Transcript HANDBOK
HANDBOK Förebyggande arbete och stödjande insatser för barn och unga i socioemotionella svårigheter med EQ och hund Mimmi Janeld ”Att arbeta stödjande med barn och unga i socioemotionella svårigheter”, 7.5 hp Innehållsförteckning 1. Bakgrund……………………………………………………………………………….1 1.1 Vad är EQ?...................................................................................................................2 1.2 Känslans intelligens och de fyra grundkänslorna…………………………………….3 1.3 Varför EQ och social och emotionell träning?.............................................................5 1.4 Skyddande faktorer - individen, familjen och samhället……………………………12 1.5 Hur uppstår empati mellan människor?.....................................................................13 1.6 EQ-dockan.................................................................................................................14 1.7 Människa och hund – den naturliga länken…………………………………………16 1.8 Positiva effekter av umgänge med hund……………………………………………17 1.9 Forskning…………………………………………………………………………...19 2. Syfte…………………………………………………………………………………...21 3. Metod…………………………………………………………………………………22 3.1 Fältstudie……………………………………………………………………………23 3.2 Urval av fältstudiegrupp……………………………………………………………24 3.3 Genomförande av fältstudien……………………………………………………….25 4. Resultat……………………………………………………………………………….27 5. Diskussion…………………………………………………………………………….28 Referenslitteratur ………………………………………………………………………..29 Bilaga ……………………………………………………………………………………31 1 Bakgrund Jag har valt att fördjupa mig i vad social och emotionell träning kan innebära för barn och om den kan hjälpa barn i socioemotionella svårigheter. Ämnet är tämligen outforskat. Majoriteten av forskningen utgår från teoretiska samt filosofiska åskådningar och studier. Empiriska studier finns, framförallt genomförda utanför Sveriges gränser, men de är i minoritet i jämförelse med de tidigare nämnda. EQ, känslans intelligens, är ett begrepp som har sitt ursprung i USA och handlar om att identifiera och använda sig konstruktivt av de emotioner som pågår i människans psykologiska inre. Om man har kunskap om vad som pågår i sitt känsloliv, kan man då använda den kunskapen för en bättre hälsa och utveckling? Finns det forskning som bekräftar detta? Syftet med denna handbok är att lyfta EQ som fenomen till diskussion, ställa konkreta frågor och redovisa resultatet av den av mig genomförda fältstudie av barn och hundar i gemensamma aktiviteter. Handboken ämnar även ge konkreta exempel på hur man kan träna EQ med barn samt redogöra för de effekter som den emotionella träningen kan ge utifrån forskning. Trevlig läsning ! Stockholm 05/2012 Mimmi Janeld 2 Vad är EQ? Termen IQ är välbekant för många och flertalet metoder har utvecklats för att mäta denna kompetens. Detta i syfte att bland annat mäta en människas funktion, kapacitet och förutsättningar att nå framgång. Psykologen Howard Garner utkom 1983 med en omtalad bok, ”Frames of Mind: The Theory of Multiple Intelligences”, i vilken han menar att vårt vanliga intelligensbegrepp är för snävt. Färdigheter såsom musikalitet, koordination och social kompetens borde ses som intelligenser av likvärdig dignitet och värde såsom den språkliga och den logiskt-matematiska. EQ handlar om känslans intelligens och begreppet myntades av amerikanska psykologerna Peter Salovey och John Mayer vid Yale universitet i USA. Emotionell intelligens beskrivs av de senast nämnda som ”förmågan att uppleva känslor, att generera känslor och göra känslor tillgängliga så att de kan bistå tänkandet” (Gottberg 2010, s 37). Dessa psykologer utgick från Gardners beskrivningar av emotionell intelligens och fastställde slutligen fem områden som tillsammans bildar den emotionella intelligensen. De fem grundkomponenterna är självkännedom, förmågan att handskas med sina känslor, förmågan att kunna motivera sig själv, ha empati och relationskompetens (Gottman,1997). EQ kan även benämnas som karaktär. Karaktär är inte att ”vara” utan ”att kunna” (Weston & Weston, 1996). Det är individens förmåga att gå bortom medfött temperament och använda en repertoar av integrerade färdigheter som vägleder och handlar i riktning mot våra mål. Vidare används definitionerna karaktärsegenskaper och karaktärsutveckling. Ovanstående färdigheter, som kräver träning då de ej är medfödda, vill vi som föräldrar ska blomma fullt ut i barnet under barndomen för att senare utgöra verktyg i det vuxna livet. Detta trots en moralisk tvetydig värld där disciplin ofta föregår vägledning under barnets uppväxt. Weston/Weston beskriver grunderna för karaktärsdaning enligt nedan: - Kunskap och förståelse Stabilitet och balans Villkorslös kärlek och acceptans Inspiration och förebilder Kontakter med familj och samhälle 3 Känslans intelligens och de fyra grundkänslorna Utöver redan nämnda psykologerna Salovey och Mayer sammanfattar Daniel Goldman teorin om EQ i sin bok ”Känslans intelligens” (1997) vikten av att ha ett fruktbart samarbete mellan tankar och känslor för att kunna hantera livets olika situationer på ett konstruktivt och framgångsrikt sätt. Inlärning förenklas om man i lärsituationer upplever positiva känslor (Gottberg, 2010). Saker och situationer som händer i vår vardag och på rutin faller lätt i glömska medan individen lättare minns de ting och händelser som slagit an på inre känslor. Ju starkare känslor vi kan få i en lärande situation – desto bättre inlärning. EQ träning ger både en personlig samt social kompetens. På det personliga planet får vi självkännedom (Gottman, 1997). Självkännedom är en förmåga att observera oss själva, att kunna känna igen och kunna urskilja de olika känslor som är närvarande i ögonblicket. Vi lär oss även förmågan att kunna handskas med våra känslor. Att kunna förstå orsaken till känslan och kunna hantera den i ett konstruktivt beteende. Förmågan att kunna motivera sig själv innebär att kunna styra sina impulser och stå tillbaka för någon annan samt att använda sina känslor för ett lyckat resultat. Empati är en grundkomponent i den mänskliga relationssamvaron och ger individen möjlighet att ta in andras känslor och behov samt att kunna förstå känsloladdade situationer och andra människors subjektiva upplevelser. Vi lär oss även förmågan att handskas med andra individers känslomässiga reaktioner och att samspela med andra på ett konstruktivt sätt. Denna färdighet kallas för relationskompetens. Emotionell intelligens ger hög ”vagustonus” (Gottman, 1997) och bidrar till individens förmåga att moderera de icke-viljestyrda fysiologiska processer som ingår i det autonoma nervsystemet. Vagusnerven, som utgår från hjärnstammen, reglerar till exempel puls och andhämtning styr även processer som ingår i den parasympatiska delen av det autonoma nervsystemet. Samtidigt som sympatiska nerver aktiveras stegras hjärtfrekvens och andning i en individ under stress, men den parasympatiska delen ser till att dämpa och bromsa de sympatiska så att de inte får okontrollerat handlingsutrymme. Precis som att ett barn med god muskulär tonus klarar av fysiska prestationer bättre, kan ett barn med god ”vagustonus” hantera stress bättre. Vid en krissituation klarar dessa barn bättre av att lugna sig själva, koncentrera sig och lägga band på impulser vid behov. 4 Vad är då en känsla? En känsla är information om oss själva, från oss känsla till oss själva (Gottberg, 2010). Inom oss pågår ständigt en rad av varandra avlösande inre omedvetna processer. De kallas emotioner. När vi reagerar eller får en anledning att stanna upp, kan vi plötsligt bli medvetna om det inre känslolivet och då får vi en känsla. En känsla är en medveten emotion. När en känsla, intryck eller påtryckning blir alltför intensiv hamnar vi i affekt och blir känslostyrda. EQ innebär att ge alla känslor ett erkännande och legitimitet. Att tillåta och acceptera de omedvetna processer och motioner som pågår då de ändå inte går att styra. De lever sitt eget liv. Utifrån detta förhållningssätt kan man inte beskyllas eller dömas för de känslor man har. Alla känslor är okej, men inte alla beteenden. Ett barn med ett störande beteende kan ha ”rätt” känsla på insidan, men sakna verktygen att hantera dessa och därmed uppvisa ett destruktivt beteende. Positiva känslor är bekräftelse på tillfredsställda behov och negativa känslor är uttryck för otillfredsställda behov. Om man kan lära sig förstå vad man känner, upplever, tänker och varför förenklas kommunikationen med andra. Det vi önskar se i människor omkring oss och i våra barn är förmågan att bland annat uppleva och uttrycka kärlek, tolerans och acceptans. En förutsättning för att detta ska kunna ske är att man först kan se på sig själv med just kärlek, tolerans och acceptans för att i ett senare skede kunna praktisera detta på någon annan. De fyra grundkänslorna De fyra grundkänslorna är glad, arg, rädd och ledsen (Gottberg, 2010). Oavsett geografi eller kultur ser människans ansiktsuttryck likadana ut i nämnda sinnesstämningar. En rädd människa i Sverige visualiserar detta på samma sätt som en rädd människa i Colombia. Känslan ”glad” är barnets mest naturliga tillstånd. Kännedom om känslan ”arg” kan ge individen möjligheterna att antingen hamna i affekt eller att kunna utöva impulskontroll. Kunskap om känslan ”rädd” kan ge individen verktyg att hantera livets olika rädslor. Att vara bekväm med sinnestillståndet ”ledsen” möjliggör ett förhållningssätt som gör att man kan klara av motgångar såsom sorg. Ett barn med en god självkännedom som till exempel blir ledset, kan förstå varför det blev ledset, kan hantera känslan och dessutom välja hur mycket utrymme samt inverkan känslan ska ha. 5 Varför EQ och social och emotionell träning? Varför är det viktigt för barn att träna sina sociala och emotionella färdigheter? I Ungdomsstyrelsens ”Fokus07-en analys av ungas hälsa och utsatthet” (2007) visade en utredning att fyrtio procent av de unga har ont i magen, huvudvärk eller sömnproblem flera gånger i veckan. En av de avgörande faktorer som påverkar individen allra mest är om man senaste tiden blivit utsatt för kränkande behandling eller mobbning. Analysen visar även att ungas självtillit och självförtroende har stor betydelse för hälsan likväl som trygghetsfrämjande insatser och åtgärder. Ett barn som utvecklat färdigheter såsom självkännedom, empati, kommunikation och konflikthantering har bättre förutsättningar att bemöta vardagens utmaningar. Arbetar man strukturerat med EQ leder det till att barn fungerar och därmed mår bättre, både enskilt såväl som i grupp (Gottberg, 2010). Barnets möjlighet att ta beslut, hantera problem och agera i konflikter, förstå konsekvenser av sitt eget och andras handlande ökar. Uppnår vi detta ökade välmående i individen ökar vi även förmågan att tillgodogöra sig skolundervisningen med bättre trivsel och mindre mobbning som följd. EQ är dock ingen patentmetod. För att kunna skapa situationer där EQ kan tränas krävs inte bara tålamod och fantasi utan även en lugn huvudaktör, föräldern/läraren/medmänniskan. Barnet behöver även vara i ett sinnestillstånd där det är mottagligt för att kunna ta till sig och bearbeta resonemang. Som huvudaktör och vuxen förebild får man tänka strategiskt och se de situationer och förutsättningar som är gynnsamma för dialog med nämnda inriktning. Situationer där emotionell vägledning inte lämpar sig är då någon av parterna är trött eller upprörd, vid tidspress, när man har publik, vid barns försök till manipulation och beräknande oäkta känsloutspel eller när det handlar om allvarliga problem (Gottman, 1997). Dessa omständigheter försvårar skapandet av en nära och tillitsfull atmosfär mellan två parter i nuet. I Skollagen (2010:800) under §25 är det lagstadgat att elevhälsan främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande och inbegriper såväl medicinska, psykologiska, psykosociala samt specialpedagogiska insatser. Detta för att eleven ska kunna stödjas i sin utvekling mot utbildningens mål. En förutsättning för allt lärande är en trygg och accepterande miljö där det ska vara möjligt att få vara den man är och behöver man extra stöd är det skolans ansvar att se till att den identifieras och tas fram. Om EQ fanns på schemat skulle alla parter på skolan, elev som rektor som lärare, arbeta mot ett gemensamt mål tillsammans. Gemensamma tydliga mål förenar och skapar relationer. Utifrån detta vore det lättare för pedagogisk personal att upptäcka en elev som inte mår så bra. 6 I vår fostran av barn är det viktigt att skapa ett mål med insatserna och bemötandet av barnet. Målen kan både vara kortsiktiga såväl som långsiktiga. Tydliga mål bör klargöras. Utan konkreta mål är det heller inte möjligt att nå målet (Weston & Weston, 1996). En undersökning vad gäller föräldrars vanligaste klagomål på sina barn är att de: - Inte lyssnar på sina föräldrar Skjuter upp läxläsningen Agerar utan att tänka Bråkar med yngre syskon Ger upp alldeles för lätt Nonchalerar regler Inte städar sina rum Vägrar att tala med sina föräldrar När samma föräldrar får frågan om vilket långsiktigt mål de har för sina barn görs nedanstående gällande: - Att barnet ska vara rättvis, ärlig och vänlig Respektera lagar och regler Vara en självständig person Vara framgångsrik Leva sitt liv utifrån moraliska principer Vara pålitlig och visa respekt för andra Ha förmåga att älska och vara generös Vara kunnig och motiverad Sköta om sin kropp Kunna lösa små och stora problem Njuta av livet och vara lycklig Kommunicera öppet och med respekt Vara en god människa Ovanstående gör gällande att kortsiktiga mål ofta hamnar i fokus på grund av vuxnas stress, fulltecknade agendor, vardagens krav med förpliktelser och deadlines. De senast nämnda målen, de långsiktiga, kan bara frodas om vi vuxna tar oss tid och skapar situationer för barn att träna olika färdigheter och därmed utveckla sin karaktär. 7 Social och emotionell träning kan ses som olika delar av en pyramid. Den nedersta delen i basen grundar för ytterligare kompetenser som sträcker sig uppåt i pyramiden sprungna ur den ursprungliga basen (Gottberg, 2010). EQ-pyramiden Problem - och konflikthantering Skapa och bevara goda relationer Ansvarsfull kommunikation Empati Självkännedom och Självkänsla ”Ju mer tid och engagemang vi är villiga att lägga på att utveckla självkännedom och självkänsla, desto lättare blir det att träna den empatiska förmågan. Med god självkänsla och empati underlättas kommunikation och samspel med andra och därmed förmågan att skapa och bevara goda relationer. Med hjälp av denna modell och att välja övningar och skapa samtal som stödjer EQ-pyramiden behöver vi inte lägga för mycket tid på problem– och konfliktlösning” Citat av Maria-Pia Gottberg 8 I den sociala och emotionella träningen med en individ och framförallt med ett barn, är det av största vikt att hålla sig värderingsfri och icke-dömande (Gottberg, 2010). Känslor, som är information om oss själva till oss själva och från oss själva, är subjektiva tolkningar. En vuxen kan aldrig veta vad ett barn upplever på insidan utifrån ett yttre beteende. Ett barn som utför en aggressiv handling kanske inte är arg, det kan istället kanske vara besviket eller ledset men sakna verktygen att hantera dessa känslor. Resultatet blir utåtriktat beteende som tolkas som aggressivitet och som omgivningen följaktligen reagerar på och dömer. Om barnet ska lära sig känna igen sina olika känslor bör vi vuxna överlåta till barnet att berätta vilken känsla det har. För att stimulera utvecklingen av den sociala och emotionella utvecklingen i barnet bör vi förhålla oss neutrala i det arbetet och uppmuntra barnet till fortsatt utforskande av känslorna genom att ge tydligt utrymme. Det är lätt att svara ett barn med intensiva känslotillstånd: ”jag förstår”, ”vad ledsen du är”, ”stackars dig” eller ”okej”. I och med nämnda kommentarer har man misslyckats med att förhålla sig neutral och värderingsfri och istället gett bekräftelse för det man tror man läst in i barnet. En effektiv metod i ovan nämnda situationer kan istället vara den så kallade ”feedbackmodellen”. De två första stegen är icke-värderande men bekräftande, det tredje steget är icke-värderande med en avslutande fråga. Den lyder som följer: - Jag ser att du…(beskriv vad du visuellt observerar i barnet i den aktuella situationen) - Jag hör att du…(beskriv vad du auditivt hör från barnet i den aktuella situationen) - Jag undrar, är du ledsen? (fråga barnet och låt det ange den aktuella känslan) Med ovanstående modell skapas naturliga situationer i vardagen för träning av den sociala och emotionella intelligensen. Om barnet får frågan tillräckligt många gånger blir det alltmer uppmärksam på sina inre emotioner och utvecklar ett förhållningssätt till känslorna vilka omgivningen sedan kan ta del av i en, för båda parter, konstruktiv och ansvarsfull kommunikation. Feedback-modellen påminner om det förhållningssätt till stökiga elever som beskrivs i boken ”Vilse i skolan” (Greene, 2008). Istället för att döma eleven förhåller man sig värderingsfri och bjuder in eleven genom samarbete till samarbete. Eleven blir bekräftad, får ett förtroende, blir bemött med respekt, blir lyssnad på och kan då komma på egna lösningar på sina problem. 9 Leken – barnets plattform för lärande Leken är barnets metod att förstå världen och därmed den mest fruktsamma vägen till stimulans och utveckling av de sociala och emotionella färdigheterna (Weston & Weston, 1996). Innan man börjar med social och emotionell träning i lekform finns det ett par saker att tänka på. Det första är att skapa en trygg grupp. Få gruppen att förstå att alla i den ska kunna känna sig trygga och att alla inblandade vet vilka beteenden i gruppen som visar just detta. Att sitta i cirkel där alla ser varandra är en förutsättning för allas delaktighet. Bestäm vilka regler som ska gälla och se till att alla i gruppen förstår de. I reglerna bör det ingå att: - Alla lyssnar på varandra, alla får komma till tals, det som sägs stannar i gruppen Påtala vikt av acceptans och att det till och med är bra att tycka olika Man får vara tyst och inte tala om man vill och säga ”pass” Miner och att skratta åt någon är inte tillåtet Ingen polemik eller gruppbildning i den stora gruppen (motverkar gruppkänslan) Dra gränser för alltför stort ”självutlämnande” i gruppen Involvera föräldrarna och berätta vad ni har gjort och varför 10 Exempel på olika inriktningar och former av lekar för barn som kan användas i EQ syfte är (Gottberg, 2010), (Weston & Weston, 1996): - Värderingsövning Bearbetning av attityder och värderingar, enskilt som i grupp. Lär sig lyssna på andra, söker egna ställningstaganden och tränas att kunna stå för dem. Kommunikationsförmågan utvecklas, självkänslan stärks och förståelsen för andra ökar. Viktigt för den som leder övningen att inte värdera, tolka, ge rätt eller berömma någon inblandads insats. Allas lika rätt till utrymme och att lyssna och bli lyssnad på viktigt. Rörelse i rummet. Om någon inblandad fysiskt står vid sidan om gruppen bör den som leder övningen ställa sig bredvid denne för allas känsla av delaktighet. - Forumspel Har kallats ”de förtrycktas teater” och kommer ursprungligen från Brasilien. Handlingsinriktad metod. Det ska finnas en tydlig och angelägen konflikt med en antagonist som ”driver” spelet. Forumspelet ska ha ett eländigt slut, rollfigurerna ha fingerade namn, vara max fem minuter långt och repeteras en gång. Publiken ska närsomhelst kunna bryta spelet och ändra skeendet och rollfigurernas sätt att agera och reagera. - Tillitsövning Åsyftar att skapa ett gott gruppklimat samt individuellt träna tillit. Att våga lämna över ansvaret till annan part och lita på denne, övningar kan med fördel utföras med förbundna/slutna ögon. - Samarbetsövning Lär ut samarbete, vikten av solidaritet ofta med en arrangerad situation med ett problem att lösa och som inte kan lösas på egen hand. Individen lär sig att se styrkor i andra, bekräfta dessa samt aktivt stärka gruppkänslan. - Motorikövning och stabilitet och balans Med stablitet och balans kan individen sätta tilltro till den egna fysiska förmågan och testa gränser i nya aktiviteter vilka ger ökad självkännedom. Kan få ökad förmåga att hantera förändringar och motgångar om barnet har vuxna förebilder omkring sig som ser till att finna en jämvikt i livsstilen mellan arbete/lek/karriär/ familj/smärta/glädje/ensamhet/gemenskap. - Kroppens känsla Ge barnet tillfälle att utforska var det känns i kroppen under olika sinnesstämningar. Samtal individuellt eller i grupp. Måla till exempel med färgpennor på papper på en silhuett av neutral människokropp. - Rollspel Riktar fokus till olika roller, olika miljöer och situationer. Inlevelseförmåga, empati men även självkännedomen tränas. - Här och nu-känslan och Mental träning Barnet får sätta ord på den känsla de har för stunden och ökar medvetenhet i att alla olika sorters känslor finns i oss när vi träffar andra eller befinner oss på olika platser och situationer. Lära sig bryta känslotillstånd. Lugn musik. Berättande sagor. Fokus på känsla, andning, kroppens status i nuet. 11 - Avslappning och Massage Avslappningsövningar ståendes, gåendes och liggandes. Lär även ut tempoväxlingar mellan högt och långsamt tempo vid signalgivning. Tränar uppmärksamhet, koncentration, koordination. Massage, både vid mottagning av massage samt vid givande av massage till någon annan frisätts oxytocin som är kroppens ”lugn-och-ro”-hormon och utsöndras vid beröring. - Självbevarelse och Krishantering Aktiviteter som omdefinierar rädslor till användbara reaktioner på fara. Energin som skapar panik omvandlas till beslutsamma handlingar. - Villkorslös kärlek Belöna osjälviska handlingar och uppträdande, visa din kärlek för barnet och besvara tillgivenhet med tacka barnet för kramen eller kärleksfullt beteende. Använd olika sätt att säga ”jag älskar dig”, berätta hur mamma och pappa träffades och hur det var när barnet föddes. - Förebilder Hitta inspirerande förebilder barnet vill efterlikna, var själv ett föredöme. Visa dina positiva karaktärsförmågor i den dagliga samvaron med barnet för att förmedla det du tror på. - Kontaktskapande Familjeråd i familjen, gör collage över familjens mål och drömmar, hushållsschema, titta på familjealbum, en dag då man firar barnen att de är syskon, urklippsbok med verkliga och fiktiva äventyr. Använd karta för att hitta intressanta platser i samhället, volontärarbete, besök olika arbetsplatser. - Självkänsla och Självkännedom EQ-dockan, känslokort, mima och uttrycka känslor utan ord, mänskliga statyer, känslolåda med bilder på människor med olika känslouttryck. Be barnet titta i sin spegel och berätta vad det ser. - Moraliskt tänkande Den vuxne kan ”tänka högt” så barnet hör det moraliska resonemanget och beslutsprocessen. Två-sidor-avsamma-mynt övning”. - Lycka och Mod Glädjedanser, rita eller skriv allt som ger glädje, uppiggande sånger, agera ”knasboll”, fira utan att ha något att fira. - Problemlösning och Kreativt tänkande Utse ”veckans lösning” och låt barnet lösa problemet. Regler för familjegräl, utse barnet till stadsminister. 12 Skyddande faktorer – individen, familjen och samhället En mobbare som kränker någon annan uppvisar mycket lågt rättvisepatos och dras till liksinnade och lierar sig med dessa. I boken ”Mobbning – en social konstruktion” får vi veta att studier har visat att de som står upp för sin kamrat, för dennes talan och agerar ”försvarare” har högt EQ och är populära bland andra barn (Frånberg & Wrethander, 2011). 3 faktorer för utsatthet för mobbning (Skolverket, 2002) - Fysisk svaghet Individens beteende (självuppfattning) Socialt kognitiva faktorer (sociala färdigheter) Med bristfälliga färdigheter i EQ får den utsatte bland annat följande konsekvenser: - Kommunikationsförmågan drabbas och man får svårt att tala om för andra om sin situation Svårt att upprätthålla sociala kontakter Psykosomatiska besvär Den utsatte upplever en skam och kan uppleva sig otillräcklig. Skammen gör att människan kan uppleva sig som ”främlingar i en värld där vi trodde att vi hörde hemma” (Skolverket, 2002) Med stark självkänsla och självkännedom ar det lättare att hantera ett sådant läge. Sociala interaktioner kan skapa, bibehålla, förstöra och återskapa människors sociala band. Med hög emotionell intelligens är detta lättare att påverka för egen del. Skyddande faktorer på individnivå ger en social kapacitet, en förmåga att hantera problem och konflikter, ger en känsla av att kunna påverka och att kunna uppleva förändringar som positivt och samtidigt ha en känsla av sammanhang (Gottberg, 2010 ). Skyddande faktorer på familjenivå ger en tydlig förväntan i relationer präglade av kärlek, tillit med hos föräldrarna en god insyn i barnets liv utanför hemmet. Skolan kan bidra till de skyddande faktorerna genom att erbjuda en god social ordning med skickliga pedagoger och rätt ställda förväntningar på eleven. Möjligheter till fritidsaktiviteter samt goda relationer med andra, särskilt med andra vuxna, är en betydande skyddande faktor för ett barn. Skyddande faktorer på samhällsnivå är demokrati med en sund balans mellan frihet och ansvar och välfärd. 13 Hur uppstår empati mellan människor? Jakob Håkansson Eklund, forskare och fil. dr i psykologi vid Institutionen för Samhälls- och Beteendevetenskap, Mälardalens Högskola, har forskat kring hur empati uppstår mellan två människor (Tvarsnitt.vr.se). Inledningsvis har han funnit att det finns två begrepp kopplade till empati: - Subjektssyn (handlar om att se en människa som en person, ett livs levande väsen, att denne har ett för individen unikt perspektiv) - Objektssyn (motsats till subjektssyn och innebär en avhumanisering av personen och gör den till något utan tankar, känslor och vilja) Gemensamt för subjektssyn och empati: Att uppmärksamma att den andre har ett perspektiv. Att uppleva en likhet med sig själv. Att bry sig om den andre. Skillnader subjektssyn och empati: Empati är känslomässig till sin natur. Man kan ha en subjektssyn utan att ”känna” något. Man känner oftast empati i relation till en specifik situation. I empati är två personer ofta fokuserade på den enes situation medan subjektssynen oftare inbegriper två personer i ömsesidigt fokus. Två faktorer för att känna empati: Subjektssyn tillsammans med upplevd svårighet till en betydande del förklarar den empati vi känner för andra. Om man möter en hemlös, sjuk och hungrig man men inte upplever honom som ett subjekt (en människa) kommer man troligen inte att känna empati. Om man ser en person som ett subjekt, men inte uppfattar dennes svåra belägenhet, kommer man antagligen inte heller känna mycket empati. Vi känner framförallt empati för subjekt som befinner sig i svåra situationer. 14 EQ-dockan EQ-dockan är ett verktyg för social och emotionell träning av framförallt barn, men även för vuxna. Dockan är könsneutral och finns med sex olika visuella känslouttryck (Gottberg, 2010). EQ-dockans upphovsmakare och grundare Maria-Pia Gottberg har skapat dockan utifrån de fyra grundkänslorna glad, arg, rädd och ledsen, men har även lagt till känslorna sur och nöjd (neutral). I arbetet med barn och unga kan EQ-dockan vara ett naturligt komplement för samtal, övningar, spontana lärosituationer med EQ inriktning. Dockan möjliggör för de allra yngsta som ännu inte utvecklat sitt verbala språk att kommunicera om känslor. Ett barn som får tillgång till en docka kan ta den i famnen och titta på den istället för att möta omgivningens blickar i ett äkta samtal. En neutral plattform skapas där barnet ges utrymme och kan gestalta sitt eget inre pågående känsloliv genom dockan. Detta kan användas på samma sätt av föräldrar och pedagoger vilka kan lyfta fram eller skapa ett fokus kring en känsla och fråga barnet hur det skulle uppleva sig i samma situation. Dockorna är könsneutrala för att inte, utifrån de oskrivna lagar om hur pojkar och flickor förväntas vara, låta genus- och jämställdhetsproblematiken störa barnets individuella utveckling och emotionella kompetens. 15 Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) statuerar följande: ”Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dom bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller” (Gottberg, 2010) Ett konkret exempel på hur man i förskolan kan använda sig av EQ-dockan kan vara under så kallad ”känslo-samling” där alla barnen (eller delar av en större grupp) sitter i en cirkel på golvet. Samlingen leds av en pedagog som har den EQ-dockan i famnen som illustrerar känslan ”arg”. Pedagogen presenterar dockan med ett könsneutralt namn och barnen får hälsa på dockan. Barnen får nedanstående inledande frågor innan övningen fortlöper: - Vilken känsla har dockan? Hur kan man se det? Vad tror ni har gjort dockan arg? Därefter berättar pedagogen en kort fiktiv historia i vilken dockans ilska blossade upp. Nu får barnen komma till tals i det som är ”känslo-samlingens” kärna. Frågor ställs till barnen som de får fundera över och de kan till exempel vara: - Minns du någon gång när du var arg? Hur ser du ut när du är arg? Vill du visa? Vad brukar du göra när du är arg? Vad gör andra när du är arg? Frågorna kan leda vidare till vidare resonemang och frågeställningar: - Hur känns det när någon annan är arg? Hur kan man se att någon är arg? Vill du visa? Vad kan man göra när någon annan är arg? 16 Människa och hund – den naturliga länken Hunden har så länge människan kunnat minnas främst varit en funktionell del i den sociala strukturen i människans liv. Rätt domesticerad tamhund kunde hjälpa till med att införskaffa mat vid till exempel jakt- och spårarbete. Hunden kunde även bistå med skydd vid eventuella angrepp riktade mot människan. Idag när människa inte jagar i naturen för primär överlevnad och samtidigt lever i ett övervägande tryggt samhälle har den känslomässiga blivit den primära källan för en annan dimension av överlevnad. Hunden och människan delar ett unikt band i en naturlig ickedömande och otvungen relation fri från sociala normer med möjlighet till ordlöst samspel. En studie har genomförts vid Wiens universitet där det konstaterats att en hund tröstar ett barn bättre än en nalle (Dn.se) Kurt Kotrschal, professor vid zoologiska institutet, som genomfört nämnda studie uppger att en hund kan hjälpa ett barn att öppna sig och tala om ett problem och berätta vad som hänt. Hunden gör det lättare för barnet att prata och känna sig trygg under samtalet. I studien mättes stresshormonet kortisol i barn när de utsattes för kontrollerade situationer med separation och lättare stress. På plats fanns för barnet: - en snäll vuxen ett gosedjur en hund Forskarna mätte därefter hur kortisolet minskade i barnet och med vilken kraft då det tröstade med ett objekt i taget av ovanstående tre nämnda. Resultaten påvisade hunden som den överlägset bäste tröstaren och ju mer barnet klappade på och talade med den, desto lägre sjönk kortisolnivån. Barnet blev mer avslappnat, hanterade stressen bättre och var mer verbal när hunden var på plats än när den snälle vuxne eller gosedjuret var närvarande. Detta band kan, enligt forskaren Kurt Krotschal, nyttjas och göra stor skillnad för barn i traumatiska situationer såsom olyckor, omhändertaganden, brott eller annan chockerande omständigheter. 17 Positiva effekter av umgänge med hund ”Människor som har svårt för att sätta sig in i andras känslor har en tendens att ta till våld vid konflikter utan att förstå hur våldet drabbar offret. Forskning visar att relationer till djur och att ta hand om djur kan vara en väg att öka empatisk förmåga och minska aggressivt beteende” (Håkanson, 2009). Forskningen påvisar även nedanstående: - djurägare har bättre hälsa, är mer fysiskt aktiva och belastar sjukvården mindre än icke djurägare - sällskapsdjur ger socialt stöd i vardagen och vid kris - samvaro med djur stimulerar känslomässig utveckling hos barn och vuxna - skötsel av djur lär ut ansvarstagande, rutiner och skapar meningsfulla erfarenheter av att vara behövd - miljöer där djur ingår har en lugnande och ångestdämpande effekt på människor som har ett stresspåslag och dämpar aggressivitet mot medmänniskor hos barn, ungdomar och hos äldre med demens - djur är viktiga resurser vid vård och behandling - djur kan förebygga ohälsa Forskningen visar att klappar man ett djur frisätter oxytocin både hos människa vilket leder till en närmare relation. Vetenskapen har även påvisat att människor som umgås med hundar har lägre puls, blodtryck, blodfetter samt att kortisolnivåerna är lägre i blod och saliv. Den fysiologiska effekten som beröring av ett djur ger är samma effekt som vid massage. Oxytocinet som frisätts är detsamma som ett barn/valp får när det ammar/diar sin mamma. Effekten är stressreducerande med positiva följder såsom ökad benägenhet till social kontakt med andra, ökad nyfikenhet, bättre minne och inlärning. 18 Även om detta fördjupningsarbete valt att fokusera på barn är vuxna inte undantagna de positiva effekter som hundens närvaro ger. Johan Beck-Friis, legitimerad veterinär och informationschef vid Sveriges veterinärförbund, skriver i sin artikel i tidningen Miljöforskning (Miljoforskning.se) om hundens positiva effekter på människan, stor som liten. I Beck-Friis artikel får vi veta att Karen Allen (forskare i socialpsykologi vid State University of New York at Buffalo) genomfört en studie med tre olika kvinnor där de fick tre likvärdigt svåra matematikuppgifter men under tre olika förutsättningar: - den första matematikuppgiften fick de göra ensamma - den andra genomförde de med sin bästa vän närvarande - den tredje matematiska uppgiften genomförde de med en egen hund närvarande i rummet. Intervjufrågor efteråt avslöjade att kvinnorna upplevde matematikuppgiften som ”hotfull” då dom var ensamma eller hade med sig sin bästa vän men matematikuppgiften antog en ”utmanande” karaktär istället för ”hotfull” då hunden var närvarande. Ordförande för den ideella organisationen Manimalis, Ulla Björnhammar, säger i samma artikel att det borde finnas en möjlighet för barn att få tillgång till djur i skolan och på andra neutrala platser. Idag används hundar i terapeutiskt syfte på bland annat vårdinrättningar, ålderdomshem, förskolor och skolor men än i mindre skala då allergi-problematiken dominerar debatten ännu om huruvida djur ska in i offentliga miljöer. 19 Forskning REDE Djurskyddet Sverige är en organisation som arbetar för att människor ska visa djur respekt och ta ansvar för alla djur. Malin Angantyr (beteendevetare) och Jakob Eklund (filosofie doktor i psykologi, Mälardalens Högskola) har genomfört en studie om empati (Forskning.se). Fyra skolklasser fick genomföra empatiövningar tillsammans för att öka medvetenheten kring djur och andras känslor. Resultatet utmanar tidigare forskning om pojkars och flickors möjlighet till empatiutveckling. Särskilt då studien visar att särskilt god effekt uppnåddes i pojkar jämfört med flickor samt att de pojkar som inte deltog i övningarna visade mindre empati. Flickorna tycktes ha en ursprunglig mognadsnivå som ”sköter sig själv”. Detta utmanar tidigare uppfattningar om att flickor skulle vara mer mottagliga för träning av EQ än pojkar och styrker samtidigt att pojkar i den sociala och emotionella träningen kan ”komma ikapp” flickorna och öka sin förmåga till kommunikation. Det finns ett stort antal studier i variationer av ovanstående internationellt med fokus empati. Men vad förutom empati ingår i begreppet EQ? Reuven Bar-On är israelisk forskare som funnit femton avgörande områden som är viktiga för framgång (Reuvenbaron.org). Empati är ett sådant viktigt område, men alla femton är inte viktiga för alla yrken i förhållande till den uppnådda framgången. Studier genomförda i Sverige och Kanada har påvisat samma resultat. Toppresterande advokater inom affärsjuridik har högre EQ än genomsnittspopulationen. Det första vi förknippar med en sådan yrkesroll är inte att de är särskilt förstående utan ser kanske på dom istället som tuffa förhandlare, goda kommunikatörer och tämligen karriärinriktade. Vad betyder dessa nya forskningsresultat? De färdigheter och faktorer som i nämnda yrkesgrupp är enligt studien en hög grad av självhävdelse, stresstolerans, självständighet och samtidigt ha låg grad av flexibilitet. Empati nämns inte alls utan det är de övriga faktorerna som tillsammans påvisar den höga EQ´n. Bar-On´s definition av EQ lyder enligt nedan: ”En uppsättning emotionella och sociala förmågor som påverkar vårt sätt att uppfatta och uttrycka oss själva, utveckla och bibehålla sociala relationer, hantera utmaningar och använda emotionell information på ett effektivt och betydelsefullt sätt”. Ur ett biologiskt och kemiskt perspektiv har man i djurlivet gjort observationer och konstaterat att graden av testosteron påverkar det sociala beteendet inom arten. Man har länge ansett att testosteron styr aggression, egoistiska beteenden och riskbeteenden. Är detta överförbart på arten människan? 20 Neuroforskaren Christoph Eisenegger genomförde en studie (Nature, 2010) vid Zurich universitet som gick ut på att se hur testosteronet påverkar det sociala beteendet i människan. Beteendeexperimentet inkluderade 120 personer där en grupp fick tillskott av testosteron och den andra gruppen fick placebo. Experimentet gick ut på förhandlingssituationer där riktiga pengar skulle fördelas mellan parter och där man frivilligt valde att ge rättvisa eller orättvisa förslag om hur fördela summan. Man kunde antingen acceptera den föreslagna fördelningen av pengar eller avböja. Ju rättvisare förslag av pengafördelning mellan de två parterna, desto mindre risk för ett avslag. Om ingen överenskommelse träffades fick ingen pengar. Resultatet visade att de som fått en tillsatt testosterondos åstadkom bättre och rättvisare bud till sin mottagare än de som fick placebo. Det visade att de med mätbart mer testosteron i sina kroppar aktivt jobbade för att undvika avslag och därmed gav mer rättvisa bud. De som fick placebo gav oftare orättvisa fördelningsförslag om pengarna och därmed ofta avslag. Hur kommer det sig att gruppen med mindre testosteron i sina kroppar uppvisar en ökad social aggressivitet, en låg grad av samarbetsvilja och utövar ett högrisk beteende? Lutade sig ”placebo-gruppen” mot den uråldriga uppfattningen om testosteronets funktion i djurlivet och därmed erbjöd mer orättvisa förslag? En förklaring kan vara att människan, som är ett pro-socialt släkte, hellre vill säkra sin sociala status framför att falla in i aggressivt beteende som djuren i naturen gör. Betydande är troligen också att människan utvecklat sin intelligens och sin kommunikationsförmåga. Människan har byggt sitt samhälle utifrån icke-våld och föresatt lagar och normer som reglage i samhället om vad som är tillåtet och inte och var gränser går, både på individnivå och övergripande. Forskning (Frånberg & Wrethander, 2011) har visat att den som använder aggressivitet i konflikter sällan når framgång, mobbaren. I ett icke-vålds samhälle blir social status särskilt viktigt och innebär även det makt på flera plan som kan nyttjas på olika sätt i olika situationer. Ur ett annat perspektiv skulle man kunna se på den sociala statusens betydelse som en passiv dominant handling. Istället för att förlora en våldskamp och förlora ”ansiktet” gör man allt för att undvika att bli avvisad och därmed vara inkluderad i gemenskapen. 21 Syfte Detta fördjupningsarbete har för avsikt att redogöra för förebyggande och stödjande insatser för barn i socioemotionella svårigheter med EQ och hund utifrån forskning, lagstiftning, litteratur och media men även med hjälp av egna undersökningar i ämnet. Då jag själv är utbildad hundinstruktör sedan ett decennium tillbaka och på heltid ägnat mig åt hund i verksamhet har en fältstudie varit självklar i detta fördjupningsarbete. I fältstudien har jag velat undersöka effekterna av social och emotionell träning med barn tillsammans med hund. Syftet med fältstudien är att se vad som händer i ett barn när det får möjlighet att träna sina sociala och emotionella färdigheter. Flera faktorer är naturligtvis med och spelar roll i det slutgiltiga resultatet i denna fältstudie då flera aktörer deltar. Till att börja med har vi unga barn som är i konstant tillväxt och utveckling. Det innebär att det kan vara svårt att veta om det varit en yttre faktor som påverkat eller om det tillhört barnets naturliga utveckling. Vidare har vi i fältstudien utbildat de deltagande barnens föräldrar för att möjliggöra att föräldrarna har ”rätt glasögon” på sig när de observerar sitt barn och dess beteenden och handlingar. Observationerna grundar sig på föräldrarnas subjektiva upplevelser och utesluter objektivitet och eftersom det handlar om föräldrar kan man även förvänta sig viss partiskhet. Det är även svårt att avgöra hur formationen och dynamiken i barngruppen påverkar, om den stimulerar eller motverkar utveckling, både individuellt och i grupp. Oavsett min egen subjektiva bedömning om att min egen hund Oliver kommer beröra många barn under studien är det inte heller enkelt att bedöma hur stor effekt eller inverkan just den deltagande hunden i barngruppen haft på den sociala och emotionella utvecklingen. Utifrån ovanstående förutsättningar men med stort förtroende för de inblandade föräldrarnas intervjusvar har jag sammanställt studiens resultat längre ned i detta fördjupningsarbete. 22 Metod Metoden för fältstudien har baserat sig på sex stycken träffar med mig, min labrador Oliver och en mindre barngrupp under ca 30 minuter vid varje tillfälle. Träffarna har skett med en veckas intervall på en för barnen känd utomhusplats. Innan första träffen med barngruppen har en grundläggande informationsträff genomförts med de deltagande barnens föräldrar där de fått en kortare EQ-introduktion, utdelning av och teoretisk förståelse av användandet av materialet. Materialet har utgjorts av laminerade bilder av EQ-dockor med de grundläggande känslorna ”glad”, ”arg”, ”rädd”, ”ledsen” med känslorna ”sur” och ”lugn” som tillägg. Föräldrarna fick även intervjufrågor som innan och efter fältstudiens genomförande ska besvaras och utgöra underlag för studiens resultat. Fältstudien är alltså intervjubaserad och bygger på observationer från en andra part, föräldrarna. Det är de som med rätt ”glasögon” kan observera förändringar och beteenden i sina barn eftersom att de umgås varje dag. Varje förälder är den som känner sitt barn allra bäst. Utifrån detta anser jag att det omöjligt för till exempel barnen själva att besvara frågorna då barnet inte ännu uppnått tillräcklig självkännedom eller den mognad att förstå vare sig terminologin eller frågor. 23 Fältstudie Den första träffen sker med de deltagande barnens föräldrar utan närvarande barn. De får en kortare genomgång av vad EQ och föräldrarna får bekanta sig med de sex olika känslorna som senare bearbetats vid träffarna med mig och barngruppen. I detta skede har jag klargjort för föräldrarna hur de själva kan arbeta med barnen, mellan mina barngruppsträffar, med EQ-dockan i hemmet. För att göra fältstudien så konkret som möjligt, utan tillgång till tekniska eller naturvetenskapliga mätverktyg, har jag valt att fokusera på nedanstående sociala och emotionella färdigheter. Självkännedom Tillit Samarbete Kommunikation Kontaktskapande Konflikthantering Aktiviteterna i fältstudien har varit anpassade för att stimulera de båda faktorerna subjektssyn och upplevd svårighet för att skapa förutsättningar för att kunna uppleva empati. De deltagande barnens föräldrar har före och efter fältstudiens genomförande bidragit med svar på nedanstående frågor: Hur upplever du ditt barns sociala och emotionella färdigheter idag? Hur upplever du ditt barns sociala och emotionella färdigheter idag? (Gradera med siffrorna 1-5 invid varje färdighet i listan ovan där siffran 1 är lägsta graden av förmåga och 5 högsta graden av förmåga) 24 Urval av fältstudiegrupp Urvalet till fältstudien har utgått från nedanstående kriterier: Genus Ålder Geografi Relationen mellan deltagande barn Vana vid hund Föräldrars tillgänglighet och delaktighet Jag har valt att i denna studie enbart ha med pojkar. Enligt tidigare nämnd forskning (Angantyr, ??) har pojkar visat sig vara särskilt mottagliga för empatiträning. Detta har utgjort valet för min del då studien genomförs under kort tid. Samtliga sex utvalda pojkar är mellan åldern tre till sex år gamla. I förskoleåldern. Denna ålderskategorin har jag valt för att undvika alltför stora skillnader i språk- och kognitiv förståelse och för att övningarna med hund ska vara lämpliga och passa alla. Deltagande barn har alla bott i samma förort och bostadsområde. Detta för att möjliggöra den logistik som inbegrips med den utvalda plats för träffarna som legat i anslutning till barnens hem. Jag har valt att ha med barn som redan känner varandra och som har någon form av relation sedan tidigare. Studiens korta tid för genomförandet underlättas om gruppmedlemmarna redan upplever sig trygga med varandra då träffarna inbegriper samtal. Barnens vana vid hundar har också spelat en roll i urvalet. Studien försvåras om det är hundrädda barn som deltar. Barn som har respekt för och begränsad egen erfarenhet av hundar har inte påverkat urvalet, då barnets karaktär utgjort grund för lämplighet. Slutligen har föräldrarnas tillgänglighet under den sju veckor långa fältstudien spelat en stor roll och varit avgörande för deras insamling av data i form av observationer och svar på intervjufrågor. 25 Genomförande av fältstudien Under träff 2-7 får alla barnen fritt klappa hunden Oliver som är närvarande. Träff 1 (endast föräldrar) Utdelning av sex stycken laminerade bilder i A4-storlek med de sex olika känslorna gestaltad av EQ-dockan till varje hushåll. Instruktioner för användandet av bilderna i vardagen. En känsla per träff bearbetas med mig och Oliver och barngruppen. Föräldrarna får lära sig ”feedback”-modellen att använda hemma med barnet vid konflikter. Träff 2 (barngrupp utan föräldrar) Känslan ”glad” Presentation av mig, Oliver och barnen. Kort fiktiv berättelse om när Oliver blev riktigt glad. Frågeställningar kring känslan ”glad”. Barnen bidrar genom samtal i grupp. Avslutning övningsinriktning - samarbete Träff 3 (barngrupp utan föräldrar) Känslan ”rädd” Kort fiktiv berättelse om när Oliver blev rädd. Frågeställningar kring känslan ”rädd”. Barnen bidrar genom samtal i grupp. Avslutning övningsinriktning – kontaktskapande 26 Träff 4 (barngrupp utan föräldrar) Känslan ”arg” Kort fiktiv berättelse om när Oliver blev arg på annan hund. Frågeställningar kring känslan ”arg”. Barnen bidrar genom samtal i grupp. Avslutning övningsinriktning – konflikthantering Träff 5 (barngrupp utan föräldrar) Känslan ”ledsen” Oliver har bandage på frambenet Kort fiktiv berättelse om när Oliver skadade sig och blev ledsen Frågeställningar kring känslan ”ledsen”. Barnen bidrar genom samtal i grupp. Avslutning övningsinriktning – tillit Träff 6 (barngrupp utan föräldrar) Känslan ”sur” Kort fiktiv berättelse om när Oliver blev sur på katten som tagit hans liggplats. Frågeställningar kring känslan ”sur”. Barnen bidrar genom samtal i grupp. Avslutning övningsinriktning – kommunikation Träff 7 (barngrupp utan föräldrar) Känslan ”lugn” Kort fiktiv berättelse om när Oliver blev rädd men sedan blev lugn och varför. Frågeställningar kring känslan ”lugn”. Barnen bidrar genom samtal i grupp. Avslutning övningsinriktning – självkännedom Efter dessa träffar får föräldrarna en vecka på sig att besvara intervjufrågorna och skicka till mig. 27 Resultat Föräldrarnas svar på intervjufrågorna var enligt nedan. Barnens namn är ersatta med ”Pojke 1” och så vidare. Föräldrarnas graderingar för sociala och emotionella färdigheter INNAN fältstudiens genomförande. Gradering Pojke 1 Pojke 2 Pojke 3 Pojke 4 Pojke 5 Pojke 6 Självkännedom 3 4 2 3 4 3 Tillit 3 3 4 3 2 4 Samarbete 4 4 3 3 3 2 Kommunikation 3 4 3 4 2 3 Kontaktskapande 4 2 4 3 4 3 Konflikthantering 3 3 2 3 2 2 Föräldrarnas graderingar för sociala och emotionella färdigheter EFTER fältstudiens genomförande. Gradering Pojke 1 Pojke 2 Pojke 3 Pojke 4 Pojke 5 Pojke 6 Självkännedom 4 4 3 3 4 3 Tillit 3 4 4 3 2 4 Samarbete 4 4 3 4 3 2 Kommunikation 4 4 3 4 3 3 Kontaktskapande 4 3 4 3 4 3 Konflikthantering 4 3 3 3 3 3 Diskussion 28 Om man har kunskap om vad som pågår i sitt känsloliv, kan man då använda den kunskapen för en bättre hälsa och utveckling? Kan man nå den kunskapen utan motiverad social och emotionell träning? Är EQ 2000-talets nya trend? Forskningen ser ut att peka i samma positiva riktning, det går att öka sitt välmående genom att stärka de inre skyddande faktorerna. De studier som genomförts har skiljt sig åt på flera punkter och är genomförda under olika omständigheter, men resultaten är mer likartade än studiernas gemensamma parametrar. EQ är ingen religion eller politik, det är ett förhållningssätt och om det ska få full genomslagskraft behöver EQ demonstreras av vuxna i barnets omedelbara närhet under dygnets alla timmar samt även av barnets omgivande kamrater på förskola eller skolan. Därför är det av stor vikt att föräldrar får rätt stöd i att vägleda och bistå sina barn i hemmamiljön. Jag tycker att man kan konstatera att det råder alldeles för lite samarbete mellan de vuxna förebilder som omger barnet. Föräldrar och skola, fritids och mor- och farföräldrar. Istället för att ge barnet likvärdig vägledning från olika personer och därmed utgöra en tillgång kan det likväl bli en inriktning per inblandad vuxen förebild vilket kan förvirra ett barn. I miljöer där EQ regelbundet praktiseras, som på många förskolor idag, får barn i lugn och ro utforska den egna personen med stöd och vägledning från trygga och toleranta EQ-utövare. Enligt ”Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling” är det skolans ansvar att främja alla elevers lika rättigheter och att de känner sig trygga i skolan. Den tryggheten börjar med en stark insida i individen för att sedan kunna etableras i skolmiljön i det relationsarbete som pågår med uteslutning, inneslutning och annat som tillkommer för den enskilde individen. Jag anser vidare att man bör införa EQ som ämne i skolan, en timme per vecka. Ett sådant viktigt men för många abstrakt ämne behöver genomsyra skolmiljön och även människorna efter den genomförda EQ-timmen. Det skulle även vara bra om man kund vika en dag per år åt EQ där hela skolan är inblandad och där föräldrar deltar. Fältstudien för detta arbete visar tydligt att flera av pojkarna ökade sina graderingar utifrån vissa sociala och emotionella färdigheter. Utfallet tror jag inte bara har med den vänliga och lugna hund som deltog, eller de roliga lekarna jag och barngruppen gjorde tillsammans – jag tror att en av de största anledningarna till utvecklingen i barnen bestod i deras engagerade föräldrar som på hemmaplan mellan träffarna arbetade med de olika känslorna praktiserat genom EQ-dockan. Under tiden jag ägnat mig åt detta fördjupningsarbete har jag lärt mig mycket om mig själv. Det har varit oundvikligt för att kunna förstå helheten om den sociala och emotionella intelligensen och jag har blivit varse om det lilla, om inte obefintliga stöd, jag själv vuxit upp med i min egen barndom. Jag avslutar detta fördjupningsarbete om EQ´s betydelse och syfte med att citera poeten Edith Södergrans kloka ord: ”Det anstår mig inte att göra mig mindre än den jag är” Referenslitteratur 29 Gardner, H., (1983). Frames of Mind: The Theory of Multiple Intelligences. New York. Fontana Press Gottberg, M-P.,(2010). Social och emotionell träning för alla barn. Finland. Brain Books AB Gottman, J. (1997) EQ för föräldrar. Falun. AiT Scandbook Weston, D., & Weston, M. (1996) EQ Lekar. Finland. WS Bookwell Goleman, D., (1995) Känslans intelligens. USA. Sos Free Stock Greene, R., (2008) Vilse I skolan. Stockholm. Cura Bokförlag Johannessen, E. (1997). Barn med socioemotionella problem. Lund. Studentlitteratur Höistad, G., (2001) Mobbning och människovärde. Göteborg. Förlagshuset Gothia AB Frånberg, G-M., & Wrethander, M. 2011 (2011). Mobbning – en social konstruktion. Lund. Studentlitteratur Skolverket. (2002). Skolan – en arena för mobbning: en forskningsöversikt och diskussion kring mobbning i skolan. Stockholm. Skolverket Håkanson, M., (2009) Djurens betydelse för människors hälsa. Skara. Lidköpings Tryckeri Folkhälsoinstitutet. (1999) Låter sig skyddsänglar organiseras? Hälsofrämjande strategier för ungdomar. Stockholm. Folkhälsoinstitutet Skollagen (2010:800) Svensk författningssamling, Stockholm Elektronisk referenser Tvarsnitt.vr.se [elektronisk] Tillgänglig:http://www.tvarsnitt.vr.se/tvarsnittjoel/tvarsnitt/huvudmeny/nummer406/sauppstar empatiforandramanniskor.4.433545e51358811c2421682.html [2012-05-15] Sciencedaily.com [elektronisk] Tillgänglig:http://www.sciencedaily.com/releases/2009/12/091208132241.htm [2012-05-15] Forskning.se [elektronisk] Tillgänglig:http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pmimportocharkiv/pressmeddeland enarkiv2010/ovningarkanokabarnsempati.5.59e8ffd12654d612ac8000626.html [2012-05-15] Reuvenbaron.org [elektronisk] Tillgänglig:<http://www.reuvenbaron.org/bar-on-model/essay.php?i=3> [2012-05-15] Ungdomsstyrelsen.se [elektronisk] Tillgänglig:<http://www.ungdomsstyrelsen.se/search_res/0,2074,-1,00.html [2012-05-15] 30 Dn.se [elektronisk] Tillgänglig:< http://www.dn.se/nyheter/sverige/hunden-trostar-battre-an-nallen> [2012-05-15] Miljoforskning.se [elektronisk] Tillgänglig:<http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=6728&epslang uage=sv> [2012-05-15] Manimalis.se [elektronisk] Tillgänglig:< http://www.manimalis.se> [2012-05-15] Bilaga (Fältstudie) 31 Så här tolkar jag ___________________________(barnets namn) sociala och emotionella färdigheter INNAN fältstudiens genomförande. Gradering Självkännedom Tillit Samarbete Kommunikation Kontaktskapande Konflikthantering Så här tolkar jag ___________________________(barnets namn) sociala och emotionella färdigheter EFTER fältstudiens genomförande. Gradering Självkännedom Tillit Samarbete Kommunikation Kontaktskapande Konflikthantering Namnunderskrift Datum Ort ________________________________________________________ HANDBOK Förebyggande arbete och stödjande insatser för barn och unga i socioemotionella svårigheter med EQ och hund. Mimmi Janeld VT 2012, S00012P. Luleå universitet. 7.5 hp