Transcript UMAS har behandlat flest lymfödem i världen

gynsam – gyncancerföreningarnas nationella samarbetsorganisation
am
ns
y
g
10
2
sam 10 år 2
010
gy n
|
Kvalitet avgörande
am
0 | gynsam 10
år
201
Cancerdagen 2010:
2010 | gy ns
0|
01
a
0 år
m1
år
10 år 2010 | g
yn
s
nr 4 december 2010  
Palliativ vård
i centrum
Seminarium i Karlstad
Jubileumskliniken
Ìartar rehabil⁄ering
Gynsam önskar alla
medlemmar God Jul
och Gott Nytt År!
Gynsamposten ges ut av
Gynsam som är en ideell
intresseorganisation för kvinnor
med gynekologisk cancer
Årgång 10
Storgatan 52 B, 852 30 Sundsvall
08-23 30 20, [email protected]
www.gynsam.se
plusgiro
129 69 63-0
bankgiro
374-9660
Ansvarig utgivare
Margaretha Sundsten
Redaktion
[email protected]
Maude Andersson
Birgit Feychting
6
Manusstopp 2011
Nr 1: 24 januari Nr 2: 29 april
Nr 3: 15 augusti Nr 4: 1 november
Manus för publicering
insändes till redaktionen per
e-post eller cd. Redaktionen
ansvarar ej för insänt ej
beställt material samt förbehåller
sig rätten att korta
i texter och insändare.
UMAS
behandlar
lymfödem
Referat ur artiklar och andra
källor om läkemedel och
behandlingsmetoder innebär
inget ställningstagande
från Gynsams sida.
Innehåll nr 4 december 2010
Annonser
Kontakta Gynsam på
[email protected]
Prenumeration
200 kronor per kalenderår.
Gynsamposten utkommer
med fyra nummer per år.
Produktion och grafisk form
Fronthill Kommunikation AB, Stockholm
tryck
DanagårdLiTHO, Ödeshög
issn
1651-4351
Omslagsfoto
Colourbox
4 Gynsams riksstämma, valberedningen
6 Behandling av lymfödem med ny metod
7 Jubileumskliniken startar rehabilitering av cancerpatienter
8 KIU, Gynsams danska systerförening
10 Cancerdagen 2010: Tema om behandling
12 Seminarium i Karlstad med poetiska inslag
15 Problem med urinläckage? Det lönar sig att söka hjälp
16 Min historia: Det tar sin tid att fatta allvaret
18 ECPC-konferens i Bryssel
20 Helggodis
GYNSAM – GYNCANCERFÖRENINGARNAS NATIONELLA SAMARBETSORGANISATION
NR 4 DECEMBER 2010
2010 | gy ns
am
alltid i Gynsamposten
10
år
10 år 2010 | g
yn
sa
0 år
m1
3 Margaretha har ordet
21 Boktips
23Gynsam kontakt
20
am
20
sam 10 år 2
010
gy n
|
am
ns
gy
0 | gynsam 10
år
201
sam 10 år 2
010
gy n
|
CANCERDAGEN 2010:
Kvalitet avgörande
10
år
10 år 2010 | g
yn
sa
2010 | gy ns
|
10
|
10
am
ns
gy
0 | gynsam 10
år
201
0 år
m1
Palliativ vård
i centrum
Seminarium i Karlstad
Jubileumskliniken
Ìartar rehabil⁄ering
2
gynsamposten nr 4 december 2010
  
Margaretha har ordet
Ljuspunkter under 100-årsdagen
Den 9 oktober firade Radiumhemmet 100 år. Gynsam fick möjlighet att vara med som utställare tillsammans med andra patientorganisationer och föreningar.
från Gynsams styrelse, så vi kunde
bemanna vårt informationsbord och ändå hinna med
att lyssna på de olika föreläsarna.
Själv lyssnade jag på Roger Henrikssons föreläsning Rättvis och individanpassad vård. Den var inte
fokuserad på enbart gynekologisk cancer men mycket
intressant. Han berättade att dagens behandlingar är
mer målinriktade och det har skett stora förbättringar genom att vården använder sig av både cytostatikabehandling och kirurgi. Det har hänt mycket under
senare år. Fler lever längre och många fler kan botas.
Även förebyggande insatser ger resultat. Allt fler slutar röka till exempel. På sikt kommer även resultat att
visa sig efter olika typer av screening och vaccinering.
Mycket är bra inom den svenska vården. Man har
idag bättre kunskaper både om sjukdomen och om
patienten. Cancer är ett samspel mellan miljö och
sjukdom. Kan man förebygga cancer? Har vi en cancerdiagnos och är rökare så är det aldrig för sent att
sluta röka. Vi får också ett bättre utgångsläge av fysisk
aktivitet. Vårt sätt att leva påverkar direkt risken att
drabbas av cancersjukdom. Även genom tidig diagnos
förbättras möjligheterna till bot. Nya bild- och analystekniker och bättre, men mer skonsam, strålbehandling bidrar också.
Vid Gynsams bord träffade vi flera andra patientorganisationer och många från olika professioner inom
vården, som forskningssjuksköterskor och läkare. Vi
träffade inte så många patienter just den här dagen.
Vi var många
Veckan efter var det dags igen att resa till Stockholm. Vi var inbjudna till en informationseftermiddag
om forskning. Bengt Westermark, professor i tumörbiologi och forskningschef på Cancerfonden presenterade olika forskningsprojekt. Han berättade även om
hur forskningsanslagen fördelas. Forskare som deltog
berättade om sin forskning. Det är ett gediget arbete
som utförs.
höstens sista styrelsemöte, då vi bland
annat planerade 2011 års verksamhet och Riksstämma,
den 9 april. Till mötet hade vi bjudit in generalsekreterare Ursula Tengelin och kommunikatör Britta Hedefalk från Cancerfonden. Gynsam har alltid haft ett bra
samarbete med Cancerfonden, och vid detta möte bollade vi olika idéer om hur vi ska kunna fortsätta samarbetet.
Vi har haft
I anslutning till styrelsemötet genomförde Gynsams styrelse en utbildningshelg för våra ledamöter i
de lokala föreningarna. Vi var tolv personer som deltog. Föreläsare var Dick Erixon från Vuxenskolan som
talade om juridik, ekonomi och årsmöten i föreningslivet.
Juridiken handlade om vad man alltid måste tänka
på, till exempel att skaffa ett organisationsnummer.
Annars går det inte att få ett bank- eller plusgirokonto. Han talade också om styrelseledamöternas ansvar.
Hur viktigt det är att besluten alltid noteras i protokoll. Attesträtt och delegation var andra saker som vi
talade mycket om. Samtliga ledamöter är ansvariga för
verksamheten i en förening.
Ekonomin är väl ett ständigt bekymmer i de flesta
föreningar. Vi fick lära oss hur viktigt det är att upprätta en budget och göra uppföljningar. En budget på
fel nivå kan få oanade konsekvenser. Man ska alltid se
till att det finns en buffert.
En fråga som kom upp under utbildningsdagen var
om vi måste betala skatt om vi till exempel fått en stor
penninggåva. Svaret blev nej, och det känns tryggt.
numret av Gynsamposten har kommit ut så kanske många av
oss är lite julstressade. Nog skulle vi må
bättre av att hoppa över några »måsten«
och ladda batterierna med några sköna
promenader, även om det är lite ruggigt ute.
Nu när det här
Ett varmt tack till er alla som
hjälper oss i vårt arbete.
Jag hade också förmånen att få delta i Cancerdagen
som Dagens Medicin arrangerade. Även det var en dag
med mycket information om läget inom vården. Mera
om det finns att läsa på sidan 10.
Margaretha Sundsten ordförande
[email protected]
gynsamposten nr 4 december 2010
3
saxat och läsvärt
Gynsams Riksstämma 2011
Lördagen den 9 april 2011.
Utförligt p
r
presenteroagram
på Gynsam s
www.g ynss hemsida
och i Gynsa am.se
m
nr 1-2011posten
.
Meddelande från valberedningen inför Riksstämman 2011
Gynsams valberedning arbetar inför Riksstämman den 9 april 2011.
Gynsams styrelse ansvarar gemensamt för verksamheten och fördelar arbetsuppgifterna inom styrelsen.
Ordinarie ledamöter
OrdförandeMargaretha
Kontakt Gynsams valberedning
Sundsten, Sundsvall, i tur
att avgå
Kassör
Ulla Samuelsson, Västerås, i tur att avgå
Sekreterare
Kerstin Mårdberg, Göteborg, i tur att avgå,
avböjer omval
LedamotGun-Brith Ottosson, Halmstad, i tur att
avgå, avböjer omval
LedamotMaude Andersson, Karlstad, vald till 2012
SuppleantCamilla Johansson, Mölndal, vald till 2012
SuppleantYvonne Subay, Linköping, i tur att avgå
RevisorOsborne Revision AB
RevisorsuppleantIris Westman, Härnösand, i tur att avgå
Iréne Andersson, Falkenberg, 0346-817 79
Marie-Louise Jansson, Kristinehamn,
0550-520 72
Susanne Rehlin, Stockholm, 070-736 00 67
Nomineringar måste skriftligt ha inkommit till valberedningen senast den 1 februari 2011. För att väljas
in i Gynsams styrelse måste du vara patientmedlem.
Motioner till Riksstämman ska vara styrelsen
tillhanda senast den 1 februari 2011.
För valberedningen
Iréne, Marie-Louise och Susanne
Tänk långsiktigt.
Välj Cervarix®när du vill ha ett
vaccin mot livmoderhalscancer.
Cervarix® är det enda vaccinet mot
livmoderhalscancer, som visat bibehållet
höga antikroppsnivåer i 7,3 år.1
Cervarix ingår i högkostnadsskyddet för flickor 13-17 år.
Långsiktigt skydd mot livmoderhalscancer.2
GlaxoSmithKline AB, tel 08-638 93 00. www.livmoderhalscancer.info
Referenser: 1. De Carvalho et al. Immunogenicity and safety of the HPV 16/18 AS04-adjuvanted vaccine up to 7,3 years, Presented at IPV conference Medical Meeting. May 8-14th,
2009. 2. Harper D, Gall S, Naud P et al. Sustained immunogenicity and high efficacy against HPV-16/18 related cervical neoplasia: Long-term follow up through 6,4 years in women
vaccinated with Cervarix (GSKs HPV 16/18 AS04 candidate vaccine). Gynecol Oncol 109 (2008) 158-159.
Cervarix, Rx, F*, EF. J07BM02. Indikation: Cervarix är indicerat för prevention av höggradig cervikal intraepitelial neoplasi (CIN grad 2 och 3) och cervixcancer orsakade av humant
papillomvirus (HPV) typ 16 och 18. Injektionsvätska suspension 0,5 ml i förfylld spruta i förpackningar med 1 och 10 stycken. Dosering: Rekommenderat vaccinationsschema: 0, 1,
6 månader. Administrationssätt: Cervarix ges som intramuskulär injektion i deltoideusregionen. För fullständig information om varningsföreskrifter, begränsningar och pris se www.fass.se.
*Cervarix ingår i läkemedelsförmånen och är subventionerat för flickor 13-17 år. Datum för översyn av produktresumén 2009-11-23.
20090911CERV:281
4
gynsamposten nr 4 december 2010
  
saxat och läsvärt
HPV vanligt
bland unga
Oklart om leverantör
av vaccin
Smittskyddsinstitutet och Karolinska institutet har
genomfört en undersökning bland flickor som
besökte en ungdomsmottagning i Stocki denVaccinering av unga flickor
elhet r
holm mellan 2008 och 2010. Den visar
h
n
i
återigen fördröjd
s
i
e
att av de 544 flickor som ingått i undertikeln ningen ell t.
r
a
s
ä
d
a
L
ti
m blir ingen vaccinering av unga flickor mot livmorDet
sökningen var 70 procent HPV-positiva.
ryckta en i pdf-fo derhalscancer under hösten 2010. Detta trots att besluMan påpekar att siffrorna kan vara något t
d
l
.se
l
am
nstet
från Socialstyrelsen
kom redan för två och ett halvt år
bestä
högre än genomsnittet, eftersom grupy
g
@
0.har vaccineringen
o
inf
30 2Nu
sedan.
försenats ytterligare sedan
å
pen visar »ett särskilt riskbeteende«, men
3
p
2
l
l
8
ä
Best ivt ring 0
Kammarrätten beslutat överpröva ärendet.
undersökningen påvisar vikten av att
at
sive gäller vilket läkemedelsföretag som ska få leve­
vaccinering kommer igång. Se notisen
altern
, inkluTvisten
p
a
k
ten GlaxoSmithKline (Cervarix) eller Sanofi
s
rera
m
här bredvid.
posvaccinet,
Medle n GynsamPasteur
r. (Gardasil). Cervarix är något billigare, medan
r
pe åMSD
ge
r
n
i
o
n
n
o
d
i
r
Gardasil, som är dyrare, även ger ett skydd mot kondylom.
t
150 k
har även beslutat att begära ett yttranration .
kostar
eKammarrätten
m
u
n
e
år
r
de
från
Konkurrensverket
beträffande upphandlingen.
r
p
Vi vill gärna ha kontakt med dig som läser tide
t
p
a
r
r
a
noFrån Sanofi Pasteur MSD anser man att upphandlingen
o
r
ningen. Du kanske har tips på vad du vill läsa om i Sep
k
0
20
kommande nummer, eller vill kommentera något
inte genomförts på ett korrekt sätt. Den 29 november ska
kostar
vi tagit upp tidigare. Du är varmt välkommen att
yttrandet vara hos domstolen.
kontakta oss.
Den utdragna processen gör att starten på själva vacMaude Andersson Redaktör, Gynsamposten
cineringen skjuts framåt. Det gör att ytterligare en årskull
flickor riskerar att hamna utanför den fastställda åldersTelefon 054-18 52 90 adress Redaktör
Gynsamposten, c/o Andersson, Östra Kanalgatan 4,
gränsen.
652 20 Karlstad e-post [email protected]
Gynsam
värnar
kvinnans
inre rum
Hallå alla läsare!
Rehabiliterings­
enheterna på
Röda Korsets Sjukhus
flyttar till ny adress
Röda Korsets Sjukhus flyttar vid årsskiftet sina rehabiliteringsenheter till kvarteret Sfären,
Bockholmsvägen 1 i Bergshamra norr om Stockholm. Alla telefonnummer är de samma.
Våra mottagningar Lymfödemenheten, Sjukgymnastmottagningen och Protesenheten med
Gåskola, Armprotesenheten och Ortopedteknisk läkarmottagning samt EX-Center fortsätter
sin verksamhet i de nya lokalerna.
Vi startar också Onkologisk rehabilitering.
Välkommen!
Röda Korsets Sjukhus
Rehabiliteringsenheterna
Kvarteret Sfären, Bergshamra, Bockholmsvägen 1, 170 78 Solna
T-bana: Bergshamra (är närmast) eller buss 540 från T-bana Universitetet
Tel: 08-791 14 00 växel
Röda Korsets Sjukhus
gynsamposten nr 4 december 2010
5
Rehabilitering
UMAS har behandlat
flest lymfödem i världen
Håkan Brorson, överläkare, docent och ansvarig för Lymfödemenheten vid Plastikkirurgiska
kliniken säger att Universitetssjukhuset MAS (UMAS) i Malmö är det sjukhus som gjort flest
behandlingar med fettsugning mot lymfödem i hela världen!
Text Maude Andersson Foto Plastikkirurgiska kliniken, SUS Malmö
åkan Brorson är den som
utvecklat fettsugningstekniken vid lymfödem. Tekniken
har fått ett stort internationellt
genomslag och kliniken tar idag emot
patienter från hela världen. Håkan Brorson har också bjudits in att gästoperera
i USA, senast var han vid prestigefyllda
Harvard Medical School i Boston. Han
har dessutom rest runt i världen och lärt
upp olika team, bland annat i Australien.
Forskningen, och hans huvudsakliga arbete, handlar om människor som
drabbats av lymfödem i armar och ben,
en svullnad som från början består av en
vätska men som leder till nybildning av
fett. Lymfödem kan vara medfött eller ha
uppstått i samband med skador på lymfsystemet efter en cancerbehandling, till
exempel efter behandling av gynekologisk cancer. Håkan Brorson har visat att
Carolin Freccero, specialistläkare, Karin Ohlin, leg. arbetsterapeut, Barbro Svensson,
patienter med lymfödem nybildar fettväv,
leg. sjukgymnast och Håkan Brorson, överläkare och docent.
som kan bero på en kronisk inflammation.
Sedan några år behandlas även patienter
med kraftigt svullna ben. Det går ut på
Den stramar åt och förebygger ansamling den äldsta patienten var 90 år och den
yngsta 20 år.
att ta bort det nybildade fettet med fettav lymfa och att fett bildas.
För att få komma till Plastikkirurgissugning. Men det är inte bara benen som
Tidiga lymfödem, med endast vätska,
en
t i doch
e
ka
kliniken, Skånes Universitetssjukhus
behandlas, även patienter med lymfödem
kan behandlas med bandagering
elash
l
e
in h ingen
i skräver
ler
lkirurgi.
lnoch
e
så
behövs
en specialistvårdsremiss av prii armarna behandlas med denna metod.
tisk strumpa
e
n
k
i
e
t
r
ing
. består märbehandlande läkare.
s a de a
n
t
d
a
i
t
m
r
Omkring 200 patienter med fettomvand- LäEndast
lymfödem
där
svullnaden
df-fo
trycktär aktuella
en i pför operation.
Vill du veta mera så kontakta Håkan
lat lymfödem har behandlats i Malmö.
av fettväv
d
se
l
l
ä
t
am.Skillnsminst
bes i benvolym måste
y
g
.
Brorson
på kliniken i Malmö. Se även
När fettet sugits ut gäller det för patien- naden
vara
2
liter.
@
0
o
30 2
3 att
på infsäger
2
llBrorson
8
ä
t
hemsidan:
www.skane.se/templates/Page.
ten att livet ut ha en tätt sittande elastisk
Håkan
också
ingen
0
s
e
B
t ring har fått återfall,
e och aspx?id=62279.
v
ativpatienter
i
strumpa på den behandlade extremiteten. aavltalla
s
u
ernhans
l
nk
,i
mskap samposten
e
l
d
e
M
r år.
n Gyn
74-årig kvinna med lymfödem sedan 15 år efter bröstcancerbehandling.
ninge 0 kronor pe
d
i
t
Preoperativ ödemvolym 3,1 liter (bild till vänster). Resultat ett
till höger).
5 efter operation (bild
1år
ion
kostar
merat år.
u
n
e
r
per
at p
Separ 00 kronor
2
kostar
6
gynsamposten nr 4 december 2010
  
vi besöker
En helt unik verksamhet har under hösten 2010 dragit igång på Jubileumskliniken,
Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg. Det är Hälso- och sjukvårdsnämnden i Västra
Götalandsregionen som avsatt medel för ett treårigt projekt för uppföljning och behandling
av kvarvarande symtom efter cancerbehandling. Text Maude Andersson
Jubileumskliniken startar
rehabilitering av cancerpatienter
en nya verksamheten är en del i
det övergripande arbetet kring
Regionala Cancercentra som
genomförs i Västra Götalandsregionen, enligt uppdrag från den nationella cancerstrategin.
Enheten för CancerRehabilitering
Mottagningen, Enheten för CancerRehabilitering, kommer att ta emot cancerpatienter och behandla kvarvarande symtom som cancerbehandlingen fört med
sig. Forskning inom området har visat
att efter behandling med såväl kirurgi och strålbehandling som kemoterapi
kan besvär uppstå som kvarstår efter att
behandlingen avslutats, eller ibland återkommer år efter avslutad behandling.
Kroppen har visserligen en stor förmåga
att reparera skador på frisk vävnad och
det vanliga är att man efter en tid återfår
sina vanliga funktioner. Men hos en del
patienter kvarstår alltså besvären och kan
också förvärras.
Gail Dunberger.
Karin Bergmark.
2009 anställd som överläkare i gynekologisk onkologi vid Jubileumskliniken,
dit hon kom efter 15 år på Radiumhemmet i Stockholm. En specialistsjuksköterska finns också på mottagningen, Gail
Dunberger, som också har en lång klinisk
erfarenhet av strålbehandling och onkologisk rehabilitering från Radiumhemmet.
Förutom den kliniska bakgrunden har
både Karin och Gail bedrivit forskning
inom området. Ytterligare två medarbetare knyts till mottagningen, en sjuksköterska, psykolog eller kurator med utbildning
i sexologi samt en assistent.
enet – främst gynekologisk cancer, men
även analcancer, rektalcancer och blåscancer. Men förhoppningen är givetvis
att alla cancerpatienter som önskar och
behöver ska kunna
få rehabilitering av
cancersjukdomen.
Rehabilitering med gästen i
De symtom som
centrum!
mottagningen först
kommer att fokusera på är sexuell
dysfunktion och
 Avtal med Stockholms
tarmbesvär. AnledLäns landsting för
ningen till detta är
onkologisk rehabilitering
att studier visat att
 Sjuksköterska,
Nedsatt livskvalitet
dessa symtom har
undersköterska,
Exempel på vanliga besvär efter strålstörst inverkan på
sjukgymnast och
behandling mot buken är lösa avföringpatienternas fortarbetsterapeut arbetar i
ar och besvärande avföringsträngningsatta liv samt är
team med gästen i
ar. Detta kan i sin tur leda till läckage av
de områden där
centrum
avföring. Andra har bekymmer med torra patienterna efter Individuell rehabplan
n
slemhinnor i slidan, smärtsamma samlag
et i defrågar mest inforh
l
e
h
n
och nedsatt sexuell lust.
ochller mation. Ett nära
i si
 Glädje, professionalitet
nTarmbesvär
kelsexuella
gen e atsamarbete
artioch
indysfunk.
besvär från
komn
och empati
d
Lässlidan
i
t
a
kttvå
f-form mer också att knypdsom
trycpå
tioner är exempel
områden
i
n
e
se
ld
 Vi finns på
älstort
inte bara medför
lidande
för
med
specialisnsam.tas0
bestett
gyden
.
@
Gribbylundsvägen 75 i
o
2
f
n
åi
3 30ter inom områdena
drabbade utan dessutom
08-2av
Täby
ställ p ärriomgärdade
e
g
B
n
tabu och genans. n
vt i sin tur leda till
e
atikan
ivgastroenterologi,
s
r Det
u
e
l
t
k
l
n
a
,i
Välkomna!
social isolering och nedsattslivskvalitet.
en samt med
m kap samposturologi
edleom
Många talar inteMledigt
sexuella
tilldietist
och
lymftern
.
r
y
å
en G
ing
or perapeut.
kortakommanden
och
definitivt
onheltidn
krinte
0
5
1
r hålla gaser och ration
ler om att det ärksvårt
ostaatt
e
renum r peErfaren
r år. ledare
tp
avföring. Detta vet vipgenom
forskning
a
r
a
o
n
e
o
Besök gärna vår
S
r
Projektledare för
och klinisk erfarenhet.
200 k
r
a
t
hemsida
s
o
k
enheten för Canwww.furuhojden.com
Gynekologisk cancer först
cerRehabilitering
eller ring 08-630 89 00
I en första fas kommer enheten ta emot
är Karin Bergmark.
för mer information
kvinnor som behandlats för cancer i bäck- Hon är sedan
gynsamposten nr 4 december 2010
7
vi besöker
KIU står för Kraeft i Underlivet och är en dansk patientförening där alla har,
eller har haft, gynekologisk cancer. Det är en landstäckande förening som
grundades år 2001. KIU samarbetar med föreningen Kræftens Bekæmpelse.
KIU
Text Maude Andersson
KIU säljer
ett litet hjärta
med sitt emblem.
Hjärtat finns även
som pin.
Gynsams danska systerförening
Styrelsen i den danska föreningen. Bakre raden från vänster: Jytte Hillersborg,
Grethe Kirkeborg, Eva Frost, Birthe Lemley, Lisbeth Rasmussen, Anna Lise
Petersen, Rigmor Krogh och Dorthe Andersen. Längst fram sitter Marianne
Nielsen och Lene Middelhedeild.
IU arbetar för att vägleda och
ron med andra kvinnor i samma situation
stötta kvinnor som har, eller
som är det centrala och viktiga.
har haft, cancer i underliKontaktpersoner
vet. De vill skapa öppenhet
Styrelsen träffas 4–6 gånger om året och
och debatt om gynekologisk cancer, och
en kontaktmålet är bland annateatt
arbetar för att förbättra förhållandena
t ifådflera
h
l
e
h
personeri från
för kvinnor med underlivscancer. De versin KIU knutna
llertill alla canceren eDet
tikeln nini g
landet.
kar även genom att informera kvinnorna,
t. ännu inte
d
Läs ar rådgivningar
i
rmahar
kta t men
-foframåt.
dfgår
p
det
Varje år hålderas anhöriga samt andra intresserade tryclyckats,
i
n
de
e
ällman
sam.soch. alla
ett möte g
för
styrelsen
om cancersjukdomar, om cancerforskning
n
bestler
y
@
0
o
2
f
0 bra
kontaktpersoner.
och
med mera vid möten och via nyhetsbrev
-23är 3alltid
ll på in g 08Det
stä
e
B
n
i
r
t
konstruktiva
möten
där
många
nya
idéer
samt genom att skapa nya KIU-avdelning- n
v
e
ati
klusiv n
n
alter kommer upp.
i
,
ar (kontaktpersoner).
p
mska samposte
dle-bladet,
MeKIU
n motsvarar
r. tidning
r åvår
n Gysom
ninge 0 kro
nor pe två gånger om
Medlemmar över hela landet
utkommer
tidGynsamposten,
tion
star 15
Medlemsantalet idag är mellan 250 och
koåret.
umera r år.
n
e
r
p
e
KIU samarbetar
med Kraeftens
300 fördelat över hela Danmark.
t
epara 0 kronor p
SBekaempelse
KB
)
och
KB
stöttar
KIU
(
Varje år håller Landsmötet och Gene0
2
r
osta
kekonomiskt.
KIU får också hjälp med
ralförsamligen ett möte under en helg
presskontakter, utformning av pressmedi april. På Landsmötet (motsvarar vår
delanden med mera. KB erbjuder också
svenska Riksstämma) hålls det föredrag,
utbildning som medlemmarna kan delta i
det är fysiska aktiviteter samt lite underoch man håller också fyra möten om året
hållning, men framför allt är det samva-
8
gynsamposten nr 4 december 2010
  
för representanter för alla patientföreningar. På dessa möten informeras om vad
som sker i KB och deltagarna kan utbyta
idéer och erfarenheter med andra patientföreningar.
Gyncancervecka med olika teman
Vecka 36 varje år hålls en gyncancervecka,
där föreningen sätter fokus på underlivscancer. Första gången var i Odense 2007
där det hölls en debatt om ovariecancer.
Vid samma tidpunkt utkom KIUs bok om
underlivscancer »Underlivskraeft – om
håb, frygt og livsmod – og fakta om sygdommen«. Oak Foundation Denmark
bekostade tryckningen av boken.
»Strik för din syge moster« (Sticka för
din sjuka moster) var ett projekt som KIU
lanserade år 2007 med en känd modell
som ambassadör för KIU och med kända
stickdesigners. Projektet hölls också under
2008, men det blev ett alltför stort projekt
och lades i malpåse.
vi besöker
centraliserades operationerna och ny opeCancerveckan 2009, delade föreningen ut rationsteknik infördes, och detta vill nu
KIU följa upp och se vilka förändringar
mappar med information om verksamheten på sjukhusen för att göra alla mer upp- som skett, om det blivit bättre för kvinnorna eller inte.
märksamma på att de existerar. KIU upplever ständigt att kvinnor med gynekoloPå symposiet 2010 deltog bland annat
n
gisk cancer inte känner till KIU. Detta är
följande personer.
et i de
h
l
e
h
något som vi i Gynsam också kan hålla
Professor Claus
Høgdall
föreläste
om
n
r
i si
ellieDantikeln på n
med om, allt som handlar om kvinnor och LVad
ärrstatusen
ovariecancer
ingen rm
t.
äs a
d
a
i
t
yckta n i pdf-fo
sjukdomar i underlivet får man inte tala
mark
tridag?
e
.se
ll d
om – det är fortfarande tabu. HursomProfessor
bestä Frede Olesen,
ynsamom
gföreläste
@
o
20.
f
n
helst, mapparna med informationen om
Kan vi säkra
tidigare
av0ova3
å i diagnostik
3
p
2
l
l
8
ä
t
0
Bes
ing
KIU och dess arbete mottogs av personariecancer?
ve
ativt r
n
r
e
lusiScret
l
a
len på sjukhusen, och förhoppningen är
Dr. Estrid Høgdall
föreläste
p, ink om
a
k
ten
s
s
o
m
m
dle
nu att sjukhusen lämnar över dessa mapening för
–nvad
är p
status?år.
a
s
Meovariecancer
y
en G vid Dansk
r per
också
forskare
par till patienterna.
(EH är
ning
tid
krono Cancer0
5
1
Biobank).
ion
kostar
merat omår.
uföreläste
n
e
r
Symposium om
Professor Olera
Mogensen
p
e
t
p r
epa vid 0
ronor
centraliserad behandling
k
ExtensivSkirurgi
äggstockscancer
–
0
2
tar talade
kosHan
I september 2010 hölls ett symposium i
verkar det?
senare om KonOdense under temat: Hvordan har centra- troll efter behandling av cancer i livmoliseringen af behandlingen for ovariecandern och äggstockarna – är det en god
cer, den ændrede kirurgi og den generelle
idé?
opstramning på området påvirket overleÖverläkaren Mansoor Raza Mirza,
velsen hos ovariecancer-patienter? 2007 så Onkologisk Klinik, Rigshospitalet, föreMappar på gynmottagningar
läste om Framsteg i den icke-kirurgiska
behandlingen.
Professor Helle Ploug Hansen föreläste
om Rehabilitering; vilken, när och varför?
Deltog gjordes också Läkaren Preben
Rudiengaard.
För ytterligare information om Symposiet, se www.cancer.dk/kiu.
Lycka till!
Vi i Gynsam önskar KIU lycka till med
sitt arbete och hoppas att vi kan träffas
vid något möte – antingen i Sverige eller
också i Danmark.
I förra numret av Gynsamposten
startade vi en serie där vi presenterar cancerföreningarna i våra
nordiska grannländer, då var det
Finland som presenterades, nu
står Danmark på tur.
Precis som din
egen frisyr.
PERUKER TILL BÅDE VARDAG & FEST
Vi erbjuder ett stort utbud av peruker i olika modeller
och i en mängd både moderiktiga och klassiska frisyrer.
Perukerna görs i material och fiber som är naturliknande
och stämmer väl överens med ett naturligt hår.
För bästa känsla och komfort.
Kontakta oss för fri konsultation.
Varmt välkommen till Carl M Lundh & Perukshopen!
Vi har avtal med landstinget.
www.carlmlundh.se
CARL M LUNDH & PERUKSHOPEN
STOCKHOLM / Storg. 11, 08-545 66 800 • STOCKHOLM / Perukshopen, Gamla Brog. 34, 08-20 10 06
GÖTEBORG / V. Hamng. 5, 031-10 23 80 • MALMÖ / Kalendeg. 12, 040-733 20
JÖNKÖPING / Ö. Storg. 16, 036-15 02 70 • KALMAR / Funkabotorget 1, 0480-268 30
SAKNAR DU EN SALONG DÄR DU BOR? / Ring 020-36 87 00 för fler ÅF.
gynsamposten nr 4 december 2010
9
landet runt
Vid Cancerdagen 2010 uppmärksammades den
gynekologiska cancervården. En nationell vårdplan
ska utarbetas för äggstockscancer under 2011!
Vikten av högkirurgisk kvalitet underströks.
Cancerdagen 2010
Temadag
om behandling
Text Birgit Feychting
emadagen Behandling av cancer
– vision och verklighet ägde rum
i Stockholm den 21 oktober och
arrangerades av Dagens Medicin i samarbete med Cancerfonden, LIFs
fokusgrupp Cancer, Svensk Kirurgisk
Förening, Svensk Onkologisk Förening
och Svensk Hematologisk Förening. 118
personer deltog från vården, forskningen,
politiken och läkemedelsindustrin. Från
Gynsam deltog Margaretha Sundsten,
Ulla Samuelsson och Yvonne Subay, och
från GyncancerFöreningen GCF Stockholm deltog Birgit Feychting.
Stora organisatoriska förändringar pågår
i den svenska cancervården. Den nationella
cancerstrategin med bildandet av Regionala CancerCentra (RCC) kräver nya samarbetsformer och nytänkande på nationell,
regional och lokal nivå. Samtidigt pågår
en snabb utveckling av de diagnostiska och
medicinska behandlingsmetoderna. Detta
innebär framtida utmaningar med en åldrande befolkning och fler cancerinsjuknanden, allt bättre behandlingsmöjligheter
och en ökad konkurrens om resurserna.
Utmaningar inom cancervård
och cancerforskning
Detta var rubriken på inledningsanförandet av professor Bengt Westermark,
ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.
Han slog fast att det inte kommer att
lyckas att bota all cancer. Men verkligheten
framöver innebär många förbättringar:
–att insjuknandet i flera cancerdiagnoser
minskar
10
gynsamposten nr 4 december 2010
  
–att 5- och 10-årsöverlevnaden ökar för
flera cancerdiagnoser
–att dödligheten kommer att påtagligt
minska för vissa cancerdiagnoser
–att det går att minska oro och lidande
hos cancersjuka och deras närstående
–att livskvaliteten ökar för många cancersjuka
–att rehabilitering kan innebära återkomst
för cancersjuka, socialt och i yrkeslivet.
Dagens kunskap räcker inte till för att
på ett påtagligt sätt minska förtida död
i cancer. För att nå dit behövs mer och
förbättrad forskning. Kunskapsmängden är större än någonsin, tekniska framsteg görs, det globala forskningsnätverket
är utbyggt och kommunikationen mellan olika forskare går snabbare än någonsin. Men den kliniska forskningen, med
patienterna ute på klinikerna, för att få
bättre cancerpatientvård är gravt eftersatt.
Här behövs mer och förbättrad forskning!
Därtill erforderlig finansiering och tydligt ansvarsutkrävande! Landsting och
kliniker måste vara med i en helt annan
utsträckning än hitintills!
Bengt Westermark fäster stort hopp
till inrättandet av RCC vad beträffar kvalitetsforskningen med tillgång till stora
patientmaterial, biobanker och register.
Följande frågor vill Bengt Westermark ha
besvarade från RCC.
–Vad kännetecknar patienter, som svarar
på viss behandling?
–Vad kännetecknar tumörer, som svarar
på viss behandling?
–Vilka mekanismer förklarar varför vissa
tumörer inte svarar på behandling?
Översikt över gynekologisk cancer
Så tacklar vi vardagen i vården av cancersjuka var titeln på anförandet av Pernilla Dahm Kähler, överläkare och sektionschef för gynekologiska cancervården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i
Göteborg.
Hon höll en mycket uppmärksammad
och uppskattad översikt över gynekologisk cancer och den kirurgiska gyncancervården.
Bakgrunden är följande. Årligen
insjuknar cirka 1 400 kvinnor i Sverige i
livmoderkroppscancer, cirka 800 i äggstockscancer, cirka 470 i livmoderhalscancer och cirka 150 i vulvacancer. Det utgör
12 procent av all cancer hos kvinnor. Kvinnor med gynekologisk cancersjukdom
opereras idag på sex universitetskliniker
och cirka 50 kvinnokliniker. Ännu är bara
kirurgin vid livmoderhalscancer centraliserad i Sverige.
1999 beslutade Svensk Förening för
Obstretik och Gynekologi om subspecialiteten Gynekologisk tumörkirurgi med cancervård. Hösten 2010 finns elva specialister i denna grupp, alla verksamma vid
universitetssjukhusen och en på ett länssjukhus. 13 doktorer är under vidareutbildning.
Kvaliteten avgörande!
Den stora och bestående behållningen
av föredraget var att det är vetenskapligt bevisat att överlevnaden är helt beroende av kvaliteten på kirurgin. Ju mindre
kvarlämnad tumör, desto bättre prognos.
5-årsöverlevnaden är förbättrad men inte
landet runt
Inrättande av RCC
– Cancerstrategin i verkligheten
Lägesrapport för svenska cancerstrategin
gavs av professor Kjell Asplund, Socialdepartementet. Kjell Asplund är regeringens ensamutredare och har till uppgift att
omsätta den nationella cancerstrategin i
verkligheten med inrättandet av ett antal
Regionala CancerCentra, RCC. I januari
2011 ska slutrapport presenteras med angivande av antal och platser för var RCC ska
ligga och kriterier för vad RCC ska syssla
med.
RCC ska ha:
–ledning, som ska vara kraftfull, med
tydligt mandat för förändring och system för uppföljning
–regional utvecklingsplan med långsiktig
strategi för vården i regionen
–utvecklings- och kompetensuppgifter
för långsiktig kompetensförsörjning,
även för prevention och palliativ vård
–förebyggande insatser och tidig upptäckt med vaccination och screening för
att minska sociala skillnader
–vårdprocesser ska effektiviseras
–nivåstrukturering – vad ska göras på
nationell, regional respektive lokal nivå?
Detta gäller framför allt cancerkirurgin! Multidisciplinära vårdkonferenser
behövs
–psykosocialt stöd med rehabilitering
under sjukdomens olika stadier och palliativ vård
–kunskapsstyrning med nationella mål
och riktlinjer
–stärka patientinflytandet med individuella vårdprogram och efterhörande av
patienters och anhörigas röster, second
opinion
–klinisk cancerforskning i samarbete
mellan kliniken, akademin och läkemedelsindustrin.
och fokus på förebyggande åtgärder, god
organisation med cancerkirurgisk centralisering och excellent forskning har man
gjort avsevärda vinster! Sverige har mycket att lära av Danmark!
Ny informationstjänst
inrättad
Vem ska göra vad?
Diskussionen gick het om nivåstrukturering och samarbete – på nationell, regional och
lokal nivå. Sammanfattningsvis
påpekades vikten av nationella
vårdprogram och kvalitetsregister, som i Västmanlands landsting lett fram till att tarmcancerkirurgin centraliserats till
Västerås sjukhus (tidigare fyra
olika sjukhus) och två tumörkirurger i stället för 26. Andra
exempel gavs på betydelsen av
kvalitetsregister för akut myeloisk leukemi och levermetastaser.
Sammanfattningsvis var det
en inspirerande dag med betoning på nationella vårdprogram
med regelbunden uppföljning,
nationella kvalitetsregister, centraliserad cancerkirurgi och
behov av mer klinisk forskning.
Kompetensförsörjning med
utbildning av hela vårdteam är
nödvändigt och mer patient- och
anhöriginflytande eftersträvas.
Mer pengar behövs för cancervården. Inrättande av Regionala
CancerCentra, RCC, med tydKjell Asplund.
ligt mandat, är en förutsättning
Kunskap från Danmark
för förbättrad cancersjukvård.
Dansk cancervård redogjorde professor
Se även: www.dagensmedicin.se/
Frede Olesen, Aarhus Universitetsjukhus, nyheter/seminarium/cancerdagen2010
för. Genom tydlig politisk styrning med
samt www.skl.se/cancervard och
inrättande av fem regioner för cancervård
www.1177.se.
Nationella cancerstrategin ska
omsättas även i Sveriges kommuner och landsting (SKL).
Gunilla Gunnarsson, överläkare, slog fast att ännu bättre
cancervård eftersträvas. Hitintills har cancervården inte varit
patientfokuserad! Mer pengar
Bengt Westermark.
behövs för cancervården!
Som ett led till övergripande bättre cancervård har man
2010 inrättat en informationstjänst på internet, www.1177.
n
se, och öppnat upp för natio- elhet i de
h
n
si
nella vårdprogram
n iolika
eller
tikelför
ingen rmat.
n
d
Läs ar och
i
cancerformer
öppna
jämt
ckta
f-fo
tr y
n i pd
förelser vad
beträffar
uppfölje
d
e
l
l
estä Vårdpro- gynsam.s .
ning ochbresultat.
@
o
2
f
Gunilla
Gunnarsson.
in
30 0
gram måste
täll påtillrikva08-23
g
Beskopplas
n
t ska
litetsregister.
nativ2011
lusive
lterUnder
a
p, ink osten
a
man sätta fokus på delaktighet
k
s
m
mp
dle
Meanhöriga.
för patient och
Gynsa r per år.
n Ett
e
g
n
i
o
idn
delprojekt itNationella
cancer0 kron
5
tion
starär1upprätstrategin förkåro2011
umera r år.
n
e
r
p
at
tandet av ett nationellt
nor pe
o
Separ vårdr
k
0
20
program för äggstockscankostar
cer, som ska presenteras före
utgången av 2011.
Foto SKL
10-årsöverlevnaden och Sverige har halkat efter vid jämförelse med den internationella statistiken. Primärbehandling är
kirurgi och det gäller alla stadier av äggstockscancer. All synlig cancer ska bort!
Kirurgi vid äggstockscancer är avancerad
och måste centraliseras för att man ska
förbättra överlevnadsstatistiken.
Framgångskonceptet för förbättrad
gynekologisk cancervård är översyn av
alla cancerformerna, nationella vårdprogram och mer forskning och utveckling.
För detta behövs organisation med centralisering även av äggstockscancerkirurgin, adekvata utredningar, bra planering,
mer operativa resurser personellt och tidsmässigt. Därtill fordras produktkontroll
med registrering och uppföljning i nationella kvalitetsregister, INCA, som måste
vara obligatoriska.
Vill du ha någon att
prata med?
020-59 59 59
Cancerfondens informations- och stödlinje
[email protected]
gynsamposten nr 4 december 2010
11
Landet runt
är berättar vi om den del av
seminariet som Lennart Hellqvist stod för. Lennart Hellqvist, sjukvårdsanalytiker vid
Landstinget i Värmland är sedan många
år engagerad i ROC (Regionalt Onkologiskt Centrum), där han för närvarande är
ordförande.
I seminariet deltog även Mats Ahlberg,
onkologens verksamhetschef i Värmland,
Carl-Johan Fürst, överläkare och professor, samt Marie-Louise Ekström, sjuksköterska. De senare ber vi att få återkomma till.
Lennart Hellqvist inledde seminariet med att återge hur den värmländske
provinsialläkaren J M Bergman år 1819
beskrev värmlänningen i sin årliga rapport till Konglige Sundhetskollegium.
»Glädje och munterhet liva deras samkväm, stundom av starka drycker bragt
till ytterlighet. Liksom deras lynne vittnar
även deras dans, lekar och tidsfördriv om
mycken lätthet och vighet. Lättrördheten
och häftigheten yttrar sig hos den bildade
klassen i den fallenhet för poesi och mustik, som mer än på många ställen träffas.
Och kunde väl folket vara annorlunda i ett
land så rikt på poetiska situationer.«
70 år senare var Gustaf Fröding som
mest produktiv och han skildrade folket i
Värmland. Vi beundrar fyndigheten, lustigheten och kvickheten, men Fröding
berättar inte bara om skrattet utan även
om gråten. Han beskriver att vara värm-
Seminarium med
poetiska inslag
Den 27 september hölls ett seminarium om palliativ vård i Karlstad. Det var avsett
för personal inom vården i första hand, men även för politiker och föreningar.
Även GCF Musslan fick möjlighet att delta. Många människor vill inte tala
om den palliativa vården, men det är viktigt att vi får till en förändring!
Alla dör vi så småningom och kanske kommer vi i kontakt med den palliativa vården.
Då är det viktigt att veta vilken hjälp vi kan kräva.
Text Maude Andersson och Lennart Hellqvist
12
gynsamposten nr 4 december 2010
  
landet runt
länning mer som en fråga om ett sinnestillstånd eller ett förhållningssätt. Bilden
av den glade och sorglöse värmlänningen
kompletteras av svårmodet, melankolin
och otillräckligheten.
–Förebyggande aktiviteter
tiprofessionella team. Det kan omfatta
–Screening
hemsjukvård, läkarteam, sjuksköterskor
–Patientperspektiv på ledtider
med flera som arbetar både konsultativt
Regeringen delar utredningens bedömoch operativt, vård på särskilda enheter,
ning. Det finns behov av förändring av
korttids- och växelboende, reträttplatcancervårdens organisation. Det behövs
ser, dagvård, dagsjukvård och poliklinisk
Bakgrunden bidrar till upplevelsen
samlade verksamheter som innehåller
verksamhet. Det gäller att se människan
Människors kulturella bakgrund, kundiagnostik, behandling, befolkningsini sjukdomen och inte bara diagnosen i
skap (utbildning), psykologisriktad prevention, grundläggande och
människan.
ka faktorer som personlighet,
klinisk forskning samt utbildning. RegerKunskapsdomäner inom
grundläggande sinnesstämingsbeslutet innebär dock en modifiering
palliativ vård omfattar
ning, sociala och ekonomiska
omvårdnad och medicin, far- av RCC:s roll till en mer stödjande struktur, jämfört med betänkandets förslag.
resurser, känsla av sammanmakologiska och icke-farhang och livsåskådning påvermakologiska interventioner
Betänkandets beskrivning
kar om och när man söker vård,
inklusive smärta och nutriterapival, förmåga att klara
tion, onkologiska metoder för av den palliativa vården
Inom den palliativa vården är cancerpakrävande vårdepisoder och
symtomlindring, etik, psytienterna i majoritet. Det gäller alla forefterföljande rehabilitering,
kologi, kommunikation och
mer av cancer. Varje år dör drygt 22 000
förmåga att utveckla aktivitet
existentiella frågor.
Lennart Hellqvist.
personer i cancer och cirka 40 procent
som en del i rehabiliteringsSom vi alla förstår behövs
av dessa är under 70 år. En majoritet av
processen, samt upplevelser och värdesamarbete mellan olika specialiteter
och
n
e
tid
lhekommueoch
de som dör i cancer eller andra sjukdoringen av vårdens kvalitet.
mellan staten, landstingen
h
n
i
s
r
ikeln i ningen elle t.
t
mar besväras av smärta, illamående, andVarför denna närmast poetiska inlednerna.
r
a
s
Lä
tid Palmef-detta
mpåafölr
a
t
o
f
k
c
nöd, trötthet och en hel del andra symning? Det finns ett stort behov hos män1972tuttryckte
Olof
d
ry
en i p
d
e
s
l
.
l
ä
tom under livets sista år. De senaste åren
niskor i vår tid av sådant som visar vad
jandebsätt.
m
t
sa
es
@gyn 30 20. har allt fler cancerpatienter vårdats utano
f
det innebär att vara människa. Vi håller
n
i
3
på
08-2raketer.
eställ atomer,
Bspränger
för akutsjukhusen och fler patienter har
på att förvandlas till kunder, klienter och
»Vi
invigskickar
r
t
v
i
t
a
ive
ernmärkvärdigt
lustill
k
brukare. Vår tid präglas mycket av siffror
Det
med
hänsyn
n
altvore
i
,
ap
en valt, och kunnat få, vård i hemmet med
skinte
ostgå
mdet
p
e
l
hjälp av specialiserade hemsjukvårdsteam.
och prognoser, medan kultur står för hur
dessa framsteg
om
skulle
kunna
m
d
a
e
s
M
Gyn mellan
er år. Men alla patienter kan inte göra ett aktivt
ensamspel
p
g
r
vi upplever oss som människor, i den här
att få till
ett
hyfsat
stat,
n
i
o
n
n
o
tid
150 kr
n
val av var man vill vårtiden och i det här samhället.
kommuner
tarlandsting.
kosoch
eratio r.
m
u
n
e
das sin sista tid i livet; i det
Skillnaden är bara
den
att
å
at pr onor per
Separteorier
r
Grunden för palliativ vård?
egna hemmet, på hospik
Albert Einsteins
är
0
ar 20tänstlogiskt
Palliativ vård är en fråga om ett förhållce, på sjukhusklinik eller
produkten
koav
ningssätt för att förbättra livskvaliteten
i omsorgsboende. Endast
kande, medan samarbeten
för patienten och de närstående, genom
60 procent av landets kommellan stat och kommuner
att förebygga och lindra lidande, att tillmuner har palliativa team.
är en fråga om människor
gängligheten ska öka, samtidigt som de
Även tillgängligheten över
med sina idéer, fördomar och
begränsade resurserna måste fördelas.
dygnet varierar. I samtlimeningsskiljaktigheter.«
Vi vill också att den enskilde patientens
ga län finns vårdplatser för
inflytande över den egna vården stärks,
palliativ vård, från fyra till
Mot den här bakgrunden
vilket måste balanseras mot intresset att
sätter Lennart Hellqvist speciellt fokus på tretton platser per hundratusen invånare.
kunna tillgodose andras angelägna behov. cancervården och arbetet med den NatioDet betyder att en likvärdig vård inte kan
Det är sjukvårdspersonalen, som står
erbjudas över landet och att den palliativa
nella cancerstrategin (SOU 2009:22). Den
är inriktad på förebyggande insatser, tidig vården har missgynnats när resurserna har
närmast patienten, som alltid har haft
upptäckt, diagnostik, behandling och
det verkliga ansvaret att skydda mänskfördelats på de allra flesta håll.
palliativ vård, samt kunskapsbildning.
lig värdighet. Det är sjukvårdspersonaDen Nationella cancerstrategins
Utredningen föreslog också samlade canlen som ska möta en människa i en sårbar
överväganden och förslag
cerverksamheter i regionala cancercenberoendesituation utifrån hennes behov.
–Resurser måste tillföras den palliativa
Ett stort ansvar vilar på oss alla (politiker, trum (RCC), i anslutning till universitetssjukhusen. Betänkandet har lett till att
vården för att den ska kunna svara upp
administratörer och sjukvårdspersonal)
regeringen anslagit medel för etablerandet
mot framtida, ökande, behov och för att
att skapa förutsättningar för att utveckav RCC.
minska regionala och lokala skillnader
la värderingar och synsätt som stärker
Viktiga områden för RCC-utveckling–Åtgärder bör även vidtas för att stärka
patientens ställning.
en, för de landstingsvisa övervägandena är
kunskapsstyrning och kvalitetsuppföljDen palliativa vården bygger på sam(utan inbördes rangordning)
ning av palliativ vård.
verkan mellan läkare, sjuksköterskor,
–Stärka patientens ställning
Former för en effektiv nationell kunkuratorer, rehabiliteringspersonal, och
–Stödinsatser (patient/anhöriga)
skapsstyrning och kvalitetsuppföljning
flera andra yrkeskategorier. Då behöver
–Palliativ vård
behöver utvecklas. I dag finns regionala >
personalen arbeta i väl fungerande mul-
gynsamposten nr 4 december 2010
13
landet runt
> och lokala palliativa vårdprogram i flera
regioner, men i Uppsala-Örebroregionen
till exempel saknas ett sådant. Vårdprogrammen har olika karaktär och det finns
idag ingen nationell samordning.
Nationella kvalitetsregistret
för palliativ vård
Sedan 2006 håller man på att bygga upp
ett nationellt kvalitetsregister, Svenska
den
lhet i
e
h
palliativregistret 1, för palliativ vård efter
n
i
r
is
en elle
tikeln
riktlinjer från Sveriges Kommuner och
Läs ar kta tidning -format.
Landsting (SKL). Syftet är att spegla vissa
ryc Fröding,
tGustaf
i pdf
e
ll den alltid aktuell.
kvalitetsparametrar under den sista levsam.s
bestä
@gyn 30 20.
o
f
n
i
nadsveckan för samtliga avlidna patienter
å
08-23 också
ställ pHellqvist
ing informerade
i Sverige. Registret kommer successivt att Be
Lennart
r
t
v
i
t
sive
rna
kluförhålllteUppsala-Örebroregionens
n
ge ökade förutsättningar för ett systemaaom
i
,
p
n
a
sk
poste
lem
mcancerstratetiskt förbättringsarbete på regional och
ningssätt
den Nationella
a
s
Medtill
n
y
å
n Gansökteoom
er r.
ge2010
r pstimulansnationell nivå.
gintsom
maj
n
o
idniin
r
k
150 ett RCC, aRegionalt
En förutsättning för kostnadseffektivimedel
ar utveckla
tion
statt
koför
umer Dessnregionen.
r.
e
CancerCentrum,
inom
tet är en kartläggning av vad sjukvården
r
p
t
r per å
ara
o
p
n
e
o
S
r
k
utom informerade
han om ROC, Regioutför, kostnader, resultat, men även kom200
kostar Centrum, som har fått
nalt Onkologiskt
plikationer och biverkningar. Med resultill uppgift att se över representationen i
tat menas inte bara medicinska kort- och
långtidsresultat, utan också vad insatserna de befintliga elva vårdprogramgrupperna.
ROC har två representanter per landsting
har för effekt på patienternas livskvalitet.
och leds av just Lennart Hellqvist.
Utvecklingen av vård och omsorg kräHan talade även om VINK-Cancer2
ver mer av vetande och mindre av tro! Det
som är ett samarbetsorgan för de sex
återspeglas i Gustaf Frödings fortfarande
onkologiska centra, ROC, samt med deldagsaktuella dikt.
tagande från centrala myndigheter. Under
RCC-processen bevakar VINK-Cancer
Tro och vetande
de aktiviteter kring diagnosgrupper som
Dumbomiad
bör läggas på nationell nivå. VINK-CanHur förena tro och vetande?
cer bör, när RCC är etablerade, omvandlas
Frågan lär ju vara viktig.
till ett samarbetsorgan mellan de bildade
Kräva starkt arbetande,
Regionala CancerCentra.
mycket ivrigt letande.
Då detta är ett stort bevakningsområDumbom, något oförsiktig.
de så kommer vi att återkomma till det i
Svarar: »jo, när tron är riktig,
kommande nummer av Gynsamposten.
är den vetande«
1 Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. I enlighet med riktlinjerna från SKL
kan du välja att ta del av denna hemsida tillrättalagd
för allmänheten, för vårdpersonal eller för beslutsfattare.
2 VINK-Cancer
Syftet med VINK-Cancer (VINK=virtuellt nationellt kompetenscentrum) är att skapa en nationell
arena som stöd för cancervårdens utveckling med
konsistens mellan nationellt, regionalt och lokalt
arbete och med ROC som bas.
Visionen är att ROC, i samverkan med Socialstyrelsen och SKL, kan utgöra inte endast en regional och nationell stödresurs för professionernas och
huvudmännens arbete med att utveckla cancersjukvården.
Nätverket för yngre
cancerdiagnostiserade kvinnor,
se www.gynsam.se
Att återfå balans & livsglädje
Temadagar för personer som har eller haft cancer.
Blandade grupper för män och kvinnor, unga vuxna
mellan 18-35 år och par.
Psykologisk bearbetning under ledning av erfarna terapeuter
i fyra dagar på Brännö i Göteborgs skärgård. Här kan du stanna
upp, fundera över vad som är väsentligt i livet och vad som
kan ge dig livslust och livsglädje i framtiden.
Kurskostnad endast medlemskap i CTRF 250 kronor. Vistelsen
subventioneras av CTRF, Cancer- och Trafikskadades Riksförbund.
www.livslust.net
www.ctrf.se
14
gynsamposten nr 4 december 2010
  
Stig Dahlgren, mobil: 0707 69 57 89
Landet runt
Det lönar sig alltid att söka hjälp
Text och foto Maude Andersson
Problem med
urinläckage?
tt stort problem för många
kvinnor som har, eller har
haft, gynekologisk cancer
är urin- och tarmläckage.
För att få mer information om vad
vi kan göra för att lindra besvären så
beställde jag tid hos uroterapeut Jill
Carnelid på uroterapimottagningen
vid Centralsjukhuset i Karlstad.
Vad gör en uroterapeut?
En uroterapeut kartlägger problemet, utreder och behandlar samt
följer upp insatta åtgärder hos den
som läcker urin och/eller avföring,
eller har svårt att tömma urinblåsan. Orsakerna till dessa besvär kan
vara många. Uroterapeuten undervisar kring blåsans och tarmens funktioner och försöker skapa förståelse
för sammanhanget mellan orsak och
symtom. En uroterapeut kan också
hjälpa till med utprovning, förskrivning och utvärdering av hjälpmedel
för inkontinens.
När det gäller kvinnor som har,
eller har haft, gynekologisk cancer
så är det dels operationen men också
cytostatika och strålskador som kan
orsaka inkontinens. Detta kan skapa
obalans i nervbanorna eller att den
förändrade anatomin gör att urinträngningar kan uppstå. Det kan
även påverka förmågan att tömma
eller hålla kvar urin. En viss stelhet
av urinblåsan kan ske efter exempelvis strålbehandling, vilket gör att
blåsans elasticitet minskar. Symtomen blir att man känner urinträngningar tidigare och måste gå oftare
på toaletten. Blåsan kan dra ihop
sig, trots att den inte är full och ett
läckage kan uppstår. Eftersom tarmen och blåsan ligger nära varandra är det viktigt att inte glömma att
tarmen bör tömmas dagligen eftersom trycket från tarmen också kan
ge obehag från urinblåsan.
Jill Carnelid, uroterapeut.
Sök professionell hjälp
Får man problem med tarm och/
eller blåsa så acceptera inte detta –
SÖK HJÄLP!
Ta upp problemen med din läkare.
Man kan ALLTID söka hjälp oavsett
när problemet uppstår. Tyvärr finns
det många som tror att det inte finns
hjälp att få utan lider i tysthet.
Urininkontinens kan oftast botas
eller lindras. Viktigt är att man får
en utredning för att se vad man kan
göra för den enskilda personen.
Urininkontinens påverkar ibland det
sociala livet så mycket att man undviker aktiviteter, kontakt med andra
människor med mera. Får man sig-
På väggen har Jill Carnelid hängt upp
exempel på hjälpmedel.
naler från blåsan på natten så blir
oftast nattsömnen störd.
En sak som vi kvinnor som lever
med urin- och/eller tarmbesvär har
lärt oss, det är var man kan hitta en
toalett!
gynsamposten nr 4 december 2010
15
min historia
Det tar sin tid att
faxa allvaret
Text Inger Stockman
16
gynsamposten nr 4 december 2010
  
min historia
ag fick cancer i livmodern för 21
har fyra katter och bor i en villa en kvart
Priset var min fertilitet. Visst händer det
år sen. Det är länge sen nu men
från centrala Göteborg.
att jag fortfarande kan känna sorg över
jag minns att allt blev dramatiskt
Som kvinna är jag så mycket mera än
en väg som bröts rätt av. Då gråter jag om
och förvirrat med ord som elakmin livmoder.
jag måste, och famnar mitt innersta, sen
artade tumörer och lymfkörtlar. För det
Det finns många sätt att reagera på när
snyter jag mig och går vidare. Livet har
hade spridit sig dit, ut till lymfan. Chock- så många färger och själv trivs jag numera man drabbas av kriser, det sämsta är att
en lade en glaskupa över mig och jag
lägga locket på. För mig var
bra med mina djup, det är en
kände det som att vara med i en film, som rikedom. Som om själen nu
det medicin att skriva om
om allt som hände inte angick mig egentdetta min första cancer, jag
blivit en välslipad diamant,
n
i degjorde
t
e
ligen. På tre månader var allt klart. Hann
krisen tydlig för mig
där varje sandkorn skavt fram
h
l
e
h
sin
r själv och därefter blev det läti
e
l
l
n
l
inte fatta allvaret till en början. Det skulle sina spår som för mig vidare.
e
e
n
k
rti
ge
Läs ajag
tidnin
ta sin tid. När jag sörjde så gjorde jag det
rmat.tare att läkas också psykiskt.
Fem år senare träffade
ryckta en i pdf-fo
t
i portioner, det var för mycket och det var
min man. Det var mig han täll d
e ville skriva den bok jag
.sJag
es
ynsam 2
g
.
för svårt att känna allt till 100 procent. Då ville leva med, inte minblivhade
@
o
f
30 0 behövt läsa då det begav
å in
3
p
2
l
l
8
ä
t
hade jag nog drunknat.
sig.
Nu kan jag hålla den i
moder, minns jag att han
0
Bessa
t ring
v
i
e
t
v
a
i
n
Jag tog dagarna som de kom, var ute
handen
och lukta på pappret.
s
när jag för minst tionde
gångalter
, inklu ste
n andetag är lugna.
och roade mig ibland som jag gjort innan
Mina
en frågade ut honom en kväll: dlemskap
o
e
samp r årKan
. det vara »mitt fel« att jag
med mina väninnor. De tycktes både förär du verkligen säker på attM ngen Gyn
i
or pe
n
n
o
d
i
r
t
k
vånade och lättade över att »jag tog det så
fick cancer i livmoderhalsen?
Ja, på samma
du inte kommer att sakna att aldrig
50
r 1kunna
n
tio
ostadig?
eraatt
msom
bra«. Men det var som om jag var tvungman
får
magcancer
om man
få barn, en avkomma som k
liknar
Jag rensätt
u
.
r
eräråsexuella
arat p
or pVi
en att fylla livet med
mat.
varelser och att leva
nästan
väntade
att kräter
n
o
Sep
200 innebär alltid risker.
ar ändå
sådant som var roligt
hanko
tillstsist
»För
mig
var
det
medicin
för att överhuvudtaSom väl är har vi också fått förmågan
skulle tröttna på
att skriva om detta …«
get orka sörja.
att hantera våra liv så länge vi ser på det
mitt tjat och säga
Annars var vreden
med öppna ögon.
nej. Men tåligt
det jag mest drabbades av, kunde bli blixt- satt han kvar i soffan fast jag var så arg på
Nu är jag 47 och bor med man och fyra
förbannad ena stunden, för att i nästa bara honom för att han inte lämnade mig. Den katter i en vintrig trädgård i Kortedala,
skaka av mig. Att det var klimakteriet jag
Göteborg. Jag har ett gott liv, även om
knuten av mindervärde satt så hårt.
drabbades av, slog mig inte förrän senare
det inte blev några barn. Men vi har varit
I dag har vi varit ett par i 17 år och jag
då också svettningarna och frysningarna
kontaktfamilj i många år. Det finns stora
har slutat tjata om »våra icke barn«. Istälsatte in. Senare fick jag Progynon och den let har vi varit kontaktfamilj i många år,
behov där och är roligt att i alla fall få vara
biten lugnade sig.
ett lagom föräldraskap var tredje vecka. Vi en vuxen till ett barn i en viktig period.
Det var värre med själen. Cancern rev
upp mycket annat som varit svårt också.
Sådana besked tar ju aldrig hänsyn till var
man befinner sig och vilket nätverk man
Ingers erfarenhet blev en bok
har. Man bara drabbas, får cancerdiagnoAtt skriva ner sina erfarenheter i en bok var ett sätt för Inger sen rätt i ansiktet, som en stjärnsmäll. Det
Stockman att göra det hela mera fattbart, att få lära känna blir svajigt efteråt. Balansen börjar stabiliden unga kvinna som var hon på nytt. Hon berättar att där seras när man klarar av att ta in hela verkfanns sorg som legat och skavt, även efter det att hon var ligheten. Och det har tagit sin tid.
botad sen länge, och även gått i samtalsterapi.
Stor hjälp i att nå självkännedom har jag
– När det kom på pränt släppte mycket och jag orkade le haft av att gå i egen terapi och genom att
mot spädbarn utan att det stramade.
Monika, min huvudkaraktär i boken, har många likheter med mig själv. jag skrivit en bok om min cancer år 1988,
Möjligen så är hon lite tuffare i vissa situationer. Under skrivandets gång så
hur det drabbade mig som så ung och hur
växte min ömhet inför mig själv och hur jag tacklade tillvaron efter operalivet i övrigt var då. Det var när jag jobtionen och sjukhusvistelsen.
bade med min bok som jag helt och fullt
Inger Stockmans bok Sitt inte bara här och andas – året med cancer, är kunde ta in den unga kvinna som var jag
utgiven på Vulkan Förlag och kan beställas på www.vulkan.se.
då, och som hade det så kämpigt med sitt
»Det började för 22 år sen med ett telefonsamtal. Jag var på besök hos min pappa över
inre. För utåt sett botas man ju alltid först.
trettondagshelgen 1988 och vi hade just satt oss till bords.
Är glad att jag hittat detta forum. För
…
21 år sen fanns inte någon stödgrupp vad
– Monika (bokens huvudperson) – det är från Sahlgrenska! Ringer de nu, så här dags?
jag minns. Det ansågs väldigt udda att
Jag tar upp den grå luren och koncentrerar mig på dammet under nummerskivan.
– Ja, du får ursäkta att vi ringer så här mitt i helgen …
få cancer i livmodern vid 26, och det har
Kvinnan i andra ändan berättar om mina cellprover som de fått svar på.
också varit något som följt mig sedan
– Det kan mycket väl vara godartade tumörer, men också mera elakartade …
dess: att inte stämma in på standardbilden
Jag hör mig själv svara >ja< och >jaha<, handen som håller luren är iskall. Fattar inte
av kvinnolivet, med graviditeter och menatt den kan hålla luren så fast, som om den inte tillhörde kroppen.«
struationsperioder. Jag fick aldrig föda,
men jag fick fortsätta att själv vara vid liv.
gynsamposten nr 4 december 2010
17
saxat och läsvärt
»Making the Cancer Partnership Work«
ECPC-konferens i Bryssel
n
et i de
h
l
e
h
n
ln i si gen eller
rtike
om medlem i ECPC, European Läs aning
och ojämlikheter
i tillgången
in
t. till
a tidn df-formaJohn
ycktHälsokommissionären
Cancer Patient Coalition, följer
Dalli
p
trvård.
en i
se inom
.
m
Gynsam samarbetsorganisationens beframhävde
betydelse
ställ d cancervårdens
a
s
yn
.
20diagnfo@gmänniskor
EU där
2,5
arbete för att bekämpa cancer. ECPC har
30 får
å imiljoner
3
p
2
l
l
8
ä
t
0
ing
som mål att reducera cancer med 15 pro- Besnosentcancer
betonade
e att
a ivt r varje år. Han
n
sivatt
r
e
t
kluför
l
n
a
i
cent fram till 2020.
betydande framsteg
krävs
,
p
n
a
k
teförsäkra
mposgaranteras
dlemsöveryn
Den 13 och 14 oktober hölls en toppkon- att
hela
Europa
a
s
Mepatienter
år.
erhan
en G i vården
or p
ferens i Bryssel under rubriken »Making
och
beton
o
idning kvalitet
r
tlikvärdig
k
0
5
1
r
n
a
o
the Cancer Partnership Work«. ECPC
nade
den
europeiska
kommissionens
åtai
t
t
kos
umera avr å
.
n
r
e
r
samlade cancerpatienter, patientorganisa- gande: förebygga
uppkomsten
cancer,
p
e
rat
or p
Sepaav
roninformationsutbytioner och hälsospecialister från de eurokontroll
cancer
0 koch
0
2
r
a
ost medlemsstater. Detta åtaganpeiska medlemsstaterna för att diskutetekmellan
Text Kerstin Mårdberg
ra det europeiska partnerskapet i Action
Against Cancer, som lanserades av europakommissionen i september 2009. Konferensen behandlade cancerprevention,
samarbete över gränserna, cancerforsk-
de åligger the European Partnership for
Action Against Cancer.
Konferensen fokuserade på patientens roll inom det europeiska samarbetet. Tom Hudson, president i ECPC, gav
en översikt över det arbete som ECPC gör
som patientorganisationernas röst i det
europeiska samarbetet. ECPC ställer upp
på »principen I-Pat«, vilket innebär en
patient som är informerad om sin cancervård och spelar en aktiv roll i beslut om
behandling. Talesmän för patientföreningar från hela EU krävde att patienter ska
behandlas som aktiva individer vars åsikter tas hänsyn till ur alla aspekter i kampen mot cancer, från genomförandet av
kliniska prövningar till nationella cancerplaner.
Eftersom olikheterna i möjlighet till
behandling är så olika i länderna inom EU
betonades vikten av tillgången till vård
över gränserna.
Evigt
ung
Glatt medlemsmöte
i Musslan
Text och foto Maude Andersson
Musslan fick sällskap av några skådisar i foajén.
tyrelsen för GCF Musslan i Värmland ville att
höstens medlemsmöte skulle vara avkopplande och
glatt. Därför köpte vi biljetter till Värmlandsoperans föreställning av Evigt ung, vilket vi inte ångrar. Nästan
hälften av våra medlemmar kom och skrattade med oss, vilket var mycket trevligt. Här fick vi verkligen alla våra sinnen
tillfredsställda, vi skrattade, vi njöt, vi sjöng och vi grät nog
en skvätt också. Hela föreställningen var ett riktigt lyckopiller, men med ett djup, och jag kan säga att det var mycket liv
i luckan på äldreboendet. Har ni möjlighet att se denna föreställning – GÖR DET!
Handlingen: Föreställningen utspelade sig år 2052. Alla
Värmlandsoperans sångare, som i början av 2000-talet hade
18
gynsamposten nr 4 december 2010
  
haft stora framgångar med föreställningar som La Bohème,
Rigoletto med flera, bor nu på Spinneriet. Det är en
av Värmlandsoperans mindre scener, vilken har gjorts om till
äldreboende, men skådespelarna vägrar i pjäsen att bli gamla,
de bor kvar i sina loger, använder sina scenkostymer och sin
gamla rekvisita. Åren har alltså gått, men under den bräckliga
fysiken bankar fortfarande unga, starka hjärtan med spelglädje
och de har ungdomligt uppror i behåll.
Deras nycker har överlevt, liksom gamla oförrätter och
gammal kärlek, men inte minst talangen och alla de gamla
rocklåtarna som de kunde sjunga bättre än någon annan!
Kort sagt; det handlar om generationen som vägrar bli
gammal, som ville vara evigt ung, Forever Young.
saxat och läsvärt
n
et i de
h
l
e
h
n
r
i si
en elle
tikeln
Läs ar kta tidning -format.
tryc
i pdf
ll den
ä
m.se
t
s
e
b
gynsa 20.
@
o
f
n
30
ll på i välgomhändertacancerbesked
08-23
Bestä ivblir
n
i
r
t
gen och
behandlad
på ett optimalt
at
lusive
altern
p, ink osten
sätt.
a
k
s
m
edlelätt att
Det är
ironisera
Mockså
nsamp er år.
n Gynär
e
g
rp
n
kring de
här
projekten
i
tidn
krondeofles15
ta av demsverkar
ha0en sak gemen-tion
r
a
t
kosjukvården ger n
umera r år.
sam. Att
repatienten
p
t
a
r
a
or pe
en vårdkoordinator
som ska
Sep
ronlotsa
k
0
0
2se till att saker
patienten rätt
och
kostar
Behövs det 19 miljoner
kronor för att förstå?
i Dagens Medicin nummer 40,
onsdag 6 oktober 2010, läser vi
följande. 19 miljoner kronor satsas
av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, på fyra olika projekt inom
cancervården som ska se till att
patienten hamnar i centrum inom
vården.
Naturligtvis är det ett bra initiativ,
men samtidigt är det svårt att inte
förundras över hur man kunnat
misslyckas med detta år efter år.
Ingenting borde vara mer självklart
än att en person som möts av ett
och ting händer i rätt ordning och
på rätt sätt.
Behövs det verkligen 19 miljoner
kronor för att förstå hur det
ska gå till?
Ringeller
skriv
Gynsamposten vill gärna höra
från sina läsare. Har du
synpunkter på tidningen eller
någonting att berätta?
Kontakta oss! Du når
oss på e-postadressen
[email protected]
eller på telefonnummer
054-18 52 90 till
Maude Andersson.
När underlivet är i obalans
påverkar det hela tillvaron.
Replens är en gel som
lindrar klåda, irritation och
sveda. Helt utan hormoner.
Fortsätt att njuta och ta för
dig av livet varje dag!
Det hormonfria alternativet
vid vaginal torrhet.
Vaginal torrhet kan vara ett besvärande symtom för kvinnor med bröstcancer som behandlas med anti-hormonell terapi. Replens rekommenderas av Svenska Bröstcancergruppen och
ingår i läkemedelsförmånerna för behandling av vaginal torrhet hos kvinnor med bröstcancer som behandlas med aromatashämmare. 1-2 Replens är en vattenbaserad gel som används
var tredje dag för symtomatisk behandling av vaginal torrhet hos postmenopausala kvinnor. För fullständig information se Fass. Replens är ett registrerat läkemedel och finns receptfritt på Apoteket. För ytterligare information se www.Replens.se eller kontakta CampusPharma AB Tel 031-205020, [email protected]
1. Nationella riktlinjer för behandling av bröstcancer – lokala östrogenbristsymtom 2007. 2. LFN beslut 14 september 2007.
gynsamposten nr 4 december 2010
19
helggodis
Chokladtryffel
Cirka 20 stycken
150 g mörk choklad,
minst 70-procentig, hackad
1 dl grädde
1 msk honung
2 tsk smör
1,5 msk whisky
Kakaopulver
Koka upp grädde och honung. Häll den
varma blandningen över den hackade
chokladen och rör om tills det blir slätt.
Rör ner smör och whisky när choklad­
massan är ljummen. Låt den stå i kylen
tills den stelnar.
Forma chokladen till kulor och lägg i
kylen.
Rulla kulorna i kakaopulver strax före
servering.
t i den
helhe er
n
i
s
i
en ell
tikeln
Läs ar kta tidning -format.
pdf
tryc
den i
l
.se
l
ä
t
s
be
ynsam 20.
g
@
o
f
-23 30
ll på in
Bestä ivt ring 08
at
sive
altern
, inklu sten
p
a
k
s
o
m
Medle n Gynsamp er år.
e
p
g
r
n
i
ono
tidn
150 kr
tion
kostar
umera r år.
n
e
r
p
pe
at
Separ 00 kronor
2
r
kosta
!
r
Å
t
t
y
N
t
t
o
G
h
c
o
GoöndskaJruGlynsam
Rispudding med saffran
1,5 dl rundkornigt ris
2 dl strösocker
1 förpackning saffran (0,5 g)
30 g smör
2 msk rosenvatten (finns i större
livsmedelsbutiker och i specialbutiker.)
Vatten att koka riset i
Mald kanel och hackade pistagenötter till dekoration.
Koka riset enligt förpackningen.
Blanda saffran med en msk hett
vatten.
Häll i socker, rosenvatten och
saffran. Rör tills sockret löst sig
och sänk sedan värmen.
Smält smöret och rör ner i risblandningen. Låt småkoka under
lock i cirka 3 minuter på låg
värme.
Lägg upp i en skål och garnera
med kanel.
Dekorera med kanel och hackade pistagenötter.
Recepten kommer från kokboken »Smakrikt – en resa genom världens kök«
Molander/Ingelsson Foto christer vallstrand
20
gynsamposten nr 4 december 2010
  
boktips
Av Gun-Brith Ottosson
En sannolik historia
av Karin Alvtegen
Utgiven på Brombergs bokförlag
i augusti 2010.
ISBN 978-91-7337-266-4
Döden i grytan – om vår
rädsla för riktig mat
av Henrik Ennart och Mats-Eric Nilsson
Utgiven på Ordfront förlag i augusti 2010.
ISBN 978-91-7037-493-7
u tar Mats-Eric Nilsson, tillsamelena uppfyller en gammal dröm
mans med journalistkollegan
när hon och hennes man köper en
Henrik åter upp matdebatten. Det
liten gård i Norrland för att driva
är inte bara E-numren som är problemet,
hotell. Äktenskapet är i upplösning och
utan även vårt teknologiska förhållande
skilsmässan är snart ett faktum. Helena
n
till maten.
står ensam med hotellet och en förlorad
et i de
elh
hde
n
berättar
till
exempel
om ägai
tillvaro och med sin olyckliga tonårsdotter. I boken
s
r
i
elle
elnen korvkiosk
tiktill
genför
n
vilken
det
var
i
Anders är finansman med en fram-Läs arren
.
n
t
d
a
i
t
rm
ckta att
df-foatt
få
tillstånd
servera
pulverp
gångsrik karriär. Pengarna har strömmat trylättare
i
n
e
.se
tälländäkta
potatismos.
in men tillvaron känns alltmer menings- besmos
ynsam 20.
g
@
o
f
innågon som
30
Finnsådet
fortfarande
vågar
lös. På en raksträcka i Norrland blundar
08-23
ställ p sin
g
n
i
r
näsa
för
att
avgöra
om
mjölt
och gasar han och tänker att nu får det Be använda
e
nativ
klusiv skräck
alterken
är drickbar?
Vår
, innedärvda
gå som det vill. Han vaknar upp på sjukp
a
en för
k
t
s
s
polångt
emgynnarnisdag
m
a
edlmat
dålig
den
huset. När han kommer ut från sjukhuM
.
årdrivna
en Gy när
pei rden
storskaset tar han in på ett hotell. Där möter han tistorskaligheten.
o orjust
dning 50 krDet
ar 1
ionalstras
Helena.
ostlivsmedelsindustrin
ratdet
kliga
mesom
u
n
e
år. hot
r
rDetta
p
och sprids
bakterier ochovirus.
I den lilla norrländska byn bor också
parat
n r pe
e
o
S
r
k
0
bemöts
av
politiker
och
industri
med
den gamle Verner, en speciell person som
r 20
staintensivare
koallt
en
städnit. I restauranglever utanför gemenskapen och uppfattas
er, skolor, och sjukhus får fabriksmasom en kuf. Han är den som får Helena
ten ersätta det som tidigare har lagats på
och Anders att inse att det som de förplats.
söker förtränga i sina liv i stället kan ge
Den hårt processade och oaptitliga
dem kraft att bryta gamla tankemönster
maten uppfyller nog samtliga myndigoch gå vidare.
hetskrav men inte alltid matglädjen. Att
I boken skildrar Karin Alvtegen
hantera färskvaror betraktas i dag som
relationer, sorg, konflikträdsla, fördomar
ett högriskprojekt. Allt är ändå inte nattoch kärlek. Hon blottlägger med säker
svart. Än är det inte för sent att hitta tillhand och en osviklig känsla det djupt
mänskliga. Boken finns även som ljudbok baka till de äkta råvarorna, de rena smakerna och den sanna matupplevelsen.
och e-bok.
Karin Alvtegen är en av Skandinaviens mest lästa och uppskattade författare. Hon har belönats med en rad
priser och är översatt till ett trettiotal
språk. Hennes tidigare titlar är Skuld,
Saknad, Svek, Skam och Skugga.
Henrik Ennart, reporter och chef
för Svenska Dagbladets inrikesredaktion. Han har skrivit ett flertal
uppmärksammade reportage som
granskat livsmedelsindustrin.
Mats-Eric Nilsson är journalist
och fackboksförfattare. Hans tidigare böcker är Den hemliga kocken
(2007) och Äkta vara (2008). I dag
är han anlitad föreläsare och tilldelades Nationalencyklopedins kunskapspris 2009.
Årstafruns
dolda dagböcker
av Kristina Ekero Eriksson
Utgiven på Norstedts förlag
i augusti 2010.
ISBN 978-91-1-302451-6
rstafrun, Märta Helena
Reenstierna, skrev dagbok så
gott som varje dag mellan 1793
och 1839 på Årsta gård som ligger söder
om Stockholm. Efter hennes död tog
släkten hand om dagboken och till slut
hamnade den i Nordiska museets arkiv.
För första gången blev dagboken då
underlag för en biografi.
Adelsdamen Märta Helena Reenstierna
är en kvinna med överlevnadsförmåga,
stor livsglädje, robust och frodig.
Hon älskar nöjen, gläds åt kalasmat,
lustturer, dans och kortspel. Här dyker
gode vännen Bellman upp på lysande
slåtterfester. Hennes pigor är liderliga.
Det arbetsskygga »drängpacket« är inte
bättre. Årsta gård är allt som oftast ett
kokande inferno av tjuveri och otrohet.
Hon kom till Stockholm som 19-åring,
snart var hon gift med den dubbelt
så gamle ryttmästaren Christian von
Schnell. Åtta barn föddes i äktenskapet
men endast ett uppnådde vuxen ålder.
Tragedierna avlöste varandra i Årstafruns
liv.
När hennes värld rasat samman
försvinner maken in i dimmornas värld.
När situationen inte verkar kunna
bli värre inträffar en katastrof som
fyller återstoden av hennes liv med
hjärtskärande vemod. Årstafrun uttryckte
själv: »Vad jag ägt och förlorat! Allt.«.
Kristina Ekero Eriksson är
historiker och vetenskapsjournalist.
Tidigare har boken Vikingaliv (Natur
och Kultur, 2007), som hon skrivit tillsammans med Dick Harrison,
kommit ut.
gynsamposten nr 4 december 2010
21
saxat och läsvärt
Lyckad Anemonen-träff
med Palestina i fokus
Text Ann-Christin Olsson
samlades tolv medlemmar i GCF Anemonen i Morups församlingshem, en bit utanför Falkenberg,
för att lyssna på ett föredrag
av före detta sjukhusprästen
Gunnar Stenbäck.
Gunnar arbetar sedan något
år tillbaka som ekumenisk följeslagare i Palestina och Israel. Han berättade intressant
och gripande om detta arbete, som sker i organisationen
SEAPPI, den svenska delen
av Ecumenical Accompaniment Programme in Palestine
and Israel (EAPPI). Syftet med följeslagarnas närvaro är att dämpa våld och att
Den 11 oktober
främja respekten för folkrätten. Genom
praktisk solidaritet stöds utsatta grupper
– såväl palestinier som israeler. EAPPI är
ett internationellt projekt som
drivs av Kyrkornas Världsråd.
Den svenska delen finansieras
av Sida.
Arbetet som följeslagare
består av att i grupp, oftast
fyra personer från olika nationer, närvara vid olika checkpointer, gränsövergångar
i muren mellan Israel och
Palestina. De besöker isolerade byar på landsbygden i
Palestina och flyktinglägren. Följeslagarna kontaktar de kristna palestinierna, som
numera är ganska få eftersom de förföljs,
och de går runt i städerna och gör hembesök.
Vad kan vi som svenska medborgare
göra i konflikt? Gunnar tycker att det är
viktigt att vi håller oss underrättade om
situationen där, genom att läsa både israeliska och palestinska tidningar och att vi
sprider information och berättar om det
vi vet. Vi kan också stödja SEAPPI, med
ekonomiska bidrag, be för en rättvis fred
och göra så kallade alternativresor till
Israel och Palestina, se www.atg.pg.
Vill man veta mera om SEAPPI finns
information på www.skr.org/seappi eller
läsa i Gunnars blogg på www.palestinagunnar.blog.se.
Anemonens ordförande Gun-Brith
Ottosson tackade Gunnar för en intressant kväll och överlämnade, av de närvarande anemonerna insamlade, pengar som
Gunnar lovade ta med till en palestinsk
familj nästa gång han åker dit.
Har du frågor om cancer?
Ring eller mejla Cancerfondens informations- och stödlinje.
020-59 59 59
[email protected]
FinnDig
Digsjälv
själv--finn
finn vägentill
tillLydiagården
Lydiagården
Finn
specialdesignat
program vägen
för cancerrehabilitering
program
för
cancerrehabilitering
Finn specialdesignat
Dig• själv
finn
vägen
till Lydiagården
kunskap om
cancer
90x65
specialdesignat
program
för cancerrehabilitering
••kunskap
om
cancer
samtal, enskilt
och i grupp
kunskap
om cancer
• •samtal,
enskilt
och i grupp
fysisk aktivitet
• •samtal,
enskilt
och
i grupp
fysisk
aktivitet
kreativ och kulturell
verksamhet
• •fysisk
aktivitet
kreativ
och
kulturell
verksamhet
gemenskap
• kreativ
och kulturell verksamhet
gemenskap
Vi erbjuder
professionell
rehabilitering till såväl patienter som närstående under
• gemenskap
Vifem
erbjuder
professionell
rehabilitering
till såväl
patienter
närstående under
dygns internatvistelse i vacker miljö.
Personal
med som
utbildning/erfarenhet
av
Vi
erbjuder
professionell
rehabilitering
till
såväl
patienter
som
närstående
under
fem
dygns
internatvistelse
i
vacker
miljö.
Personal
med
utbildning/erfarenhet
av
tumörsjukvård.
fem
dygns internatvistelse i vacker miljö. Personal med utbildning/erfarenhet av
tumörsjukvård.
Lydiagården har ramavtal med Försäkringskassan kring
tumörsjukvård.
Lydiagården
har ramavtal
med Försäkringskassan kring
Arbetslivsinriktad
rehabilitering.
Lydiagården
har
ramavtal
med
Försäkringskassan kring
Arbetslivsinriktad rehabilitering.
Tel:
0413-692
50
Fax:
0413-55
31 35
www.lydiagarden.se
Arbetslivsinriktad
rehabilitering.
Tel:
0413-692 50
Fax: 0413-55 31 35
www.lydiagarden.se
Tel: 0413-692 50
22
gynsamposten nr 4 december 2010
  
Fax: 0413-55 31 35
www.lydiagarden.se
gynsam kontakt
Gynsams styrelse
Gynsams medlemsföreningar
Ordförande
GCF Ada & Beda
GCF Musslan
Margaretha Sundsten
060-12 77 54 (endast kvällstid)
Mobil 0730-82 23 24
[email protected]
Göteborg med omnejd
Värmland
Önnereds Bryggväg 69 D
421 57 Västra Frölunda
031-69 18 03
[email protected]
Plusgiro 25 79 48-0
Maude Andersson
Östra Kanalgatan 4, 652 20 Karlstad
054-18 52 90
[email protected]
Plusgiro 607 68 16-5
GCF Anemonen
GCF Stockholm
halland
Stockholmsområdet
Gun-Brith Ottosson
070 35 30 480
[email protected]
Bankgiro 5883-7428
Box 22245, 104 22 Stockholm
08-644 84 46, 0176-813 12
[email protected]
www.gcf.nu
Plusgiro 2 55 94-3
Kassör
Ulla Samuelsson
021-248 71
[email protected]
Sekreterare
Kerstin Mårdberg
031-12 16 15
[email protected]
Vice ordförande
Gun-Brith Ottosson
08-647 15 17, 035-21 16 94
Ledamot
Maude Andersson
054-18 52 90
[email protected]
Suppleant
Camilla Johansson
0704-82 33 33
[email protected]
Suppleant
Yvonne Subay
013-21 10 46
GCF Linnéa
Medelpad
GCF Viola
Margaretha Sundsten
Storgatan 52 B, 852 30 Sundsvall
060-12 77 54 (endast kvällstid)
[email protected]
Plusgiro 498 01 70-7
Skåne
GCF Mariarosen
Gullbritt Palm
Brunkelstorp 3086, 283 91 Osby
040-97 39 58
[email protected]
Plusgiro 921 31 12-7
Västerås med omnejd
GCF Örebro
Maija Parviainen
Stockrosvägen 2, 722 46 Västerås
070-294 11 63
[email protected]
Plusgiro 24 48 46-2
örebro
Ditte Tengvall
019-602 78 62
[email protected]
Valberedningen
Iréne Andersson
0346-817 79
[email protected]
Marie-Louise Jansson
0550-520 72
[email protected]
Susanne Rehlin
08-580 303 92
[email protected]
Revisor
Osborne Revision AB
Revisorssuppleant
Iris Westman
0611-103 12
[email protected]
gynsams adressregister
Gynsam har ett centralt medlems­
register för distribution av Gynsamposten. Uppgifterna behandlas
med sekretess och lämnas inte ut
till obehöriga. Är du medlem i lokal
GCF och upptäcker felaktigheter –
eller om du flyttar och ändrar adress
– kontakta din lokala GCF för rättelse.
I övriga fall kontakta Gynsam.
Kalendarium
för Gynsam finns på Gynsams
hemsida, www.gynsam.se.
Diskussionsforum på internet
På Cancerfondens hemsida, www.cancerfonden.se, hittar du forumet »Diskutera cancer«. Det finns flera olika rubriker, bland annat »Gynekologisk cancer« och
»Anhörigas situation«.
stödpersoner
Vill du tala med någon som lyssnar?
Våra stödpersoner träffas på sina hemtelefoner — välkommen att ringa.
Britt Björk 044-21 48 15
Vivianne Johansson 0456-250 21
Liss-Britt Persson 044-573 00
Yvonne Subay 013-21 10 46
Ulla Samuelsson 021-248 71
Britt-Marie Moberg 0226-711 40
Anne Viberg 031-56 19 48
Iréne Andersson 0346-817 79
Ann Håkansson 070-35 30 480
Maude Andersson 054-18 52 90
Marie-Louise Jansson 0550-520 72
Ann-Christine Broström 08-645 70 93
Lena Elfsberg 08-668 40 83
Birgit Feychting 08-644 84 46 eller
0176-813 12
Cecilia Hägglund 070-777 80 45
Christina Uggla 08-758 71 65
Ann-Christin Hjertström 060-53 68 16
Iris Westman 0611-103 12
För anhöriga
Eva-Maria Dufva 08-739 25 65
Wiveka Ramel 08-660 51 31
En stödperson
• har själv haft gynekologisk
cancer eller är närstående
• vet genom egen erfarenhet
hur viktigt det är att ha någon
att tala med om sin situation
• har tid att lyssna
• har moralisk tystnadsplikt
• hänvisar till sjukvårdspersonal
i medicinska frågor
• är ett komplement till sjukvården
• är utbildad för sin uppgift
• träffas på sin hemtelefon
eller via Gynsams hemsida.
gynsamposten nr 4 december 2010
23
Posttidning B
Returadress: Gynsam, Ulla Samuelsson
Hökåsvägen 35, 722 31 Västerås
stöd
gynsam!
välkommen
med ert bidrag.
plusgiro
129 69 63-0.
Gynsam stödjer kvinnor
med gynekologisk cancer
och deras anhöriga
Vad är gynsam?
Stöd till verksamheten
Föreningens medlemmar är kvinnor som in­sjuknat i underlivscancer (patientmedlemmar) och deras anhöriga samt
övriga som stödjer Gynsams verksamhet (stödmedlemmar).
Gynsam ger stöd och information till alla patientmedlemmar och deras anhöriga via stödpersonsverksamheten,
www.gynsam.se, tidningen Gynsamposten och olika akti­
viteter i de lokala medlemsföreningarna.
Gynsam informerar och debatterar med politiker och
andra som i sitt beslutsfattande påverkar situationen för
kvinnor med gynekologisk cancer. Vårt mål är att alla kvinnor med gynekologisk cancer ska ha tillgång till optimal
sjukvård.
Företag och organisationer kan stödja Gynsam genom
gåvor och annonsering i Gynsamposten. Genom att stödja vårt arbete i Gynsam är ni med och påverkar vården för
kvinnor med gynekologisk cancer!
Bli medlem
Anmäl dig på www.gynsam.se, eller kontakta föreningens
kassör på 021-248 71 eller e-post [email protected]. Årsavgiften är 150 SEK, sätts in på Gynsams plusgiro 129 69 63-0
eller bank­giro 374-9660.
Uppge namn och adress, samt om du önskar vara patienteller stödmedlem. Företag, organisationer och mottagningar stödjer genom sitt medlemskap verksamheten och får
tidningen Gynsamposten.
Gynsambandet
Beställ gärna Gynsambandet. Det är vår symbol. Bandet, i förgylld metall, kostar 30 kronor som sätts in på Gynsams
plusgiro 129 69 63-0 eller bankgiro 374-9660. Uppge namn och adress och att betalningen avser Gynsambandet,
så kommer det per post.