Transcript (Microsoft PowerPoint - MBTbehuppl\344gg KI-kurs - MBT

2014-12-01
Behandlingsprogram och
psykopedagogisk kurs
MBT
Christina Morberg-Pain & Fredrik Tysklind – MBT-teamet
5 december 2014
MBT-teamet
Remiss
Information
Utredning
Behandling
En remiss inkommer till MBT-teamet.
Patienten kallas och får information om behandling och får möjlighet att
ställa sig på väntelista.
Utredningen genomförs för att se om behandlingen passar patienten. En
utredning tar ungefär 6-10 gånger. Patienten träffar flera i teamet.
Om utredningen visar att patienten passar för behandlingen tar MBTteamet över hela behandlingsansvaret. Patienten påbörjar behandlingen
1
2014-12-01
MBT-behandling 18 mån
Introduktionskurs
Psykopedagogisk kurs i grupp. Information om mentalisering och om
diagnosen borderline.
(12 gånger x1,5 timmar.)
Samtal med terapeut. Övar mentalisering individuellt. Är det några problem i
gruppen kan man prata om det. Det som man pratar om individuellt behöver
man inte prata om i gruppen.
(1 gång per vecka x 45 min)
Individuellt
Övar mentalisering i grupp. En till två terapeuter och tillsammans med upp till
sju andra som går behandlingen. Man bidrar aktivt till gruppen genom att dela
med sig av egna problem och genom att mentalisera andra.
(1 gång per vecka x 90 min)
Grupp
Uppföljning
Efter avslutad behandling görs ett antal uppföljningssamtal individuellt.
Vid behov
Medicinering
Vid eventuell pågående medicinering eller behov av medicinering sköts denna
av läkare inom MBT-teamet.
MBT i Huddinge
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
18 månaders behandling
Individualterapi
1 timme/vecka
Gruppterapi
1,5 timmar/vecka
Introduktionskurs
12 gånger
Läkemedelsöversikt
Regelbundna vårdplaneringsmöten
Möjlighet till telefonkontakt
Inläggning vid behov
Uppföljning (4 ggr)
Anhörigutbildning (4 ggr)
Föräldrautbildning (8ggr)
Varför utredning?
•
•
•
•
•
•
Presentera behandlingen
Ge patienten möjlighet att ta ställning till behandlingen
Passar patienten hos oss?
Kartläggning - hjälp i det kliniska arbetet
Forskning
Anknytning
2
2014-12-01
Intervjuer, test, bakgrund
Mäter (BU=basutredning)
När?
Expertskattningar
SCID-II
Intervju om mentaliseringssvikt
WAIS-IV screening
Bakgrund & Behandling
MINI
CGI
Personlighetsstörningar
Mentaliseringsproblem
Intellektuell funktionsnivå
Bakgrund, behandling, trauma
Psykiatrisk diagnostik (BU)
Svårighetsgrad av sjukdom (BU) Vid start
Vid start
Vid start
Vid start
Vid start
Vid start
Självskattningsskalor
BSL-23
CORE-OM
RFQ / TAS-20
IIP
SASB
ECR
DAPP-SF
AQ
WAI-SR
PHQ-9
ASRS
AUDIT
EQ-5D
Borderlinesymptom & impulsivitet
Symptom, välmående och funktion
Reflekterande funktion / Alexitymi
Interpersonella problem
Självbild
Anknytningsstil
Personlighetsdrag/problem
Autismspektrumdrag
Terapeutisk allians
Depressionsscreening (BU)
ADHD-screening (BU)
Alkoholscreening (BU)
Hälsoscreening (BU)
Upprepad
Upprepad
Upprepad
Upprepad
Start+avslut
Start+avslut
Start+avslut
Start
Upprepad
Vid start
Vid start
Vid start
Vid start
Psykopedagogisk introduktionskurs
o
o
o
o
o
o
o
o
o
12 kurstillfällen med olika teman vid varje tillfälle
Korta faktaavsnitt
Fokus på diskussion
Praktiska övningar i helgrupp och i mindre grupper
Det är inte terapi!
Patienterna ska tänka kring sitt eget liv
Skapa nyfikenhet kring sig själv och mentala processer
Rollspel av teammedlemmar och patienter
Hemuppgift
Psykopedagogisk introduktionskurs
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
Vad är mentalisering och ett mentaliserande förhållningssätt?
Vad innebär det att ha problem med att mentalisera?
Varför har vi känslor och vad är grundaffekter?
Att mentalisera sina känslor. Hur märker vi av känslor och reglerar vi våra
känslor?
Betydelsen av anknytningsrelationer
Anknytning och mentalisering
Vad är en personlighetsstörning? Vad är borderline personlighetsstörning?
Om MBT-behandling. Del 1
Om MBT-behandling. Del 2
Ångest, anknytning och mentalisering
Depression, anknytning och mentalisering
Sammanfattning och avslutning
3
2014-12-01
Exempel på praktisk övning
Gruppövning
Vad skulle du tänka om du i närheten av där du bor ser en
person i en vägkorsning med en utvecklad karta framför sig
tittandes på de olika gatorna med ett frågande uttryck i
ansiktet?
Gruppövning
Rollspel. En gruppdeltagare intervjuar den andre för att ta
reda på hur det var igår eftermiddag genom att ha ett
mentaliserande förhållningssätt.
Exempel på reflekterande övning
Gruppövning
Diskutera något som är svårt att prata om i en nära relation
och vad anledningen till det kan vara.
Gruppövning
Diskutera hur du brukar reagera när du känner dig sviken,
missförstådd, förbisedd eller liknande av en terapeut, i en
grupp eller av någon annan som står dig nära.
Anhörig- och föräldragrupp
o
o
o
o
o
o
Psykopedagogiska grupper
Anhöriggrupp x 4 ggr
Föräldragrupp x 12 ggr
Olika tema varje gång
Detta är inte en terapi!
Frivilligt
4
2014-12-01
Individualterapi
o Aktiv terapeut
o Möjlighet att reflektera kring vad som händer i grupperna
o Stöd att våga ta upp svåra saker i grupperna
Gruppterapi
o
o
o
o
o
o
Upp till 8 patienter + 2 terapeuter
Aktiva terapeuter
Att överleva i en grupp
Att se likheter och skillnader
Att få stöd från andra
Att stödja andra
Viktigt under hela behandlingen
o Tydliga konsekventa ramar och regler
o Flexibilitet och lyhördhet
o Tydlighet och öppenhet med hur vi tänker om patienterna,
borderline, behandlingen osv
o Tillgänglighet
o Hjälp i kontakter med t.ex. försäkringskassan
5
2014-12-01
Att ge terapeuterna möjlighet att
mentalisera
o Hela teamet är engagerat i alla patienter och vet vad som
händer med alla patienter
o Täta teamdiskussioner, t.ex. efter varje grupptillfälle
o Alla större behandlingsbeslut tas av hela teamet
o Två terapeuter i varje grupp
o Handledning
Varför behövs ett mentaliserande team?
o För att arbeta tillsammans med patienterna – ”våra” patienter,
inte ”dina” eller ”mina”
o Orka möta och arbeta med personer med mycket starka
känslor, ofta med pågående självskada och flera
självmordsförsök i sin historia
o Utgöra ett ”vi” för att kunna gå emot en icke-mentaliserande
hållning
Vad behöver vi för att vara ett mentaliserande
team?
o En teammoral som ger trygghet som gör det möjligt att
bibehålla vår egen mentaliseringsförmåga
o Att vi lever som vi lär och alltid har en mentaliserande hållning
i fokus i arbetet med våra relationer med varandra och då
vi diskuterar patienter
o Utrymme i schemat och handledning för att kunna integrera
känslor och tankar, för att förstå varandras perspektiv och
tillsammans arbeta fram strategier för hur vi ska gå vidare i
såväl individual- som gruppterapin
o Handledning för att arbeta enligt modellen och för att
upprätthålla teammoralen
6