Transcript Kompetensutvecklingsprogram vt 2015

Kompetensutvecklingsprogram
Kompetensutvecklingsprogram omgång 2
Bakgrund till Toleransprojektet
År 1995 mördades 14-årige John Hron i Kungälv av fyra nazistiska tonåringar. Läraren Christer
Mattsson fick då i uppgift att analysera varför problemet fanns i Kungälv och arbeta fram en metod för
ett långsiktigt arbete med elever som kränker och visar intoleranta attityder i skolan. Det så kallade
Toleransprojektet har sedan år 1999 bedrivits framgångsrikt i såväl Kungälvs kommun som i andra
kommuner. Ungdomar får i Toleransprojektet reflektera över etiska dilemman, personligt ansvar och
människovärde samt träna sin förmåga till samarbete, empati och problemlösning i ett historiskt kontext
som tar sitt avstamp i Förintelsens berättelser. Toleransprojektet är ett skolarbete och uppfyller kursmål
i svenska, historia, religion och bild och bedrivs under ett läsår vilket avslutas med en resa till Polen och
Förintelsens minnesplatser.
Arbetet har i ett flertal rapporter och medier lyfts fram som ett mycket effektivt sätt att motverka
intolerans, främlingsfientlighet och förhindra rekrytering till våldsbejakande extremistgrupper. Bl.a.
visade rapporten ”Intoleransens pris” av Eva Nilsson Lundmark och Ingvar Nilsson att Kungälvs kommun
sparat ca. 290 miljoner åt samhället genom att förebygga rekryteringen till högerextrema organisationer
på orten.
Toleransprojektet idag
I samarbete med Teskedsorden sprids Toleransprojektet till kommuner runt om i Sverige. I samband
med den våldsbejakande högerextremismens ökade mobilisering och aktivism under 2013 och 2014,
med särskild referens till incidenterna i Kärrtorp och Malmö, har fler och fler kommuner insett behovet
av att arbeta förebyggande mot fenomenet. Vid dagens datum har cirka 25 kommuner aviserat att de
antingen kommer fortsätta eller vill starta ett Toleransprojekt i sin kommun.
Varför det är nödvändigt med kompetensutveckling
Den påtagliga ökningen av antalet anslutna kommuner innebär kompetensförsörjningsproblem då den
pedagogiska, ämnesteoretiska och metodologiska kompetens som krävs för att leda Toleransprojektet
endast innehas av ett fåtal personer runt om i Sverige. Genom ökningen av antalet kommuner som
implementerar Toleransprojektet föreligger ett behov av att kompetensutveckla personal som kan
genomföra och leda utbildningsinsatser. Av praktiska skäl kommer utbildningen utformas på samma sätt
oavsett tidigare erfarenheter men att olika roller och fokusmoment kommer tilldelas deltagarna utifrån
tidigare erfarenhet under undervisningen.
Syfte
Syftet med utbildningsinsatsen är säkerställa medverkande kommuners kompetensbehov för
implementering av Toleransprojektet utifrån de lokala förutsättningarna och behoven.
Toleranspedagogiken
Toleransprojektets pedagogik är ingen metod utan en öppen modell för långsiktigt riktat preventivt
arbete grundat i ett emancipatoriskt kunskapsideal. Den viktigaste utgångspunkten är barnets rätt till
respekt och att få sina mänskliga rättigheter säkerställda. Därför finns ingen statisk modell med givna
lektionsupplägg eller arbetsformer som skall traderas och tas över. Det emancipatoriska kunskapsidealet
utgår från socialpsykologiska och pedagogiska teorier om barn och ungdomars identitetsutveckling.
Dessa teorier ger upphov till en didaktik och metodik som finns beskriven i ”Ingen blir nazist över en
natt” och ”Tio lektioner om tolerans”. Hur arbetet genomförs i varje enskild undervisningsgrupp är
beroende av de lokala förutsättningarna och behoven. Den utarbetade metodiken skall ses som
vägledande exempel på tillämpning av relevanta teorier tillsammans med beprövad erfarenhet.
Kompetensutvecklingens innehåll
Kompetensutvecklingen har sex olika kunskapsområden och följande utbildningsansvariga:
•
Kunskap och teori om nazistiska och rasistiska organisationer och subkulturers närvaro i
samhället. Deras ideologier, arbetsformer och sociokulturella förankring i närsamhället. (Helene
Lööw, Uppsala universitet)
•
Aktuell översikt om organiserad högerextremism och kontinuerlig uppdatering om utvecklingen
av detta område. (Jonathan Leman, Stiftelsen Expo)
•
Teorier om ungdomsgrupper och identitetsutveckling under adolescensen. (Thomas Johansson,
Göteborgs universitet, Ove Sernhede, Göteborgs universitet)
•
Historiografisk kunskap om Förintelsen, Nazityskland och dess brott mot mänskligheten.
(Christer Mattsson, grundare av Toleransprojektet, Magnus Hermansson Adler, Göteborgs
universitet)
•
Lärarens självkännedom och personliga utveckling: Hur etablerar jag tillit inom gruppen, vilka
är mina ömma punkter, hur reagerar jag i trängda situationer och vad innefattar ett sunt och
hållbart agerande i min roll som lärare och medmänniska? (Poul Perris, läkare, psykoterapeut
och handledare vid Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi, Stockholm).
•
Beprövad metodik och didaktik från Toleransprojektet kring narrativ historia, progressiv
toleransundervisning, äventyrspedagogik och exkursionspedagogik. (Christer Mattsson,
grundare av Toleransprojektet, Magnus Hermansson Adler, Göteborgs universitet och CarlGöran Gustavsson, fritidsledare i Karlstad).
Utbildningens uppbyggnad och tidsplan
Utbildningen består av tre gemensamma längre seminarier och tre webbaserade seminarier. ABF
kommer ha ansvar för utbildningens infrastruktur i form av de webbaserade seminarierna.
•
•
Inledningsseminarium kommer äga rum 28-30 januari 2015 i Göteborg.
Exkursion äger rum i Polen under 12/5 - 19/5 2015 och fokuserar på metodologi och
exkursionspedagogik. Det kommer också ge ett metaperspektiv på vägen in i våldsbejakande
högerextremism genom tre personliga berättelser.
•
Webbseminarium 1 kommer finnas tillgängligt fr.o.m. mars.
•
Webbseminarium 2 kommer finnas tillgängligt fr.o.m. april.
•
Avslutningsseminarium kommer äga rum 24-26 augusti i Värmland.
Under hela året ges möjlighet till auskultation hos Toleransprojektet i Kungälv varav ett tillfälle är
obligatoriskt.
Samtliga moment av utbildningen kommer examineras i någon form. Så snart ni har skickat in namnet på
lärare delges utbildningsplanen med vilka moment och ämnen som skall avhandlas när och hur.
Handledning
Utifrån utbildningen och deltagarnas egna praktiskpedagogiska arbete kommer utvecklingsstöd i form av
handledning ges. Handledningen syftar till att deltagarna skall utveckla en självständig arbetsform och en
metodik som är avpassat till de egna behoven och förutsättningarna för att bedriva arbetet.
Kostnad och anmälan
Deltagaravgiften är endast 2500:- och täcker kostnader för litteratur, exkursionen till Polen, mat och
logi i samband med seminarierna. I nuläget kan vi inte stå för resor till och från utbildningstillfällena och
meddelar om detta blir aktuellt. Anmälan görs till Robin Andersson (kontaktuppgifter finns nedan).
Litteratur
Demker Marie (2014) Sverige åt svenskarna. Stockholm: Atlas akademi.
Friedländer Saul (1999) Förföljelsens år 1933-39: Stockholm: Natur & Kultur.
Friedländer Saul (2010) Utrotningens år: Stockholm: Natur & Kultur.
Lalander, P/Johansson T (2012) Ungdomsgrupper i teori och praktik. Lund: Studentlittertur.
Lööw, Helene (1999) Nazismen i Sverige 1980-1999. Stockholm: Ordfront.
Lööw, Helene (2004) Nazismen i Sverige 1924-1979. Stockholm: Ordfront.
Mattsson/Adler (2008) Ingen blir nazist över en natt. Stockholm: Natur & Kultur.
Mattsson/Adler (2012) Tio lektioner om tolerans. Stockholm: Natur & Kultur.
Young, Jeffrey (2010). Lev som du vill och inte som du lärt dig. Stockholm: Natur & Kultur
Kontaktperson:
Robin Andersson, 0722-309270 eller [email protected]
Vi är ansvariga för kompetensutvecklingsprogrammet!