
genomgick de en halvdags utbildning för att
Anki Palm på Attendo Fristads servicehus
i Spånga utanför Stockholm är en av de
nya redaktörerna som lägger upp nyheter
och aktiviteter på den nya hemsidan.
lära sig mer om webbpublicering.
– Utbildningen var bra men den hade gärna
fått vara lite längre, så att man hade hunnit
ställa fler frågor. Men annars tycker jag att
vi fick lära oss det som var viktigt. Jag har
aldrig gjort det här förut, men jag är väldigt
intresserad och tycker inte minst att det ska
bli jättekul att få beskriva hur vi har det här
på Attendo Fristad, säger hon.
Redaktörsjobbet är inte tänkt att ta alltför
mycket tid i anspråk. Det som har tagit tid
har i stället varit att fylla på med all basinformation.
– Jag kommer att uppdatera varannan
vecka eller så. Om vi har lagt ut bilder från en
aktivitet kan det bara ligga kvar 2–3 veckor
innan det fylls på med mer nytt. Och när vi
ska ha loppmarknad kan vi bara annonsera
om det så länge det är aktuellt, säger hon.
Hon tror att den nya hemsidan kommer att
fungera bra.
– Vi kommer att fylla på med information
hela tiden om vad som händer på enheterna.
Det ska bli rörligt och livfullt, samtidigt som
en massa viktig basfakta kommer finnas som
grund, säger Anki Palm. ●
Carolina Werling • Catrin Kolsrud • Cecilia Granquist • Cecilia Rosendahl • Cecilia Weberg • Charlotta Åkesson • Charlotte Anderberg • Charlotte Simón • Christel Hansson • Christina Bredén • Christine Ivarsson • Christine
Leontini • Dadad Pintor-Franco • Darko Kolicic • Diana Popanicic • Dina Mamo • Dominika Kostanjevec • Edit Jevrem • Emelie Pedersen • Emelie Solem • Emina Jönsson • Emma Andreasson • Emma Hrabaciko • Emma Jensen
4 ˜ attityd nr 4 ˜ december 2013
en tidning från attendo
ar nya hemsidan
På den nya hemsidan finns betydligt mer enhetsspecifik information,
som till exempel medarbetarcitat, aktiviteter och kvalitetstermometer
för varje enhet. För brukare och närstående blir det nu lättare att
bilda sig en uppfattning om verksamhetens innehåll.
Emma Nilsson • Eva Björk • Eva Jinnemo • Eva Nilsson • Eva Persson • Eva Britt Norr • Eva-Britt Maritz Johansson • Ewa Wojgienica • Fahrije Krasiniqi • Fatmire Krasniqi • Fredrik Leastander • Gull-Britt Andersson • Hannah
Klasson • Heidi Johansson • Helene Nilsson • Helvi Frengen • Ibitsam Bsoul • Ida Ravander • Inger Karlsson • Inger-Lena Lundquist • Ingrid Löfstedt • Intisar Alam A-Huda • Irene Josefsson • James Ladou •Janet Berntsson
en tidning från attendo
attityd nr4 ˜ december 2013 ˜ 5
personligt ˜ att förlora sin vän
skilj
6 ˜ attityd nr 4 ˜ december 2013
en tidning från attendo
När livet
ljer oss åt
Hjördis och Harry levde ett aktivt liv, med resor
och många vänner.
De träffades i en sorgegrupp för 15 år sedan.
Hon nybliven änka, han änkling. De grät
tillsammans – och kärlek uppstod. Nu har Harry
flyttat in på en demensavdelning på Attendo
Kampementet. Och Hjördis är där varje dag.
text annika wickman
foto ellinor collin
tt se sin partner eller förälder glida
in i en demenssjukdom är svårt.
Att vara den som säger att ”nu
går inte det här längre, du måste
flytta till ett särskilt boende”. För
Hjördis Nelson, 81, var det en av de
värsta dagarna i hennes liv då hon förstod att hennes
älskade Harry inte skulle komma hem igen.
Vi träffar Hjördis i hennes hemtrevliga våning
på Valhallavägen i Stockholm. Över en kopp kaffe
berättar hon om hur hon och Harry träffades i en
sorgegrupp, anordnad av Oskars församling som
stöd åt män och kvinnor som förlorat en anhörig.
Hjördis hade då förlorat sin make, Harry hade mist
sin hustru.
– Prästen pratade mycket om att våga tänka
framåt och att vara öppen för nya relationer, berättar
Hjördis.
Efter en tid tyckte hon att det var dags att de
gjorde något annat än att gråta, så hon bjöd hem
Hjördis Nelson bor nu ensam i
våningen sedan hennes älskade
Harry flyttade till ett demensboende.
Men det gäller att se framåt och leva
vidare resonerar hon.
en tidning från attendo
hjördis råd till alla som
jobbar inom äldreomsorgen:
Ha fantasi och var inte rädda för att förändra invanda
rutiner. Det kan ju bli bättre! Tänk också att det
kunde vara din mormor eller farfar som du ska ta
hand om.
attityd nr4 ˜ december 2013 ˜ 7
personligt ˜ att förlora sin vän
snabbt. Dagen efter flyttade Harry dit.
– Harry blir förstås inte bättre i sin sjukdom, men han har funnit sig tillrätta och mår
förhållandevis bra. När jag går därifrån är jag
inte ledsen, utan känner mig trygg med att
han är i goda händer.
Hjördis är en mycket engagerad närstående. Hon är med i demensförbundet, går på föreläsningar och närståendeträffar och är även
ledamot i stadsdelsnämndens förtroenderåd.
Där träffar hon politiker och tjänstemän och
har möjlighet att diskutera äldreomsorg.
– Eftersom jag är på Kampementet varje
dag ser jag vad som fungerar bra och vad som
kan göras på ett bättre sätt. Jag tvekar inte
att komma med förslag på förbättringar. Jag
tror att det uppskattas av många i personalen,
men kanske inte av alla.
Hon har stort förtroende för Harrys kontaktperson Abbe, eller Mohammed Osman
Adulwhab som han heter.
Hjördis Nelson tillbringar mycket tid på Kampementet och ser
hur verksamheten fungerar. Hon kommer ofta med önskemål
och tips till boendet på sådant hon tycker kan förbättras.
hela gruppen till sig.
–Vi kände varandra vid det här laget och
hade en väldigt trevlig kväll. En av damerna
frågade om någon skulle vilja följa med henne på en semesterresa till Spanien kommande
vinter, och åtta av oss åkte iväg. Man kan säga
att sorgegruppen blev en glädjegrupp. Vi
valde livet.
I det trevliga umgänget var det inte bara
Hjördis och Harry som fann varandra, utan
även ett annat par. Gruppen träffas fortfarande och har utökats med nya vänner och består
nu av 16 personer.
– Jag och Harry vigdes av prästen som
hållit i sorgegruppen och alla var förstås med.
Harry är en fantastisk människa, lugn och
god. Jag bruka säga att han är en av de sista
gentlemännen.
De kommande åren reste Harry och Hjördis
mycket, de gick på konserter och träffade
sina vänner. Hjördis två barn var glada för att
deras mor hittat glädje i livet igen.
Men år 2011 kom Harrys sjukdom smygande. Det läkarna först trodde var Parkinson
visade sig vara en demenssjukdom, Lewykroppsdemens.
– Harrys ansikte blev utrycklöst och han
svängde inte längre med armarna när han
gick. De hängde rakt ner. Att berätta för
honom att han inte fick köra bil längre var
väldigt svårt, berättar Hjördis.
I december 2012 fick Harry en akut urinvägsinfektion och blev mycket sjuk. Han kom
hem från sjukhuset efter en tid och fick hjälp
från hemtjänsten. Men det fungerade inte.
– Sjukdomen förändrade Harry. Han
pratade gallimatias och blev aggressiv, till och
med våldsam. Jag fick aldrig sova, kunde inte
gå ut, och till slut var det hemtjänstpersonalen som sade att nu får det vara nog. Jag var
helt slut.
Snabbt ordnades ett korttidsboende till
Harry, och det var då Hjördis förstod att
han inte skulle kunna bo hemma mer. Hon
översköljdes av sorg, ringde biståndsbedömaren för att få hjälp och frågade om Harry
kunde komma till Kampementet, som ligger
på promenadavstånd. Sådant kan man inte
välja, fick hon till svar. Det är så fullt överallt.
Hjördis var förtvivlad.
– En söndag bad jag att få följa med en
god vän när han besökte sin fru som bodde
på Kampementet. Jag ville se hur det var där.
I ett rum arbetade verksamhetschefen Taru
Ylikylä. Får jag prata med dig, frågade jag.
Kom in, sa hon. Och jag satte mig och grät i
hennes rum.
Hjördis beskrev situationen och frågade om
det möjligen fanns ett ledigt rum. Javisst, sa
Taru, det finns tre. Lättad ringde Hjördis till
biståndsbedömaren dagen efter och sa att hon
hade fixat ett boende till Harry. Så går det inte
till, fick hon till svar. Det är kö till Kampementet. Hjördis bad att få veta hur lång kön
var och fick till svar att det var två personer.
Vilken tur att de har tre rum då, sa Hjördis
– Han är väldigt empatisk och professionell. Häromdagen när Harry var orolig och
ideligen skulle resa sig upp sa jag åt honom
”sitt still”. Då kom Abbe och sa: ”Säg inte sitt
still. När Harry gör så där vill han något.” Ett
sådant råd uppskattar jag. Det visar att Harry
har människor omkring sig som bryr sig om
honom och som försöker förstå hans behov.
Hjördis säger att man även måste se på
situationen med humor. En av damerna på
enheten har till exempel förälskat sig lite i
Harry, och när Hjördis kommer sitter hon
ofta och klappar honom på kinden.
– Då klappar jag Harry på andra kinden,
säger Hjördis och skrattar.
I somras vågade hon åka iväg en vecka till
Spanien med en väninna. Sedan var hon en
vecka på Gotland och besökte sin dotter med
familj. Hela tiden fanns en oro för att Harry
skulle sakna henne.
– Demensföreningen har många intressanta föredrag, och där har jag lärt mig att
ingenting blir bättre för att man har skuldkänslor för att man vågar göra egna saker.
Man ska älska varandra till livet skiljer en
åt, inte döden. Livet förändras hela tiden,
och den som är kvar måste fortsätta leva. Jag
behöver få in ny energi för att kunna vara ett
bra stöd för Harry. ●
fakta lewykroppsdemens
En demenssjukdom som har likheter med
Parkinsons sjukdom. 2–20 procent av
samtliga demensfall är lewykroppsdemens.
Typiska drag är synhallucinationer och nedsatt
uppmärksamhetsgrad och trötthet. Minnesstörningar förekommer men är inte lika
framträdande som vid Alzheimers sjukdom.
Sjukdomen börjar ofta med störd drömsömn
– personen ropar och fäktas när han drömmer
flera år innan andra symptom visar sig. Ett
annat särdrag för Lewykroppsdemens är stela
muskler och långsamma hasande rörelser.
Källa: Svenskt Demenscentrum
Jasminka Cehajic • Jenny Engdahl • Jenny Nilsson • Jenny Persson • Jenny Sandberg • Jesper Sjöling • Jessica Hagberg • Jessica Larsson • Jessica Lindgren • Johan Franzen • Johan Nilsson • Johanna Jonsson • Johanna Larsson • Johanna
Lind • Jolanta Jesionowska • Jonna Lohmander • Jonna Persson • Kamaran Rasoul • Karin Jönsson • Katarina Offerlind • Kent Carlsson • Kerstin Liljemark • Kerstin Nordström Gustavsson • Kerstin Svensson • Khatereh Rahmati
8 ˜ attityd nr 4 ˜ december 2013
en tidning från attendo
Hana Djapo, sjuksköterska, och Taru Ylikylä,
vc på Attento Kampementet, ser till att de
närstående känner sig trygga med boendet.
”Närstående är en resurs”
Att betrakta närstående som individer och inte som grupp är
något man strävar efter på Attendo Kampementet i Stockholm.
text annika wickman ˜ foto ellinor collin
lla relationer är unika och
vi måste ha en stor respekt
för att det finns en mängd
olika känslor såsom sorg,
oro, lättnad och skuldkänslor, säger Taru Ylikylä,
verksamhetschef på Attendo Kampementet.
Det var hon som var Hjördis Nelsons första
kontakt med Kampementet den där ödesdigra söndagen, ett oväntat men bra möte,
tycker Taru.
– Det var ju tur att jag var här när Hjördis
värld skakade och hon var i desperat behov
av hjälp.
När närstående kommer till Kampementet
har de många frågor och ibland förs långa
samtal där de närstående vill beskriva sin livspartner, vän eller familjemedlem. Ibland har
de ångest; gör jag rätt, är detta rätt boende,
finns det något bättre ställe?
Vid första kontakten med Kampementet
visar personalen runt den närstående och
ibland även den äldre som ska flytta in. De
får se den lediga lägenheten och de allmänna
utrymmena. De får också broschyrer om
Kampementet och någon ur personalen sätter
sig ned tillsammans med den närstående och
samtalar. När en äldre person har bestämt sig
för att flytta in görs hembesök. Vid dessa kan
personalen även träffa närstående och påbörja
en relation.
Närstående har olika behov av stöd och den
som är bäst lämpad ur personalen att svara
på de olika frågorna hjälper till att ge så bra
information och hjälp som möjligt. Det är
viktigt att det hela tiden finns en öppen kanal
mellan personalen och närstående tycker
Taru Ylikylä och Hanna Djapu.
– Information om den boende kan ges
spontant av omvårdnadspersonalen under besöken och kan handla om hur den boende har
haft det under dagen, eller av sjuksköterskan
som informerar om exempelvis förändringar
hos den boende, säger Hanna Djapo och
fortsätter:
– Att ta reda på vad den närstående har för
funderingar och förväntningar är centralt i
kontakten.
Kampementet har regelbundet träffar där
närstående får möjlighet att träffa andra i
samma situation och dela sina erfarenheter.
På Kampementet har man också arrangerat
föreläsningar för närstående.
Att närståendes besöksfrekvens varierar är
naturligt. Det finns närstående som besöker
sin make/maka dagligen. Hjördis Nelson
är en av dem. Andra har inte möjlighet att
komma lika ofta, många bor exempelvis på
annan ort.
– Då är exempelvis Skype en fantastisk
möjlighet för att kommunicera med sin anhörig som bor här, konstaterar Taru.
Många närstående är engagerade i Kampementet, vilket är både Taru och Hanna tycker
är positivt.
– Vi ser närstående som en resurs och
konstruktiv kritik är alltid bra. Det är inte
realistiskt att tro att alla kan vara nöjda med
allt. Vi förstår att det är svårt att lämna bort en
människa som man älskar, avslutar Taru. ●
Kristin Fjällström • Laila Jochumsen • Latifa Khamou • Latifa Madani • Lena Back Rönnögård • Lennart Hansson • Lennart Lindblad • Linda Engstrand • Linda Johansson • Lisbeth Andersson • Lise-Lott Jansson • Liselotte
Hadmark • Lotta Widesjö • Louise Persson • Louise Ringdahl Svensson • Lousie Friberg • Luan Latifi • Madelaine Meltzer • Magdalena Bergquist • Magnus Linderos • Magnus Olovsson • Maha Hachem • Malin Wendin
en tidning från attendo
attityd nr4 ˜ december 2013 ˜ 9
xxxx ˜ xxxxxxxxx
Hur många baciller finn
Händerna är bacillernas paradis. Här finns många finfina
gömställen där de gärna ligger och gror. Men med hjälp
av en bättre handhygien är det faktiskt ganska enkelt att
minska smittspridningen inom vård och omsorg.
text annika wickman
nder naglarna, klockan
och ringarna trivs bakterierna. Här växer bacillerna till sig innan de tar sig
vidare till nästa ställe. Det
sägs att det under en ring
ryms lika många bakterier som
antalet invånare i Europa.
Inga Zetterqvist är hygiensjuksköterska på Smittskyddsinstitutet, SMI. Hon betonar
vikten av att ha kortärmad
arbetsdräkt och att vara upp- Inga Zetterqvist
märksam på handhygienen.
– Jobbar man inom vård och omsorg ska man
helt enkelt inte ha ringar och klockor på sig.
Undvik också långa naglar eller nagellack, för
när nagellacket suttit ett tag börjar det krackelera, och då samlas bakterier i sprickorna och
blir svåra att tvätta bort, säger hon.
I takt med att de antibiotikaresistenta bakterierna ökar blir handhygienen extra viktigt
för att förhindra en smittspridning.
– I vårdyrket använder man händerna hela
dagarna; när man är på toaletten, bäddar
sängar, klappar en brukare på kinden, sätter
kateter eller lagar mat. Händerna är därför
den i särklass största källan till spridning av
bakterier, säger Inga Zetterqvist och betonar särskilt vikten av att omsorgspersonal
använda handsprit både före och efter olika
moment.
Den som är piercad i slemhinnan, exempelvis i näsan eller läppen, måste vara extra
Attendos riktlinjer
för hygien
● Piercing i ansiktet bör undvikas, både av
säkerhetsskäl och på grund av infektionsrisken.
● Vid arbete med brukare där det finns risk för
hot och våld bör synlig piercing helt undvikas.
● Nagellack och smycken på händer ska undvikas av hygieniska skäl.
● Håret bör vara uppsatt vid mathantering och
vid sjukvårdande insatser.
● Om man använder huvudduk ska denna
bytas och tvättas regelbundet.
Jobbar du i Attendos
tillagningskök finns
fler regler:
● Håret ska vara uppsatt och man ska använda
huvudbonad.
● Synbar piercing är helt förbjudet.
● Nagellack och smycken på händer får inte
förekomma.
● Örhängen kan tillåtas om de är ordentligt
fastsatta.
● Använd skyddsskor.
noga med sina händer. Såret ska vara läkt, och
man ska aldrig fingra på det piercade stället
eftersom det ökar risken för att få bakterier på
händerna. ●
nagel: under en enda
nagel kan det finnas över
9 miljoner bakterier.
FOTO: COLOURBOX
Så här tvättar man händerna:
● Arbeta upp ett skum och gnugga.
● Glöm inte området mellan fingrarna, fingertoppar,
naglar och handrygg.
● Torka noga.
Manuella Sajn • Maria Hellberg • Maria Lippe • Maria Sköldberg • Maria Traum • Marianne Natt och Dag • Marianne Nielsen • Marie Dellert • Marie Nilsson • Marika Janicek • Marita Johansson • Marita Runesson • Marzena
Svanberg • Matilda Andersson • Maymanat Bordbar • Merja Svensson • Mia Nelson • Michael Pettersson • Michaela Birgersson • Mikael Snecker • Milenka Blagojevic • Monica Henriksson • Monica Jisbratt • Monica Wallin
10 ˜ attityd nr 4 ˜ december 2013
en tidning från attendo
nns under vigselringen?
FOTO: ELLINOR COLLIN
SMI och SKL har tagit fram materialet Re
Rena
n
na
händer räddar liv för att förbättra hand
nd
dhy
hygi
g e-nen inom vård och omsorg.
D kan beställa materialet via SMI
Du
MIss be
MI
best
stäl
älll
lnniing
n sservice.
FOTO: ISTOCKPHOTO
Rena händer räddar liiv
Nadja Lasfirare, samordnare Kundval Älvsjö,
trivs i sina arbetskläder.
under en ring:
närmare 730 miljoner
bakterier.
Arbetskläderna
en viktig signal
text annika wickman
trasigt nagelband: 7 miljarder
bakterier.
nom äldreomsorgen bär alla Attendos medarbetare arbetskläder i företagets färger och
med företagets logotyp. Det är viktigt av flera
skäl. Brukare och närstående ska snabbt kunna
identifiera vem som tillhör personalen för att
känna sig trygga. Det gäller kanske särskilt inom
hemtjänsten, där brukarna släpper in omsorgspersonalen i sina hem.
– Det förekommer tyvärr att oärliga
människor försöker lura sig in hos
äldre personer genom att låtsas att de
arbetar för hemtjänsten. Därför är det
jätteviktigt att brukarna direkt kan
känna igen Attendos arbetskläder. I
Carina Andersson
hemtjänst har våra medarbetare även
särskilda ID-kort att visa upp vilket
ökar tryggheten för våra brukare, säger Carina Andersson, personalchef.
Att bära arbetskläder ökar också den hygieniska
säkerheten och personalen behöver inte slita på egna
kläder.
Inom LSS och Individ & Familj ställs inga krav på
att använda arbetskläder.
– Där är det tvärt om så att brukare som är ute på
stan inte vill skylta med att de har en ledsagare med
sig. ●
Monika Stenberg • Nathalie Särlqvist • Nils Eriksson • Nina Sabanovic • Nina Seller • Pamela Lilja • Per-Olof Birgersson • Pernilla Henningsson • Pernilla Törnquist • Peter Morell • Petra Johansson • Petra Tschannen Hofvendahl
• Qefsere Mehmeti • Rebecca Fröjd • Rebecca Vainonen • Riina Helminen • Roger Andersson • Rose-Marie Andersson • Sadjid Subasic • Samina El Abdouni • Sandra Kuzhicov • Sandra Törnblom • Sanna Björkroth • Sara
en tidning från attendo
attityd nr4 ˜ december 2013 ˜ 11
marknad
tema ˜ undersökningar
˜ nya tjänster
Redan 2008 började Attendo etablera sig på marknaden för
hushållsnära tjänster. I dag tillhandahåller de hushållsnära tjänster
på en rad platser runt om i landet, och intresset ökar hela tiden.
text johan kvickström
Städning på schemat
FOTO: ANNELI NORRGRANN
ldre som anlitar oss
för sådana tjänster
vänder sig oftast till
oss när de senare ska
välja hemstjänst.
Det är ett bra sätt att
skapa förtroende, säger Anneli
Norrgrann, som koordinerar
Attendos hushållsnära tjänster i
Västerås.
I Västerås kommun finns
cirka 140 fasta kunder, men det
finns också en stor grupp som
köper hushållsnära tjänster mer
oregelbundet eller vid särskilda
tillfällen.
– De flesta kunderna är äldre,
även om vi också har yngre barnfamiljer. Vanlig städning är den
vanligaste tjänsten, men det
förekommer också att vi storstädar, flyttstädar, hjälper till med
trädgårdsarbeten, fönsterputs
eller snöskottning, säger Anneli
Norrgrann.
När verksamheten startades
för fem år sedan fanns det en
enda anställd som skötte de få
kunder som då fanns. I dag jobbar fem anställda med hushållsnära tjänster i Västerås.
– Det är lite blandat. En av våra
anställda har en bakgrund som
både fastighetsskötare och inom
vården, och hon är naturligtvis
som klippt och skuren för en sådan här tjänst. För det är viktigt
att de som utför våra hushållsnära tjänster är duktiga på det
mesta, säger Anneli Norrgrann
och tillägger:
– Dessutom arbetar medarbetarna tillsammans och känner
varandras styrkor, och om ett
praktiskt problem har uppstått
kan de bolla vidare frågan till en
kollega som kanske är bättre på
just det som behöver ordnas.
Eva-Lena Lindbäck, lokalvårdare, Jenny Pålman Hannoi,
lokalvårdare och Jonas Ståhl, fönsterputsare/lokalvårdare.
Anneli Norrgrann menar
att det personliga intrycket är
viktigt.
– Det ska vara entusiastiska,
självgående och initiativrika
personer. Som en av våra medarbetare presenterade sig själv:
”jag är pedant och jag älskar att
städa”.
De som bokar hushållsnära
tjänster från Attendo är oftast de
äldre själva, men ibland är det
deras barn eller andra närstående som hör av sig. Inte sällan
är det enligt Anneli Norrgrann
äldre som fått avslag på förfrå-
gan om hemtjänst med hänvisning till att deras behov inte
bedöms vara tillräckligt starka,
och som inte längre kan sköta
sin städning.
– Äldre som köper hushållsnära tjänster av oss väljer nästan
alltid oss när det är dags för
hemtjänst. Om vi redan i det
här stadiet har en kund som är
nöjd med oss så öppnar det flera
dörrar för flera av våra andra
tjänster. Tanken är att Attendo
ska vara ett naturligt val för den
som vill hitta ett tryggt och välfungerande boende på ålderns
höst. ●
De flesta
❜❜
kunderna är
äldre, även om
vi också har
yngre barnfamiljer
❜❜
Engstrand • Sara Holmelin • Sarah Vikarby • Sarah Winqvist • Shahla Fallahi • Sofi Wellbo • Sofia Lundmark • Sofia Marklund • Sofia Vernersson • Sophie Rapp • Sumana Hultgren • Susan Svensson • Susann Müller
Gustavsson • Susanna Saarela Bjurenbäck • Susanne Berndt • Susanne Holmquist • Susanne Juul-Sörensen • Susanne Söderdahl • Suzana Sekulic • Theresa Persson • Thomas Ernemyr • Tiina Korjus • Tony Alexandersson
12 ˜ attityd nr 4 ˜ december 2013
en tidning från attendo
lean ˜ effektivt redskap
Små förändringar
gör stor skillnad
Attendo Ängabogården ser ut som vilket
äldreboende som helst. En enplans tegelbyggnad med höstfärgade träd och buskar
alldeles inpå knuten. Men inomhus pågår en
process som på bara några månader fått alla
att tänka och arbeta på ett nytt sätt.
Den stavas Lean.
text och foto anna rehnberg
Läs hur de gjort
på nästa uppslag
Marianne får en kram av undersköterskan Nathalie Friman. De
trivs båda på Ängabogården.
en tidning från attendo
attityd nr4 ˜ december 2013 ˜ 13
lean ˜ effektivt redskap
är äldreboendet Attendo
Ängabogården/Kaptenen
fick frågan om de ville börja
arbeta med Lean tanke- och
arbetssätt så var entusiasmen måttlig. Personalen
upplevde ibland sitt arbete som rörigt och
stressigt. Hellre än en ytterligare en sak att ta
ansvar för ville man ha mer resurser och fler
personal. Men trots att man bara har arbetat
med Lean sedan i mars så märker både personalen och brukarna en positiv förändring.
Eller som psykiatrisköterskan Petra Magnusson uttrycker det:
– Ur kaos skapas Fågel Fenix!
Vad är det då som har hänt? Tre avdelningar på Attendo Ängabogården/Kaptenen deltar
i ett pilotprojekt där man aktivt arbetar med
Lean tanke- och arbetssätt.
– Lean innebär att man arbetar strukturerat
med att hitta grundorsakerna till problem i
verksamheten och tillsammans finna lösningar, säger Stephanie Karoki, verksamhetschef
på Ängabogården.
– Det som inte följs upp blir sällan gjort,
inflikar Paula Braun på företaget Lean
Så mycket bättre. Det är Charlotte Wilk
och Gun-Britt Wedemalm överens om att
det blivit sedan hemtjänsten införde Lean i
sitt arbete.
Concepts, som lärt ut arbetsmetoden till Attendo. Det handlar absolut inte om att hitta
syndabockar utan om att lyssna in. Det är
personalen som arbetar närmast brukarna
som har svaren.
– Förut var det ett evigt spring och
knackande på sjuksköterskornas dörr när
medicinen var slut i dosetterna eller man inte
hittade blodtrycksmanschetter, pärmar och
annat. Jag tänkte att dör jag inte av stress så
dör jag av allt knackande, berättar Petra Magnusson. Men nu har vi organiserat upp allt.
Dosetterna lämnas in och fylls på bestämda
dagar, saker och ting står på sina platser och
alla vet var allt finns. Vi har fått en lugnare
arbetsplats och vi har fått tid över att ta itu
med sådant vi inte hann tidigare.
Hemtjänsten kundval Ulricehamn introducerade Lean i våras.
– Det är fascinerande att börja tänka nytt
och upptäcka grundorsakerna till problemen,
inte bara fortsätta som man alltid har gjort
trots att det inte fungerar särskilt bra, säger
undersköterskan Charlotte Wilk.
Charlotte och hennes kollegor inom hemtjänsten hade svårt att få tiden att räcka till.
Varje morgon var det kö till kopiatorn för att
skriva ut schemat, det första av dagens fyra,
som man fick hämta efter hand. Bilarna tycktes inte räcka till och det var svårt att få någon
överblick av sin arbetsdag.
– Vi ville ha en kopiator och minst en bil
till, säger Charlotte Wilk.
I stället fick de coachutbildning i Lean. Det
blev en ögonöppnare.
Xxxxxxxxxxxxxxxxx
❜❜
xxxxxxxxxxxxxxxxxxx
xxxxxxxxxxxxxxxxxxx
xxxxxxxxxxxxxxxxxxx
xxxxxxxxxxx
❜❜
Petra Magnusson och hennes sköterskekollegor
Daniel Wake Hammel och Gull Hedberg går
regelbundet igenom förbättringslistan. Det ger
struktur åt deras arbete på alla plan.
Sedan Lean infördes har man fått en helt
annan överblick. Två personer hjälps åt att
kopiera upp dagens scheman i stället för att
var och en ska kopiera bara sitt eget. Varje
morgon får man en låda med alla uppgifter
och allt man behöver under dagen. Brukarna
har också fått mer kontinuitet och trygghet
genom att samma personal återkommer i
stället för att det är flera olika som knackar på
under dagen.
– Det handlar om små förändringar som
gjort stor skillnad för oss och brukarna. Vi har
löst problemen med de medel vi har och vi
Hallå där!
Gun Karlsson, regionchef.
Vad tycker du om Lean?
– När jag såg hur lönekontoret arbetade med Lean och
hur positivt det påverkade
deras arbete ville jag pröva
Lean även inom ledningsgruppen och i verksamheterna.
Regionledningsgruppen
i väst började sin process i
januari 2012. De har satt upp
en standard
för verksamhetstavlorna
i regionen.
Samtliga
verksamhetschefer har
börjat föra ut arbetssättet i
grupperna men har kommit
olika långt.
Jag kan inte tänka mig att
arbeta på något annat sätt.
För mig är Lean att arbeta
kontinuerligt och systematiskt med förbättringsområden. Det kräver lite mer
tid i inledningsarbetet när
man analyserar verksamheten, men det har inneburit
att flödet av problem och
brandkårsutryckningar har
minskat väsentligt. Nu tar
hela regionen ansvar. ●
Ulla-Maj Hjalmarsson • Ulrika Gustavsson • Vibeke Roland • Yvonne Beijer Meijling • Zarah
Olsson • Åsa Grönqvist • Åsa Jönsson • Åsa Ljunqvist • Åsa Nilsson • Åsa Wiréen • Åse Nilsson
14 ˜ attityd nr 4 ˜ december 2013
en tidning från attendo
har dessutom sparat tid, säger Charlotte
Wilk nöjt.
Gun-Britt Wedemalm verksamhetschef på
hemtjänsten berättar att de har ”stå-möten”
cirka 15 minuter i veckan.
– Då vi går igenom förbättringstavlan och
grönmarkerar allt eftersom förslagen genomförs. Listan gör att personalen får tydligare
respons på sina idéer, de blir genomförda,
säger hon.
Det kommer alltid att finnas saker att förbättra, men genom att ta reda på grundorsakerna och beta av problemen steg för steg har
man lyckats höja kvalitén för brukarna och få
en trevligare arbetsmiljö för de anställda. Det
ökar engagemanget och viljan att fortsätta
förbättringsarbetet. Snart pågår kanske arbetet med Lean innanför alla till synes vanliga
verksamhetsväggar på Attendo.
– Det märks också att stressen har minskat,
speciellt på morgonen. Vi gjorde en enkät före
och efter att vi arbetat med Lean i ett par månader. Det var helt andra siffror, det var riktigt
roligt att se, betonar Gun-Britt. ●
Lean – ett självhjälpskoncept
● Lean handlar om att våga se, lyssna och lära
av det som är.
● Syfte: att ändra organisationers förhållnings-
Lean har bidragit till lugnare måltider för de boende
och personalen. Nathalie Friman med några av de
boende som dricker eftermiddagskaffe.
sätt och beteenden för att uppnå verksamhetens övergripande mål med hjälp av olika
Lean-verktyg, som förbättrings- och verksamhetstavlor.
● Mål: att tillfredställa kundbehovet med
högsta kvalitet inom kortaste ledtid och så
resurssnålt som möjligt.
● Medarbetarna ”närmast utmaningarna”
analyserar problemen och föreslår lösningar
så att chefer kan fatta beslut baserade på fakta.
● Ledare/chefer ställer frågor och coachar,
i stället för att tala om hur det ska vara och ge
lösningar.
Lean inom Attendo
● Av Attendos 19 regioner har hittills fyra påbörjat en implementering av Lean-konceptet.
Region Väst, Skåne/Blekinge, Stockholm
Norr, Stockholm/Gotland, Ekonomi inklusive
controllergruppen, löneenheten, reskontra och
bokföring.
● Den nya bokslutsprocessen har inneburit en
tidsvinst på två dagar per månad för cirka 30
personer.
● I region Väst arbetar man sedan mars 2012
med Lean inom ledningsgruppen.
● Från och med våren 2013 arbetar man med
Lean på äldreboendet Ängabogården/Kaptenen i Alingsås samt inom hemtjänst, kundval
Ulricehamn. Delar av personalen har genomgått coachutbildning i Lean via konsultföretaget Lean Concepts AB.
en tidning från attendo
attityd nr4 ˜ december 2013 ˜ 15
innovation ˜ pyssel
Knåpiga kuddar att plocka med lugnar
brukare med motorisk oro. På Attendo
Rosengården tillverkade man själva
dessa härliga och plockvänliga redskap.
Kuddar som dämpar oro
Nu har brukare med ett så kallat plockbeteende på Attendo Rosengården fått något att
bita i. Personalen har gjort egna plockvänliga kuddar med en massa spännande attiraljer.
text annika wickman ˜ foto pia idebring
n del personer med demens
utvecklar motorisk oro, så
kallat plockbeteende, i ett
visst stadium av sin sjukdom.
De pillar och drar i det mesta
som kommer i deras väg, och
kan pilla sönder både sina egna kläder och
inredningen.
Det här blev särskilt aktuellt när en man
med stort plockbehov flyttade in på Attendo
Rosengården i Enköping. Personalen funderade på hur de skulle kunna möta hans behov
och började googla efter hjälpmedel.
– Vi hittade olika lösningar, till exempel
plockförkläden och speciella kuddar som
gick att köpa på nätet. Men de var dyra och
dessutom rätt opersonliga så vi tänkte att det
16 ˜ attityd nr 4 ˜ december 2013
här kan vi ju göra själva, säger Malin Johansson, verksamhetschef.
ppen ble
ev engageHela personalgruppen
blev
dade.
rad och fantasin flödade.
te
Dagpersonalen köpte
kuddar och slitstarkaa
örngott på IKEA. En vända
terade
i verktygslådan resulterade
nnat
i roliga muttrar och annat
napsmåplock. Garn och knappar letades fram.
arit
– Men vi har förstås varit
noga med att inte sätta fast
om
m
vassa saker eller sådant som
ger
de skulle kunna svälja, säger
Malin Johansson.
Sedan tog nattpersonalen itu med själva
hantverket. Under ett par nätter lyste flitens
ampa när de sy
lampa
sydde kuddar i glada färger.
– Man blir gla
glad bara av att se dem och de
h bli
har
iv väldigt populära. De
blivit
iinbjuder
nbjud
d våra plockiga brukare till
aktivit
te och den motoriska oron
aktivitet
får ut
tl
utlopp
på ett bra sätt, säger
Bir
rgi Andersson, uska och
Birgitta
en
n av
a sömmerskorna.
D
Den röda kudden är mest
popu
p
populär. Birgitta har funderat
på om man skulle försöka
p
göra een damkudde och en
g
herrkud
kud
dde
herrkudde.
– Ka
Kanske tycke
tycker damerna mer om mjuka
textilier att knyta och vika medan herrarna kanske känner sig mer bekväma med
muttrar och skruvar. Det skulle vara roligt att
testa! ●
en tidning från attendo
bildkryss och sudoku ˜ nr 4
CAESARS
HÄLSNING
HANDDELEN
GE SIG
IVÄG
FÅR
ELEVER
PÅ
MATTEN
BRA
KORT
KALIUM
KRYSSKONSTRUKTÖR: BERTIL JOHANSSON
VILAN
OCH
POTTERVÄN
FOTO: ANNA REHNBERG
KOTTRÄD
FÄRDAS
PÅ
VATTENDJUR
FÖRSTA
TONERNA
ROTFRUKTEN
HAR DEN
SOM
FRÅGAT
FLITIG
FEM I ROM
SAKNAR
SMIDIGHET
Attendo Ängabogården i Alingsås.
SA EJ
DU
DEN
LILLA
KALVEN
ÄR OFTA
MEDALJÖRER
BRUKAR
VI
MATFISK
NR 1
LIGGER
ARBETSMYRAN
RIDDARE
OCH BOKHJÄLTE
BRÖDKRYDDA
RYSK
FLOD
MENAR
PALME
KAMP
GENAST
TILL
EXEMPEL
KORT
KLASSEN
MED DE
SMÅ
FLICKA
AVSLUTAR
BÖN
HJÄRTAT
ÄR ETT
SÅDANT
ORGAN
GRÖN
VÄG
STÅR
UT MED
BILTYSK
SÅDANA
SOM
JAMES
BOND
DEN GÅR
OFTA
ÖVER
VATTEN
SAGODVÄRG
GEORGIA
KAN TORRA LÄPPAR
BLI
1+1
OASFRUKT
5
8
4
3
6
5
3
9
7
9
8
6
1
3
9
7
6
7
2
6
1
4
3
1
4
6
1
3
1
3
7
1
3
2
9
4
8
4
5
3
5
3
5
2
1
1
9
4
lösningar till förra numret
RÖKEN
I
KÖKET
HAN
BRUKAR
BÄRA
LUVA
INTE
DEN
FLUOR
gatuadress
BEHÖVS
I USEL
BÅT
SLÄKT
HAR EN
KÄRNA
postadress
T A
T
O
M
FORDTYP
åsikter om tidningen (frivilligt)
6
6
7
DE
TUNNA
BÖR
UNDVIKAS
för svårt
2
1
8
8
3
8
namn
korsordet var …
4
5
2
1
2
2
5
7
Tävla om biobiljetter!
! Lös Attendos bildkryss
●
eller sudoku! De fem först
öppnade rätta
svaren vinr
två bio-biljetter
ner tv
var.
va Lycka till!
! Kommentera
●
gärna vad du
tycker om tidningen! Skriv
på löst papper
om utrymmet inte räcker till.
! Skicka svaren till Attityd,
●
Box 715, 182 17 Danderyd.
Vi måste ha ditt svar senast
den 15 januari.
9
2
9
2
ERTIL
LUES
4
5
7
8
6
4
3
2
4
5
5
2
6
8
3
6
7
2
8
5
B
HÄRSKARPLATS
lagom svårt
för lätt
DRYCKER
SÖKS
TILL
BRAND
FINNS
RAST
FÖR
BEHÖVER
KERAMIKER
BLIR
ÖVER
L
E
R
A
R
E
S
T
Ä
I K T
R
T
A K
N U
PÅ DEN
EN AV
LÅG PRINTURKIETS
SESSAN
GRANNAR
KALIUM
PÅ FOT
OCH I
ÖGA
KORT
FULLT
TILLLÅTEN
URAN
LEVER
VI I
T
I
D
F
Ö
R
M
Å
L
T
P
E
N
G
A
R
TRAPPOR
KORT
15 ML
OM T
S A R
E T
S M
S K A
T E N
E D T
R
E
O V L
I D
VACKER
ÄRMLÖST
PLAGG
FIFFIG
KAN VARA
ANABOL
I MÅNGA
LIMPOR
FELVÄND
A
V
I
G
LÄMNADE
EDEN
BOSS
KAN
LIGGA
I VÄGEN
KRONOR
SKRATTADE
HOVET ÅT
LIGGER
ARBETSMYRAN
ÄR DEN
SOM ÄR
JÄKTAD?
INTE
VÅR
FRISKA
N I S S E
E U R
A
R A N N
D Ä
R T
O V A L
K L I
S
L L R I K
A L A
A
G
T A R
A T S T E
VALUTA
FÖR
MÅNGEN
ÖBÅGE
DEN KAN
VARA EN
HJÄRTEVÄN
VARSVAR
HAR VÄL
SARIN
RUNT
KROPPEN?
ÄR NOLLA
HÖRS
MISSNÖJD
GÖR DEN
SOM HAR?
HAFT
BRÅTTOM
TRÄD
SOM FÅR
SMÅ
KOTTAR
GÖR
TJUVEN
UTAN LOV
ÄR UPPÅT
PÅ
KARTAN
N
O
R
R
SAMLAS
I
MEMORY?
P
A
R
B
ERTIL
LUES
N
Vinnare i Bildkryss 3: Stefan Carlsen, Uppsala · Christine Ahlm,
Eskilstuna · Marianne H Nilsson, Stockholm · Ketty Nilsson,
Helsingborg · Kanokphron Olsson, Västerås. Grattis!
2
3
8
5
6
1
7
9
4
5
4
8
2
3
7
9
1
6
5
3
2
8
4
1
7
9
6
6
4
7
2
3
9
5
1
8
3
6
1
9
4
8
5
2
7
4
6
7
5
2
9
3
8
1
5
9
1
8
4
7
3
2
6
2
7
9
6
5
1
4
8
3
1
9
8
3
7
6
5
2
4
3
1
6
7
9
4
2
8
5
1
3
7
8
6
9
2
5
4
8
2
6
7
5
3
1
4
9
8
5
4
1
2
3
6
7
9
9
8
6
4
2
5
3
7
1
3
4
9
1
6
2
8
7
5
9
7
2
6
5
8
4
3
1
4
5
2
7
1
3
6
9
8
7
5
1
9
8
4
6
3
2
4
6
3
9
1
2
8
5
7
7
9
4
3
8
2
1
6
5
2
8
4
6
1
7
9
5
3
1
8
5
3
7
6
9
4
2
8
1
3
5
9
6
7
4
2
9
1
5
4
3
8
2
6
7
7
2
9
4
8
5
1
6
3
6
2
5
1
7
4
8
3
9
6
7
3
2
9
5
4
1
8
attityd nr 4 ˜ december 2013 ˜ 17
t
en tidning från attendo
t
4
BRUNA
BÖNOR
HEM
BIT
ÄR NIO,
INTE
TIO
n
INTE
DET
9
STARKA
DJUR
KAN ETT
FRÖ SLÅ
NEW
JERSEY
landet runt
Dominans
i Lust- och
Glädjetävling
Kvalitetspris
till Attendo
● Attendo Rosengården
i Hägersten utanför
Stockholm har bytt namn
till Attendo Valborgsmässovägen. Under den
härliga nyinvigningen
var samlingssalen fylld av
glada och nöjda boende
och deras närstående.
– Verksamhetscheferna
Annette Bengtsson och
Anna Malmgren arbetar
tillsammans med sina
medarbetare med olika
åtgärder för att förbättra
verksamheten och få
en verksamhet att vara
stolt över, säger Annette Sjöborg, regional
verksamhetschef Region
Stockholm Väst. ●
Fallpreventionsdagen på Tibblehemmet
● De senaste åren har
Rehabteamet på Attendo
Tibblehemmet med
varierande resultat
försökt att locka allmänheten till fallpreventionsdagen. I år bestämde de
sig för en ny metod och
tog istället fallpreventionsdagen till allmän-
heten. Den 9 september ställdes bord och
hjälpmedel upp på gatan,
utanför entrén och Rehabteamet.
– Det blev engagerade
samtal kring fallolyckor
och vi delade ut broschyrer och presentpåsar med
bland annat små fick-
Nyförvärv
inom IOF
Attendo Individ- och
familj har förvärvat Rewith
utredning och familjehemsvård AB.
– Rewith arbetar med
KBT-inriktade metoder,
något som vi i Attendo ser
fram emot att integrera i
hela vår jour- och familjehemsverksamhet, säger
Eva Dall, IOF regionchef
Attendo. På Rewith arbetar fem erfarna familjehemskonsulenter och
en chef. Kontoret ligger i
Örbro.
DiscoDandos egen DJ,
Daniel Nilsson, ser till
att det är ös på dansgolvet.
Daniel Nilsson, frilansande DJ, som bor på Attendos LSS serviceboende i
Staffanstorp startade 2011 en discogrupp på boendet. Flera brukare och personal är engagerade i discogruppen som heter DiscoDando, och de har hittills
haft flera mycket uppskattade spelningar. Energin går inte att ta miste på och
gruppen utvecklas hela tiden. Till våren planeras ett nytt disco.
18 ˜ attityd nr 4 ˜ december 2013
lampor. Vi spelade även
upp verklighetstrogna
fallolyckor och visade
även olika sätt att ta sig
upp efter ett fall. En av
sjukgymnasterna utförde
balanstest och gav tips
på övningar för att träna
balansen, säger Alicia
Vaida, vc. ●
100 deltog i
Seniorlöpet
FOTO: ATTENDO
DJ med
ambitioner
FOTO: ANNELIE OLSÉN
Attendo Bollens hemtjänst
har tilldelats Kvalitetspriset 2013 av Solna Stads
Omvårdnadsakademi.
Den fina utmärkelsen
tilldelades för projektet
”Att förebygga innan det
händer” – ett projekt som
verksamhetschef MarieLouise Eklöf och hennes
medarbetare arbetat fram.
– Vi frågade Råsunda
Vårdcentral om de ville
samverka i team med oss
och nu arbetar vi även
i nära samarbete med
rehabiliteringsenheten och
socialförvaltningen, säger
Marie-Louise Eklöf.
Medarbetare från Tibblehemmet
demonstrerade fallolyckor.
FOTO: ATTENDO
Uteplatsen.
Attendo Slottsovalen
och Attendo Ljungs
äldreboenden fick dela
på förstapriset i Värmdö
kommuns Lust- och Glädjetävling. Slottsovalen fick
dessutom andrapriset.
Slottsovalen förärades
förstapriset för sitt bidrag
Biosalongen. Andrapriset
fick de för sin utegrillplats
med Önskebrunn-tema.
Attendo Ljungs
äldreboende tilldelades
förstapriset för sitt bidrag
Digitala fotoramar.
FOTO: ATTENDO
FOTO: ATTENDO
Festlig
namninvigning
● För att uppmärksamma den internationella
äldredagen den 1 oktober
bjöd Attendo Lindgården
i Broby, Östra Göinge, in
ett stort antal personer
att delta i aktiviteten
Seniorlöpet. Det gick ut
på att gå en runda på tid
Inte mindre än 100
personer deltog, det var
brukare, närstående,
personal och frivilligorganisationer.
– Vi är jättenöjda med
uppslutningen och vi
kommer att göra om det
nästa år, säger Kerstin
Sanfridsson, vc. ●
en tidning från attendo
fråga attendo
Här svarar Attityd på frågor om hur Attendo arbetar, om rutiner och om din
anställning. Adressen är Fråga Attendo, Attityd, Box 715, 18217 Danderyd, eller
[email protected] Obs: du får vara anonym, men ange gärna en signatur.
FOTO: ISTOCKPHOTO
Varför kvalitetstermometrar
på nya hemsidan?
Tar Attendo emot flyktingar från Syrien?
Flyktingströmmen
?
från bland annat
●
Syrien till Sverige ökar.
Varför skriver man
?
ut kvalitetstermo●
metern på enhetssidan
på nya hemsidan? En del
enheter ligger ju under
genomsnittet i Attendo
och det ser ju inte så
bra ut.
!
●
När vi planerade för
den nya hemsidan
var en av de viktigaste
strategierna att vara öppna och transparenta för att
brukare och närstående
ska kunna lita på att det
som publiceras på enhetssidorna överensstämmer
med verkligheten. Istället
för generella bilder och
texter ville vi ha enhetsspecifik information,
alltså bilder och information som är unik för just
den enskilda enheten. Att
publicera bilder, medarbetarcitat och annat
som ger en sanningsenlig
bild av verksamheten är
naturligtvis viktigt men vi
vill ta det ett steg längre.
Genom att redovisa
kvalitetstermometern
på varje enhet visar vi att
vi tar kvalitetsarbetet på
allvar. Även på de enheter
som har lägre resultat tror
vi att det viktigt att vi är
öppna med resultatet. Vi
är medvetna om att det
kan ha viss avskräckande
effekt på kort sikt med
långsiktigt tror vi att
transperens är viktigt för
att visa oss trovärdiga.
Charlotte Dimming
informationschef
Hur påverkar det
Attendos verksamhet
inom Integration?
!
●
Det stämmer att
det kommer väldigt
många flyktingar till Sverige just nu. Framförallt
från Syrien, Afganistan
och Somalia. Det är Migrationsverket som ansvarar för tillfällig placering
av dessa personer i olika
ankomstkommuner.
Vi på Attendo arbetar
på uppdrag av Migrationsverket och ser till att
dessa människor snabbt
får sina grundläggande
behov tillgodosedda, först
och främst ett stabilt och
tryggt boende därefter
vettig sysselsättning som
skolgång och aktiviteter.
Under 2014 ser vi att
trycket ökar ytterligare.
Vi som arbetar med att
placera ensamkommande
barn och hela familjer
har en stor beredskap
för oväntade situationer
och kan ställa upp med
bra boendemiljö och
kompetent personal när
samhällets behov ökar.
Mikael Josefsson
Biträdande regionchef
Individ- och Familj
receptet ˜ från attendo segergatan, landskrona
Mjuk pepparkaka höjer julstämningen
i Landskrona hjälps man
ofta åt med julstöket.
Elsy Persson som alltid
tyckt om att baka blev
jätteglad och fylld av
förväntan när Amanda
Andersson, uska, frågade
om hon ville vara med
att baka och ta bilder till
Attityd. De bakade mjuk
pepparkaka och lussebullar.
– Jag älskar att baka.
Det är kul när vi hjälps
åt med bakningen och
det doftar ljuvligt i hela
huset, säger Elsy Persson
en tidning från attendo
FOTO:JOSEFINA ANDERSSON
● På Attendo Segergatan
God jul hälsar Amanda och Elsy!
entusiastiskt.
Amanda Andersson
håller med:
– Jag tycker det är jättekul att baka med Elsy och
man märker att hon trivs.
Mjuk pepparkaka
100 g smör
1½ dl gräddfil
2 ägg
2 dl strösocker
1½ tsk malen ingefära
1½ tsk malda kryddnejlikor
2 tsk malen kanel
3 dl vetemjöl
1 tsk bikarbonat
Gör så här:
Sätt ugnen på 175
grader. Smält smöret,
häll i gräddfilen och låt
det svalna. Vispa ägg
och socker tills det blir
vitt och pösigt. Rör ner
smörblandningen i äggsmeten. Blanda de torra
ingredienserna och rör
ner dem i smeten. Häll
smeten i en smord och
bröad form. Grädda
i nedre delen av ugnen
i ca 45 minuter. Låt
svalna. Servera med
grädde eller lingongrädde. Lycka till! ●
attityd nr4 ˜ december 2013 ˜ 19
Sverige
Porto
betalt
porträttet ˜ neyla laiton
”Jag har hittat min plats”
Jag försöker hela tiden se människan och inte sjukdomen. Så beskriver
Neyla Laiton, Silviasyster, hur hon förhåller sig till de äldre personer med
demens som hon arbetar med. text johan kvickström foto anders g warne
eyla Laiton hade jobbat
hos kommunen i nio
år och valde att stanna
hos Attendo Kista vård
och omsorg när de tog
över verksamheten för
cirka fyra år sedan. De personer som bor
här befinner sig i olika stadier av demens
och personalen jobbar enligt så kallad
palliativ vårdfilosofi och med salutogena
förhållningssätt för att lindra och trösta
deras symtom när ingen bot finns mot sjukdomen.
– Det är väldigt olika hur länge de boende
blir kvar hos oss. En del kanske går bort
redan efter ett år eller till och med tidigare.
Andra blir kvar i flera år. Men för oss gör
det ingen skillnad i hur vi tar hand om våra
boende, vi gör hela tiden allt vi kan för att
de ska känna sig betydelsefulla, och stärka
deras kvarvarande friska förmågor och
skapa meningsfulla stunder, säger Neyla
Laiton.
Hon kom till Sverige från Colombia som
barnflicka åt ett belgiskt diplomatpar 1991. I
sitt nya hemland mötte hon kärleken, gifte
sig och utbildade sig till undersköterska.
– När jag var yngre visste jag inte vad jag
ville göra, men inom äldreomsorgen har jag
verkligen hittat min plats. Min belöning
är att se att brukarna mår bra. Jag tycker så
mycket om människorna här. Jag går hem
från jobbet med gott samvete varje dag för
jag vet att jag har gjort något bra.
– I Colombia ser äldreomsorgen helt annorlunda ut än i Sverige. Där är det barnen
som tar hand om sina äldre. Den äldreomsorg som finns är inte särskilt bra, utom för
dem som har gott om pengar. De kan få bra
omsorg.
Men även om demensvården i Sverige
är bra kan den på flera punkter bli ännu
bättre, menar Neyla Laiton.
– Personalen kan få bättre kunskaper
om demensvård som de kan dela med sig
❜❜
Min belöning är
att se att brukarna
mår bra.
❜❜
Neyla Liton kommer ursprungligen från Colombia, och där är det barnen som tar hand
om sina gamla föräldrar. Äldreomsorg är bara för dem med mycket pengar.
av. Om vi har svårigheter så tar vi hjälp av
varandra i arbetsteamet.
Också för egen del finns det sådant som
hon vill förbättra.
– Jag vill lära mig fler aktiviteter som
jag kan göra tillsammans med brukarna.
Till exempel kan jag nästan inga kortspel,
och det brukar många av våra äldre tycka
är roligt. Sen vill jag också lära mig taktil
massage.
För Neyla Laiton är det viktigt att komma
nära brukarna. Som Silviasyster vet hon
värdet av tålamod och har många exempel
på hur viktigt det är att närma sig människor försiktigt, steg för steg. Varje brukare
har en individuell genomförandeplan.
– Det var till exempel en kvinna som
absolut inte ville duscha, något som är
ganska vanligt bland brukare. Då bestämde
jag mig för att hoppa över ordet ”duscha”.
I stället hjälpte jag henne på toaletten. Och
när vi var klara masserade jag hennes fötter
och frågade sen om jag fick tvätta fötterna,
därefter benen och sen håret. Till slut hade
hon duschat och var jätteglad.
– Det handlar om att hitta lösningar och
inte fastna vid ett ord.
Neyla Laiton tycker det är viktigt att hela
tiden försöka utgå från människornas potential och inte deras begränsningar. Att se
människan och inte sjukdomen. En brukare
som sitter i en rullstol kanske istället skulle
kunna gå med rollator.
– Det är viktigt att vi skapar en nära relation med brukarna. Att vi förstår dem, men
också att de förstår oss. På det viset kan vi ge
trygghet och bygga förtroende.
Hon tycker att samarbetet funkar bra på
enheten och att medarbetarna stöttar varandra. De har möte varje morgon, där de ofta
talar om värdegrunder och hur de kan ge
varandra och brukarna ett bra bemötande.
– Ofta behövs det bara uppmärksamhet
som till exempel: ”vad fin du är i håret i
dag.”
Neyla Laiton och hennes kollegor kan,
som hon säger, skapa hopp i livet. ●
personfakta neyla laiton
ålder: 48 år ˜ familj: Man och två barn. ˜ kom till sverige: 1991 ˜ gör på fritiden: Promenerar, umgås med familjen, läser tidningar
och böcker – gärna om demensvård. ˜ blir glad av: Familjen och omgivningen.
20 ˜ attityd nr 4 ˜ december 2013 ˜ en tidning från attendo
nästa nummer kommer i mars!