Transcript Kvalitetsrapport 13-14 FTG Linköping

Kvalitetsrapport
Framtidsgymnasiet Linköping 13/14
Innehåll
1 Inledning – Beskrivning av grundfakta för enhet Framtidsgymnasiet Linköping .. 3
Historik, fakta, organisation, elever, personal ........................................................................................... 3
Utbildningar ............................................................................................................................................................................. 3
Elever .............................................................................................................................................................................................. 3
Personal ....................................................................................................................................................................................... 3
2 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse. ........................................................................ 4
Pedagogiskt upplägg, kärnvärden ....................................................................................................................... 4
Lokaler ........................................................................................................................................................................................... 4
Lärare ............................................................................................................................................................................................. 5
Funktioner - elevhälsa, SYV ...................................................................................................................................... 6
Finansiering & Elevprognos ...................................................................................................................................... 6
3 Systematiskt kvalitetsarbete. .............................................................................................................................. 7
Metoder och Uppföljning............................................................................................................................................. 7
Enhetsspecifikt läsåret 2013/14 .............................................................................................................................. 7
4 Fokusområden läsåret 2013/2014 ....................................................................................................................... 10
5 Resultat av kvalitetsarbetet 2013/2014 .......................................................................................................... 13
6 Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2013/2014 ........................................................ 24
7 Målbild, Fokusområden och Handlingsplan för ökad måluppfyllelse 2014/2015 .28
Målbild juni 2015 ................................................................................................................................................................28
2
1 Inledning
Historik, fakta, organisation
Framtidsgymnasiet i Linköping är en fristående gymnasieskola som förklarades
berättigad till bidrag från elevernas hemkommuner och ställdes under statlig
tillsyn den 29/11 2001. Framtidsgymnasiet i Linköping är organiserat som ett
arbetslag där samtliga lärare är tillsammans med eleven under hela dess
arbetsdag. Skolan är belägen i Tornby som ligger i utkanten av Linköping men
nära ett större köpcenter.
Utbildningar
Bidragsberättigandet avser under läsåret 13/14; 2 program med 5 inriktningar: Man
kan utbilda sig inom El– och energiprogrammet till elektriker och larminstallatör,
automationstekniker eller inom miljösmart energi. På
industritekniskaprogrammet kan man utbilda sig inom CNC-teknik i inriktningen
produkt och maskinteknik eller till svetsare. Inom samtliga inriktningar får man
kunskaper som leder till arbeten med stor efterfrågan. Genom 15 veckors
arbetsplatsförlagd utbildning och våra täta samarbeten med företag i
branschen så som; SAAB, YIT, PLW, ETP och Walquists, kan man också skaffa sig
bra kontakter på arbetsmarknaden. Det underlättar för den som vill söka ett
intressant arbete direkt efter examen. Man får även behörighet för studier på
universitet. Framtidsgymnasiet är en liten skola där man läser i små grupper i en
inspirerande studiemiljö och för att skolan ska vara en ordentlig förberedelse inför
arbetsmarknaden har vi fulla arbetsdagar.
Elever
På framtidsgymnasiet i Linköping är en majoritet pojkar, ca 90 % under
innevarande läsår. Majoriteten av eleverna kommer från Linköpings kommun.
Endast 5 % dagspendlar mer än två timmar per dag. Ungefär hälften av eleverna
har invandrarbakgrund i år 2 och 3. I år ett är det en tredjedel. Många av eleverna är
bosatta i något av de två kraftigt segregerade lägenhetsområdena Berga eller
Skäggetorp.
Personal
Framtidsgymnasiet i Linköping är organiserat som ett arbetslag där samtliga
lärare är tillsammans med eleven under hela dess arbetsdag. Den pedagogiska
bemanningen under läsåret 13/14 har varit 7 heltidsanställda och 2 deltidsanställda
pedagoger samt en rektor på heltid och en administratör på halvtid. Lärartätheten
har således legat på 9,9 elever per heltidstjänst. Av dessa är totalt 4 tjänster
yrkeslärare fördelat på 5 pedagoger. 3 heltidstjänster är inom de
gymnasiegemensamma ämnena och har varit fördelade på 4 pedagoger.
Elevgrupperna på skolan varierar i storlek mellan 7 och 27 elever per undervisande
lärare.
3
2 Förutsättningar
Pedagogiskt upplägg, kärnvärden
Framtidsgymnasiet i Linköping är organiserat som ett arbetslag där samtliga
lärare är tillsammans med eleven under hela dess arbetsdag. Alla lärare arbetar
tillsammans med eleverna för att de ska nå så bra resultat som möjligt i samtliga
ämnen. Det är också skolan där eleven själv i hög grad kan påverka hur man vill
lära sig och efter interesse kan styra sina val av projekt samt designa och tillverka
relevanta produkter som man själv ser nytta med.
Vi har ett aktivt kvalitetsarbete med regelbunden uppföljning, individanpassad
undervisning och hög lärartillgänglighet. Samtlig personal är med eleverna under
hela elevens arbetsdag där alla dörrar är öppna och har man inte själv lektion går
man runt och avlastar i de klassrum det behövs bäst. Vi coachar och auskulterar
varandra där vi varje vecka lyfter upp de positiva bitarna ur veckans
auskultationsprotokoll. Vi har ett matrissystem uppsatt i personalrummet, där alla
lärare enkelt kan utläsa vilka ämnen varje elev på skolan behöver fokusera mer
på. Detta gör att om en elev är duktig i ett ämne vet läraren alltid vilka ämnen
eleven behöver jobba mera med.
En annan viktig faktor är att vi har låg personalomsättning, detta ger på sikt en
automatisk internutbildning vilket gör att lärarna i de gymnasiegemensamma
ämnena kan hjälpa eleverna i karaktärsämnena och karaktärsämnenslärarna
klarar av de gymnasiegemensamma ämnena. Vi ställer heller aldrig in några
lektioner och har inga håltimmar.
Lokaler
Lokalerna är ljusa och väl anpassade till utbildningarna som bedrivs. En stor och
trivsam verkstad med mycket fönster får ses som verksamhetens hjärta. I samma
byggnad inryms sex teorisalar och fyra grupprum. Utrustningen vid skolan är
mycket väl anpassad till både kvalitet och kvantitet, Framtidsgymnasiet ligger i
framkant av ny teknik och vi ser oss som en skola där utbildning inom våra
yrkesinriktningar ”sker på riktigt”, nedan följer en kort beskrivning av
utrustningen inom de olika inriktningarna. Industriprogrammet: 5 st
konventionella svarvar, 3 st konventionella fräsar, 1 st plåtbockmaskin, 1 st
kapmaskin, 1 st CNC-svarv och 1 st CNC-fräs och en datasal i anslutning till
verkstad för CAD/CAM. El- och energiprogrammet: Pneumatiska
kopplingsutrustningar, PLC-system med tillämpliga applikationer, Industrirobot,
styr- och reglerutrustningar, motordrivningsutrustning och
programmeringsplatser i laborationssal. Mätinstrument, lödverktyg och
komponentlaborationer, 28 installationsväggar i full storlek för elektriker, larm och
4
motorinstallationer. Läsåret 13-14 har vi även en fullt utbyggd ”en till en” lösning av
datorer.
Lärare
Framtidsgymnasiet i Linköping är organiserat som ett arbetslag där samtliga
lärare är tillsammans med eleven under hela dess arbetsdag. Den pedagogiska
bemanningen under läsåret 13/14 har varit 7 heltidsanställda och 2 deltidsanställda
pedagoger samt en rektor på heltid och en administratör på halvtid. Lärartätheten
har således legat på 9,9 elever per heltidstjänst. Av dessa är totalt 4 tjänster
yrkeslärare fördelat på 5 pedagoger. 3 heltidstjänster är inom de
gymnasiegemensamma ämnena och har varit fördelade på 4 pedagoger. Av
Yrkeslärarna är ingen under innevarande år formellt behörig. 2 av dem har
tillräcklig erfarenhet och universitetspoäng för att ta ut sin legitimation, de andra
tre kommer att pensionera sig innan 2018. Hos de lärare som undervisar i de
gymnasiegemensamma ämnena har 2 tagit ut sin legitimation under innevarande
år, en avslutar sin projektanställning detta läsår och den fjärde kommer att ansöka
om legitimation under läsåret 14/15.
Funktioner
Studie- och yrkesvägledningen av våra elever sker främst av våra kompetenta
yrkeslärare då de hjälper eleven att hitta rätt företag och kontaktpersoner efter
deras intresse. Även för de elever som slutat hos oss tillhandahåller vi till viss del
den hjälpen. Eleverna gör också studiebesök på ortens företag, företagsledare
kommer till skolan och berättar och det görs besök på arbetsförmedlingen och
Linköpings universitet . För de elever som är intresserad av vidarestudier ordnas
extra studiebesök på universitetet i Linköping om eleven önskar. Rektor sköter den
första handledningen av elevens önskemål. Nästa steg för eleven blir att träffa
eller via telefon ha kontakt med den utbildade SYV som är anställd gemensamt för
Framtidsgymnasiets skolor i Linköping och Nyköping. Elev och målsmän har
också möjlighet att ta kontakt direkt med denna studie- och yrkesvägledare via
telefon.
Skolbiblioteket på Framtidsgymnasiet i Linköping är tillgängligt för alla elever och
all personal mellan kl. 08.00-15.45. Vissa för schemaperioden angivna tider (se
hemsidan och lapp på dörren) finns pedagogisk personal på plats. Övrig skoltid kan
personal hämtas för hjälp, enligt information på samma platser.
Skolhälsovården köps in av Fria Elevhälsan (FE). FE tillhandahåller
verksamhetschef för skolhälsovården, skolsköterska , läkare, kurator samt
psykolog. Skolkurator och skolpsykolog deltar vid EHT 2-3 ggr/termin, samt
ytterligare timmar efter behov. Kurator och psykolog kan utöver EHT anlitas för
samtal med enskilda elever, handledning till lärare och utredningar (ex. sociala
utredningar eller psykologutredning vid misstanke om neuropsykiatrisk
problematik). BUP och Ungdomsmottagningen har återkommande
samverkansträffar 1-2 ggr/termin som skolsköterskan deltar i. Under dessa
samverkansträffar diskuteras mer generella frågor, inga aktuella elevärenden. I
5
övrigt sker samverkan när det finns behov kring enskild elev. Skolhälsovården
kontaktar aktuell enhet via telefonrådgivning eller via remiss, efter att ha fått
föräldrars samt elevs samtycke till kontakten. Alla elever har också en mentor
som tar ett stort övergripande ansvar och kan hjälpa eleverna i många frågor. De
slussar raskt eleverna vidare till Fria Elevhälsan om eleven behöver det eller själv
vill. Elevrådet är inte så aktivt på skolan, däremot tas alla elevers åsikter i
beaktande i samtliga större beslut som på något sätt rör dem via klassråd. Eleven
är i hög grad delaktig i kursernas upplägg, generellt sätt mer innehållsmässigt i
yrkeskurser och inlärningsmässigt i de gymnasiegemensamma ämnena.
Finansiering och Elever
Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar
inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning,
läromedel, antecknings- och skrivmateriel, datorer, miniräknare, aktiviteter och
skollunch på någon av de tre restaurangerna skolan har avtal med är avgiftsfria.
Skolan hade 17 förstahandssökande till terminsstart 2013, samtliga på el- och
energiprogrammet. Elevantalet har sedan pendlat något upp och ner under året
men har i genomsnitt legat på 29 elever, varav 15 har varit introduktionselever. Till
hösten räknar vi med att ta in 33 nya ettor varav 12 på något av våra
introduktionsprogram.
Målområden
Våra övergripande mål för att öka måluppfyllelsen under innevarande år har varit:
•
MÅL 1 Öka elevernas kunskaper och måluppfyllelse
o
Avgångselevernas genomsnittliga betygspoäng ska ligga på minst
13.0
o
100 % av avgångseleverna ska få yrkesexamen
o
100 % av avgångseleverna ska ha fullföljt sina studier inom 4 år
o
Skolan ska ha ett positivt förädlingsvärde på 3
o
Ingen elev ska ha mer än 5 % ogiltig frånvaro
o
75 % av de introduktionselever som önskar sig in på ett nationellt
yrkesprogram ska nå behörighet för det under 1 år.
•
MÅL 2 NKI (nöjd kundindex) ska ligga på minst 90 %
•
MÅL 3 NMI (nöjd medarbetarindex) ska ligga på minst 90 %
6
3 Systematiskt kvalitetsarbete
Metoder och uppföljning
Syftet med vårt kvalitetsarbete var att utifrån ett systematiskt
förbättringsarbete höja våra elevers kunskapsresultat samt att elever och
medarbetare var nöjda med sin skola. Förenklat såg arbetshjulet för
förbättringsprocesser ut enligt nedan:
Grunden i vårt kvalitetsarbete bygger på delaktighet, samverkan och
processorienterat arbetssätt mot gemensamma mål som vi sätter
tillsammans. Arbetet under läsåret utgick från en lägesbedömning och
avslutades med resultatutvärdering. Däremellan följde vi regelbundet upp
arbetet och samlade in den dokumentation som bildade underlag för den
slutliga resultatutvärderingen, då vi identifierade nya utvecklingsområden i
behov av insatser för ökad måluppfyllelse.
Centrala resultat som lagt till grund för resultatutvärdering är
betygsresultat, nationella prov och enkätresultat.
Vårt kvalitetsarbete utgår därför från tre perspektiv. Det första kallar vi för
funktionell kvalitet. Här hand- lar det om hur väl eleverna når
utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns angivna i läroplanen och
varje programs program-/examensmål. Här finns både kunskapsmål och
mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens.
Upplevd kvalitet handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån
sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål.
Slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om
vad som händer med eleverna efter avslutad utbildning.
Dessa tre begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera
perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever
ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt.
7
AcadeMediamodellen
Vi är en del av Academediakoncernen, varför vi arbetar efter samma
kvalitetsstruktur som övriga verksamheter inom Academedia.
AcadeMediamodellen innebär att ett aktivt kvalitetsarbete bedrivs på tre
nivåer; på enhetsnivå, på verksamhetsnivå (huvudmannanivå) och på
koncernnivå. Arbetet med att identifiera utvecklingsområden, planera,
genomföra och följa upp sker på dessa tre nivåer.
Genom att alla våra verksamheter utgår från en och samma modell för
uppföljning och utvärdering kan vi jämföra olika resultat och utbyta
erfarenheter i syfte att driva lärande och utveckling. Det gör att våra barn,
elever och deltagare utvecklar de kunskaper, förmågor och värden som
målen för respektive verksamhet tar fasta på.
AcadeMediamodellen utgår från vår gemensamma kvalitetsdefinition och
innehåller bland annat våra kvalitetsaspekter, principer för målsättning,
gemensamt definierade resultatmått och vår årsplanering för uppföljning
och utvärdering.
Kvalitetsdefinition har under det senaste året prövats på djupet i olika
sammanhang, såväl internt som externt, och väckt respekt hos såväl
skolmyndigheter som
politiker, professionella
och kunder. Vårt
kvalitetsarbete står
därmed på stadig grund.
Under det gångna året
har ytterligare delar i
vårt gemensamma
arbete för hög
måluppfyllelse
tillfogats och
utvecklats, och den
bärande strukturen i
AcadeMedia-modellen
kan numera illustreras
på detta vis:
8
Kvalitetsåret
Årshjulet nedan visar huvudmannens och våra övergripande aktiviteter för
uppföljning och utvärdering på olika nivåer under läsåret i det systematiska
kvalitetsarbetet.
9
4 Fokusområden för läsåret 2013/2014
Fokusområdets namn
Öka elevernas kunskaper och måluppfyllelse
Mål och motiv
• Avgångselevernas genomsnittliga betygspoäng ska ligga på minst 13.0
• 100 % av avgångseleverna ska få yrkesexamen för att öka chanserna att komma
in på vald universitetsutbildning och klara denna, samt att förbättra elevens
framtidsutsikter, skolans rykte och lönsamhet.
• Öka elevens chanser till att få jobb.
• 100 % av avgångseleverna ska ha fullföljt sina studier inom 4 år
• 75% av de introduktionselever som önskar sig in på ett nationellt yrkesprogram
ska nå behörighet för det under 1 år.
• Skolan ska ha ett positivt förädlingsvärde på 3
Metod
• Veckovis resultat och närvaro avstämning av samtliga elever. Djupare
resultatuppföljning 4 gånger under året.
• Individanpassad studiegång med fokus på varje elevs studiesituation, samt 2
stödtider varje vecka.
• Läraren har en uppdaterad bild i School Soft och Ständig uppdatering av röd/grön
tavla. Formativ feedback till elev. Koppla fler gymnasiegemensamma ämnens
kursmål mot yrkesämnen.
• 2 st. veckoprojekt under året. Avstämning som minst i slutet av varje termin.
Uppföljning och kontroll
Resultatuppföljning har skett varje vecka, större avstämningar har dessutom
genomförts v. 32, 44, 2, 16 och 25.
Utvärdering
Rektor ansvarade för att de stora utvärderingar och dokumentation kring dessa gjordes.
De veckovisa avstämningarna genomfördes inte alltid med rektors deltagande. Då
ansvarade samtliga mentorer för att dessa genomfördes. Genomförande av samtliga
utvärderingar var diskussioner med utgångspunkt från bedömningsmatriser i aktuella
kurser och studieplaner, alltid i form av diskussioner med hela lärarlaget samlat.
Fokusområdets namn
Ingen elev ska ha mer än 5 % ogiltig frånvaro
Mål och motiv
• Större möjlighet att göra ett bra studieresultat.
10
•
Klara framtida arbete och APL bättre, en effektivare studiesituation för alla elever.
Förutsättning för att nå de flesta kursmål är att vara i skolan.
Metod
• Motiverande uppgifter och individanpassad studiegång, samt bra projekt i grupp.
Samtal med varje elev så att större delen av uppgifterna handlar om varje elevs
intresse.
• Koppla fler gymnasiegemensamma ämnens kursmål mot yrkesämnen. Tydligt
och aktivt mentorskap och att varje dag ha en bra relation med eleven. Snabb
kontakt med hemmet vid en veckas olovlig frånvaro. Rapportera alltid och rätt i
School Soft. Introduktionsvecka. God kontakt med hemmet så länge som möjligt
(även efter att eleven har fyllt 18år).
Uppföljning och kontroll
Närvarouppföljning har skett varje vecka, större avstämningar har dessutom
genomförts v. 32, 44, 2, 16 och 25.
Utvärdering
Rektor ansvarade för att de stora utvärderingar och dokumentation kring dessa gjordes.
De veckovisa avstämningarna genomfördes inte alltid med rektors deltagande. Då
ansvarade samtliga mentorer för att dessa genomfördes. Genomförande av samtliga
utvärderingar var diskussioner med utgångspunkt från bedömningsmatriser i aktuella
kurser och studieplaner, alltid i form av diskussioner med hela lärarlaget samlat.
Fokusområdets namn
NKI (nöjd kundindex) ska ligga på minst 90%
Mål och motiv
• NKI (nöjd kundindex) ska ligga på minst 90%
• En nöjd kund är basen för vår verksamhet och lönsamhet.
• Nöjda kunder med positiv inställning till skolan tar till sig kunskaper bättre, är
mer tid i skolan och fokuserar på skolarbetet istället för på negativa aspekter i
skolan.
Metod
• Alla lärare har formulerat ett eget mål för hur de ska få eleverna mer nöjda
•
Att aktivt arbeta för att stärka elevernas inflytande på sin skola och utbildning
via månadsvisa elevråd och klassråd samt ge eleven delaktighet i
undervisningen och arbetsmetoder.
•
Uppdatera likabehandlingsplanen tillsammans med elevråd och eleverna
11
•
Genomföra kvalitativa mentorsaktiviteter, gemensamma skolaktiviteter vid
terminsstarter och terminsavslut samt gemensamma aktiviteter med andra
skolor.
•
Alla lärare arbetar med eleven under hela elevens arbetsdag.
•
Vidmakthålla god kvalitet på skolmåltiderna och arbeta aktivt för en lugn
studiemiljö
Uppföljning och kontroll
Avstämningar har genomförts v. 32, 44, 2, 16 och 25. Kontroll har skett genom
AcadeMedias elevenkätsundersökning, kartläggning i samband med upprättande av
planen mot kränkande behandling och Linköpings kommuns enkätundersökning.
Utvärdering
Utvärdering skedde v. 18 och 24.
Fokusområdets namn
NMI (nöjd medarbetarindex) ska ligga på minst 90%
Mål och motiv
•
•
•
Medarbetarindex ska ligga på minst 90%
Kontinuitet, Heltidsanställda lärare och låg läraromsättning.
Nöjda lärare ger nöjda elever.
Metod
• Vi hjälper varandra med idéer och stöd för att hitta den bästa lösningen för eleven
i varje läge.
• Inflytande över sin arbetssituation och arbetsmiljö.
• Lyfta upp goda resultat och positiva händelser.
• Högt i tak /alla vågar göra sig hörda.
Uppföljning och kontroll
Avstämningar har genomförts v. 2 och 16. Kontroll har skett genom AcadeMedias
elevenkätsundersökning,
Utvärdering
Utvärdering skedde v. 18 och 24.
12
5 Resultat och bedömning av kvalitetsarbetet 2013/2014
Uppföljning av fokusområde 2013/14
Medarbetarundersökningen som AcadeMedia utför visar också ett index på 100 av 100
på frågorna: ”Jag arbetar gärna kvar på min arbetsplats i minst ett år till” och ”Jag kan
rekommendera min arbetsplats till andra”. Att känna kontinuitet att alla känner sig
trygga och är anställda på heltid har vi uppnått. En lärare har varit delvis tjänstledig för
studier och en lärare har varit delvis föräldraledig. Detta kan påverka eleverna negativt
men påverkar således inte medarbetarindex. Vi har heller inte haft någon
läraromsättning under året.
De metoder vi använt för att nå målet är att hjälpa varandra med idéer och stöd för att
hitta den bästa lösningen för eleven i varje läge och att lyfta upp goda resultat och
positiva händelser. Det sist nämnda har vi haft som en stående punkt på agendan för det
pedagogiska mötet som ägt rum varje vecka. Vi kan dock konstatera att vi inte har
auskulterat varandra i den utsträckning som vi har satt upp målet för, vilket har gjort
att båda dessa metoder har blivit haltande under året. Att se till att hålla högt i tak och
alla vågar göra sig hörda samt att man känner att man har inflytande över sin
arbetssituation och arbetsmiljö tas upp i AcadeMedias undersökning som
”Påverkansmöjligheter”. Här ligger det totala index på 87 vilket kan ses som lågt då
målet totalt var 90. Det är framförallt en fråga som sticker ut negativt, nämligen: ”Jag
kan påverka min sammantagna arbetsmängd” När vi analyserar svaren upptäcker vi
att vi har tolkat frågan på olika sätt. Vissa har sett det som att man blir tilldelad ett
schema som man har få påverkansmöjligheter över medan andra ser det mer flexibelt
då man kan byta till sig fler eller färre lektionspass vid behov.
Uppföljning av kunskapsresultat
•
•
•
•
•
•
Antal utfärdade gymnasieexamen: 100% mot förra året 100%
Antal utfärdade behörighetsgivande examen på yrkesprogram: 20%
Antal utfärdade studiebevis: 0
Genomsnittlig betygspoäng på gymnasieexamen – på programnivå och skolnivå,
jfr med två senaste åren:
Programnivå: EEAUT: 12,11. EEELT: 12,09. EEENE: 13,54. INPRK: 9,67.
Skolnivå: EE: 12,31 IN: 9,67
Dessa är svåra att jämföra mot tidigare år då vi då endast hade industriprogrammet. Det
går ändå klart att avläsa en sjunkande trend då vi 2012 på skolnivå låg på 13.2 och 2013
på 12,9.
13
Betygsfördelning i procent:
A
B
C
D
E
F
•
•
•
INPRK
EEAUT
EEELT
EEENE
5
0
0
0
19
8
5
7
16
21
20
48
12
15
16
22
41
56
58
22
6
0
0
0
4 elever som har läst ett introduktionsprogram blev behöriga till nationella
program varav 1 har tagit gymnasieexamen.
2 av 3 PREP blev under året behöriga till IMPRO.
2 av 11 IMYRK blev under året behöriga till ett nationellt program.
Betygsfördelning i procent för under året avslutade kurser:
A
B
C
D
E
F
ENG 5
MA 1
SV 1
0
6
18
16
33
27
3
12
19
9
40
16
0
4
11
15
52
17
Datorstyrd
produktion
12
18
18
6
29
18
Praktisk
ellära
0
0
40
20
32
8
ProduktionsUtrustning 1
0
6
22
13
50
9
Mekatronik
1
0
0
44
13
27
4
Vi har arbetat strukturerat och målfokuserat hela året med att eliminera F genom att ha
två timmar i veckan som extratid i ämnen som vi har haft svårt att lyfta eleven i. Vi har
dessutom varje vecka gått igenom vad varje elev riskerar att få ett F i för att ha fokus på
rätt ämne för eleven. Fyra gånger har vi titta på helhetsbilden för eleven i dess
studieplan och vi har hela tiden uppdaterat vår matris som visar vilka ämnen varje elev
riskerar att inte nå ett högre betyg än F i så att alla lärare lätt kan kolla upp vilket ämne
varje elev behöver lägga mer tid på om eleven har lättare att klara målen i ett annat
ämne. Generellt är det engelska för elever som nyligen anlänt till Sverige som har varit
det stora problemet. D.v.s. de hinner inte upp på engelska 5 nivå om de bara klarar målen
för mellanstadiet när de börjar gymnasiet. Detta gäller dock inte för avgångsklassen då
endast fyra F-betyg fanns kvar på studentdagen och dessa var inte i engelska då vi först
och främst fokuserar på ämnen som krävs för yrkesexamen. Detta eftersom det är
avgörande för om eleven ska få arbete efter sina studier. Det handlar historiskt sätt om
någon elev per avgångsklass som är intresserad av att läsa vidare efter sin examen och
i år är det 20 % som har möjlighet att söka direkt in på högskolan. Vi kan sammantaget
se att arbetet med att eleven inte ska behöva ta yrkesexamen med F i betyget har fallit
ut med gott resultat men att vi har en utmaning i att få eleven intresserade av de högre
betygen för att bli mer konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. Det blir också tydligt
att uppsamlingstiderna varje vecka är viktiga och fungerar bra då vi legat ganska
konstant på totalt 15 % F under hela året och ovan redovisade ämnen som ligger i år 1 i
14
elevernas studieplaner visar liknande procentsatser har reducerats till en procent när
eleven är klar med sina studier. Vi kan tydligt utläsa att vi har en bit kvar för att lyckas
med våra introduktionsprogram. Vi hade satt ett mål på att 75 % av de
introduktionselever som vill in på ett nationellt program skulle nå det under ett år. Vid
vår analys är det endast 50 % som når detta mål. Vi kan också ovan utläsa att för en elev
som gått preparand utbildning har vi inte lyckats få behörig efter sin studietid hos oss.
Uppföljning av upplevd kvalitet och värdegrundsarbetet
Som går att utläsa av diagrammen nedan har skolan lyft sig på de flesta områden mot
föregående år och ligger bättre till på samtliga punkter vad det gäller
rekommendationsgrad, studiemiljö och undervisning. Rekommendationsgraden är det
vi särskilt vill lyfta då det tillsammans med trygghet och arbetsro har varit särskilda
fokusområden under åren. Frågorna jag trivs på min skola och att man som elev
rekommenderar sin skola ligger särskilt högt med index på 100 respektive 99 mot förra
årets 97 på båda. Arbetsro ligger på 99 mot förra årets 87 och ”Jag känner mig trygg i
skolan” har höjts från 95 till 97. NKI ska ligga på minst 90 % klarade vi att nå då
resultatet av undersökningen gav ett index på 93. Våra åtgärder för att nå detta; att alla
lärare ska formulera ett eget mål för hur de ska få eleverna mer nöjda. Att aktivt arbeta
för att stärka elevernas inflytande på sin skola och utbildning via månadsvisa elevråd
och klassråd samt ge eleven delaktighet i undervisningen och arbetsmetoder har
fungerat bra. Vi har inte lyckats få eleverna att hålla elevråd varje månad trotts att det
borde ha varit enkelt att åtgärda. Eleverna uppfattar dessa som meningslösa då det
finns fungerande informella kanaler att lyfta sina synpunkter och önskemål på. Vi har
dock uppdaterat likabehandlingsplanen tillsammans med elevråd och eleverna under
flera år vilket har gett ett positivt resultat i detta arbete vilket ligger till stor grund för att
eleverna ska trivas. Vi har enligt eleverna även lyckats genomföra kvalitativa
mentorsaktiviteter, gemensamma skolaktiviteter vid terminsstarter och terminsavslut.
Att alla lärare arbetar med eleven under hela elevens arbetsdag har delvis haltat under
våren p.g.a. att vi drivit en extern utbildning och viss personal har varit deltid
föräldraledig. Eleverna uppfattar dock att vi har koll på vad eleven ska fokusera på och
att vi alltid kan hjälpa dem vidare även om inte just den huvudansvariga läraren för
kursen eleven vill ha hjälp i finns på plats för tillfället. I AcadeMedias undersökning kan
man utläsa ett index på 90 av 100 vad det gäller undervisningen i stort och på frågan om
lärarna hjälper eleven för att det ska gå så bra som möjligt i skolarbetet är index 96.
I Linköpings kommuns kvalitetsundersökning kan vi utläsa att eleverna inte är lika
nöjda med skolmåltiderna i år som förra året då vi hade ett index på 97,4 mot årets 94,6.
Vid intervjuer av elever anger flera elever att detta är det som får dem att gå till skolan
och att det är viktigt för nästan alla elever.
15
Arbeta aktivt för en lugn studiemiljö har varit skolans största fokus under året då vi i
förra årets kvalitetsmätning endast hade ett index på 87 på denna fråga. Vi har blivit
tydligare med våra ordningsregler och tillsatt resurser i form av mer personal i grupper
som har upplevt detta problem. Vi har även rört oss mer i lokalerna och tillsätt att alla
elever är där de ska vara. Detta har givit resultat och vi kan i årets kvalitetsrapport
utläsa att vi nått ett index på 99.
16
17
Förra årets likabehandlingsarbete
Förra årets fokus när det gäller likabehandlingsarbetet var att ha fokus på
språkbruket i skolan och att öka arbetsron för alla elever.
Åtgärder kopplade till likabehandlingsarbetet förra året
•
•
•
•
•
Enligt enkät och behandling i arbetslaget samt elevråd förra läsåret
genomfördes följande åtgärder kopplade till likabehandlingsarbetet:
För att motverka former av verbala kränkningar arbetade vi med språkbruket
i vår skolmiljö och hur vi tilltalar varandra. Detta gjordes dels i undervisning
men också gemensamt av lärarlaget som uppmärksammade eleverna på hur
de tilltalade varandra och hur vi vill att språket på skolan ska vara.
Vi har i undervisningen och på mentorstider också arbetat aktivt med
språkbruket på skolan.
Vi har även under detta år fortsatt med fredagsfika som en del i arbetet med
respekt, då en gemenskapstillhörighet ökar respekten för varandra.
För att öka arbetsron har vi varit striktare med tider för att inte störa andra.
Uppföljning av förra årets åtgärder
•
•
•
Vi har nått fram till ett medvetande om språkbruket i skolan hos både elever
och lärare
Vi har även haft fredagsfika med elever och lärare tillsammans som vi märkt
stärker gemenskapen och att det har skett en förändring till det bättre i form
av språkbruket och respektfullt beteende gentemot varandra.
Arbetsron har blivit bättre. Vi har nått målet att öka från 8,7 i Academedias
undersökning till 9,4. Dock visar Linköpings kommuns undersökning en liten
sänkning.
Kartläggning
Detta är de problemområden som, i sammandrag, framkom i årets undersökning:
•
•
•
Elever använder språk som kan uppfattas som kränkande, men anser själva
att ingen nu tar illa vid sig, samt att det förekommer kränkande webbaserat
material.
Stölder, sabotage och hot har inträffat vilket skapar en otrygghet.
Skolans toaletter och grupprum är smutsiga och lyhörda.
Sammanfattning av kränkningsrisker
Språkbruket i skolan har förbättrats men är ännu inte helt fritt från sådant som kan
upplevas kränkande. Sådant som sägs på skoj kan missuppfattas. Stölder och
sabotage som inträffat har kunnat ske främst ute i verkstadsdelen, då det är ett
18
friare arbete där och det kan finnas elever i utrymmet som inte har lektion där samt
att det är svårt att se allt i ett rörligt arbetsklimat.
Uppföljning av nationella provresultaten
Matematik 1a Jämförelse mellan satta betyg och resultat på nationella
provet.
Antal på nationella
E
D
C
B
A
Antal i slutbetyg
9
1
2
3
1
9
0
2
4
1
Kommentar:
•
Av de 9 elever som skrev E på nationella fick 9 av dem E i slutbetyg.
•
Den elev som fick D på nationella fick C i slutbetyg
•
Av de 2 elever som fick C på nationella fick 1st C och 1st B i slutbetyg
•
Av de 3 elever som fick B på nationella fick 2 av dessa B i slutbetyg och 1 st
fick A
•
Den elev som fick A på nationella fick B i slutbetyg.
Av de 4 elever vars betyg skiljer sig från resultatet på nationella
har 3 av dessa antingen dyslexi eller svenska som andraspråk vilket kan förklara
varför de missuppfattat frågor.
Den elev som fick ett lägre betyg än resultatet på nationella provet har inte uppvisat A
kvalitét under alla delar av kursen.
Analys: Att slutbetygen är så lika resultaten på nationella provet visar att kursen tagit
upp väsentliga
delar samt att examinationerna legat på en bra kunskapsnivå.
Analys av satta betyg och betyg på Nationella Prov i Sv1/Sv som andraspråk1
A
B
Nationella prov
0
0
Slutbetyg
0
1
19
C
D
E
F
3
4
10
3
3
3
7
6
Kommentar:
Slutbetygen stämmer i de flesta fall överens med de betyg som erhållits som
sammanlagt betyg för Nationella Prov. Två elever presterade dock sämre vid ett av
provtillfällena och fick därmed sämresammanlagt betyg för NP. Eleverna har under
kursens gång visat på kunskaper i högre nivå i momentet och ligger därför högre i
slutbetyget. Av de elever som har fått sammanlagt betyg E för NP men som sedan
erhållit betyget F i slutbetyg har motsatsen varit fallet. I denna kategori återfinns flera
elever med svenska som andraspråk, och elever som har påbörjat kursen senare efter
att ha komplettera sina grundskolebetyg i sv/sva.
Analys: Kursens upplägg har gynnat de flesta till inlärning och detta har lett till att
eleven har kunnat visa sina kunskaper på NP, med en liten variation.
Analys av satta betyg och betyg på Nationella Prov En5
A
B
C
D
E
F
Nationella Prov
0
1
4
5
4
2
Slutbetyg
0
1
4
3
5
3
Kommentar: Det antal som skiljer i nationella prov och slutbetyg har att göra med hur
eleverna presterat under läsårets examinationer och i flera fall har det inte varit lika bra
som provets sammanlagda betyg.
Antalet elever som läst kursen är färre än i Sv1/Svenska som andraspråk då flera elever
som går i klassen läser engelska på grundskolenivå och därmed inte gjort provet. De har
inte heller klarat NP för åk9.
Analys: Kursens utformning har till största delen gynnat elevernas inlärning, men i de
fall där eleven
inte har uppnått godkänt resultat bör moment och/eller pedagogiska grepp ses över för
att ge även
dessa elever chans att nå sin högre potential för sitt slutbetyg.
20
Uppföljning av NMI
21
Vi lyckades inte uppnå målet att få ett nöjd medarbetarindex på 90 som var målet. I
AcadeMedias undersökning landade det på 89. Vi tycker ändå att vi ligger tillräckligt
nära målet och känner oss nöjda med insatser som gjorts. Huvudanledningen till målet
är att vi tror att eleverna presterar bättre om personalen mår bra och brinner för skolan
och eleverna i den. På frågan om mina lärare hjälper mig i skolarbetet så att det ska gå
så bra för mig som möjligt uppfattar eleverna en nöjdhet på 96 av 100.
Medarbetarundersökningen som AcadeMedia utför visar också ett index på 100 av 100
på frågorna: ”Jag arbetar gärna kvar på min arbetsplats i minst ett år till” och ”Jag kan
rekommendera min arbetsplats till andra”. Att känna kontinuitet att alla känner sig
trygga och är anställda på heltid har vi uppnått. En lärare har varit delvis tjänstledig för
studier och en lärare har varit delvis föräldraledig. Detta kan påverka eleverna negativt
men påverkar således inte medarbetarindex. Vi har heller inte haft någon
läraromsättning under året. De metoder vi använt för att nå målet är att hjälpa
varandra med idéer och stöd för att hitta den bästa lösningen för eleven i varje läge och
att lyfta upp goda resultat och positiva händelser. Det sist nämnda har vi haft som en
stående punkt på agendan för det pedagogiska mötet som ägt rum varje vecka. Vi kan
dock konstatera att vi inte har auskulterat varandra i den utsträckning som vi har satt
upp målet för, vilket har gjort att båda dessa metoder har blivit haltande under året. Att
se till att hålla högt i tak och alla vågar göra sig hörda samt att man känner att man har
inflytande över sin arbetssituation och arbetsmiljö tas upp i AcadeMedias undersökning
som ”Påverkansmöjligheter”. Här ligger det totala index på 87 vilket kan ses som lågt då
målet totalt var 90. Det är framförallt en fråga som sticker ut negativt, nämligen: ”Jag
kan påverka min sammantagna arbetsmängd” När vi analyserar svaren upptäcker vi
22
att vi har tolkat frågan på olika sätt. Vissa har sett det som att man blir tilldelad ett
schema som man har få påverkansmöjligheter över medan andra ser det mer flexibelt
då man kan byta till sig fler eller färre lektionspass vid behov.
23
6 Samlad bedömning och analys av skolans måluppfyllelse
2013/2014
Att varje elev har haft en individanpassad studiegång med fokus på varje elevs
studiesituation har fungerat bra tack vare de täta avstämningarna, framför allt i arbetet
med invidanpassning av studieplaner. När det gäller individanpassningen i
klassrummet har den fungerat mycket bra under vårterminen. Under höstterminen tog
det för lång tid innan vi hade kartlagt vilket stöd varje elev behövde samt att det tog för
lång tid för vissa lärare att få grepp över hur varje elev på bästa sätt skulle få stöttning i
klassrummet. Att ha två stödtider varje vecka i stället för en har vi märkt vara
nödvändigt för individanpassningen, då vissa elever har ambitionen att läsa ett utökat
program, samtidigt som många elever har för hög frånvaro för att vi ska klara av att ge
dem fullgoda studier under tre år. Att läraren ska kunna ha en komplett bild av varje
elevs studiesituation genom en uppdaterad bild i School Soft och en ständig uppdatering
av röd/grön tavla har fungerat bra under året. Det är dock vissa kurser som School Softs
matriser inte har gått att använda, vilket vi måste hitta lösningar på under
nästkommande läsår.
Formativ feedback till elev har vi jobbat mer aktivt med under året. I avstämningen v. 2
konstaterades det att vi haltade något med ettorna men till våren var vi på banan. Att
koppla fler gymnasiegemensamma ämnens kursmål mot yrkesämnen har fungerat
bra. Fler mål i matematiken har knutits till både mål inom el- och energi och
industriprogrammet. Inom industriprogrammet har kursmål i engelska även knutits till
yrkesämnesmål. Vi hade även som mål att ha två veckoprojekt under året. Detta
misslyckades vi med på El och energiprogrammet, vilket ska åtgärdas under
nästkommande läsår. Två blev genomföra på industriprogrammet; produktionsspelet
och industrihistoria.
Av de elever som slutar hos oss har vi bara misslyckats med fyra betyg som fortfarande
är F och 100 % går ut med yrkesexamen vilket var målet. Vi kan dock konstatera att det
är för många elever som inte får ut sin yrkesexamen till sommaren utan får förlänga
sina studier ytterligare tid. I samtliga fall beror det på antingen att eleven kommit till oss
under åk. 3 och har haft för få avklarade kurser från sin tidigare skola eller att eleven
gått in som introduktionselev hos oss och vi inte har lyckats höja kunskaperna i
engelska tillräckligt snabbt för att eleven ska kunna tillgodogöra sig engelska på
gymnasienivå. I ett fall beror det på en dokumenterad sjukdomsbild som har gjort att
närvaron varit för låg och eleven har varit för sjuk för att kunna inhämta kunskap i
hemmet. Vi kan också konstatera att det är första avgångsklassen i den nya
gymnasieskolan och att vi är bättre förberedda inför kommande år.
Meritvärdena är svåra att jämföra mot tidigare år då vi då endast hade
industriprogrammet. Det går ändå att klart avläsa att vi har en sjunkande trend då vi
2012 på skolnivå låg på 13.2 och 2013 på 12,9 mot årets 12,31 på El- och energiprogrammet
och endast 9,67 på Industritekniskaprogrammet. Här måste vi uppmuntra eleverna i
mycket högre grad för att motivera dem till att nå högre betyg under nästkommande år.
24
Vi har arbetat strukturerat och målfokuserat hela året med att eliminera F genom att ha
två timmar i veckan som extratid i ämnen som vi har haft svårt att lyfta eleven i. Vi har
dessutom varje vecka gått igenom vad varje elev riskerar att få ett F i för att ha fokus på
rätt ämne för eleven. Fyra gånger har vi tittat på helhetsbilden för eleven i dess
studieplan och vi har hela tiden uppdaterat vår matris som visar vilka ämnen varje elev
riskerar att inte nå ett högre betyg än F i så att alla lärare lätt kan kolla upp vilket ämne
varje elev behöver lägga mer tid på om eleven har lättare att klara målen i ett annat
ämne. Generellt är det engelska för elever som nyligen anlänt till Svergie som har varit
det stora problemet. D.v.s. de hinner inte upp på engelska 5 nivå om de bara klarar målen
för mellanstadiet när de börjar gymnasiet.
Detta gäller dock inte för avgångsklassen då endast fyra F-betyg fanns kvar på
studentdagen och dessa var inte i engelska då vi först och främst fokuserar på ämnen
som krävs för yrkesexamen. Detta eftersom det är avgörande för om eleven ska få
arbete efter sina studier. Det handlar historiskt sätt om någon elev per avgångsklass
som är intresserad av att läsa vidare efter sin examen och i år är det 20 % som har
möjlighet att söka direkt in på högskolan. Vi kan sammantaget se att arbetet med att
eleven inte ska behöva ta yrkesexamen med F i betyget har fallit ut med gott resultat
men att vi har en utmaning i att få eleven intresserade av de högre betygen för att bli
mer konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. Det blir också tydligt att
uppsamlingstiderna varje vecka är viktiga och fungerar bra då vi legat ganska konstant
på totalt 15 % F under hela året och ovan redovisade ämnen som ligger i år 1 i elevernas
studieplaner visar liknande procentsatser har reducerats till en procent när eleven är
klar med sina studier. Vi kan tydligt utläsa att vi har en bit kvar för att lyckas med våra
introduktionsprogram. Vi hade satt ett mål på att 75 % av de introduktionselever som
vill in på ett nationellt program skulle nå det under ett år. Vi lyckades med hälften trots
ökade personella insatser för yrkesintroduktionseleverna under vårterminen då vi på
höstens utvärdering märkte att vi låg långt ifrån att uppnå vårt mål. Här kommer vi att
satsa på ytterligare resurser i form av en mycket erfaren och kompetent specialpedagog
samt en till en lösning med iPads för introduktionselever. Trots insatser som mer
motiverande uppgifter, individanpassad studiegång, bra projekt i grupp, samtal med
varje elev så att större delen av uppgifterna handlar om varje elevs intresse, koppla fler
gymnasiegemensamma ämnens kursmål mot yrkesämnen, tydligt och aktivt
mentorskap, att vi varje dag ha en bra relation med eleven, introduktionsvecka och att vi
har haft en god kontakt med hemmet så länge som möjligt (även efter att eleven har
fyllt 18år) samt tätare enskilda mentorssamtal kan vi konstatera att vi inte nått målet
med att ingen elev ska ha mer än 5 % närvaro. Över hälften av eleverna har haft mer än
5 % genomsnittlig frånvaro under året och 15 till 20 % av eleverna har till och med haft
över 15 % frånvaro vid de månatliga avstämningarna under året. Vi kan konstatera att vi
har varit för dåliga med att ha en snabb kontakt med hemmet vid en veckas olovlig
frånvaro, samt brister i att alltid rapportera rätt i School Soft. Detta trotts tidig och
återkommande upptäckt av bristen och insatta åtgärder som påminnelser och ett
synligt matrissystem över vilka elever som ska kontaktas. Till hösten kommer vi här
25
avsätta speciell ringtid för mentorer där inget annat får prioriteras för att försöka
komma åt detta problem.
Skolan har lyft sig på de flesta områden mot föregående år och ligger bättre till på
samtliga punkter vad det gäller rekommendationsgrad, studiemiljö och undervisning.
Rekommendationsgraden är det vi särskilt vill lyfta då det tillsammans med trygghet
och arbetsro har varit särskilda fokusområden under åren. Frågorna jag trivs på min
skola och att man som elev rekommenderar sin skola ligger särskilt högt med index på
100 respektive 99 mot förra årets 97 på båda. Arbetsro ligger på 99 mot förra årets 87
och ”Jag känner mig trygg i skolan” har höjts från 95 till 97. NKI ska ligga på minst 90 %
klarade vi att nå då resultatet av undersökningen gav ett index på 93. Våra åtgärder för
att nå detta; att alla lärare ska formulera ett eget mål för hur de ska få eleverna mer
nöjda. Att aktivt arbeta för att stärka elevernas inflytande på sin skola och utbildning
via månadsvisa elevråd och klassråd samt ge eleven delaktighet i undervisningen och
arbetsmetoder har fungerat bra. Vi har inte lyckats få eleverna att hålla elevråd varje
månad trotts att det borde ha varit enkelt att åtgärda. Eleverna uppfattar dessa som
meningslösa då det finns fungerande informella kanaler att lyfta sina synpunkter och
önskemål på. Vi har dock uppdaterat likabehandlingsplanen tillsammans med elevråd
och eleverna under flera år vilket har gett ett positivt resultat i detta arbete vilket ligger
till stor grund för att eleverna ska trivas.
Vi har enligt eleverna även lyckats genomföra kvalitativa mentorsaktiviteter,
gemensamma skolaktiviteter vid terminsstarter och terminsavslut. Att alla lärare
arbetar med eleven under hela elevens arbetsdag har delvis haltat under våren p.g.a. att
vi drivit en extern utbildning och viss personal har varit deltid föräldraledig. Eleverna
uppfattar dock att vi har koll på vad eleven ska fokusera på och att vi alltid kan hjälpa
dem vidare även om inte just den huvudansvariga läraren för kursen eleven vill ha hjälp
i finns på plats för tillfället. I AcadeMedias undersökning kan man utläsa ett index på 90
av 100 vad det gäller undervisningen i stort och på frågan om lärarna hjälper eleven för
att det ska gå så bra som möjligt i skolarbetet är index 96. I Linköpings kommuns
kvalitetsundersökning kan vi utläsa att eleverna inte är lika nöjda med skolmåltiderna i
år som förra året då vi hade ett index på 97,4 mot årets 94,6. Vid intervjuer av elever
anger flera elever att detta är det som får dem att gå till skolan och att det är viktigt för
nästan alla elever. Att arbeta aktivt för en lugn studiemiljö har varit skolans största
fokus under året då vi i förra årets kvalitetsmätning endast hade ett index på 87 på
denna fråga. Vi har blivit tydligare med våra ordningsregler och tillsatt resurser i form
av mer personal i grupper som har upplevt detta problem. Vi har även rört oss mer i
lokalerna och tillsätt att alla elever är där de ska vara. Detta har givit resultat och vi kan
i årets kvalitetsrapport utläsa att vi nått ett index på 99. Nästa års fokus vad det gäller
likabehandlingsarbetet och arbetsmiljöarbetet blir att förebygga stölder och skoj som
kan uppfattas som hot. Även städningen av framför allt toaletterna måste förbättras.
Insattser som byte av städbolag har gjorts under året men är inte tillräckliga enligt
eleverna. Språkbruket i skolan har förbättrats men är ännu inte helt fritt från sådant
som kan upplevas kränkande. Sådant som sägs på skoj kan missuppfattas. Stölder och
26
sabotage som inträffat har kunnat ske främst ute i verkstadsdelen, då det är ett friare
arbete där och det kan finnas elever i utrymmet som inte har lektion där samt att det är
svårt att se allt i ett rörligt arbetsklimat.
Vi lyckades inte uppnå målet att få ett nöjd medarbetarindex på 90 som var målet. I
AcadeMedias undersökning landade det på 89. Vi tycker ändå att vi ligger tillräckligt
nära målet och känner oss nöjda med insatser som gjorts. Huvudanledningen till målet
är att vi tror att eleverna presterar bättre om personalen mår bra och brinner för skolan
och eleverna i den. På frågan om mina lärare hjälper mig i skolarbetet så att det ska gå
så bra för mig som möjligt uppfattar eleverna en nöjdhet på 96 av 100.
Medarbetarundersökningen som AcadeMedia utför visar också ett index på 100 av 100
på frågorna: ”Jag arbetar gärna kvar på min arbetsplats i minst ett år till” och ”Jag kan
rekommendera min arbetsplats till andra”. Att känna kontinuitet att alla känner sig
trygga och är anställda på heltid har vi uppnått. En lärare har varit delvis tjänstledig för
studier och en lärare har varit delvis föräldraledig. Detta kan påverka eleverna negativt
men påverkar således inte medarbetarindex. Vi har heller inte haft någon
läraromsättning under året. De metoder vi använt för att nå målet är att hjälpa
varandra med idéer och stöd för att hitta den bästa lösningen för eleven i varje läge och
att lyfta upp goda resultat och positiva händelser. Det sist nämnda har vi haft som en
stående punkt på agendan för det pedagogiska mötet som ägt rum varje vecka. Vi kan
dock konstatera att vi inte har auskulterat varandra i den utsträckning som vi har satt
upp målet för, vilket har gjort att båda dessa metoder har blivit haltande under året. Att
se till att hålla högt i tak och alla vågar göra sig hörda samt att man känner att man har
inflytande över sin arbetssituation och arbetsmiljö tas upp i AcadeMedias undersökning
som ”Påverkansmöjligheter”. Här ligger det totala index på 87 vilket kan ses som lågt då
målet totalt var 90. Det är framförallt en fråga som sticker ut negativt, nämligen: ”Jag
kan påverka min sammantagna arbetsmängd” När vi analyserar svaren upptäcker vi
att vi har tolkat frågan på olika sätt. Vissa har sett det som att man blir tilldelad ett
schema som man har få påverkansmöjligheter över medan andra ser det mer flexibelt
då man kan byta till sig fler eller färre lektionspass vid behov.
27
7 Målbild, Fokusområden och Handlingsplan för 2014/2015
Fortsatt arbete m ot ökad m åluppfyllelse och kvalitet
Totalt sett är verksamheten väl fungerande.
Målbild - juni 2015
2013/14
2014/15
NKI*
93%
93%
NMI*
Andel elever med
gymnasieexamen*
Genomsnittlig Betygspoäng
på gymnasieexamen**
Studiemiljö (Elevenkät)**
89%
100%
90%
100%
94
95
Undervisning (Elevenkät)
90
92
Antal F
Närvaro/Frånvaro
Andel elever ut i APL
Andel Intro-elever som blir
behöriga/når uppsatt mål
4
0
5%
100%
75%
EE: 12,31
100%
50%
IN: 9,67
EE: 13,0
IN: 12,0
28