Transcript Utdrag ur

Utdrag ur
330 27 Hestra • 0370 - 33 63 10 • Fax 33 63 20 • www.isaberg.nu
Musiken i världen
7
Vad menas med värlsmusik
9
Världens musik - en jämlik
mångfald
Värlsmusikaliska händelser
Världens musik har rötter
i Afrika
Afrikanska källor
Latinamerikanska källor
Karibiska källor
Europeiska källor
Ale Möller - en svensk
värlsmusiker
Tjejerna och musiken
Kvinnors musik - en historisk
överblick
Antiken
Medeltiden
Renässansen
Barocken
Upplysningstiden
Romantiken
Kvinnor i Sverige
Utvecklingen under 1900-talet
Jenny Lind
Elfrida Andrée
10
10
16
16
19
21
23
25
29
30
30
31
32
33
33
34
37
37
40
48
Jazzens historia
Jazzen föddes i New Orleans
Dixieland
Jazz i Chicago
Jazz i New York
Improviserad musik
och arrangerad
Swing
Benny Goodman
Jazz blir konst
Förändrade samhällsvillkor
Jazz i Kansas City
Charlie Parker
Några stilar efter Bebob
Den svenska jazzscenen
Lars Gullin
Klassisk musik
Från renässans till nutid
En marknad för värdslig musik
Mäktigt och pompöst
Formen fulländas under
Wienklassicismen
Modernismen
En ny musikuppfattning
Trygghet i traditionen
Lars-Erik Larsson
Två klassiska mästare
Felix Mendelssohn
Frederic Chopin
57
58
59
61
62
65
65
67
69
69
69
70
71
74
76
79
72
80
81
85
87
89
92
93
95
95
96
Musiken påverkar oss
Musik som påverkat
Progressiv rock
Progressive rockers
Den svenska proggen
Att tävla i musik
Eurovision Song Contest
För gemenskap i Europa
Musikens priser
99
100
103
108
112
115
116
116
120
Hur gör man musik?
123
En kort repetition
124
Musikens tecken
Parallella tonarter
Musikens medel
Tema och variation
Sonat, sonata och sonatform
124
125
127
127
130
Visan
Carl Michael Bellman
En stockholmsskildrare
på 1700-talet
Olle Adolphsson
Stefan Sundström
Musikens media
Nu och då – en jämförelse
133
134
134
137
139
141
142
Namnregister
146
Sakregister
150
Skivregister
154
dens olika musik har faktiskt afrikansk
musik som grund. I nästa kapitel kan du
lära dig om några typiska stildrag och
instrument, som världsmusiken låter
oss komma i kontakt med.
Afrikanska källor
Kora
Kora är ett afrikanskt melodiinstrument, som är en blandning av luta och
harpa. Instrumentet har en lång, hals av
trä, formad som en stav. Men strängarna
löper inte längs halsen utan är spända i
en ram, som hos en harpa. Strängarna
är många (ca 20 stycken) och ger ifrån
FOTO: PHILIP RYALLS / REDFERNS
I flera hundra år pågick slavhandeln.
Man hämtade människor i Afrika och
skeppade dem till andra världsdelar,
för att göra dem till slavar åt de vita.
Afrikanerna förde sin musik med sig
till det nya landet, där den utvecklades
till nya musikformer.
De olika länderna hämtade för det
mesta sina slavar från samma områden
i Afrika. Beroende på vilken afrikansk
kultur som låg i botten påverkades
musiken i de nya länderna i olika riktningar. Musiken på Kuba kom att låta
på ett sätt, musiken i Latinamerika på
ett annat, musiken i Västindien på ytterligare ett annat sätt. En stor del av värl-
Ba Cissoko
16
Ale Möller - en svensk
världsmusiker
FOTO: JESSICA GOW / PRESSENS BILD
Ale Möller heter en spelman, som
stått i centrum för den svenska folkmusikens utveckling de senaste 25 åren. I
Ale Möller Band ingår musiker från
olika delar av världen. Tillsammans
skapar de helt nya musikformer, där
de olika stilarna blandas. Han spelar
även svensk folkmusik i gruppen Frifot
tillsammans med Lena Willemark och
Per Gudmundsson.
Med mor från Norge och far från
Danmark föddes Ale själv i Malmö
1955. Som ung började han spela trumpet och blev medlem i en jazzorkester.
Folkmusik var inget som Ale lyssnade
på vid denna tid. Folkmusik var inte
Ale Möller
Världsmusik
riktigt ”inne”. Många förknippade den
med knätofsar och töntighet.
Men under 70-talet härskade proggen.
Proggen (av ordet progressiv) var en
kulturyttring, som tog politisk ställning
för de svaga i samhället och vände sig
mot kapitalism och kommersialism,
som tillät somliga att sko sig på andras
bekostnad. Man sökte sig till sådant,
som kändes äkta och oförstört för att
få inspiration. Man fann den bl.a. i
folkmusiken, som liksom härstammade från folket självt. Den var inte
förstörd av kommersiella intressen. En
stor nyfikenhet och upptäckarlusta kännetecknade mycket av tidens musik. I
Kring musiken 2 kunde du läsa om rockgruppen Contact, som gjorde Hon kom
över mon tillsammans med spelmännen
i Skäggmanslaget och skapade den
första svenska folkrocken.
Upptäckarglädjen kom att betyda
mycket för Ale Möller. Han hade många
olika musikupplevelser och insåg att all
slags musik hade sitt eget värde. Inget
var bättre eller sämre, man måste bara
lyssna på olika sätt. Björn Afzelius och
Mikael Wiehe, som du kunde läsa om i
Kring musiken 3, tillhörde dem som var
tongivande i proggvärlden. Ale blev en
av medlemmarna i Mikael Wiehes band
Kabaréorkestern.
I Grekland hade en militärjunta tagit
makten i slutet av 1960-talet och ordningen i landet upprätthölls med hjälp
av tortyr och grymt förtryck. Greker,
som protesterade mot regimen i hemlandet, förföljdes och många gick i
25
Antiken
Tidigt skapades lagar som innebar,
att kvinnor inte räknades som likvärdiga medborgare i samhället. I antikens
Athen, där männens främsta sysselsättning var politik och statens affärer,
räknades kvinnor inte som medborgare
över huvudtaget. Medborgare var bara
fria män, som var födda i Athen. Kvinnorna var inte fria. Hemmet och barnen
var kvinnans domän, fast de små sönerna togs ifrån dem vid sju års ålder för att
uppfostras till män av männen. I hemmet och tillsammans med andra kvinnor
kunde kvinnor sjunga och spela, men
inte offentligt. På gamla vasmålningar
finns avbildningar av kvinnor, som
spelar både flöjt och lyra.
Templet - kvinnomusikens frirum
Det fanns dock platser i samhället,
där kvinnors musicerande syntes och
där de t.o.m. kunde bli berömda för det.
Det var framförallt i gudarnas tjänst i
templen. Där tjänstgjorde kvinnor, som
kallades hetärer. Hetärerna var ett slags
statliga prostituerade, som utbildades
i dans, sång och musik för att förnöja
männen och gudarna. Hetärerna hade
hög status och anseende. På gästabuden
förekom alltid musikunderhållning av
hetärer och på den stora Dionysosfesten musicerade dessa kvinnor vilt och
rytmiskt på bl.a. kastanjetter och tam-
30
buriner, tills både de själv och publiken
föll i extas. En av Athens hetärer hette
Lamia. Hon var berömd för sitt spel på
dubbelflöjten aulos (uttal: avlås) och
blev rik på sitt musicerande.
Bild på aulos med bildtext:
Aulos var en mycket populär flöjt i antiken. Den lät nästan som våra tiders
oboe men hade dubbla pipor av vassrör.
(Antik grekisk relief från 250-talet f Kr,
i Museo della Terme, Rom)
Historiems första kvinnliga
musiker
Även i det gamla Egypten fanns denna
möjlighet för kvinnor att musicera. Iti
och Hekenu är de första kvinnliga musiker man känner till över huvudtaget. De
båda levde 2450 före Kristus och finns
avbildade på egyptiska väggmålningar.
Iti sjöng och Hekenu spelade harpa.
En annan berömd kvinnlig musiker
FOTO: PERSONALITIES / TOPHAM PICTUREPOINT / SCANPIX
att hon skickade för lite pengar.
Jenny gömde sig i en skrubb, tills
förmyndaren hade kört ut modern. När hon var på resa, jagade
de henne med ilskna brev för att
hon fortfarande inte köpt huset
till dem. Jenny brukade drömma
om, att de alla skulle bo tillsammans på landet och ha egna djur
att sköta. Hon insåg med sorg, att
hennes fantasier aldrig kunde bli
verklighet.
Personer längs vägen
Den berömde tonsättaren Felix
Mendelssohn gav regelbundet
mycket populära konserter i
Leipzig. Han ville, att Jenny
skulle sjunga Frühlingslied. Hon
förälskade sig djupt i Felix. Men han
var gift och Jenny var nästan glad för
detta, för då kunde det inte bli något av
relationen och hon behövde inte sluta
sjunga ännu. I London träffade hon
kompositören och pianovirtuosen Chopin. Han gjorde stort intryck på henne
– och hon på honom. Han sa, att hon
var ”oförliknelig”. 1965 – nästan åttio
år efter Jennys död - upptäckte man, att
hon faktiskt rest efter Chopin till Paris
för att gifta sig med honom. Men Chopin var sjuk och dog strax efteråt.
När Jenny var 29 år, träffade hon en
ung engelsman, som friade till henne.
Han var bara 22 år, men mycket religiös och noga med sin moral och det
tyckte Jenny om. Hon hade tjänat en
förmögenhet och bestämde, att det nu
Tjejerna och musiken
var dags att sluta vid teatern. 1949 gav
hon sin sista operaföreställning.
Men efterhand som tiden gick, blev
fästmannens religiositet och goda moral
en ren plåga. Han menade, att Jenny levt
ett syndigt liv, eftersom hon varit vid
teatern och han krävde, att hon skulle
ta avstånd från det och ångra sig. Dessutom ville han ta över kontrollen över
hennes förmögenhet. Det var inte förenligt med Bibelns lära, att en hustru hade
sådan frihet som Jenny, sa han. Men,
sa Jenny, inte kan jag riva ned det jag
byggt upp! Det har kostat mig mycket
möda! Hon slog upp förlovningen.
45
I New Orleans fanns en stor svart
fattig befolkning, som bodde i stadsdelen Storyville. Jazz var den svarta
befolkningens folkmusik. Den var
uppbyggd av stildrag från andra svarta
musikgenrer: blues och spirituals (se
Kring Musiken 2 och 3) och från den
nya dansmusiken ragtime (se Kring
Musiken 3).
I Storyville utvecklade man sina egna
seder. Festliga parader av olika slag
var vanliga inslag i stadsbilden liksom
begravningsföljen. När någon hade dött
gick begravningståget från hemmet mot
kyrkan med ett jazzband i täten. Man
FOTO: DAVID REDFERN / REDFERNS
Musikanterna kunde inte läsa noter,
utan lärde sig låtar genom att lyssna.
De spelade på känsla och var och en
utvecklade sin egen personliga stil.
Alla var skickliga på att improvisera
och trots att alla i bandet spelade som
de ville, så fungerade stämmorna bra
tillsammans. Man använde sig av bluesens tolv takter och eftersom alla kunde
bluestolvan (se Kring Musiken 3) och
visste vilka ackord som skulle komma,
så visste de också vilka toner de skulle
undvika för att det skulle låta bra.
Nutida begravningståg i New Orleans.
58
En handbok i jazz
Det dröjde länge innan svenska jazzmusiker kunde låta som de amerikanska. Men i slutet av 40-talet reste Åke
Hasselgård till Amerika och spelade
med Benny Goodman. Lars Gullin reste också på studiebesök och efterhand
växte en svensk jazzmusikelit fram.
På 1950-talet inföll jazzens storhetstid
i Sverige. Det förekom ett regelbundet
utbyte mellan svenska jazzmusiker och
amerikanska och det blev vanligt att
svenska musiker spelade med de främsta amerikanska banden. Under denna
tid utvecklades även en speciell svensk
jazzstil av musiker som Lars Gullin,
Jan Johansson och Bengt Hallberg.
FOTO: SVD / SCANPIX
1940 kom filmen Swing it, magistern. Då gav man sig på den 16-åriga
sångerskan Alice Babs. Hon var ”ungdomens förförare och hon lät som en
slyna!” skrev en recensent, som naturligtvis inte anade, att han recenserade
en blivande hovsångerska. Då tog sig
några musiker – bl.a. Thore Ehrling
– för att skriva en upplysningsbok
om jazz. Man ville lära folk, hur man
spelade, vad som var viktigt att tänka
på – helt enkelt vad jazz var. Det fanns
ju ingenstans, där man kunde få undervisning. Enda möjligheten hittills hade
varit att lyssna på skivor och andra
som spelade.
En svensk jazzscen till slut
Jan Johansson (vid flygeln) med musiker.
Jazzens historia
75
FOTO: HEILEMANN / CAMERA PRESS / SCANPIX
Emerson, Lake & Palmer
musiken. Därför hade de slutat turnera.
Skivan Sergeant Pepper var helt och hållet inspelad i studio med de möjligheter att
bearbeta ljud, som fanns där. Framförallt
jobbade man med eko-effekter. Den var
även annorlunda på det sättet, att den var
uppbyggd kring ett tema, där alla texter
hänger ihop och bildar en helhet. Sådana
konceptalbum blev sedan vanliga inom
den progressiva rocken.
Symfonisk rock
Symfonisk rock tog avstamp i den
klassiska musikens formspråk. Ett klassiskt musikstycke är uppbyggt kring ett
tema och det är ofta indelat i satser, som
104
hör ihop. Så komponerade även många
rockmusiker under 70-talet. Gruppen
Yes album Close to the Edge t.ex. är
uppbyggd som en klassisk sonat (Läs
om sonatform på sid 130). Många andra
skivor är komponerade som rocksviter
med flera delar (läs om Svit i Kring Musiken 3). Det var genomarbetade musikstycken med komplicerade ackord och
rytmer och långa solistiska, instrumentala partier mellan sångpåläggen precis
som i en klassisk konsert ( se sid 130).
Låtarna blev längre och längre, tjugo
minuter var ingen ovanlighet. Pink
Floyds låt Echoes varade i 23 minuter,
Jethro Tulls Thick As A Brick upptog
utrymmet på en hel LP-skiva!
Emerson Lake & Palmer är en av
nyckelgrupperna inom symfonirockgenren. De var skickliga musiker, som
hämtade inspiration i både jazz, modern
elektronisk musik och klassiskt. Många
tyckte, att gruppens egen musik var
svårlyssnad. Men de använde sig även
av kända klassiska musikstycken, som
de gjorde om till egna kompositioner.
De blev populära. The Barbarian bygger på Bela Bartoks pianostycke Allegro Barbaro. Mest känd är gruppens
bearbetning av Mussorgskijs Tavlor på
en utställning.
Genesis är ett brittiskt proggrockband,
som bildades 1968. De associerade till religiös och medeltida mystik och i början
togs de för ett kristet band och ignorerades av pressen. Den första skivan heter
From Genesis to Revelation. Sångaren
hette i början Peter Gabriel, men han
Africa-projekt (se sid 13).
Eftersom det gick så bra för singeln,
började Bob Geldof arbeta för ett ännu
större arrangemang – en Live Aid-konsert. Den gick av stapeln i London år
1985 och sändes direkt i internationell
TV. Rockmusikens största artister deltog: Madonna, Queen, Paul McCartney, Elton John, Brian Adams, m.fl.
År 2005 upprepades Live Aid-projektet,
nu ännu större. Konserter gavs i 5 olika
städer samtidigt – i London, Rom, Paris,
Berlin och Philadelphia.
FOTO: PAUL BAKER / PRESSENS BILD
en stor grupp av Englands och Irlands
populäraste sångare i en studio för att
sjunga in låten på skiva. Hela förtjänsten skulle gå till svältens offer. Skivan
sålde mer än någon kunnat föreställa
sig, den blev den dittills bäst säljande
singeln i England. Mycket pengar samlades in och John Geldof möttes med
aktning och respekt. Britterna började
kalla honom Sankte John och drottningen gav honom så småningom en
adelstitel för hans insatser. Band Aid
kallades projektet och det blev förebild
för de amerikanska artisternas USA for
Madonna tillsammans med Birhan Woldu vid Live 8-konserten i London 2005. Birhan
Woldu var ett av de barn som var nära döden och som medverkade på video vid de
ursprungliga Live Aid-konserterna.
Musiken påverkar oss
111
Musikens priser
Grammis
Rockbjörnen
Rockbjörnen är ett annat prestigefyllt
pris. Det delas ut av tidningen Aftonbladet och läsarna röstar fram vinnarna.
Där finns många olika kategorier att
rösta på: Årets svenska kvinnliga artist,
Årets svenska manliga artist, Årets
svenska grupp, m.m. Marie Fredriks-
FOTO: MICHAEL BRANNÄS / SCANPIX
Musiker som utmärkt sig mer än
andra kan belönas med priser av olika
slag. Flera av dem är prestigefyllda och
brukar bevakas i media.
Det mest kända är kanske Grammypriset, som delas ut av en organisation,
som heter IFPI och består av grammofonbolag i olika länder. Bokstäverna
är en förkortning för International
Federation of the Phonographic Industry. Organisationen har funnits i USA
sedan 1930-talet och i Sverige sedan
slutet av 1960-talet. Det svenska priset
kallas Grammis och delades ut första
gången år 1969. Galan har blivit större
och större efterhand som skivindustrin
vuxit. Numera direktsänds den i TV.
Popgruppen Kent har utsetts till 1999 års svenska svenska grupp och fått mottaga
Rockbjörnen-priset.
120
Stefan Sundström
visfestivalen i Västervik. Några år senare var det dags för Cornelisstipendiet.
2001 fick han Evert Taubestipendiet
på Gröna Lund i Stockholm, den scen
där Evert Taube själv alltid framträdde
varje sommar.
FOTO: MATS ANDERSSON / SCANPIX
Stefan Sundström har sedan början
av 1990-talet fått de flesta priser som
går att få. Det började 1991, när han
gav ut en skiva med egna visor och belönades med Bellmanpriset. 1994 fick
han en Grammis och därefter fick han
ta emot Fred Åkerströmstipendiet på
Stefan Sundström spelar på Pampas scenen på
Hultsfredfestivalen 2003.
Visan
Med fötterna i punken
Stefan föddes i Stockholm 1960. Rolling Stones
var idolerna under uppväxten och när han själv skaffat gitarr och börjat spela,
tyckte beundrarna att han
faktiskt var förunderligt lik
Mick Jagger! Efter några år
upptog Ebba Grön hans
intresse, men när han upptäckte Cornelis, började
han själv skriva visor. Då
var han fjorton.
Han spelade punk och
rock i band i flera år. Men
han tröttnade på den musiken så småningom och
köpte sig en akustisk gitarr.
Eftersom han var intresserad av att skriva, gick
han skrivarkurs på en folkhögskola. Därefter blev
det dikter till musik om
Jan Banan och Sabina,
Marguerita och Gubben
Grå. Precis som Bellman,
139