Transcript Stegen till ett lokalt Toleransprojekt

Stegen till ett lokalt Toleransprojekt
Toleransprojektet har ofta setts som en metod som är beundransvärd, imponerande och välbehövlig,
men dessvärre upplevts som omöjlig att genomföra i den egna kommunen.
Förståeligt nog finns det såklart en rad olika frågor och funderingar som dyker upp när man börjar
diskutera förutsättningarna för att starta upp ett lokalt Toleransprojekt; vem som ska leda det, har vi
kompetens att klara av det, vad kostar det, vilka ungdomar ska vara med i arbetet, hur påverkar det
elevernas studier, hur löser vi schemaläggningen etc.
Genom flera års erfarenhet av såväl kommunalt ledningsarbete och drivandet av Toleransprojekt i olika
kommuner så har vi möjlighet att bidra med det stöd som behövs. Vi kommer aldrig med en färdig
modell till er kommun med inställningen ”så här ska ni göra”, utan vi lyssnar in vilka lokala
förutsättningar och frågor ni har och tillsammans så resonerar vi fram och finner lösningar på de ev.
problemformuleringar som finns.
Med stöd av Arbetsmarknadsdepartementet, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Natur
och Kultur och Skandia Idéer för livet har vi möjlighet att hjälpa er hela vägen från idé till
implementering och drivandet av ett eget, lokalt Toleransprojekt.
Även om de lokala anpassningarna är en förutsättning för ett lyckat implementeringsarbete, så behövs
det vissa processteg att hålla fast vid. Dessa processteg kan liknas vid trygga grundpelare som gör att vi
kan bygga en effektiv och kvalitésfylld implementeringsprocess.
Behovsanalys
Uppföljning
Kompetensutveckling
Implementeringsstöd
Behovsanalys: För att kunna genomföra ett lyckat implementeringsarbete krävs det en inledande
nulägesanalys. Detta för att kunna inhämta data för planering av arbetets omfattning, upplägg och det
lokala fenomenet i sig, men också för att säkerhetsställa att resurserna riktas mot de geografiska områden
inom kommunerna där marginalnyttan kommer vara som störst. Datainsamlingen sker via
semistrukturerade intervjuer och genomgång av befintliga elevunderlag i skolkataloger där lärare,
kuratorer och andra professionella med god kännedom om eleverna får diskutera olika elevers
handlingar, attityder och status, vilket följs av att datainsamlaren kategoriserar enligt druvklasemodellen.
All datainsamling sker med respekt för anonymitet och behandlas konfidentiellt. Kommunen får en
sammanställning av behovsanalysens data i en rapport.
Kompetensutveckling: Den påtagliga ökningen av antalet anslutna kommuner innebär
kompetensförsörjningsproblem då den pedagogiska, ämnesteoretiska och metodologiska kompetens som
krävs för att leda Toleransprojektet endast innehas av ett fåtal personer runt om i Sverige. Genom
ökningen av antalet kommuner som implementerar Toleransprojektet föreligger ett behov av att
kompetensutveckla personal som kan genomföra och leda utbildningsinsatser. Utbildningen sker i
seminarieform vid tre olika tidpunkter under ett läsår med olika föreläsare som fokuserar på sex olika
ämnesområden. Däremellan så sker undervisning via webbseminarium och litteraturstudier.
Kompetensutvecklingsplanen i sin helhet finns att tillgå via kontaktperson nedan.
Implementeringsstöd: Det finns alltid en rad olika logistiska, tekniska, organisatoriska och
ekonomiska konsekvenser att hantera vid implementering av nya arbetsmetoder. Vår erfarenhet av att
arbeta med implementering av just Toleransprojektet i andra kommuner och av ledningsarbete i
kommunal verksamhet gör oss väl rustade att tillsammans med er överkomma de ev. hinder som finns på
vägen.
Uppföljning: Toleransprojektet är som bekant inte ett projekt, utan en del av linjeverksamheten i
förvaltningen. Varje års arbete ska följas upp och utvärdas så att arbetet hela tiden utvecklas och blir
bättre, vilket kan genomföras med den modell som vi använder oss av.
Kontaktperson:
Robin Andersson
Projektledare Toleransprojektet
0722-30 92 70
[email protected]