Transcript EG - Arvet

UTGIVARKORSBAND
Årgång 16 • Sv Hamnarbetarförbundets medlemsorgan • Nr 2 • 1988
Transport tar samhällsansvar
skriver under ett nytt skitavtal
Dettalas om ett avtal på mellan 11-12 %. Nej långt
därifrån.
Uträknat på 12 månader ger avtalet 5.94 % på
grundlönen.
Avtalet är skrivet på 10 månader.
Transport har förhandlat bort två månader som
vanligt.
Din månadslön ökar med 540:80 per månad till
detta kommer en förbättring av semesterersättningen med 0,28 %.
Från den 1 april ökar din lön med 3 kronor per timma.
Från den 1 september med ytterligare 1,50 %.
De lönepåslag som sker den 30/1 1989 1:28 per
timma kan inte räknas in i 1988 års lönerörelse.
Sedan skatten är tagen har du 270:40 kvar i må-
En Kämpe
På 14 dagar drar Kämpe 22 000 kubikmeter virke
från Oskarshamn till Husum, utan att förstöra en enda kvadratmeter väg, skapar inte långa bilköer eller
olyckor. Båten har sju mans besättning.
Om samma mängd virke skulle fraktas landsvägen
skulle det uppstå ett läm.i:neltåg av 440 långtradare
med lika många förare. Over 7 000 hjul skulle trycka
och slita på vägnätet för att frakta samma mängd virke till Husum.
Endast förstockade individer som Gyllenhammar
och nuvarande kommunikationsministern kan undgå
att fatta fördelarna med att frakta varor sjövägen i
stället för efter landsväg.
Samtidigt talar båda om att slå vakt om miljön.
naden. Detta svarar inte mot de prisfördyringar
som har skett och kommer att ske under 1988.
De avtal Transport sluter bygger på att Hamnarbetaren skall arbeta 7 dagar i veckan. Därför vägrar Transport att anta den nya arbetstidslagstiftningen som förbjuder arbetsgivaren att planera in
övertidsarbete i den ordinarie arbetstiden.
Hamnarbetarförbundets medlemmar har nu att
gå till lokal lönekamp för att förbättra det skitavtal
som Transport än en gång slängt åt hamnarbetarna.
Som medlem i Svenska Hamnarbetarförbundet
kan vi gemensamt ta den kampen. Som medlem i
Transport är du bunden till händer och fötter, därför
finns endast ett förbund för Hamnarbetarna i Sverige~ Svenska Hamnarbetarförbundet.
Sverige och EG
Herre i Västeuropa efter andra världskrigets slut
var USA.
USA strävade efter att för sina syften kunna utnyttja Västeuropas ekonomiska och militära resurser mot öster.
Västeuropa måste byggas upp efter kriget,
därför kom den så kallade Marshall-hjälpen
1947. Ett amerikanskt bistånd till västeuropa
med politiska villkor.
För att lappa ihop vad som var kvar av det kapitalistiska Europa, efter två världskrig gick monopolen till omedelbar aktion. Det kalla kriget
startades 1947 med en upprustningsvåg som
mänskligheten inte tidigare upplevt. 1949 med
en upprustningsvåg som mänskligheten inte tidigare upplevt, 1949 bildades NATO där 12 stater
ingick. Den 27 februari 1952 anslöt sig Västtyskland. 1954 ändrades BRD:s grundlag från 1949
så att man i Västtyskland kunde införa allmän
värnplikt och sätta upp en arme på 500 000
man. 6 år senare slöts Warszawaföredraget som
ett motdrag till NATO.
OEEC bildades (Organ för europeiskt ekonomiskt samarbete).
Europarådet bildades.
Kol- och stålunionen bildades.
EEC den 25 mars 1957 (Europeiska ekonomiska gemenskapen).
OECD (Organisation för ekonomiskt samarbete och utveckling).
EFTA (Europeiska frihandelssammanslutningen).
Alla dessa organisationer har sin grund i utökad koncentration över gränserna av kapital
och motsättningarna mellan olika kapitalistiska
intressen. Samtidigt som man på olika vägar sökte binda de västeuropeiska länderna vid varandra och vid USA i det kalla krigets tecken. Detta i
sin tur utesluter inte den inbördes kamp om
marknader som pågår mellan EG, USA och japanskt kapital.
Avgörande i hela denna kapitalistiska maktkoncentration är att förhindra sociala omvälvningar i de egna länderna. Något som underlättas av den politiska och ekonomiska integrationen. Dessutom lever intresset kvar om tillfälle erl?.juds att återerövra den förlorade terrängen i
Osteuropa. Det borgar den västtyska storfinansens dominerande roll för inom EEC.
Så här talar normgivande tyskar inom EEC som
tillfälligt stoppat undan hak-korset under skjortan!
»Det är inte möjligt att förstå tillkomsten av de
gemensamma marknaden om man inte uppfattar den som ett försök att politiskt återuppbygga
Europa, vilket går långt utöver den ekonomiska
föreningen. Vid slutet av dessa omfattande ekonomiska samarbetsplaner väntar ingenting an-
not än en nära politisk sammanslutning av de
fria länderna i Europa .
Vi kommer aldrig att vara beredd att uppge
målet om ekonomiskt och politiskt fritt Europa.
Europa kommer att enas ekonomiskt och politiskt
eller så kommer de att förlora sin ekonomiska
och politiska frihet«.
Kommentar: Den frihet som de västtyska kapitalisterna talar om är tydligen densamma som
kostat Europas folk 75 miljoner i döda och omätliga lidanden i två världskrig som båda startades
från tysk mark.
Inom EEC går i dag 20 miljoner utan arbete.
44 miljoner lever under existensminimum.
I Västtyskland talar man om 2/3-samhället där två tredjedelar har arbete och en tredjedel
är utan. - En murare som är 37 år är för gammal för att få ett arbete. En kvinna med barn
som fyllt 30 år har ingen möjlighet till arbete. I
Frankrike har måonga gått utan arbete i sju år.
Danmark har varit ansluten till EEC i 15 år. Läs
om deras erfarenhet av EEC på annan plats i tidningen.
Undertecknande av Romavtalet var Västtyskland, Italien, Belgien, Holland, Frankrike och
Luxemburg.
Av de 100 största företagen i Västeuropa är 53
baserade inom EG. Av dessa 53 är 27 västtyska,
6 italienska, 16 franska, 2 holländska, 1 belgiskt
och 1 luxemburgskt.
Historiskt får man fram följande fakta: De två
huvudaktörerna som startade andra världskriget
och blev besegrade, Nazi-Tyskland och det fazistiska Italien, som hade till sitt huvudmål att med
våld ta hela Europa, nu är de normgivande inom
EG.
Vad de tyska imperialisterna inte lyckats med genom att starta två världskrig söker man nu uppnå genom EG
tillsammans med USA.
USA har gjort allt för att få England anslutet
till EG för att den vägen få ökat inflytande över
utvecklingen i Västeuropa, ekonomiskt som militärt.
Bakom Hitlers slavläger stod den tyska kapitalismen, som i sin tur hade bundsförvanter i de övriga europeiska kapitaliststaterna. Det är samma
andas barn som idag samlats under beteckningen EG där de tror sig kunna övervintra efter att
ha störtat Europas folk i två världskrig.
Den regering som inte inser vad som gömmer
sig bakom orden gränslöst och harmonisering,
kommer att gå till historien som politiska nollor
och värderas på samma sätt som de som samarbetade med den tyska ockupationsmakten under
andra världskriget.
G.N.
Ansvarig utgivare:
Gunnar Norberg
Nygatan 11, 891 33 ÖRNSKÖLDSVIK
Tryck:
CEWE-Förlaget 1988
EG :s regler och normer
I Sverige är den politiska
högern tillsammans med
de svenska multinationella storkapitalistiska
företagen för en total anpassning till EGs politiska regler och normer.
;om tekniska handelshinder betecknar EG varierande regler och normer
inom områden som miljö, arbetsmiljö,
konsumentskydd samt säkerhet och
hälsoföreskrifter.
Västtyskland är den normgivande
~taten inom EG. Som bekant hade den
TYSKA Nazismen inte något skydd för
sina arbetare och förehållandena är
likartade i dag till detta skall andra länder anpassa sig.
Håller Sverige bit för bit
att matas in i EG
SÅ SER BÖRJAN UT:
l. Sverige lägger om från vänster till
höger trafik.
2. Vägskylten stopp byts ut mot skylten
STOP.
3 . Svenska vägar och broar liksom
lastbilarna skall hålla EG-standard.
4. S-märkningen av elektriska prylar
skall bort.
5. Flaskor och backar skall ha samma
format som inom EG.
6. En nedrustning är på gång inom
äldrevården och långvården.
7. Nedrustningen av den Svenska stålindustrin är en anpassning till EG.
Danmark en lydstat
i EG-gemenskapen
I Danmark finns 15 års erfarenhet av
anslutning till EG. 1973 röstade landet
för cinslutning. Sedan anslutningen till
EG har den danska lagstiftningen i
praktiken stått stilla. De danska lagar
som ändå har stiftats är till 75 procent
beslutat av EG.
Det är inte parlamentet som är beslutande och lagstiftande i EG utan ministerrådet.
Inte ens traditionella
borgerliga demokratiska
regler gäller för EG
I ministerrådet tas besluten bakom lyckta dörrar och det är en hemlighet hur
ministrarna från de olika länderna
röstar. Konstigt, men det har alltid varit så att storkapitalisternas hantlangare har så långt möjligt försökt att vara anonyma för folket.
Sammanlagt finns 7 6 röster i ministerrådet varav Danmark har tre. För
att stoppa ett förslag krävs 23 röster.
För Danmarks del har detta inneburit
att varningstexter på förpackningar
innehållande kemiska ämnen fått tas
bort: De ses som ett tekniskt handelshinder av EG och sådant får inte finnas
i en gränslös marknad.
Danmarks av Folketingets antagna
kemikalielag har av EG-domstolen
förklarats olaglig.
Världshälsoorganisationen
VHO betecknar runt 220 ämnen som
cancerframkallande. Av dem har
Danmark med text endast rätt att varna för 48 ämnen, Danmark har inte
rätt att förbjuda vissa tillsatser i maten.
Returflasksystemet är även föremål
för prövning av domstolen. Danmark
har sedan sin anslutning till EG haft
stora svårigheter att få den ekonomiska politiken att fungera.
Utlandsskulden växer
När Danmark gick med i EG var utlandsskulden 17 miljarder kronor.
I dag är den uppe i 275 miljarder
kronor. Bland annat beroende på att
det inte är Danmark som bestämmer
kronans kurs utan EG .
EG:s politik har gjort Danmarks valuta till en spekulationsekonomi. Danmark harförvandlats till ett casino, kapitalet har förskjutits från produktion
till spekulation .
. Enbart i obligationer omsattes 1987
5 600 miljarder kronor. 1986 betalades 183 miljarder i ränta till obligationsägare. Det är l 0 gånger mer än
vad Danmarks arbetslösa fick i
arbetslöshetsunderstöd samma år. De
samlade investeringarna uppgick
1986 till endast 6,56 miljarder kronor
vilket är 28 gånger mindre än vad kupongklipparna fick i ränta på sina obligationer.
dorna på de mindre. EG kostar Danmark l 00 000 arbetsplatser.
Starka krafter försöker
få loss Danmark från EG
Vad Danmark eftersträvar är ett
frihandelsavtal för återerövrande av
den nationella självbestämmanderätten. Med ett frihandelsavtal skulle
Danmark få bättre tillgång till EGmarknaden än vad de har som medlem i dag.
Europaparlamentet
Europaparlamentet kan inte påverka
EG:s politik. Lika lite Regnbågskoalitionen, en sammanslutning av progressiva grupper av röda och gröna i
Europa-parlamentet. Europafacket
har inte heller några möjligheter. En da möjligheten är ett rent fackligt samarbete med gemensamma strejker vid
storbolagens anläggningar samtidigt i
olika länder, där de multinationella företagen verkar.
Var står den svenska
regeringen
Förhandlingar pågår svarar handelsminister Anita Gradin. Sverige ska inte
missa tåget försäkrar Grad in. Får Sverige fem gånger högre arbetslöshet än
i dag? Kommer EG:s 20 miljon-arme
av arbetslösa att konkurrera om arbetena på den svenska arbetsmarknaden?
Landsförräderi
Om någon svensk medborgare medverkar till att vårt land ockuperas av
utländska trupper måste en sådan
person med all rätt betecknas som
landsförrädare. På samma sätt måste
förespråkarna för en anslutning till EG
betraktas. De som vill överlämna Sveriges beslutanderätt och suveränitet
till det kapitalistiska ministerrådet i
Bryssel.
Här gäller kampen för Sveriges frihet och oberoende och ingenting annat.
G.N.
Ökat arbetslöshet
Arbetslösheten i Danmark var 1973 en
procent. Sedan anslutningen till EG
har arbetslösheten ökattill l 0 procent,
EG:s tillväxtscentra är Västtyskland.
De stora länderna övervältrar bör-
3
En tjallares
be/Cännelse
Nyligen avslöiades att
SAP under ett antal år bedrivit systematisk åsiktsregistrering mot kommunister och andra radikala. Arbetare har låtit sig
köpas eller tubbas till att
bli verktyg i kampen mot
sina arbetskamrater.
Inom arbetarrörelsen finns det tyvärr
många sådana exempel. Vi skall återge ett och det kommer från Hissmofors
vars skrivarverkstad 1979 gav ut boken »Hissmofors lever«.
Ett avsnitt i boken har titeln »Bekännelsen«. Det är en dödssjuk pensionerad arbetare som har gripits av ånger
över sin tjallarverksamhet. Han kontaktade skrivarverkstadens folk och
ville berätta. Under fullständig anonymitet.
Så här berättade han:
- Ja, jag vet inte riktigt hur jag
ska börja. Du vet livet har tusen
vägar. Man hamnar på en och det är
mycket som gör att man hamnar på
''
just
den man är på. Man har inte stora
möjligheter att välja. Men en sak kan
man välja och det är var man står när
det gäller arbetsk9mrater, solidaritet
och facklig kamp. Ar man arbetare då
är det ju helt givet var man står. Men
det är inte alltid så, det förnimmer jag
här i min rullstol. Jag har cancer och
får lätt yrsel. Mitt liv är att rulla omkring här i lägenheten. Tankarna på
att det inte är många dagar kvar av ett
långt liv följer mig och ger mig vånda.
4
Jag tänker inte, eller rättare sagt, jag
försöker att undantränga tankar på
döden; när den kommer, så vet jag att
den är där och så dör jag. När jag ska
dö då dör jag. Och inget kan stoppa
det. Men under den här tiden före
måste jag städa upp omkring mig. Det
ska med andra ord vara rensopat på
min bro. Jag vet att inte går det att få
riktigt rent, men de största skitfläckarna kanske går att få bort.
När jag jobbade i Hissmofors var
jag en av de sämsta arbetskamrater
man kan tänka sig. Det var inte så
många år jag var där uppe. Men det
räckte. Det var nog för mig att få denna helvetes vånda som jag har. Och
det är sant, det är som en värk inom
mig. Något plågsamt som jag vill ha
ut.
Och nu har jag chansen .
Och jag tar den.
Jag var tjallare. Kanske kan man kalla det något annat. Jag sprang till direktören och andra med rapporter. Efter fackföreningsmöten rapporterade
jag till ledningen. Lyssnade på de andra resonemang och diskussioner på
arbetsplatsen, fick klart för mig vilka
som var aggressivast och drog med sig
de andra. Rapporterna duggade tätt.
Vi hade en plats som vi träffades på inne i fabriken. Senare fick jag en annan
arbetsplats där vi kunde talas vid
ostört. De besökte mig som hastigast
och jag delgav dem allt jag visste. Och
det var så gott som allt. Det började
med att jag sa vid något tillfälle: »Det
skulle inte vara dumt att tjäna lite
extra.« Eftersom det var svårt, barn
hade man att mätta på en usel lön,
hamnade man i karusellen.
Och djävligaste var att ur kom man
inte. Man satt fast. Och till slut gav
dom helt faan i att stoppa åt en några
tior. Slutade jag att rapportera var det
ingen konst för dem att tvinga ur mig.
De hotade med att tala om för facket
vad jag sysslade med. Och det ville
man för allt i världen inte. Hur skulle
det ha slutat. Det vågade man knappast tänka på. Redan då hade man ett
litet helvete. Jag ville komma ifrån det,
men satt fast.
Jag började tänka på att sluta, men
var rädd för nya hot.
Men en dag frågade jag direktören:
»Om jag slutar talar ni då om vad jag
har för mig.« Han såg ned och tänkte,
så sa han: »Neej, då får vi inte någon
ny efter dej«.
Så slutade jag.
Och jag vädjar till alla där uppe i
Hissmofors om förlåtelse. Alla är väl
kanske döda, kanske några lever. Ture
Nyman lever, det vet jag, och din far.
CO Ström berg, Adolf Nyström, Vasell,
Sundell, Filip Lindberg, Jakobsson och
många fler. Jag har gjort en dålig
handling mot dem, inte bara dem utan
hela Hissmofors. Fattiga arbetare
slåss för mänskligt värde och jag som
sådan stred emot. Alla de slogs ju även
för mig. De representerade framtiden,
jag representerade slaveriet, förtrycket, hundmaten.
Jag kan inte gottgöra något och är
heller inte ute för att försöka. Men jag
ville rentvå mig och ge kommande
generationer ett gott råd att vara hederliga, att inte åka snålskjuts på de
kämpandes axlar, att räcka dina vänner en hjälpande hand när de behöver
det. Och står vi en dag inför döden, då
är det skönt att få dö med ett rent
handlande mot sin nästa i dennes
kamp för mänskliga
rättigheter.
''
.
Rapport från
a-kassan
Förändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkringen planeras att tas upp i
riksdagen den 1 juni 1988.
'-lagpenningen
, rögsta dagpenningen föreslås höjd i
två steg, dels till 425 kr fr o m den 4 juli
1988 och dels till 450 kr from 2 januari
1989. Höjningen den 2 januari 1989
är tvingande för kassorna. Samma
högsta och lägsta dagpenning skall
gälla from 1989 för alla a-kassor.
Beslut skall dock fattas och registreras hos AMS på vanligt sätt.
From 1990 höjs dagpenningtaket
enligt regeringens förslag årligen i takt
med löneutvecklingen för industriarbetare.
Även KAS-beloppet (lägsta dagpenningen) höjs vid samma tidpunkt till
149 kr resp 158 kr.
De tre nivåerna på utbildningsbidraget vid AMU och yrkesinriktad rehabilitering föreslås höjda till 425, 255 och
181 kr resp 450, 270 och 191 kr.
Dagpenningen föreslås utgå med
90 % av den försäkrades dagsförtjänst före arbetslösheten.
A-kassan övergår till
14-dagars
utbetalning. Fr o m den 4 iuli
1988.
not ett arbete eller skilts från ett arbete
till följd av otillbörligt uppförande.
Denna regel träder ikraft fr o m
1989. Vissa övergångsbestämmelser
föreslås gälla för avstängningar som
inträffat före 1 januari 1989.
Studier
Ersättning vid studier skall inte kunna
utgå enligt förslaget om det inte finns
särskilda skäl.
Statsbidrag
Finansieringsavgiften
skall
uppgå till 35 % av den genomsnittligt
utbetalda dagpenningen i kassan per
medlem och år. Beloppet skall varje
månad inbetalas t!ll staten.
Utjämningsavgiften blir per
medlem och år 3 % av den gällande
högsta dagpenningen. Skall inbetalas
till staten i januari varje år.
Denna avgift skall användas till bidrag
till:
A-kassor som har en arbetslöshet som
med mer än 10 % överstiger genomsnittet för samtliga kassor, räknat i utbetalda ersättningsdagar per medlem
och år.
A-kassor som har mindre än 10 000
medlemmar och en avgift som är högre än 70 % av gällande dagpenning.
A-kassorna föreslås få statsbidrag för
all arbetslöshetsersättning som betalas ut. Statsbidraget skall betalas ut av
AMS samtidigt med utbetalningen. På
vilket sätt detta skall ske återkommer
AMSom .
Slutreglering av statsbidraget för
1988 sker enligt nu gällande regler.
Utbetalning till de arbetslösa sker
från ett konto hos AMS. Kassorna överför en gång i månaden sin del av utbetalningarna till detta konto. Detta innebär attfr om 1989 kommer utbetalning av ersättning till medlemmarna
enbart att ske en gång i månaden.
Karensdagarna
Medlemsavgifter
A-kassornasfonder
Karensdagarna
föreslås
slopade
from 1989 både i KAS och försäkringen .
Enligt förslaget skall medlemsavgifterna täcka följande kostnader from
From 1989 skall kassorna inte längre
avsätta medel för fonduppbyggnad
utan fondtillgångarna skall upplösas
enligt § 38 i kassans stadgar. Kassan
fgr dock behålla högst 50 kr per medlem som eget kaptital, för att inte sakna likvida medel.
Konferenser kommer att anordnas
av AMS för a-kassorna under hösten
Avstängning
från ersättning
Avstängningstiden föreslås förlängd
med fem ersättningsdagar för den
som frivilligt utan giltig anledning läm-
1989
Förvaltningskostnader
Finansieringsavgift
Utjämningsavgift
Förvaltningskostnaderna består av löner, tele, porto, resor och
trakt, material, lokalkostnader etc_.
1988.
Lars-Erik Qvick
5
Fackligt
anslutna
i olika
länder
Genom Anders Kiellberg
vid Lunds universitet som
deltagit i det internationella forskningsobiektet
»Fackliga
organisationer i västeuropa efter
1945« har föliande framkommit hur starka de
fackliga organisationerna är i de olika länderna.
Organisationstalet i procent
Sverige
86
Danmark
84
Finland
80
Norge
58
Storbritannien 43
Italien
36
Frankrike
Västtyskland
Schweiz
Nederländerna
~.e l gien
Osterrike
15
31
34
29
75
57-58
Det intressanta i utredningen är den
svaga organisationsprocent som de
kontinentaleuropeiska länderna svarar för, som främst berörs av Asea
Brown Boveri fusionen.
I USA tillhör numera inte ens var
femte löntagare en fackförening det
betyder att antalet organiserade arbetare i USA ligger under 20 %.
I Japan är organisationstalet 28 %
men i den siffran är de företagsbaserade fackföreningarna intagna som inte
har ett dugg med vad vi här i Sverige
betraktar som fackföreningar. Härligger också en bild av EG.
De normgivande länderna inom EG
är Italien, Frankrike och Västtyskland.
I de länderna har fackföreningarna ett
mycket svagt inflytande, med de metoder som kapitalisterna i de länderna
använder mot facket kommer det att
ytterligare försvagas .
- Inom EG är honnörsorden »harmonisering« och »gränsfrimarknad«.
Båda delarna är kapitalistiska slagord . I TV-debattenom EG den
10/4 1988 blev handelsminister Anita
Gradin tillfrågad vad följderna skulle
bli för Sverige av en anslutning till EG.
Det kunde hon inte svara på men att
det skulle vara spännande tyckte hon.
Gradin! Sveriges nationella bestämmanderätt skall inte överföras till Bryssel.
6
Hamnens trälar
(Reflektioner från 1920-talet)
Göteborg har a!!ttd varit beroende av
alla.fartyg som kommit och gått.
Men har någon väl tänkt på den hamn-arbetsslav
som har lossat de varor vi.fått?
Som sin arbetskraft- ofta med risk.för sitt liv
stuverier och redare skänkt,
vilkas största och.fetaste vinst, var motiv,
men.för honom ett arbete strängt.
Hur han utan ett öre i ersättning.fått
gå och vänta i timmar och da'r,
men när.fartyget kommit, där påpassligt stått
och till arbete jämt varit klar.
Och hur lycklig han var när han utvalts gå med
i det lag som ska!! lossa dess last,
och på leJdaren raskt gick i !as/rummet ned
att medjobbet.få ge sig i kast.
Det är balar och lådor av alla de slag
som skall hivas med lyftkranen opp
medan mannarna redan med gripsvana tag
än ett kolli belagt med en stropp.
Stuverifirmans bas kräver snabbare takt
trots att mannarna sliter som c[jur.
Och den träl som ej orkar, .får ta sig i akt,
ty här råder en hård diktatur!
Men medjäkt.följer olyckor - svåra ibland
Basen svär och .får stoppa ett tag
medan stackar'n som skadats blir.forslad iland
och en ny rycker in i hans lag.
Har den drabbade tur, kan han efter en tid
bölja jobba i hamnen igen.
Har han otur blir livet en.fruktansvärd stnd
när av skadan blir.framtida men.
Redarn's.fogdar de svingar sin piska ombord
över rättslösa hamn-arbetshjon utav otålighet och av spydiga ord,
men med redarnas acklamation.
Hamnarbetarna.frågor sig - och med all rät/när skall vi månne rättvisa.få
och se stuvarebo!aget slå till reträtt.
När skall.frihetens timma väl slå?
ALF GEGERFELT
[
Dubbelspel
För att lindra den svåra
hungersnöden i Indien har SIDA beslutat att sända 12 000
ton matolja till ett värde av 50
miljoner kronor.
Oskarshamn
Att åka runt och träffa förbundskamrater är alltid trevligt. Här från
ett möte i Oskarshamn.
Leveranserna kommer att ske i fyra
omgångar med start i april 1988.
Under 1987, enligt SCB:s statistik,
sålde de svenska kanonkungarna,
med regeringens medgivande krigsmaterial till Indien för ett värde av 1
miljard 338 miljoner kronor. Här besannas ordet kanoner i stället för smör.
Hur länge skall den sittande regeringen och vissa höjdare inom SAP få fortsätta att skita ned SAP:s röda fanor. En
iv lössen har nu släppt taget och gått
->ver till Folkpartiet, K B Hamelton, det
finns säkert fler. De socialdemokratiska arbetarna måste bö rja rengöringen av de röda fanorna och det måste
ske ganska snart.
Bostadsminister
Hans Gustavsson
leder den svenska deligationen vid elfte sessionen med FN
i New Delhi den 6-12 april.
Man konstaterar att över en miljard
människor i dag saknar bostad: Mer
än 100 miljoner saknar helt tak över sina huvuden. FN försöker nu lägga
upp en global strategi för bostäder
fram till år 2000.
Nedrusta och bygg bostäder för
samma pengar, det måste vara FN:s
IJppgift!
G.N.
Handelsminister
Anita Grad in har varit till
5ingapore
och bett om ursäkt
Mötet kan betecknas som ett försoningsmöte efter den långvariga svenska kritik av Singapores inblandning i
Bofors olagliga vapenaffär. Den
svenska vapendebatten och två beslut
att inte sälja vapen till Singapore förrän Bofors smuggling av robot 70 var
utredd har gått ut över de 300 civila
svenska företagen i Singapore. Makten som dödens köpmän över hela
världen är stor. Men den svenska regeringen bör för den skull inte bocka sig
för dessa dögrävare. Vi arbetare har
inget gemensamt med de svenska kapitalister som opererar i Singapore.
Från vänster Göran Arvidsson, Göran Nilsson, Bertil Ohlsson och Karl Axel Andersson.
Gustav Magnusson död
För en tid sedan kom budskapet att vår
vän och kamrat Gustav Magnusson
Oxelösund avlidit.
-Gustav var i unga år både sjöman
och brottare för att sedan bli hamnarbetare. Första gången jag träffade
Gustav var i Stockholm vid en avtalskonferens, där vi från olika delar av
möteslokalen pälsade på fackbyråkraterna i Transport för de dåliga förhållandena som var rådande i hamnarna. När sedan transport uteslöt de
norrländska hamnarbetarna var Gustav en av dem i oxelösundsavdelningen som var med och bildade Svenska
Hamnarbetarförbundet. Gustav hade
även en bra penna att uttrycka sig
med, vilket läsarna av Hamnarbetaren tagit del av. Vi kommer alltid att
minna-s dig som den du var.
Tack för gott kamratskap Gustav.
G.N.
7
·
Årsmöten
Henning Dhalberg, ordförande för Norrlandsdistriktet
Årsmöte med Norrlandsdistriktet ägde rum i Hudiksvall under tiden 28-29
maj 1988. Plats: Stadshotellet. På kvällen samlades ombuden med damer till
middag med dans under där stämningen och samvaron visar så här skall
det gå till när hamnarbetare träffas
och knyter banden allt fastare.
kommer ytterligare 15 man att tillsvidareanställas.
Årsmötet kulminerade med en firmafest.
Genomsnittsinkomsten för tillsvidareanställda var 1987 148 000 kr.
Lars Erik Quick
Arsmöte Avd 40 Lunde
S!yrelsen fick följande sammansättning:
Styrelsen fick följande sammansättning:
Ordförande Gunnar Norberg
Kassör Bo Börlin
Ordförande Hennin_g Dhalberg, kassör Lars Erik Qvick. Ovriga i styrelsen:
KA Sjölund, Lars Erik Johansson, Evert
Åhl. Suppleanter till styrelsen: Gunnar
Pettersson, Verner Trohlin.
Revisorer: Bo Börlin, Arne
Skoog.
Övrigg i styrelsen:
Bertil Ohlund
Lars Erik Hamberg
K A Sjölund
-Rapport från årsmöte
avd 8 Sundsvall
Efter sedvanliga årsmötesförhandlingar konstituerade styrelsen sig som
följer:
Ordförande Henry Eriksson, kassör
Lars Erik Qvick, sekreterare Lars Göran Ah Ibom, övriga Benny Österholm,
Tomas Nilsson. Huvudskyddsombud
Henry Eriksson.
Ombud valdes till olika föreningar
bl a: ABF, Begravningsföreningen Fonus, Folkets Hus och Park Sundsvall,
..
Folkets Hus Skönsberg.
Henry Eriksson och Benny Osterholm har deltagit i MBL-kurs anordnad
av förbundet.
Medlemsantalet den 31 december
var 100 st.
Arbetstillgången i hamnen har ökat,
vilket fått till följd att det anställdes åtta
man av extrakåren 1987. Under 1988
Årsmötet beslutade att skicka ett uttalande till den svenska regeringen att
på den diplomatiska vägen försöka att
påverka den israeliska regeringen att
sluta med sitt mördande på västbanken och återlämna de ockuperade
områdena.
Arsmöte i Örnsköldsvik
Att leda..dagens förhandlingar vid Avd
22:s i Ornsköldsvik årsmöte den 12
mars utsågs f d ledamoten i Hamnarbetarförbundet Karl Nilsson . Årsmötet hade att ta ställning till val av ordförande efter den så tragiskt bortgångne
Uno Lockner. Till detta valdes Gunnar
Pettersson. Styrelsen består för övrigt
av Hans Persson, Ter.björn Sundin,
kent Aspholm, Bengt Ostman, Birger
Lindström och Jan Kull (nyval) .
Av verksamhetsberättelsen framkom bl a att drygt 600 fartyg anlöpt
distriktet och att arbetssituationen varit mycket god.
Senare under kvällen inbjöd avdelningen sina medlemmar med fruar till
en lyckad middag med dans på Stadshotellet.
Ner i ha1nnen
- bokerbjudande
Hamnarbetarna erbjuds härmed boken Ner i hamnen för 60 kr inkl moms. I bokhandeln kostar boken cirka 100 kr. Vid beställning av fem eller fler ex portofritt. Beställ direkt av författaren:
Kjell G Johansson, Saturnusgatan 2, läg 88, 415 88 Göteborg
{Telefon: 031-43 41 64, eller 0303-704 20).
I Göteborgs hamn säljs boken direkt.
8
Nyhamnbok
-av
hamnarbetar~
Före den Första maj i år utkom boken
NER I HAMNEN. I nio berättelser
skildras livet i och omkring Göteborgs
hamn under de senaste cirka 15 åren .
Författaren är undertecknad, som
visserligen aldrig avancerat till ordinarie, men ändå varit med en hel del.
Medlem i Hamnarbetarförbundet.
Boken är inbunden och är på 90 sidor. Den är utgiven av Bokförlaget
Settern i samarbete med Föreningen
Liv i Sverige. Föreningen Liv i Sverige
bildades för cirka tio år sedan och har
utgivit ungefär 20 böcker. De flesta av
böckerna har åstadkommits med människor, grupper och föreningar som
annars inte kommer till tals.
Min bok har följande kapitel:
• Ner i hamnen
•Bananer
• På fiugarebänken
• Apelsiner och byxor
• Modern lastning
• Streiken
• Siömannen och hamnarbetaren
• Trubaduren
• Terminalarbetaren
För att boken skulle kunna komma ut i
rimlig tid, och för att den skall kunna
erbjudas hamnarbetarna direkt, har
jag fått göra ett större stödköp direkt
av förlaget.
Kamratliga hälsningar
KJELL GEORG JOHANSSON
PS! Jag tackar avdelningar och hamnarbetare för redan gjorda köp, och
hoppas boken är till glädje.
Avdelning 8 Sundsvall 90 år
Det har gått en tid sedan avdelning 8 Sundsvall av Svenska Hamnarbetarförbundet firade sitt 90-årsiubileum.
Dagen till ära hade de gamla kämparna mött upp, grånade, böjda av hårt
slit i lastrummen. Sega som martallar
stående på bergens högsttJ topp. Utsatta för väder och vind i arbetets ära.
Där fann de varandras kamratskap
och smidde sitt försvar mot överheten,
sida vid sida.
Fackföreningen var deras gemensamma skapelse ett skydd, ett värn för
~em alla. På fackföreningsmötet dryf·ades problemen. Den trygghet som
fanns gav de varandra genom fackföreningen. Ni unga, än är detej för sent
att lära känna fackföreningens historia.
Här ser vi några av avdelningens gamla kämpar. Från vänster Helge Qvick, Edvin Tunander, Astan
Biörkdahl, Tedor Kiellberg, Göte Svensson, Axel Berglund, Gunnar Boström.
"örsta mai:
Första maj, första maj
varje sliten kavaj
Blir en mantel av strålande ljus
Varje trött proletär
Glömmer mödornas här
och går drucken av vårvindars rus
Svenska Hamnarbetarförbundets förtroendeman Gunnar Norberg representerade förbundet. Norberg gjorde
en återblick på vad fackföreningsrörelsen betytt för utvecklingen på alla
områden i vårt land. På betydelsen av
en stark facklig rörelse inte minst ute
på arbetsplatsen med inflytande över
medlemmarnas egen arbetssituation.
Efter middagen fortsatte kvällen med
·ans. Det blev säkert en kväll för många att minnas inte minst för de gamla
kämparna.
.:iarför så tyst
om dieselavgaserna
10 000 dör årligen i Sverige visar en utredning, därav 2 700
i lungcancer som till 80 % orsakas av rökning.
Man måste ifrågasätta dödsorsaken i
lungcancer eftersom dieselavgaserna
inte ens är nämnd i utredningen. I diesel finns Polyromatiska kolväten CPAH
3,4 benspyren, ett av de starkaste cancerframkallande ämnen man känner
till. Varför så tyst om detta herrar vetenskapsmän, vilka arbetar ni för?
Människorna eller kapitalisterna.
Ett uppskattat inslag i iubileumet svarade Vivian
Sundvall med sin vackra stämma och fina visor.
Avdelningens ordförande Henry Eriksson öppnot iubileumet.
Kartläggning av
miliöproblemen
Nu vill regeringen ha en samlad redovisning av miljötillståndet i
landet.
Samtliga länsstyrelser ska före l maj 1989 kartlägga de viktigaste miljöproblemen
och deras orsaker.
Naturvårdsverket ska sammanställa de olika regionala miljöanalyserna och redovisa sitt arbete för regeringen senast 15 september 1989.
Med hjälp av kartläggningen kan regeringen sedan prioritera de viktigaste regionala insatserna.
G.N.
9
Åke Johansson c/o Trent
Landalab~rgen 28
411 29 GOTEBORG
10 augusti
Ivar Johansson
S Prästholm, PI 5060
950 30 RÅNEÅ
21 juli
Steve Grann
Högtrycksgatan 2
417 41 GÖTEBORG
13 augusti
Kurt Karlsson
Österängsgatan 36, V
302 53 HALMSTAD
24juli
60år
Nils Villy Holmström
Lillbybacken 5
163 72 SPÅNGA
2 augusti
Gustav Eriksson
Rönnholm
914 02 LÖGDEÅ
6 april
Olov Forsberg
Brittsom~!:irgatan
Nils Olofsson
Ava
914 02 LÖGDEÅ
7 april
\
SO år
Ulf Svensson
Nymilsgqtan 29 ..
421 37 VASTRA FROLUNDA
2 april
Bertil Kroon
Kapellvägen 5
261 39 LANDSKRONA
19 april
{
'
3
415 14 GOTEBORG
2 augusti
BoUhlman
Kungsvä.gef1.7 G
446 00 ALVANGEN
19 april
Jan Erik Mattsson
Säbygatq.n 3
723 41 VASTERÅS
16 augusti
Leif Arne Jonsson
Raneroed, PI 6145
437 00 LIN DOME
18 augusti
65år
Lennart Lennvall
417 33 GOTEBORG
19 april
Tore Bäcklund
Ava
914 02 LÖGDEÅ
5 april
Jan Pettersson
Blomstergatan 26
722 25 VASTERÅS
9 juli
Gunnar Holmgren
Trädgårdsgat_c:.m 5
613 00 OXELOSUND
21 april
Tage Svensson
Smörslottsgatan 40
416 78 GOTEBORG
6 april
Matti Selin
Hällsjöby 2373
864 00 MATFORS
27 april
Tage Nordqvist
PI 2172
940 17 LILLPITE
9 juli
Sven Andersson
Karlfeldts_gatan 27 C
722 22 VASTERÅS
23 april
Karl Ström
Skogscentrum 921
820 23 BERGVIK
15 maj
Bertil Larsson
Poste Resta nte
20040 MALMÖ
2maj
Alf Engman
Krokusvägen 2
862 00 KVISSLEBY
10 juli
Gunnar Ökvist
Kullvägen 8
941 40 PITEÅ
28 april
Karl Erik Karlsson
Torggatan 15 B
613 00 OXELÖSUND
15 maj
Branko Korica
Västra Af1~ersgårdsg 2
417 15 GOTEBORG
Smaj
Göran Lindberg
Gustav Möllers Gata 10
211 51 MALMÖ
19 juli
Jimmy Petersen
Svarvaregatan l
913 00 HOLMSUND
1 juni
Einar Eriksson
Stenklevsg.atan 10 A
414 65 GOTEBORG
16maj
Rolf Fongman
Bäckebolslyckan 18
422 54 HISINGS BACKA
10maj
Bernt Olof Malmsten
Klövervägen 18
312 00 LAHOLM
24 juli
Sven Svensson
Almedal
312 03 VEINGE
10 juni
Sven Johansson
Önskeväq~rsgatan 17
417 35 GOTEBORG
29maj
Olof Munkberg
Åkerbyv9.gen 182
183 35 TABY
11 maj
Leif Green
Hälsovägen 27
252 35 HELSINGBORG
26 juli
Gunnar Wester
Box 5507
950 40 TÖRE
14juni
Lennart Olsson
NordostP..assagen 48, 111
413 11 GOTEBORG
7juni
Lars-Olof Hoffman
Kustroddqregatan 20
414 51 GOTEBORG
12maj
Tore Johansson
Januarivägen 12
863 00 SUNDSBRUK
2 augusti
Anders Engvall
Råbykorset 85
724 69 VÄSTERÅS
27juni
David Nordin
PI 3292, Jaktholmen
890 31 ARNÄSVALL
11 juni
John Lindgren
PI 17399 Sörböle
904 90 UMEÅ
15maj
LeifArplöw
Högadalsgatan 6
435 00 MOLNLYCKE
9 augusti
Gösta Johansson
Nötväckevägen 5
296 00 ÅHUS
4 juli
David Dahlin
Högvägen 4
870 50 BOLLSTABRUK
21 juni
Sixten Andersson
Eldsmark
890 35 HUSUM
2 april
Söderbe~gagården 51
Seemi Tanhua
Bäckgatan 14
572 33 OSKARSHAMN
16 april
llmo•I Kolllo '
162 29 VALLINGBY
17maj
~
.
Sommarv~dersgatan
8
Gustaf Svedin
Furuvägen 40
820 20 LJUSNE
7juli
Einar Olsson
Jan Pers Väg 23
872 00 KRAMFORS
12maj
Gunnar Bjurestedt
Nybygga~egatan 35
431 34 MOLN DAL
6juni
Karl Hjärpe
Liljörnsgc;i,tan 31, 111
162 32 VALLING8Y
27maj
Per Hagström
125 31 ALVSJO
21 juni
Sven Enkvist
PI 5158
950 30 RÅNEÅ
4juni
Wilhelm Hedin
Bälinge 2104
951 00 LULEÅ
16 augusti
Edvard Forsberg
Överveda, Box 1105
870 30 NORDINGRÅ
9 augusti
Edmund Eriksson
Stockevik 204
440 60 SKÄRHAMN
14 juni
John Andersson
Anekdotgatan 25
422 41 HISINGS BACKA
17 augusti
Knut Andersson
Box 5350, St Överön
440 33 HARESTAD
11 augusti
Aron Johansson
Box 182
950 55 SANGIS
18 juni
Edgar Sandberg
Byvägen 20
950 55 SANGIS
6juni
Uno Risberg
"l\ 2546
J40 11 HEMMINGSMARK
19 augusti
Ivar Jansson
Box 1206
820 75 HARMÅNGER
28 augusti
Allan Jonsson
Box 29
870 50 BOLLSTABRUK
3 juli
Helge Andersson
Box 1625
952 00 KALIX
4juni
Alf Rådberg
Dimväder.~gatan
74
417 37 GOTEBORG
7juli
Harald Hallman
Box 1575
952 00 KALIX
9juli
Emil Nordin
Fegärde
825 00 IGGESUND
7juli
Hilmar Häggström
Grundsundahemmet
890 35 HUSUM
12juli
Olof Karlsson
Övre Hal!.efgatan 24
414 13 GOTE80RG
14 augusti
70år
lrik Hellström
Jägarego.ton 5
417 01 GOTEBORG
2 april
Vråkstig.~n 16 ..
75år
Anton Bergvall
Åsögatan 204, NB
116 32 STOCKHOLM
14 april
Stig Jansson
PI 863, Furuåsen
430 64 HÄLLINGSJÖ
3 april
Allan Noren
950 32 VITA
14 april
Henning Johansson
Falkgatan.. 18
416 67 GOTEBORG
8 april
Olle Sandelin
PI 1135
383 00 MÖNSTERÅS
21 april
Torsten Linderstedt
Pl2076
930 55 JÖRN
11 april
Torsten Bengtsson
Akkas Gata 14
422 48 HISINGS BACKA
22 april
Gunnar Karlsson
Hjällbogärdet 35
424 34 ANGERED
l 1 april
Hjalmar Toom
Skolvägen ..8 A
435 00 MOLNLYCKE
6maj
Bror Edin
Kasa mark
890 35 HUSUM
10maj
Erik Olofsson
Tallhedsvägen 15
955 00 RÅNEÅ
7maj
Gunnar Karlsson
Trädgårdsgatan 3
613 00 OXELÖSUND
13maj
SiJcvard Friberg
Ri daragtan 29
114 57 STOCKHOLM
8maj
Gustav Almroth
Öd, Box 554
872 00 KRAMFORS
29juli
Erik Thurell
Rostocksyägen 5
183 41 TA8Y
17maj
Harald Olsson
Östra Tullgatan 29
824 00 HUDIKSVALL
23maj
Georg Olsson
62
183 40 TABY
28juli
Tureberg~vägen
Viktor Hansson
Si knäs
950 40 TÖRE
1 augusti
Gustav Larsson
PI 3094, Gammelgården
952 00 KALIX
3 augusti
Walter Eriksson
Snövägen 365
951 49 LULEÅ
15 augusti
Fridolf Sedin
Padda I
892 00 DOMSJÖ
7 augusti
Aston Björkdal
Skönbergsvägen 33
852 51 SUNDSVALL
18 augusti
Folke Jonsson
Bjenberg ..
910 20 HORNEFORS
25 augusti
Ernst Jansson
Guldpokq.lsgatan 2 B
417 16 GOTEBORG
31 augusti
Ossian Stenlund
PI 13137
931 90 SKELLEFTEÅ
29 augusti
SO år
85 år
Teodor Källberg
Vasagatan 17
852 53 SUNDSVALL
29 april
Gert Charles Staflund
Amorvägen 3, 111
191 75 SOLLENTUNA
21 maj
Arvid Johansson
Laxviksvägen
305 90 HALMSTAD
14maj
Verner Levander
Dombäcksmark
890 35 HUSUM
9 april
OlofVestin
Lunne
890 31 ARNÄSVALL
5 juni
Sigfrid Lundström
Lönnvägen 12
940 10 HORTLAX
17maj
Yngve Dahlkvist
Fornbacken 53, IV
151 58 SÖDERTÄLJE
29 april
Emil Olsson
Domarevägen 18
902 52 UMEÅ
21 maj
Helmer Johansson
Estlandsg!Jtan 2 D
417 11 GOTEBORG
12 juni
Ernst Olofsson
Gröna Gatan 39
414 54 GÖTEBORG
18maj
Helge Börlin
Johannesgatan 23
872 00 KRAMFORS
Erland Haglund
Vattenled!]ingsvägen 83
126 35 HAGERSTEN
JO juli
6maj
Likartade problem i
Sverige och Sydamerika
Svenska hamnarbetarförbundet har, som alla vet, ett otal
gån~er hävdat att den i Sverige förda transportpolitiken är
felaktig. Siöfarten, iärnvägen
och lastbilarna måste användas till vad resp transportmedel är bra på, dvs längre och
tyngre transporter bör ske på
fartyg, kompletterat av iärnvä~en och närdistributionen
skötas av lastbilarna. -
Dessutom måste de olika transportmedlen få verka på lika villkor - inte
som nu då framför allt lastbilstrafiken,
men också järnvägen, subventioneras
med skattemedel, medan sjöfartens
överlevnad snarare försvåras.
Detta är inte bara ett problem i Sverige, utan också i många andra länder.
Detta framgår med all önskvärd tydlighet av följande citat från en artikel iden
fackliga tidskriften »Transport Workers
of the World« nr 3 1987. Artikeln är
skriven av Uruguays samordnade
sjöfarts- och hamnarbetarförbund :
»Samordningen av landets transporter är en annan viktig fråga som
förelagts parlamentet av landets fackliga organisationer med sjöfartsanknytning. Trots all internationell erfarenhet har - på ett felaktigt sätt - en
oekonomisk konkurrens börjat mellan
landsvägs-, järnvägs- och sjöfartstransporter. Hela landet finansierar det
dyraste transportmedlet och ruinerar
järnvägarna och hamnarna« ...
Samordning av transporter, organiserad enligt tekniska rön, skulle innebära enorma besparingar av drivmedel och rå materiel; det skulle innebära
en förnyelse av fartygstrafiken på flc
der, av varvsindustrin och ge nytt liv år
hamnstäderna. Det skulle innebära ett
utnyttjande av de naturliga transportvägarna, vilka nykonstrueras i andra
länder då de fattas (tex kanaler - artikelförfattarens anm}. Därför måste
lastbilstrafik, järnvägar och sjöfart få
komplettera varandra på ett naturligt
5ätt.«
BJÖRNABORG
Svenska vapenexporten
fördubblades på två år
Den svenska vapenexporten har under de två
senaste åren mer än fördubblats. En växande andel av exporten går till
stater i tredie världen.
Det visar en sammanställning av ännu
inte offentliggjord exportstatistik för
1987 som har gjorts av Svenska fredsoch skiljedomsföreningen.
År 1987 exporterades svenska vapen förmer än 3,2 miljarder kronor. År
1985 var summan 1,6 miljarder och
1986 2,3 miljarder.
Förra året gick hela 41 procent av
exporten till Indien. Bofors omtalade
försäljning av fälthaubitsar svarar för
den dominerande delen av exporten
dit. Denna order omfattar leveranser i
samma storlek under minst fyra år till.
Bland de tio största köparna finns
USA, Pakistan, Brasilien och Indonesien.
Fem av de tio största mottagarländerna ingår i Nato. Dessa fem köpte
vapen för 1,1 miljarder kronor. Inget
Warszawapaktsland återfinns bland
de tio största köparna .
Svenska Freds ordförande Lars
Ångström är starkt kritisk till den utveckling som återspeglas i siffrorna:
- Samtidigt som det kommer uppgifter om att även det statliga företaget FFV har smugglat vapen godkänner regeringe_n alltmer vapenexport.
- lställef för att uppmuntra till en
ökad vapenexport borde regeirngen
tvinga företagen att ställa om en d
av sin verksamhet till civil produktion,
anser Ångström .
SCB har ännu inte publicerat exportstatistiken, som Svenska Freds har
sammanställt från SCB:s datalistor.
Vapenexporten 1987 enligt SCB:s
statistik:
1) Indien 1 338 milioner kronor, 2) Norge 411 milj, 3) USA 341, 4)
Kanada 162, 5) Pakistan 161, 6) Finland 133, 7) Västtyskland 121, 8) Danmark 82, 9) Brasilien 76, 10) Indonesien 70 milj.
Totalt 3 284 miljoner kronor. (TI}
•