Transcript Ljusterapins historia: Redan Hippocrates 450 – 380 f.Kr. notera

Ljusterapins historia:
Redan Hippocrates 450 – 380 f.Kr. notera<de att det fanns personer som blev
deprimerade under den mörka årstiden.
En romersk historiker, Jordanes, skrev i sitt verk Getica ca 551 e.Kr. om
tungsinnet under vintern hos invånarna i de flesta länder i Scandinavien med
undantag för de ständigt fiskätande islänningarna. De gick från sommarens glädje
in i vinterns lidande.
Förutom den ljusterapi som solen stått för på breddgrader där den den lyst klart
nog tillräckligt tidigt på dagen så har det inte funnits någon lindring för dem som
lider under den mörka årstiden, förrän under de allra senaste årtiondena.
Det började med en amerikansk forskningsingejör på Bell´s laboratorier, Herb
Kern, som mådde så förskräckligt dåligt under stora delar av året. Han var forskare
ut i fingertopparna, så han förde noggrann dagbok över hur han mådde. Han
upptäckte redan under slutet av 1960-talet att det fanns en cyklicitet i hur habn
mådde, och på 1970-talet kom han fram till att dessa växlingar hade en koppling till
variartionerna i soltimmar under året. 1981 Läste han en artikel skriven av Alfred
Lewy som beskrev hur melatoninisöndringen i hjärnans tallkottkörtel hämmas av
ljus (Lewy AJ, Wehr TA, Goodwin FK, Newsome DA, Markey SP. Light
suppresses melatonin secretion in humans. Science. 1980;2101267- 12699). Han
tog då kontakt med Alfred Lewy på NIMH (National institute of mental health) och
även Norman E Rosenthal, uppfödd i Sydafrika som upptäckt att han
påverkades mentalt efter att ha flyttat till betydligt nordligare breddgrader i
Bethesda i Maryland.
Kontakterna ledde fram till ett experiment att låta Herb Kern sitta i artificiellt
”solljus” ett par timmar på morgonen. Efter 4 dygn mådde Herb Kerns normalt!
Den lyckade behandlingen ledde fram till fortsatt forskning där man jämförde
effekterna av behandling med verksamt ljus och meningslöst svagt ljus på
människor med vinterdepression. Bilden var tydlig att det fanns en årstidsbunden
depression som i 80% av fallen framgångsrikt kunde behandlas med en
fullspektrumlampa med en ljusstyrka på minst 2500 lux under 2 timmar på
morgonen. Som en följd av detta publicerade Norman Rosenthal och medarbetare
artikeln: Rosenthal NE, Sack DA, Gillin JC, Lewy AJ, Goodwin FK, Davenport Y,
Mueller PS, Newsome DA,Wehr TA (1984) Seasonal affective disorder: A
description of the syndrome and preliminary findings with light
therapy Archives of General Psychiatry, 41: 72-80
Det var i denna artikel som begreppet SAD (seasonal affective disorder,) myntades.
Den svenska termen är ”årstidsbunden depression”.
Under åren sedan starten har man fortsatt att undersöka ljusterapins möjligheter
och effekter. Föregångsländer är USA, Canada och Finland. En tongivande person
inom forskningen är professor Raymond Lam vid University of British Columbia i
Vancouver. I Finland har professor Timo Partonen vid National Institute for
Health and Welfare publicerat ny kunskap i den välrenommerade mediocinska
tidskriften The Lancet.
Ljusterapin verkar genom att ljuset når ljuskänsliga celler i ögonbottnen som via
en kärna i hjärnan, nucleus suprachiasmaticus, sänder en signal till tallkottkörteln
att det är dag och insöndringen av melatonin ska stoppas. Det är inte bara
vakenheten som påverkas utan bl.a. menar forskarna att det påverkar
bukspottskörtelns aktivitet att insöndra mera insulin på dagen. Ljus och melatonin
styr alltså vår dygnsrytm. Alfred Lewy har undersökt människor med sådana
ögonskador så att de ljuskänsliga dygnsrytmspåverkande cellerna i ögonbottnen
saknas. Det visade sig då att den biologisk klokca sällan går med 24 timmar per
dygn. Ofta tycker den att dygnet är längre än så, upp till 25 timmar och mer. Det
leder till en dygnsförskjutning framåt, och ju mer kroppsdygnet avviker från
soldygnet, dess sämre mår man. För en del personer är dygnet kortare än 24
timmar. Slutresultatet är detsamma för hur man mår oberoende av åt vilket håll
kroppens dygn glider iväg. Rytmen bevaras med hjälp av ljussignalen på morgonen
och/eller en melatoninsignal på kvållen då ljusinfallet i ögat upphör eller i form av
medicinering med en smula syntetiskt melatonin för att skapa skymningssignalen
och ställa kroppsklockan rätt.
Ny kunskap har visat att nyttan av ljusterpai inte begränsas enbart till
årtidsbunden depression, där det just är problemet med att kroppsklockan inte går
rätt då den inte får de rätta ljussignalerna. Det föreslås att ljusterapi även kan ha
effekt vid icke årstidsbunden depression, vilket stöds av merittyngda Cochrane
Collaboration, starkt tongivande då det gäller ”evidensbaserad sjukvård”, ett
begrepp som blivit ett slags mantra inom modern hälso- och sjukvård. ( ”A metaanalysis by the Cochrane Collaboration concluded that "for patients suffering from
non-seasonal depression, light therapy offers modest though promising
antidepressive efficacy” ).
Graviditetsdepression har behandlats framgångsrikt med ljusterapi av t.ex.
prof. CN Epperson m.fl.
PMS/PMDD: Ett par lovande studier har gjorts, bl.a. av Raymond Lam
ADHD: Man har studerat ljusterapi hos vuxna med ADHD och funnit att vissa av
försökspersonerna haft god hälp av ljusterapi mot sina symptom.
Alzheimerdepression har även behandlats med ljusterapi.
Det finns naturligtvis många situationer då det är av värde att få ordning på den
biologiska klockan. ”Jet lag” är en klassiker, liksom skiftarbete och studenters
oregelbundna sovvanor, inte minst på helgerna. Mörka arbetsplatser skapar
även problem för kroppen att bevara rimlig kontroll på dag och natt.
Har Du årstidsbunden depression? Risken finns även om Du lever ett
regelbundet liv i normal livsmiljö. Siffrorna varierar lite, men man kan räkna med
att 4-5% av alla som bor i Sverige drabbas av depression bara för att det blir mörkt
på vintern. Ytterligare ca 15 % känner sig håglösa och energifattiga, lider av ”winter
blues”.
Symptom på årstidsbunden nedstämdhet: En första förutsättning är att man
mår bra under den ljusa delen av året (under förutsättning att man har en ”sund
livsrytm”) och börjar må dåligt ungefär vid samma tid varje år och bra igen (eller
t.o.m. ”lite för bra”, blir hypoman som Herb Kern) ungefär samma tid år efter år.
Dålig koncentrationsförmåga
Låg energi eller utmattning
Minskat intresse för vanliga aktiviteter, speciellt sociala aktiviteter.
Håglöshet (nedstämd, sorgsen eller ovanligt tyst)
Ökad aptit
Sug efter komplexa kolhydrater såsom pasta och bröd
Viktökning (som ofta går tillbaka på sommaren)
Ökad sömn – aldrig riktigt utvilad
Förlorat intresse för sex
Irritabilitet
Behandling: American Psychiatric Association rekommenderar ljusterapi som
första åtgärd. Svenska myndigheter är ambivalenta även om många psykiatriker av
erfarenhet vet vilken betydelse ljusterapin har.
SSRI-mediciner (”lyckopiller”) , rekommenderas som tillägg till ljusterapi
Melatoninaktiverande medicin till natten som tillägg till ljusterpai
KBT (kognitiv beteendeterapi), som tillägg till ljusterapi
Sunda,, regelbundna levnadsvanor.
Ljusterapi: De celler i ögat som ska aktiveras med ljus är mest känsliga för ljus
med en våglängd på ca 480 nm. Det är ganska blått ljus, och professor Alfred Lewy
slår fast att det inte kan rekommenderas innan man vet mer om vad så intensivt
blått kan ge för biverkningar på ögat i övrigt på lång sikt. Därför rekommenderas i
första hand fullspektrumljus där det ultravioletta ljuset är bortfiltrerat för att inte
riskera t.ex. utveckling av gråstarr (cataract). Enligt konsensus inom den
medicinska världen baserad på all forskning som gjorts så innebär medicinsk
ljusterapi fullspektrumljus med en ljusintensitet på minst 2500 lux på aktuellt
behandlingsavstånd (observera att ljusintensiteten sjunker rätt dramatiskt med
ökat avstånd, eller med kvadraten på avståndet). Behandlingstiden är då ca 2
timmar. I många aktuella studier används intensivare ljus upp till 10000 lux och
bara 30 minuters behandlingstid. Det som hur som s.g.s alltid gäller är morgonljus
före klockan 10 på morgonen. I vissa fall kan man komplettera med ljus även senare
på dagen.
Som tidigare beskrivits så sker mycket av forskningen inom ljusterapi i den nya
världen och i Finland. Därför ter det sig naturligt att sälja Innosol
ljusterapiutrustning tillverkad i vårt grannland Finland. Utvecklingsarbetet på
Innojok baserar sig på insikten om att en utrustning för medicinskt bruk som
kommer att ha så stor inverkan på miljön i hemmet både p.g.a. utrustningens
storlek och på behovet av s.g.s. daglig anvädning under en lång period av året även
måste vara estetiskt tilltalande och smälta in i eller till och med förhöja miljöns
estetiska uttryck. Därför är det naturligt att Innosol är ett av de tre största märkena
inom ljusterapiområdet i Europa och är störst förutom i Finland även i Frankrike.
Med förhoppning om ett allt ljusare liv!
Bengt Häggqvist
Med. Lic., Leg. Läk.
Specialist i psykiatri
Specialist i neurologi