Transcript 2013 – Sep - Allmänmedicin Norrbotten

Allmänmedicin Norrbotten
-
kvartalstidsskrift för allmänläkare och blivande allmänläkare
2013 – Sep
Aktuella Länktips:
•
För att öppna hela numret i en fil, klicka på “Skriv ut
senaste numret” i menyn till
vänster eller på “Skriv ut” ovan!
Bidrag till kommande nummer
emottages tacksamt! /red
•
Artiklar:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Sommar, Biopsi, möten och konkurs
IT Ultraljud Thomas Schimke! rapport
från Glesbygdsmedicin
Agnes Lutz lista sammanfattning
målbeskrivning (Bild)
How doctors are paid
Hela världen i PRAG! Wonca
Etik och Evidens Sthlm SFAM årsmöte:
(inkluderar bildspel Evidens, ethics
dilemmas Brodersen.)
Våga sälja hälsa!?
Diabetes - sponsrade möten
VAS och datorförbättringar?
SPUR –inspektör
Remissvar Umeå universitet om
Patientlag (SOU 2013:2) DN-debatt av
Katarina Hamberg
ST-möte Storforsen oktober
Konsultationskurs 21-23 okt
Moas vetenskapliga artikel och berättelse
Läkaren, Livet och karriären. Magasin.
Hur ska man rekrytera till glesbygd?
(Bild NLL_87-119.pdf)
Läkare utan vapen. Ramel.
Christer Olofsson: Primärvården som
marknad.2012
Insändare DN av 4 ST-läkare
Tidholms Norrland
Agnes Lutzsammanställning av
målbeskrivning
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vetenskap och Praxis_2_2013.pdf Ragnar
Levi skriver oftast läsvärt och denna gång om
medikalisering och över-diagnostik. Uppväger
väl en del av all den negativitet som SBU
hamnat i med betalda näringslivskontakter,
guldgruva mm.
Njurskada av ”högdos” statiner
Läkartidningen
Trischa Greenhalgh, kritiskt om EBM och
alternativ
Iona Heath om sickness selling BMJ
AT-proven, testa Dig själv!
How to sell disease
Njursjukdoms tema I LT nr 21 eGFR
kalkylator!
Landstingstidningen prisbelönt som bästa
personaltidning!
Åke Andren Sandberg nyanserat om
problemet med väntetider på
akutmottagningar DN debatt
Om konflikt kring familjeläkarna i
Danmark
Västernorrlands försök att få bukt med
hyrläkarproblemet. Framgångsrikt?
Åtgärder i samverkan med personal
ACG – belv omdiskuterat, resulterar i
diagnostävlan? Vem äger och vad kostar det?
ST-dagarna 2013 Uppsala
Hur man säljer diabetesläkemedel från BMJ
Nätverk för distriktläkare där vår tidskrift
är länkat ( av Magnus Ängslycke)
WONCA 2013 detaljerat program
Stort Grattis Jan Håkansson, hedersdoktor
i Umeå. Avgörande för tilltron är inte bara
kunskapen utan även OBEROENDET!
”Läkaren som patient”, nämner dock inte
Fugelli, från läkartidningen
Läkaruppropet som fick många
undertecknare! Startat av två ST-läkare
ALK-webbplatsen nyheter!
Läst:
Olofsson, Ramel, Åkesson mfl, Havel, Shuitema,
Achebe, Enquist, Hellström, Eco, Kepler, Pettersson,
Körberg, Berghagen, Jansson, Gardell. Lundberg,
Nemert, Ohlsson, Malmsten, Tidholm
Sommar och Biopsi, Möten och
Konkurs
Sitter i sommarregn och försöker samla ihop spridda
filer och tankar till detta nr.
Kristian Gidlunds (ung musiker som är döende i
magcancer)”Sommar” i P1 var väl det tyngsta av de
jag hörde, ska lyssna om på fjällvandringen.
Fick före sommaren eget besked om biopsi ”utan
maligna celler”, (tänker att journalen inkluderande
PAD borde vara tillgänglig för mig som patient) och
släpper nu detta sidospår i livet. En erfarenhet är att
det känns fullständigt fel när en man kissar blod!
Nås av ett par dödsbud under sommaren Några alltför
tidiga och det är väl naturligt när man börjar närma sig
sextio?
Det är några trender jag ser i numrets textmaterial;
(kan bero på mitt sätt att se?) en del som på något sätt
verkar samvariera över hela världen och ända ut i vårt
allra glesaste Norrbotten. Bristande finansiering av
välfärd, ökat antal äldre, teknikutveckling,
överdiagnostik och medikalisering, våra särintressen
och metoder som speglar tvivelaktig etik, och
läkarbemanning av glesbygd med jourbörda som vi
inte orkar så länge till, urbanisering.
Var i Prag på WONCA-mötet vid Sensias konkurs
och har inte kunnat följa processen, men fenomenet är
väl något vi kan förvänta framöver. Vilka erfarenheter
och slutsatser kan dras, är det för tidigt att formulera?
Lite rapporter från möten, känner mig nu något mätt
på möten. Framtida konferenser ex ST-möte Uppsala,
Nästa Wonca (Europa?) kan man kanske lyssna på
nätet åtminstone keynote lectures, Carl-Edvard
Rudebeck skulle vara föreläsare på något
internationellt!
I Tampere ska en nära anhörig upp på podiet, den
stolte fadern får hålla sig på avstånd.
Nu far jag nog inte på några större möten mera. Vad
får vi ut av möten och konferenser?
Känt lite skrivmotstånd, dags att sätta punkt för
tidkriften?, eller pausa? , ändra formatet? , tekniken
och sociala medier utvecklas.
Peter
Ultraljud Glesbygd – rapport Thomas
Schimke Pajala
Efter glesbyggdskonferansen i Vilhelmina.
Det är väldigt sällan att jag välja resa till något möte.
För ofta tycktes möten inte ge i utbyte så mycket, att det
löna sig med hänsyn till all jobbet som samlas under tiden
man lämna sin mottagning.
Men glesbygdsföreningens sammanträde lönar sig! Det är
bara där man hittar igen sig med de specifika problemen
jag upplever inom glesbygden. När jag diskutera med
kollegor från stadsområden kan det tyckas som en annan
yrkesvärld. Lika så, när t.ex. vi skall plötsligt byta namnet
till hälsocentral när vi egentligen är en sjukstuga! Då
upplevs att ledningen kan missa de centrala stora
svårigheter att klara uppdraget här ute i skogen.
En stor del av konferensen handlade om Ultrljuddiagnostik
i distriktsläkarens händer (i glesbygden).
Scotland och England har redan samlad erfarenheter och
de presenterades på en hög nivå.
Dr Hamish Greig, GP, Angus, tidigare president The
Scottish Association of Community Hospitals (SACH)
 Bra presentation som klarlägga resultaten av deras
ultraljudprogram hos GP’s. GP’s har genomgått en
avancerad certificiering för att kunna accepteras av
radiologkollegor som liksom här inneha även i
Storbritannien makten kring ULJ. (till skillnad från andra
EU-länder).
 Också i Scotland möter uppmaningar vid
omhändertagande av särskild akuta patienter inom PV
p.g.a. den geografiska isoleringen gentemot sjukhusen.
 Resultatet visar på en >85% kongruens mellan GP’s
Ulj-bedömning och specialistens med mycket stora
besparingar för onödiga resekostnader. Sällan var det
nödvändigt att också remittera till specialisten för ULJdiagnostik efter den gjordes inom primävården.
 Kortsagt: slående siffror för ULJ inom primärvården.
Ultraljud på sjukstuga i Västerbotten –
erfarenheter”(10min), Meike Harmening, DL Åsele
Jaha, det är sant. I Västerbotten glesbygden används redan
idag ULj och Meike presenterade sina erfarenheter. Hon,
liksom mig, kan inte tänka sig ett vettigt arbete utan (sine
qua non).
GP ultrasound training and quality check”(20 min), Dr.
Budgie Hussain Chef, Centre for Ultrasound Studies,
Cavendish House, Bournemouth, England
Kollegan Budgie är den som styr utbildningen och
certificieringen av de brittiska primärvårds-kollegor. Det
är han som förhoppningsvis inbjudas i närmare framtiden
för att köra en kurs även för oss i Norrbotten, Västerbotten
och Jämtland. Han presenterade en hel del exempel var
onödig lidande samt kostnader kunde undvikas med hjälp
av abdominal ULJ.
Praktiska verkstäder
Sedan fick alla testa ULJ (det är nämligen en inte särskild
farligt ingrepp!!) med olika apparater under
supervision av mycket erfarna ULJ-instruktörer.
Vetenskaplig session. Aktuella uppsatser presenteras
Då presenterades framförallt från Västerbottens
”glesbygds-ST” deras vetenskapligt arbete:
Kortfattat:
- Ingen skillnad mellan förskrivning av de så kallade
”olämpliga” läkemedel till äldre när man jämförde
glesbygds-VC med Stads-VC
- En studie försökte upplysa om samband mellan
renskötsel och astma (lite olyckligt design, inga
användbara resultat)
- Attityd hos svenska studenter i Umeå angående
glesbygden och rekrytering till glesbygden:
o Positiv ser nästan alla på glesbygden om de bara
hade kontakt till glesbygdsarbete
o Negativa tankar hade nästan alla som aldrig varit till
en glesbygds-vårdcentral.
o viktigaste kriteria för rekrytering (om jag minns
rätt):
 Viktigast är möjligheter för egen familj o partner
 Utjämning jour med tillräckligt frittid
 Lön spelade roll men mera sekundärt
 Kunna påverka/styra arbetssättet
Utbildning av läkare till primärvård i glesbygd –
Erfarenheter och förslag från Canada. Professor,
dekanus Roger Strasser, Northern Ontario School of
Medicine, Canada
Mycket intressant presentation hur de löste
glesbygdsbemanningsproblem för nordliga ontario.
(Där kan man verkligen kalla det för glesbygd när
många byar nås bara med flygplan)
Sammanfattningsvis:
- Man grundade en ny egen universitet/medicinsk
fakultet som inriktar sig helt på glesbygdsmedicin.
- Studenter går från T1 ut till ”långt-långt-borta” och
lär sig rätt så praktiskt och patientnära
- Mycket av de övertygande resultat (>70% studenter
stanna som läkare i glesbygden, Universitetet har en
mycket hög uppskattning bland studenter i jämförelse
till övriga Kanadiska medicinska fakulteter) och av
organisationen hänger ihop med en utomstående
samarbete mellan universitet och kommuner. Man
satsade helt på att kommuner aktivt hjälpa till
(boende, fritid, pengar) och att de insåg att alla vinner.
2015 planeras glesbygdskonferensen att ta plats i
PAJALA!
Hälsningar från Pajalas SJUKSTUGA
Thomas
Hela världen i Prag – Wonca
Staden trivsam med reskamrater med våra egna
individuella livsproblem vad gäller hälsa relationer och
framtidsvisioner, morgonvandringar, mat öl och butiker,
oskadat av kriget. Skiljer sig från andra storstäder jag
besökt, mycket positivt intryck! Vi såg Kafka staty, Stefan
kom alltmera att likna Svejk.
Tekniken (Intel) var intressant på själva konferensen,
fungerade inte alltid. Men fantastiskt att ha sitt eget
utvalda program i mobilen och bli uppmanad 5 o 10 min
före att det var dags att gå till föreläsningssalen. Man
kunde spara sitt eget program och göra noteringar och dela
det med andra. Kändes ändå som att det inte riktigt knöts
ihop men kan bero på användaren. I Framtiden kunde man
kanske delta på distans? Då lyssna åtm på de viktiga
föreläsningarna. Atmosfären och diskussionerna missar
man ju förstås.
Vi som folksskygga norrlänningar är mest besvärade av
mingel, jobbigt med för mycket folk.
Enda Wonca kongressen jag kommer att ha deltagit i, är
den viktig, är det en parallellvärld med egen mekanik
särintressen och karriärmöjligheter?
Key lectures.
Chan generaldirektör från WHO gjorde ett ganska positivt
intryck men hade varit spännande att höra en kommentar
om Iona Heaths skarpa kritik av WHOs roll i
sponsrade hypertoniriktlinjer!
Roberts avgående ordförande hade en fin utstrålning med
socialt engagemang
Howe som, om jag uppfattade rätt skulle tillträda som
ordförande, talade väldigt klokt och fint om hur doktorn
mår och att förebygga ohälsa hos kolleger .
Igor Svab ”Do we dare to be different” (med ref till en
artikel av McWhinney ”The importance of being
different”). Analytiker av utvecklingen av
Förutsättningar, möjligheter och ambitioner att
allmänmedicin med viss humor och distans, spännande att
genomföra sådan glesbygdsmedicinsk utbildning i
så mycket kan vara lika, jag tänker på våra diskussioner
Sverige – att stärka både primärvård, lokalsamhällen
och olika upprop som varit aktuella. Betonade förhållandet
och akademi. Paneldiskussion
Jajamän, alla var väl övertygad om denna system, men till patienterna, etik och humanism.
ingen kunde riktigt tänka sig, att man skulle klara den
Glesbygdsmedicin. Jag försökte delta och möta kolleger i
stora administrativa och politiska processen inom
möten med detta nätverk. Kunde se en del olikheter.
Sverige (dyster).
Ursäkta ortografin, men jag hinner inte korrekturläsa. Hänger kanske en del på HUR glest det är. Vi var flera
som förfärades ngt av en kollega som inte vågar vara i
arbete utan en egen defibrillator i väskan, hur ofta inträffar
det att hon använder den?
Bok i Glesbygdsmedicin är på väg. Drivande verkar
vara auktoriteter från Australien och Canada.
Träffade helt kort en kollega från Japan- han verkade i
ett samhälle långt i utkanten, cirka 10 000 inv och
man hade slutenvård som föreföll likvärdig med vår
OBS-avdelning. Han hade dock en egen MR-kamera!
CPD EDU-studierektor, försökte följa något kortare
möte om harmonisering av utbildningar.
Posterutställning – var mycket spretig och svårt förstå
grundinställningen till själva forskningsproblemet
eller hur frågan formuleras. Ser att handledningens
roll och att inskränkt ”vetenskaplighet” är livsfarlig
utan vidare perspektiv.
slumpgenerator på de tillåtna begreppen. Bolognaprocessen är väl nödvändig men trist.
Niels Lynöe med patientfall från vardagen, etiska
reflektioner
Iona Heath Waste and Harm med exemplet hypertoni och
en skarp kritik av WHOs sponsrade riktlinjer.
STRAMA och SKL var sponsorer. Utställare var bl a
bemanningsföretagen.
Lipiddebatten mellan Peter Nilsson (som verkar överdriva
slutsatserna av mendelsk randomisering) men svarar aldrig
riktigt på Uffe Ravnskovss invändningar mot
lipidhypotesen!? Var välbesökt.
Utställningar i övrigt? Det förekom särskilt
läkemedelssponsrade aktiviteter vid sidan av sk
parallellsymposier, de vet vi inget om.
Kirsti Malterud viktig föreläsing om marginaliserad
patientgrupp. Uppfodrande avslutning med uppmaning till
självkritisk reflexion i vems intresse vi verkar. Kirsti har
alltid i sin forskning varit sakligt solidarisk med sina
Filmer om enskilda läkare i glesbygd (från Schweiz?) patienter.
av en kollega som dessutom var antopolog(eller var
det etnolog)- liknar vår TV-serie om läkarna i centrala Nationellt primärvårdsregister – Här finns för många
stockholm (dr Magnus). Försök att beskriva vad vi
fallgropar, jag känner mig mycket tveksam till
gör, vad allmänmedicin är.
argumentationen? Varför ska vi göra, uppgifterna kommer
att feltolkas grovt, är det verkligen förankrat i kåren?
Vad tar jag med hem? Reflekterar efter en längre tid, Automaitsk hämtning men till vilket värde?
bläddrar i programmet, vad sjunker in från sådana här
jättekonferenser? Det verkar vara samma
MSF läkare utan gränser Hani Khalifa och Ulrika
motsättningar världen över men vi befinner oss i olika Marking, kolleger jag inte känner personligen- men hade
faser, vad är att vänta? Hur går det med etiken när
en pigg och alert, viktig presentation av verksamhet som
finansieringen sviktar?
ger perspektiv.
Viktig är motsättningen mellan ex WHOs
samhälleliga program och utvecklingen av den
personlige läkaren
Två nya spännande avhandlinga Björn Landström (som vi
skrivit om) och Kristian Svenberg, tyvärr missade jag
presentationer.
Peter Olsson Stenshamn
Etiska apekter Thöres Theorell var intressant och mot
tidens trender.
Etik och Evidens- SFAMs årsmöte
Stockholm
Skriver rapport alltför sent, i efterskott, med stöd av
programbladet. Å andra sidan spännande att se vad
som fastnade och sitter kvar efter ngn månad.
Årets avhandling – viktig om äldres läkemedel,
upplägget verkade nära kliniken, Inger Olsson
Studierektorsmöte, hade intressant avsnitt om
målformuleringar, om jag minns rätt enl en särskild
taxonomi (Blooms). Även om jag har stor respekt för
de som försöker hade det varit spännande att testa en
John Broderssen (länk till bildspel) Höll en lysande
framställning, jag fick även hälsa på min dotters
handledare. Det varkar bli alltmera aktuellt med att
överväga även de negativa apsekterna av alltfler
screeningprogram. Motverka medikalisering. Har en
speciell användning av begreppen med olika nivåer av
screening (primär, sek, tertiär, quartär?)
Drömmen om vårdval –lite trött och sist innan hemresa,
Några framstående debattglada kolleger (Saskia, Josabeth
och Jonas) diskuterade med foskare tjänstemän och
politiker.
Måns Rosen, SPRI berättade om projektet med ett
nationellt hälsobibliotek på nätet som skulle ge allmän
tillgång till vetenskapliga rön och tidskrifter.
Men till höga kostnader.
Jag kunde konstatera att olika beslutsstöd i
primärvård som finns av flera slag ännu ej har
ordentligt redovisat jävsdeklarationer för författarna,
inte ens på nätet. Flera företrädare förstår inte ens
frågan! Läkemedelsboken har lovat att redovisa till
nästa upplaga. men osvuret verkar bäst.
Diabetes
Svensk förening för diabetologi har årsmöte i Östersund
(makarna Lilja, allmänmedicinska kolleger är engagerade).
Ur programmet kan man utläsa att ett svenskt
Niels Lynöe avslutade med Akin-tricket som jag
läkemedelsbolag står för hela konferensavgiften och
faktiskt glömt vad det var…
hälften av resa och logi. Detta är säkert helt enligt
reglerna.
Bäst och det jag kommer minnas var
Frågan är om det påverkar på något sätt i helt integrerad
Evidence_ethics_dilemmas_medical_prevention_hand
specialitet.
_outs, men det finns också skillnader, utforskandet av
de ”diffusa tillstånden” ”obestämda plågorna” kan ses
som medikalisering
VAS och dator-förbättringar?
Våga sälja hälsa!?
Jobbar du inom hälsa, skönhet eller träning och är
lite rädd för att sälja?
Dom goda nyheterna är att då jobbar du i en
växande bransch och säljer det som folk vill ha –
att få må bättre, känna sig lyxiga och leva så länge
som möjligt.
Kunderna är beredda att betala för detta!
Och då kan dom väl lika gärna köpa av dig, eller
hur?
Många inom dom här branscherna vill ha hjälp med
att öka försäljningen. Därför bestämde sig Max
Söderpalm för att
skriva en bok för att hjälpa dig att våga sälja.
I förra nr skrev Samuel B kritiskt om nya VAS, jag
använder fortsatt den gamla versionen och hoppas kunna
göra det länge än.
Pascal verkade förbättrat även om uppkoppling tar tid men
sist jag skulle förnya blev det många olika
felmeddelanden, så vi gick ur för den patienten också.
Felmeddelande vbf via sekreterare.
Sjukskrivningsmodulen är tidsödande.
Det verkar som att trenden är att fler uppgifter blir
tvingande att läkaren ska göra, dvs det går inte diktera
eller delegera till andra och sedan bara signera.
Tänk om någon kunde räkna på vad alla extra klick och
väntan i datorerna verkligen kostar inte bara i dyr arbetstid
för välbetalda läkare men i minskad arbetsglädje och
faktiskt möjlighet att utföra sitt arbete! Leda.
SPUR/LIPUS-inspektioner
Boken ger dig allt du behöver om du vill öka
försäljningen på gymmet, spat, kliniken, mottagningen
eller inom nätverksförsäljningen.
Våga sälja hälsa gör att du kan byta säljrädslan mot
rådgivande försäljning och bli branschens bästa säljare
inom hälsa, skönhet och träning. Och är Månadens
säljbok i juni.
Den perfekta sommarläsningen för alla på jobbet.
Eller presenten till någon som du vill hjälpa.
Trevlig läsning!
Jag ska snart fara på SPUR-utbildning, dvs inspektör av
ST-utbildningens kvalitet.
Blev avrådd från några erfarna kolleger då det sågs som ett
omöjligt Kamikaze-uppdrag.
Har stort förtroende för ledningen för projektet och får väl
se om bemanningen tillåter deltagande i inspektioner?
Får rapportera senare om inspektionerna verkar värda sitt
pris, det är ju ett försök att lyfta utbildningen.
Remissvar med anledning av
delbetänkandet Patientlag (SOU
2013:2)
Umeå universitet, som beretts tillfälle att yttra sig
över rubricerade betänkande, får härmed anföra
följande.
Sammanfattning:
Patienters rätt att välja vård kan inte ersätta
sjukvårdens skyldighet att erbjuda alla god och
likvärdig vård.
Umeå universitet välkomnar initiativet till en ny
patientlag med syfte att stärka patientens ställning
inom och inflytande över hälso- och sjukvården. Vi
anser dock att föreliggande utrednings underlag och
bakgrundstexter när det gäller patienternas rätt till
likvärdig vård är bristfällig. Avsaknaden av den av
regeringen efterlysta genomgången av ”hur regionala
skillnader i vårdinnehåll och vårdresultat kan
uppmärksammas och hanteras så att kvinnor och män
i alla åldrar i hela befolkningen erbjuds en likvärdig
och jämlik tillgång till vård av god kvalitet”, är så
avgörande att vi säger nej till förslaget. Universitetet
anser vidare att modern lagstiftning ska vila på god
kännedom om tillgänglig kunskap och forskning inom
de områden som berörs av lagen men tvingas
konstatera att utredningen har avgörande brister
härvidlag. Utredningens beskrivning av innebörden i
begreppet patientcentrering lägger stor vikt vid att
patienter ska ha mer kunskap och mer ansvar för sin
egen vård. Denna tyngdpunkt ligger i linje med fritt
vårdval men innebär att det fria valet får en tydlig
prägling av att patienten själv ska ansvara för att
vården blir god. Detta motsvarar varken den innebörd
ordet patientcentrering har i vardagligt tal eller i
forskning. Vi motsätter oss således den tolkning av
patientcentrering som utredningen gör. Likaså
redovisar utredarna inga intryck från den forskning
som bedrivs om (o)jämställdhet och genusfrågor i
hälsovården och utredningens bedömningar av
huruvida lagen kan få konsekvenser för jämställdheten
mellan kvinnor och män präglas också av okunskap.
Förslag till hur ojämlik tillgång till vård är, baserat på
ålder, etnisk tillhörighet och regionala skillnader
saknas. Vår bedömning är att utredningen lägger mer
ansvar på patienten själv att välja och driva sina
intressen medan sjukvårdens skyldigheter tonas ner
vilket driver på en ökad segregering i tillgången till
sjukvård – de starkaste gynnas. Utöver dessa viktiga
invändningar saknar vi en analys av de konsekvenser
lagen kan få för klinisk forskning. Sannolikt kommer
en ökad patientrörlighet att försvåra klinisk forskning
genom större svårigheter att t.ex. göra
populationsbaserade analyser och ökade svårigheter att få
information om alla patienter.
Mer utförligt:
Enligt kommittédirektiven (bilaga 1, sidan 299) och med
hänsyn taget till de tilläggsdirektiv som sedan gjordes
skulle utredaren föreslå hur:
1. Vården kan ges på mer likvärdiga villkor
2. Patientens valmöjligheter i vården kan stärkas
ytterligare
3. Patientens behov av stöd, råd och information bör
hanteras inom ramen för vårdgarantin och det fria
vårdvalet
4. Berörda myndigheter bör arbeta för att stärka patientens
ställning
Punkt 1, som utgör en plattform för övriga punkter och
förslag preciserades i samma bilaga på följande sätt (sidan
301): ”Utredaren ska därför föreslå hur regionala
skillnader i vårdinnehåll och vårdresultat kan
uppmärksammas och hanteras så att kvinnor och män i alla
åldrar i hela befolkningen erbjuds en likvärdig och jämlik
tillgång till vård av god kvalitet”.
Den första och helt grundläggande punkten belyses dock
knapphändigt, ja faktiskt rent slarvigt, vilket medför att
även punkterna 2-4 vilar på instabil grund. Efter att ha läst
utredningen kan vi konstatera att de problem som
forskningen visat med ojämlikhet i hälsa och tillgång på
vård i relation till utbildning, etnicitet, kön, ålder och inte
minst bostadsort, negligeras och förbises av utredningen.
Faktiskt nämns inte någon forskning som belyser ohälsans
och vårdens ojämlika fördelning i relation till
befolkningsgrupper, bostadsort, utbildning,
arbete/arbetslöshet, yrke, ekonomi, kön och ålder (se t.ex.
forskning och forskningsöversikter av Michael Marmot,
Barbara Starfield, Susan Phillips, och SKL – Vård på lika
villkor, 2010). Detta är inte acceptabelt eftersom en
grundförutsättning för likvärdig vård ligger just där. Fritt
vårdval i primärvården blir en chimär för patienter med
långvarig sjukdom i Tärnaby, Nordingrå, Krokom eller
Säffle, där långa avstånd och avsaknad av alternativ på
orten innebär att bassjukvården inte kan sökas på mer än
ett eller enstaka ställen. På många orter blir det cyniskt att
hänvisa till vårdval och peka på konkurrens som ett medel
för att de som bor där ska kunna få tillgång till, d.v.s.
välja, bästa vård. För dem vore en utvidgad och förstärkt
rätt till second opinion ett bättre och rättvisare medel – en
second opinion där patienten med skattefinansiering kan få
resa och bli bedömd av någon annan – även i situationer
när livet inte är hotat. Även för människor som bor i
områden med hög andel låginkomsttagare, arbetslösa och
hög andel utrikes födda, är det är naivt att tro att bättre
information om vårdval och rätten till vård inom viss
tid är annat än polityr – de är absolut inte tillräckliga
insatser för att nå likvärdig vård.
Rent generellt anser vi att en patientlag ska garantera
alla patienter god vård och inte bygga på ett system
där kliniker med dåliga resultat får fortsätta arbeta och
ta mot patienter som inte kan eller kommer sig för att
välja annan vård. Lagförslaget innebär att ansvaret för
att få god vård läggs på patienterna och ett statligt
accepterande av att särskilt de svaga grupperna i
samhället riskerar sämre vård. Lagen måste istället
konstrueras så att den särskilt värnar om svaga
grupper. Vi menar att all vård ska hålla en nivå av
GOD VÅRD och om/när inte så är fallet vid en viss
vårdenhet måste landsting eller andra överordnade
organ ta sig an frågan och se till att de misshälligheter
som leder till dåliga resultat åtgärdas.
Detta betyder också att vi anser att det är viktigt med
uppföljning av vårdresultat men att uppföljningens
viktigaste funktion ska vara att möjliggöra för
ansvariga chefer och vårdmyndigheter att bedöma att
vården är god nog. De uppföljningssystem som nu och
framledes föreslås användas för att patienter ska
kunna avgöra var de vill söka vård är trubbiga, de
rapporterar endast patienters nöjdhet, väntetider och
annat som enkelt kan mätas. Därtill kan patienter vara
mycket nöjda även om vården inte är god, t.ex. kan
patienter uppleva sig väl omhändertagna och
respekterade om de snabbt får penicillin vid övre
luftvägsinfektion, även om antibiotikaförskrivningen
varit vårdslös ur medicinsk synvinkel och på sikt kan
innebär risker för allvarlig resistensutveckling bland
såväl besökarna som deras anhöriga. Vi menar att
tillämpningen av öppna jämförelser och
konkurrensmått lånade från branscher som hotell §
restaurang, reseföretag och andra servicenäringar
lämpar sig dåligt för kvalitetsbedömning inom de
flesta områden i sjukvården. Här har utredningen har
inte bemödat sig om att kritiskt granska och förhålla
sig neutralt till rådande trender inom öppna
jämförelser – trots att internationella rapporter börjat
komma och diskussioner även pågår i Sverige. M
Zarembas artiklar i DN våren 2013 är omtalade men
Zaremba har haft många föregångare, bl.a. i
Läkartidningen, som beskrivit t.ex.
undanträngningseffekter där öppna jämförelser
innebär att unga människor med tillfälliga krämpor får
företräde framför multisjuka med stora behov av
sjukvård. Sjukvårdens kvalitet är svår att mäta på ett
begripligt och säkert sätt, och ”öppna jämförelser”
med enkla mätningar skapar kulisser som i slutändan
har mycket litet med vårdens kvalitet att göra (se bl.a.
Åke Andrén Sandberg på DN debatt 2013-05-18).
När utredningen skriver om patientcentrerad vård
reagerar vi också på en ytlig och mindre initierad
beskrivning. Även om vi håller med om att det inte finns
någon entydig definition på patientcentrerad vård anser vi
att den innebörd som utredningen lägger i begreppet blir
närmast oegentlig när utredarna skriver: ”I en
patientcentrerad vård är patienten en partner i relationen
med vårdgivaren och tar en mer aktiv roll i beslutet kring
den egna vården. Detta ställer ökade krav på hälso- och
sjukvårdspersonalen att bjuda in patienten i diskussioner
kring utformningen och utformningen av vårdinsatser. På
patienten ställs samtidigt ökade krav på kunskaper för att
han eller hon aktivt ska kunna delta i beslut om
vårdinsatsen” (sid 76 sista stycket). Det finns en mångårig
och rik diskussion och forskning kring patientcentrerad
vård. Ett centralt tema är att patientens upplevelser,
erfarenheter, förväntningar, farhågor, behov och
önskningar ska få utrymme i konsultationen och att patient
och vårdgivare ska föra dialog/diskussion där patienten ges
utrymme och möjlighet att uttrycka sina önskemål (Se t.ex.
Levenstein JH m.fl 1986, Henbest och Stewart 1989,
McWhinney 1993, SBU, Patient-läkarrelationen 1999,
Salmon & Hall 2004). Parallellt har länge förts en
diskussion om att patienten i dagens samhälle är mer
autonom och själv vill bestämma och välja.
Autonomibegreppet är dock vida kritiserat och det är
omtvistat om det mer än undantagsvis är tillämpligt på
patienter (se t.ex. Cook SA m.fl. 2010). Patienter med
oroande symptom eller allvarlig sjukdom söker
experthjälp, råd och stöd när de kommer till sjukvården.
Många vill inte, och kan inte, välja eller själva ta ställning
till bästa behandling. Men de kan få god vägledning om
behandlingsmöjligheter och på det sättet bli
välinformerade och trygga i att läkaren gör ett gott val av
behandling som de själva också kan tro på och hoppas ska
bli bra. Patientcentrerad vård handlar INTE om att
patienten själv förutsätts eller ska måsta välja vilken vård
som är bäst. Vård kan vara patientcentrerad även i
situationer där en patient inte ens vill bli informerad.
Utredningen hänvisar till enstaka studier som påstås visa
att patientcentrerad vård är bra – men då refereras till
studier med en annan definition än den som utredningen
har eller så presenteras inte vilken innebörd som lagts i
begreppet patientcentrerad vård. Detta undergräver
trovärdigheten i utredningen – den vilar inte på god
vetenskaplig grund. Själva ordet ”patientcentrerad” kan
tolkas på olika sätt och därför är de mycket viktigt vad
underlaget till ny patientlag säger. Utredningens sätt att
beskriva patientcentrerad vård ligger dock i linje med
betoning på patientens fria val av vård. Ansvaret hamnar
på patienten att välja rätt – att hålla sig
informerad/uppdaterad om vilka vårdgivare som är bäst
och försöka ta sig till dem. Mot detta vill vi hävda att för
merparten av patienter är den viktigaste frågan inte att de
kan välja vårdgivare utan att de garanteras god vård!
Särskilt för sjuka och nedsatta patienter är detta avgörande.
Det var en stor besvikelse att utredningen inte belyste
problemet med regionala skillnader i vård. Likaså var det
en besvikelse att den uttryckte sig okunnigt om
jämställdhet mellan kvinnor och män. Sedan ett par
decennier har upprepade studier visat att medicinskt
omotiverade skillnader finns avseende behandling av
män och kvinnor med samma grad av sjukdom.
Forskningen visar att kvinnor särbehandlas negativt
vid t.ex. angina pectoris, hjärtinfarkt, knäledsartros,
grå starr, eksem samt Parkinsons sjukdom. Män utreds
och särbehandlas negativt vid t.ex. migrän och
depression. I många studier är det svårt att avgöra hur
skillnaderna uppstått men personalens förbiseende av
kvinnor (och ibland män) finns visat i studier med
standardiserade patienter och skriftliga fall. I
situationer där skillnader mellan könen uppkommer
p.g.a. patienters önskemål måste man fråga sig hur
vårdpersonalen ska kunna bättre motivera patienter att
välja bästa behandling – om nu en behandling är
bättre. Detta är samtidigt ett exempel på att patienters
val av behandling kan behöva ifrågasättas eller lotsas
av kunnig personal.
Frågan om kön/genus/jämställdhet berörs på några få
ställen i utredningen.
På sidan 168, under rubriken ”Individuellt anpassad
information” skriver utredaren att det ska framgå av
patientlagen att ”information ska anpassas till
mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga
bakgrund och andra och individuella förutsättningar.
…I andra individuella förutsättningar ingår t.ex.
utbildning, könsidentitet, religion och andra
omständigheter som kan påverka hur information bör
ges.” Vad menas med könsidentitet här? På vilket sätt
skulle könsidentitet påverka hur information ska ges?
I avsnitt 12.6 på sidan 261 är rubriken ”Konsekvenser
för jämställdheten mellan kvinnor och män”. Där
bedömer utredningen att förslaget inte påverkar
jämställdheten mellan kvinnor män. Möjligen, menar
utredarna, kan förslagen leda till ökat jämställdhet
genom betoningen på ökad patientcentrering och
individualiserad information. Här kan vi omöjligt
förstå hur utredarna resonerar. Eftersom forskning
visar att läkare har lättare att identifiera mäns behov
av sjukvård (mer sällan ser läkare och andra
vårdgivare till kvinnors behov i högre utsträckning än
mäns) och män (på gruppnivå) förefaller ha lättare att
hävda sina intressen i samhället och arbetslivet (t.ex.
karriärutveckling, löner) är det svårt att tro att
förslaget till patientlag stärker kvinnor mer än den
stärker män. I stycke två i samma paragraf (sid 261262) torgförs allmänt tyckande mer än vetande.
Tvärtemot vad utredningen hävdar finns samstämmig
forskning som visar att kvinnor, även när
barnafödande och gynekologiska besvär borträknas,
söker mer sjukvård såväl i Sverige som i andra
västländer. Samtidigt finns forskning om förekomst av
besvär och symptom i befolkningen som visar att
kvinnor även har mer symptom på ohälsa. När
utredningen lyfter fram att det kanske är rimligt med olika
sjukvårdskonsumtion och att 40/60 kanske är optimalt gör
den det utan att ha skaffat fram något som helst underlag –
trots att det finns! Istället lyfts biologiska skillnader och
barnafödande fram som förklaring trots att forskningen på
området ständigt påvisar att det är skillnader i livsvillkor
som orsakar kvinnors högre ohälsa. Exempelvis drabbas
fler kvinnor än män av besvär från rörelseorganen vilket
kan förklaras av att kvinnor är överrepresenterade bland
människor med monotona och repetitiva jobb i industrin
likaväl som tunga jobb inom vårdsektorn. Utredningens
bedömning avseende jämställdhet verkar därmed slarvig
och dåligt underbyggd. Vi anser att den rimliga
bedömningen är att de starkaste gynnas mest när man likt
utredningen lägger mer ansvar på patienten själv att välja
och driva sina intressen.
När jag skriver detta har det varit nattliga upplopp och
bilbränder i flera av storstädernas invandrartäta förorter.
Mot ljuset av detta är frånvaron av förslag som kan
motverka etnisk diskriminering inom sjukvården i Sverige
ytterst anmärkningsvärd.
Yttrandet, som har utarbetats av professor Katarina
Hamberg, har beslutats av undertecknad dekanus efter
föredragning av kanslichefen Marianne Hultmark.
Anders Bergh
Hultmark
Marianne
Storforsen, ST-möte
INBJUDAN
Välkommen på ST-konferens
i Storforsen
2 – 4 oktober 2013
Tema: ”Hjärnan”
Psykiatri – affektiva sjukdomar och DSM-5, föreläsare
Dr. Franscesko Barca
Neurologi- spasticitet och smärta efter stroke, föreläsare
Dr. Åsa Aidanpää
Demensutredning, föreläsare Johan Alsen
Körkortsbedömningar, föreläsare läkare från
trafikmedicin.
Program återkommer vi med senare när den är färdig,
den sätts även ut på hemsidan
http://insidan.nll.se/Primarvard/Bjorknas-vardcentralInsidan/STUDIEREKTORER-I-PRIMARVARDENI-NORRBOTTEN/
Handledare: Med Dr Annika Andén Bergnäsets
Vårdcentral, Distriktsläkare Nils Burström Kalix
Vårdcentral
(PDF_VERSION)
INTRODUKTION
Okomplicerad nedre urinvägsinfektion hos i övrigt friska
kvinnor är ett vanligt och symtomgivande tillstånd men i
Pris: Cirka 3700 kr/person i dubbelrum
övrigt ofarligt [1,2]. Antibiotika används därför i första
hand för att förkorta tiden med symtom [1,2]. Efter en
Anmälan till [email protected] senast 23 september
vecka är cirka 30% helt besvärsfria utan behandling [3].
Enligt två amerikanska undersökningar beräknas antalet
I anmälan ska det framgå, kostnadsställe, allergier
kvinnor med urinvägsinfektion till 11,3-12,3 miljoner,
eller andra önskemål.
vilket omräknat till svenska förhållanden skulle motsvara
350-400 000 kvinnor [4,5]. I Norrbotten förskrivs ungefär
Hjärtligt välkomna!
5000 recept på urinvägsantibiotika årligen varav cirka 750
recept på Kalix Vårdcentral.
Konsultationskurs Överkalix oktober
Välkommen på konsultationskurs
Då det visade sig att det finns behov av
konsultationskurs i höst ordnar vi en sådan.
Överkalix 21 – 23 oktober med en dags
uppföljning i december
Kursen kommer att innehålla framförallt praktisk
träning omväxlande med teoripass. Kursen uppfyller
SFAM:s krav på obligatorisk kurs men även du som
vill vässa din konsultationsförmåga är välkommen.
Antibiotikaresistensen i Sverige och övriga världen ökar
och det finns goda grunder för läkare att anta en restriktiv
hållning vad gäller antibiotikaförskrivning. En dubbelblind
randomiserad studie från 2010 genomförd på
vårdcentralspatienter i Tyskland har visat goda resultat för
symtomatisk smärtbehandling med NSAID som alternativ
till antibiotikabehandling [6].Vid databasgenomgång
hittades inga fler studier vars syfte varit att studera
NSAID-behandling jämfört med antibiotikabehandling vid
okomplicerad nedre urinvägsinfektion.
SYFTE
Detaljerat program kommer efter sommaren
Syftet med studien är att jämföra NSAID-behandling med
sedvanlig antibiotikabehandling för nedre
urinvägsinfektion. Hypotesen är att det genom att i första
hand erbjuda alternativ symtomatisk behandling vid
urinvägsinfektion kan vara möjligt att minska
antibiotikaförskrivningen.
Anmälan sker till Anne Rauma senast 7 oktober
[email protected]
METOD
Moas vetenskapliga artikel
Studien är uppbyggd som en klinisk praktisk
interventionsstudie och den aktiva studietiden uppgick till
4½ månader, från 20 juni 2011 till 31 oktober 2011 med
en efterföljande uppföljningstid på 6 månader.
Symtomatisk behandling med NSAID
eller antibiotika vid okomplicerad
nedre urinvägsinfektion? – en klinisk
praktisk interventionsstudie
Inklusionskriterier: Alla vuxna, icke-gravida kvinnor i
åldern 15-75 år som kontaktade Kalix Vårdcentral på
grund av sporadiska urinvägssymtom fick muntlig
information och erbjudande att delta i studien (UVIstudieformulär, bilaga 1).
Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral
Exklusionskriterier: Kvinnor som haft
antibiotikabehandling för urinvägsinfektion någon gång de
senaste två månaderna och kvinnor med överkänslighet
eller annan kontraindikation mot NSAID eller
T.Selexid exkluderades ur studien.
Studiedeltagarna slumpades in i en av två
behandlingslinjer via studieformuläret sida 2 där
slumpning gjorts på förhand.
Behandling A (kontrollgrupp): Urinvägsantibiotika
T.Selexid 200mg i 3-dosregim, 5 dagars
behandlingstid.
Behandling B (interventionsgrupp): NSAID-preparat
T.Diclofenac 75mg i 3-dosregim, 5 dagars
behandlingstid.
I behandlingsgrupp A sökte 14 deltagare (30%) ny kontakt
med vården inom 6 månader på grund av förnyade
urinvägssymtom (diagram 1). Samtliga sökte ny kontakt
mellan 1-5 månader efter avslutad behandlingstid (diagram
2). I behandlingsgrupp B sökte 10 deltagare (50%) ny
vårdkontakt på grund av utebliven behandlingseffekt
(diagram 3), varav samtliga inom 2 veckor efter avslutad
behandlingstid (diagram 4). 3 deltagare i behandlingsgrupp
B sökte kontakt inom ramen för pågående behandlingstid,
det vill säga inom 5 dagar efter första kontakt.
DISKUSSION
Studiematerialet är snedfördelat mellan
behandlingsgrupperna med en underrepresentation av
individer i behandlingsgrupp B (20st) jämfört med
Deltagare i behandling A som åter tog kontakt med
behandlingsgrupp A (47st). I första hand tros
Kalix Vårdcentral innan/vid/efter avslutad
snedfördelningen bero på det oblindade studieupplägget
behandlingstid på grund av utebliven effekt
med i förväg färdigslumpade behandlingsalternativ
omhändertogs enligt gällande rutin. Deltagare i
inskrivna i sida 2 i UVI-formulären. Studien blev därmed i
behandling B som åter tog kontakt med Kalix
Vårdcentral innan/vid/efter avslutad behandlingstid på praktiken oblindad för den sköterska som tagit emot
grund av utebliven effekt erbjöds behandlingsbyte till patientsamtalet, vilket sannolikt har gett den mänskliga
faktorn betydelse i val av behandlingsgrupp. Det låga
urinvägsantibiotika.
antalet studiedeltagare i behandlingsgrupp B gör det
Efter avslutad studietid sammanställdes materialet och svårare att dra några stora slutsatser av resultaten.
de båda behandlingslinjerna jämfördes avseende
antalet kvinnor som åter tagit kontakt med Kalix
Vårdcentral innan/vid och upp till 6 månader efter
Samtliga i behandlingsgrupp A tycks ha uppnått
avslutad behandlingstid på grund av icke avklingade
åtminstone tillfällig symtomfrihet av behandling. Så
eller förnyade urinvägssymtom. Antalet individer i
många som 30% sökte dock ny kontakt inom 6 månader på
behandlingsgrupp B som efter ny kontakt erhöll
grund av recidivsymtom. Studien talar därmed starkt för
antibiotikabehandling analyserades också.
att T.Selexid utgör effektiv kortsiktig symtomlindrande
behandling vid urinvägsinfektion. Detta är på intet sätt ny
STATISTIK
kunskap.
Behandling A
Antal
Medelålder
Medelskattning VAS
Ny kontakt inom 6 mån
(mer statistik i pdf-versionen)
Av medicinska säkerhetsskäl valdes i studieupplägget en
övre åldersgräns på 75 år hos studiedeltagarna. Bland äldre
47
kvinnor medför behandling med NSAID-preparat större
risk för allvarliga komplikationer. Nationellt sett står dock
46år
kvinnor över 75 år för en ansenlig del av
6,7 (svarsfrekvens 47%)urinvägsantibiotikaförbrukningen [7]. Den här studien
fångar inte in den gruppen.
14
I behandlingsgrupp B sökte 50% ny kontakt, och samtliga
inom två veckor efter avslutad behandling. Att inte
behandla dessa individer med antibiotika har sannolikt
förlängt deras tid med urinvägssymtom.
Vinsten med att i första linjens behandling välja ett
NSAID-preparat skulle vara att minska förskrivningen av
urinvägsantibiotika. I tider med stegrande
Sammanlagt 67 kvinnliga studiedeltagare i åldern 15- antibiotikaresistens i världen bör sökandet efter alternativa
75 år slumpades in i behandlingsgrupperna A (47st)
läkemedel till antibiotika för symtomlindring vid banala
och B (20st) via UVI-studieformulär. Studiedeltagarna infektioner ha en central plats.
i behandlingsgrupp A hade en medelålder på 46 år och
i behandlingsgrupp B var medelåldern 48 år.
RESULTAT
Referenser
1. Christiacns TC, De Meyere M, Verschracgen G, et al.
Randomised controlled trial of nitrofurantoin versus placebo
in the treatment of uncomplicated urinary tract infection in
adult women. Br J Gen Pract 2002;52:729-34.
och jourbörda, nedrustningen beror mera på när olika
nyckeltal nås. Under en viss befolkning, och med åldrade
kolleger, kan man inte ha alla serviceåtagande, åtminstone
inte överallt. /Peter
2. Mabeck CE. Treatment of uncomplicated urinary tract
infection in non-pregnant women. Postgrad Med J
1972;48:69-75.
Annons:
Jokkmokks hälsocentral utlyser tre ST-block med
3. Ferry SA, et al. The natural course of uncomplicated lower glesbygdsmedicinsk inriktning!
urinary tract infection in women illustrated by a randomized
placebo controlled study. Scand J Infect Dis 2004;36(4):296301.
4. Foxman B, et al. Urinary tract infection: self-reported
incidence and associated costs. Ann Epidemiol
2000;10(8):509-15.
5. Griebling TL. Urologic diseases in America project: trends
in resource use for urinary tract infections in women. J Urol
2005;173(4):1281-7.
6. Bleidorn J, Gágyor I, Kochen MM, Wegscheider K,
Hummers-Pradier E. Symptomatic treatment (ibuprofen) or
antibiotics (ciprofloxacin) for uncomplicated urinary tract
infection?–results of a randomized controlled pilot trial.
BMC Med 2010 May 26;8:30.
7. Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen.
Hläkaren, Livet och Karriären
http://magasinetlakaren.se/
När jag får detta magasin i min hand kommer jag att
tänka på Karin Belands avhandling om ”frames”. Hur
ska man förstå denna glättiga yta?
Vilket intryck vill man ge? Vilken är vår sjävlbild
som ska förstärkas och föreställnngar om intressen,
moral, ideal, vad talas det om och vad inte, genus,
pengar, lön, etc, Vilka begrepp används. Konsultläk
inte hyrläkare. Vilka olika frames kan isoleras och
förstås? För mig känns det något främmande. Hur ska
det påverka våra försök att rekrytera? Märkligast är
kanske vinkeln på Försäkringskassans chef.
Gjorde ett försök att få yngre kolleger att uttala sig de
är väl målgrupp, en sådan här stor satsning måste ju
föregåtts av test, fokusgrupper etc.
Hur rekrytera till glesbygd?
För att rusta ST-läkare i glesbygd skapar Norrbottens
Läns Landsting möjligheter att kombinera en STutbildning i
allmänmedicin med en utbildning/profilering i
glesbygdsmedicin.
Förutom det breda allmänmedicinska ansvaret har
en allmänläkare i glesbygd i regel den högsta medicinska
kompetensen i sitt område. Beroende på avstånden till
sjukhus, ibland 10 mil eller mer, ansvarar hon eller
han för all primär akutsjukvård. Detta gäller såväl
färdigbehandling av patienter på mottagningen som
primärt omhändertagande av svårt sjuka och skadade som
måste transporteras till sjukhus. På flera
glesbygdsmottagningar är akutsjukvård en stor del av
verksamheten.
Avståndet till sjukhus gör att patientpanoramat skiljer sig
jämfört med en hälsocentral i tätort. Det ställs därför
andra och mer omfattande krav på en doktor i glesbygd.
Grunden för din utbildning är dels den av socialstyrelsen
fastslagna målbeskrivningen för ST i allmänmedicin och
dels Svensk Förening för Glesbygdsmedicins förslag till
ST-påbyggnad. Hur lång förlängningen blir för att du ska
uppnå glesbygdsmedicinsk kompetens varierar. Med en
god planering finns möjligheter att nå kompetensen nås
inom femårsramen för den allmänmedicinska utbildningen
annars så är en förlängning av utbildningen på 6-12
månader trolig, då med specialistlön.
Jokkmokk (del av text från broschyr, använda? +
egen)
Mitt på Polcirkeln där nätterna sommartid är ljusa och
timmarna med dagsljus vintertid är få ligger Jokkmokk. I
mångas öron klingar namnet exotiskt. Tankarna går till
dramatiska fjällsiluetter, milslånga fjällvandringar,
renhjordar och rovdjur men också till färggranna film- och
reportagefoton från Jokkmokks marknad med samekoltar,
Västerbotten har gjort en satsning för rekrytering till
slöjd och folkfest. Sanningen rymmer både det och mycket
glesbygd, där vi plankat en del. De lyfter fram det
mer. Den kompletta bilden är mer komplex och att
unika och speciella och kraven på läkare som ska vara beskriva Jokkmokk med några få ord eller bilder är helt
”Formel 1″.
enkelt omöjligt.
Jag har i stället argumenterat för en ”normalisering”
att mycket är lika, att glesbygd handlar om avfolkning
Du måste själv skapa din egen upplevelse av
Jokkmokk. Du kommer att få hjälp på traven. Oavsett
om det är natur, kultur och friluftsliv som lockar eller
möjligen golf, ett genuint vattenkraftsintresse eller
skoteråkning som intresserar dig kommer du att finna
det du söker. Somligt bara väntar på besök, annat
kräver både möda och beslutsamhet för att upptäckas.
God handledning…
Anställningsfakta
ST-utbildning i allmänmedicin med glesbygdsmedicinsk
inriktning.
Heltid. Individuell lönesättning tillämpas.
Jokkmokk är till ytan Sveriges näst största kommun,
lika stor som Skåne, Blekinge och Halland
tillsammans. Åtskilliga kvadratkilometer utgörs av
världsarvet Laponia med de fyra nationalparkerna
Sarek, Padjelanta, Stora Sjöfallet och Muddus samt
naturreservaten Sjaunja och Stubba. Den samiska
kulturen är fortfarande stark i området med en aktiv
renskötsel. Laponia har utsetts av UNESCO till något
så ovanligt som ett kombinerat natur- och
kulturvärldsarv.
Årets stora händelse är förstås Jokkmokks marknad
som du säkert har hört talats om, en unik vinterfest
sedan 400 år tillbaka. Under några hektiska
vinterdygn, enligt tradition alltid det första torsdag–
lördag i februari varje år, tiodubblar Jokkmokks
samhälle sitt invånarantal.
Placering i Jokkmokk med sidoutbildningar i Gällivare
samt i Sunderbyn.
Kontakta gärna:
Peter Olsson, distriktsläkare, handledare och studierektor
Birgit Vallin tf. verksamhetschef
Läkare utan vapen, Ramel
Boken kom från vår stab, chefsläkare som present till
Vårdcentralen.
Ämnet kändes lite tungt och kanske hade man hört det
mesta?
Jag tog mig ändå samman och läste, författaren är
läkarkollega och ledarskribent på Sydsvenskan i Malmö.
Många olika vinklar och nyanser kommer fram som det
inte sker i kortare skrifter och debatter.
Beskriver sin egen förskrivning av antibiotika och hur han
resonerar om när riktlinjer inte följs.
STRAMA beskrivs men även lite kritiskt och vilket stöd
Mitt i Jokkmokks centrum finns Kunskapens Hus som som egentligen finns för stramheten.
en symbol för nyfikenhet, utveckling och framtidstro. Dvs vilket stöd finns för att en minskning av
Förutom traditionell vuxenutbildning bedrivs
antibiotikaförskrivning verkligen skulle leda till en
högskoleutbildningar i samverkan med universiteten
minskad resistens?
vid kusten. Det är lätt att bo och studera i Jokkmokk. Exempel även från Afrika som jeepdr och som vik dist läk.
Från att ha varit en kommun dominerad av
Själv har jag erfarenhet från en brännskade och
basindustrier kännetecknas näringslivet i Jokkmokk
plastikkirurgisk klinik i Kurdistan, Irak, med ”Läkare utan
nu av mångfald, nya idéer och hög privat
gränser” för några år sedan, där måste varit en av de
företagsamhet.
platser på jordklotet med mest registrerad resistens.
Mycket stor majoritet av staf var MRSA. ESBL var ett
Jokkmokk är som du förstår mer än friluftsliv.
problem och även flera av de andra
Konserter, föreläsningar, kortkurser, olika temadagar, bokstavsförkortningarna förekom vid det speciella
festivaler och sportevenemang anordnas av olika
laboratoriet som en eldsjäl byggt upp under projektet.
arrangörer runtom i kommunen. Singel i Salto,
Karbapenemer var ofta inte tillräckliga och stora kostnader
KultUrkraft i Vuollerim, Linnédagarna i Kvikkjokk är för läkemedel.
bara några exempel.
I ett sådant läge får man tänka på ett nytt sätt, i boken
nämns läge där patienter med icke resistenta bakterier blir
Den som aktivt söker sitter aldrig sysslolös. Vi ser
de som får isoleras eller vårdas för sig.
fram emot att träffa dig!
Journalistisk intervju och noggrann eftertänksam
genomgång av olika slags utbrott i Sverige ger en
Jokkmokks hälsocentral
intressant bild av hur det går till i verkligheten och vilka
mekanismer som är igång, ekonomiska argument väger
10 mil till Gällivare och 16 mil till Sunderby sjukhus. tungt.
Hygienföreskrifter betonas men följdriktiga beslut om fler
Skolor, dagis, affärer och arbetet ofta ligger inom
gångavstånd från bostaden och uppskattas av många,
inte minst av barnfamiljer. Vardagslivet blir enkelt.
Kvaliteten på den kommunala servicen är också hög
och även om kommunen till ytan är stor så håller
service, barn- och äldreomsorg hög kvalitet inom hela
kommunen.
sjukhussängar och särskilt då enskilda salar talas det
mindre om.
Boken är välskriven och lättläst, riktar sig till lekmän
med ett komplicerat ämne som utgör ett påtagligt hot
mot vår framtid.
Titeln anger association till krig, där vi inte har
möjlighet att vinna, modernare strategier är kanske
mera åt fredlig samexistens med andra
mikroorganismer. Mycket är okänt om betydelsen av
vår normala flora på hud och i tarm.
”Primärvården som marknad
Christer Olofsson redovisar en hel del intressant
sammanfattande kunskap i boken, övergripande om
den svenska sjukvården, han är numera erfaren som
författare, men jag undrar egentligen vem den riktar
sig till? Tonen är saklig och redovisar ibland olika
intressens ståndpunkter men oftast blir man inte riktigt
klok på vad författaren själv står.
Hur kan man 2012 skriva om Primärvården som
marknad, utan att ta upp frågan om vinster i välfärden
och skatteregler och riskkapitalister som tar vinsterna
till skatteparadis, konkurser när vinstmarginalerna inte
nås, endast i en bisats? Vinst finns inte ens med i
sakregistret.
Insändare av ST-läkare, DN
I dag saknas minst 1 400 heltidsarbetande specialistläkare
i primärvården. Antalet specialister inom allmänmedicin
måste bibehållas och rekryteringen av nya läkare måste
öka.
New public management (NPM) systemet har givit en
motsatt effekt och flera kolleger ifrågasätter i dag fortsatt
arbete inom primärvården. Kontrollen har blivit viktigare
än verksamheten.
Vården går inte att likställa med en industri eller
marknad, där patienterna skulle vara varor eller tjänster
som ska utföras standardiserat, och på kortast möjliga tid
med minimerat resursutnyttjande. I vården arbetar vi med
människor, där bemötandet skiljer sig åt beroende på
vilken patient vi har framför oss och där patientens
förväntningar får styra agendan.
I NPM-systemet finns det inte tid avsatt för att kunna
bedriva en bra vård. Patientsäkerheten äventyras, både på
grund av tidspress och för att ekonomiska frågor får större
utrymme än medicinska. Skattemedel slösas bort. De
största förlorarna är de sjukaste, de som inte själva orkar
göra sin röst hörd.
Vi måste ha en debatt om målet med vården och vägen
dit, samt sluta förbigå viktiga kvalitativa värden såsom
bemötande och tid för att lyssna, informera och följa upp.
För att kunna trösta, lindra och bota måste vi hinna lyssna.
Vem ska vi läkare lyssna på? Tidigare arbetade vi för våra
sjuka patienter. Det är hög tid att vi gör vår röst hörd för
att säkra primärvårdens framtida vårdkvalitet och
bemanning.
Insändare i Dagens nyheter ti 4 juni
Av Elsa Biteus, Cecilia Hellberg, Minna Schlüter,
läkare under specialisttjänstgöring i
allmänmedicin
Primärvårdens problem.
Vi måste få tid att lyssna på våra patienter
Med anledning av tidigare uppmärksammade artiklar
av Marceij Zaremba vill vi framföra den frustration
som finns hos oss som arbetar i vården. Våra
värderingar av vad som utgör ett väl utfört arbete
ignoreras. Tiden för ett läkarbesök kortas ner och allt
mer av vår vårdtid åtgår till att jaga koder i ett
poängsystem som inte förmår mäta kvalitet och
skjuter vid sidan av målet. Uppnår vi inte tillräckligt
med poäng får vi ekonomiska avdrag från landstinget
som äventyrar verksamheten. Kvaliteten och
värdegrunden i vården nedmonteras.
PO Tidholm. Norrland
Samling artiklar från dryga 20 år Uppvuxen i
Hälsingland, återvänt från Stockholm, åker runt och det
är sorgligt
Olika motsättningar vad gäller skogen (samma som
Zaremba tog upp i sin serie), näringslivet, när det skrevs
inte så mycket gruvorna, turismen,
Vårt förhållande till naturen, resurs eller okränkbarhet.
Intressant idehistoria, tankarna och identiteten knuten till
platsen. Hur detta kan ses i partiprogrammen för centern
miljöpartiet, moderaterna, socialdemokraterna. Kulturen i
Hälsingland, frågar sig författaren när han blir
intervjuad.
Fördelen med att bo i glesbygd – att slippa kommersiella
konsumtionsbudskap.
Besöker Jokkmokks marknad.
Avfolkningen, dess mekanismer, vilken hänsyn tar vi till
detta i rekrytering av läkare till glesbygden. Vad vill vi
sälja?
Den ideologiska analysen och angreppet på Kay
Pollaks Såsom i himmelen är mycket läsvärt!
Jämför med ”Allt faller sönder” om Afrika under
kolonialismen, Norrland är efter Kolonialismen. Vad
skiljer? Bägge lika sorgsna och dystra, tilltalande
melankoliska. Avfärdar olika ”enkla” lösningar som
gruvdrift (där vårt samhälle nu polariseras, jag är
skeptisk mot det kortsiktiga, tillfälliga och riskerna),
turism. Politiken har helt enkelt övergivit glesbygden,
för länge sedan.
Missar tyvärr författarafton i Vuollerim med Po i juni
Fullständiga artiklar och länkar samt
recensioner finns på allmanmedicinbd.se
/Peter och Andreas