Transcript Naturvetenskaplig inriktning - Rosendalsgymnasiet

NA-
Naturvetenskaps
programmet
Naturvetenskaplig
inriktning
7
Naturvetenskaps
programmet
Intresserar du dig för naturvetenskap och matematik är
naturvetenskapsprogrammet det självklara valet för dig.
På Rosendalsgymnasiet får du en bra naturvetenskaplig
grundutbildning som öppnar många dörrar för
framtiden. Några av våra lärare arbetar även på Uppsala
universitet. Detta samarbete innebär att vi ibland
har både laborationer och föreläsningar på BMC och
Ångströmlaboratoriet
I
da Fricking, naturelev i årskurs tre,
var lite osäker på sitt val innan hon
började på skolan men nu ångrar
hon sig inte.
– Jag kunde inte ha valt något bättre,
Rosendal har så bra lärare, elever, miljöer
och stämning att man inte kan göra någonting annat än att trivas. Som elev får
du stöd av dina lärare till att utvecklas och
hitta precis det du vill göra.
Strävan efter kunskap
På naturvetenskapsprogrammet får du
massor av verktyg för att ta dig vidare till
högre studier.
– Jag kände mig väldigt väl förberedd
när jag kom till universitetet, säger Maria
Magnusson, student på läkarprogrammet
i Lund och före detta NA-elev. Jag kunde
redan skriva rapporter och hade redan ett
vetenskapligt förhållningssätt som gav
mig försprång framför många av mina
kurskamrater.
Genom olika naturvetenskapliga fördjupningar får du träna analytiska förmågor och utveckla ditt tänkande och ditt
sätt att använda och förhålla dig till olika
8
naturvetenskapliga begrepp. Du kommer
att få göra exkursioner och ta vattenprover i Fyrisån, laborera med solceller, gå på
studiebesök och få lyssna på föreläsningar
av inbjudna forskare.
– Det roliga med att gå natur på Rosendal är kontakten med BMC (Biomedicinskt Centrum) och Ångströms. Att
få jobba med universitetet är otroligt givande, säger natureleven Gabriel Boquist.
Du kommer som naturelev här på skolan även att ha seminarier av olika slag,
vara med i olika studiegrupper men även
arbeta sjävständigt. Du får under dina tre
år här ta del av olika projekt som Naturvetardagarna, Kreativ fysik, Staden och
Projektmässan.
På skolan finns det många elevarbetsplatser dit du kan dra dig undan och arbeta enskilt eller tillsammans med din
studiegrupp. Hos oss kommer du att få
vara med om en undervisning där vi varvar teori och praktik.
– Du får en stabil grund att stå på för
vidare studier samtidigt som dina intressen för vetenskap möjliggörs, säger programrektor Christer Nilsson.
Gemenskap på skolan
På Rosendalsgymnasiet är gemenskapen
mellan lärare och elever mycket viktig.
Natureleven Mattias Hesselgren är väldigt nöjd med lärarna på skolan.
– Jag tycker att lärarna är toppen! Jag
valde natur först och främst för att det är
ett brett program men lärarna på Rosendal fick mig verkligt intresserad av ämnena.
– Det finns ett öppet klimat på skolan, man vågar ställa frågor och eleverna
är motiverade i sina studier, säger Ida Solum, biologilärare.
Profiler på NA
I årskurs tre på naturvetenskapsprogram­
met får du välja mellan fyra olika profiler; Bioteknik, Tvärvetenskap, Biologisk
mång­fald och hållbar utveckling eller
Mate­m atik och data/fysik. I dessa får du
möjlighet att fördjupa dig inom de områden som du under de två föregående åren
blivit mer intresserad av.
Du kan läsa mer om dessa profiler på
sidan 20.
Naturvetenskaps
programmet
Projekt på NA
Kreativ fysik
Under årskurs 1 får du som naturelev under en dag delta i projektet Kreativ Fysik.
Tanken med dagen är att man i grupper
om fyra personer har i uppgift att konstruera ett föremål, som kan se olika ut
från år till år. Under dagens gång blir alla
grupper tilldelade material och får genom
användning av sina fysikkunskaper själva
bestämma hur man på ett så effektivt sätt
som möjligt ska gå till väga med uppgiften. Utöver den praktiska delen får alla
grupper ett antal teoretiska uppgifter att
lösa under dagen.
– Förra året fick eleverna bygga råttfällebilar. Då gällde det att räkna ut hur
man skulle bygga bilen för att få den att gå
så snabbt som möjligt med det material de
hade fått, berättar Karl Sitell, fysiklärare.
Mot slutet av dagen är det dags för tävling. Efter ett uttagningsmoment i korridorerna samlas alla elever i matsalen där
finalen sedan går av stapeln. Förra året
fick eleverna ta tid på sina råttfällebilar
och mäta vilken bil som hade den högsta
hastigheten. Oftast samlas det mycket folk
för att titta och heja på de tävlande. Till
slut koras vinnarna, dels för den praktiska
delen men också för teoriuppgifterna.
– Efter den här dagen får eleverna
också göra ett uppföljningsarbete, fortsätter Karl Sitell. Det går ut på att de ska
förstå vilka fysiska lagar och olika förutsättningar och förhållningssätt som var
inblandade i det som skedde under Kreativ fysik.
Staden
Projektmässan
– I korthet handlar projektet “Staden” om
att alla elever i årskurs två ska lösa problem i påhittade städer, så att dessa ska
vara hållbara i 500 år, säger Anders Kalat,
filosofilärare.
Alla elever i årskurs två som valt det
naturvetenskapliga programmet kommer under tre dagar att genomföra aktiviteten “Staden”. Projektet går ut på att
eleverna ska lösa sex olika problem som
kan uppstå i olika samhällen, i sin påhittade stad. Eleverna arbetar i grupper och
handleds av sina lärare. De lösningar de
kommr fram till ska vara hållbara i 500 år.
Tanken med projektet är att eleverna ska
använda sig av kunskaperna de fått inom
naturkunskapen som de sedan följer upp
ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv,
genom att granska hållbarheten. Projektet
avslutas med en presentation om vardera
stad samt en klassdiskussion där eleverna
talar för och försvarar sina lösningar inför
de andra klasskamratena.
Varje år arrangerar eleverna i trean på naturvetenskapsprogrammet en stor elevmässa för elever i årskurs två, allmänhet,
släkt och vänner där de ställer ut och presenterar sina gymnasiearbeten.
– På natur knyter vi gymnasiearbetet
tätt samman med den profil som eleven
valt. Inom varje profil ges handledning
och undervisning som stöder eleverna i
deras arbeten med gymnasiearbetskursen, säger Calle Håkansson, en av de
ansvariga för mässan.
Elevernas uppgift under mässan går ut
på att varje grupp så begripligt och säljande som möjligt ska presentera sitt arbete
muntligt. De får dessutom själva inreda de montrar som de använder i presentationen,
en kombination som uppskattas av både elever och besökare. Eleverna sammanfattar
också sina resultat i en poster, som de själva layoutar och som skickas till tryckeri. Att
sammanställa vetenskapliga resultat i posterform är vanligt på många naturvetenskapliga institutioner på universitetet, så vi vill att våra elever ska ha fått träna lite på detta.
– Vi på Rosendal har varit otroligt stolta över den kvalitet som eleverna visar.
Därför är mässan också ett led i att eleverna faktiskt får erkännande för sitt arbete, inte
bara från oss i skolan utan också från forskare och andra kunniga utifrån, säger Nina
Pirander, en av de ansvariga för mässan.
9
Naturvetenskaps
programmet
Matematik+
Matematik+ är en inriktning som kan väljas i årskurs 1, om du redan i
högstadiet läst och fått betyg i gymnasiekursen Matematik 1c.
Matematik Plus är en inriktning som kan
väljas i årskurs 1, om du redan i högstadiet läst och fått betyg i gymnasiekursen
Matematik 1c. På Rosendal ser vi det som
en styrka att vi kan ha en egen grupp för
dessa elever där läraren kan möta upp på
deras nivå och där vi kan jobba tillsammans för att öka den matematiska förståelsen.
Vad skiljer sig då från den vanliga matematikundervisningen? När det gäller
kursinnehåll och betygskriterier skiljer
det faktiskt ingenting, man läser formellt
samma mattekurser som alla andra och får
betyg på precis samma premisser. Däremot börjar man gymnasiet med att läsa
Matematik 2c när alla andra börjar med
Matematik 1, och lektionerna ser ofta lite
annorlunda ut.
- Vi studerar det centrala innehåll som
ingår i kurserna men är inte rädda för att
ta ut svängarna. Ofta finns tid över till att
undersöka och studera matematiska begrepp som vanligtvis inte dyker upp förrän under högskolestudier, säger Tobias
Hellberg, matematiklärare.
Rent praktiskt går det till så att man
läser övriga ämnen med sin vanliga klass,
men när det är dags för matematik på
schemat går man till en annan lokal med
elever från andra klasser och en annan
matematiklärare. Målet med Matematik+ är att ha roligt, att få en djupare och
mer förankrad kunskap samt att få ett försprång i universitetsstudierna genom att
ha nosat på de begrepp och metoder som
vanligtvis är helt nya under första årets
studier.
English+
Tycker du att engelska är kul, vill bättra på dina kunskaper och
samtidigt ha huvuddelen av din utbildning på svenska? Då är
English+ något för dig.
I en av våra klasser på Natur är engelskan förtstärkt. Vi kallar klassen English+. De som går i klassen väljer ändå
en av våra fyra profiler till årskurs 3.
På English+ förekommer roliga aktiviteter för att vidareutveckla dina språkfärdigheter, till exempel All English
Days som hålls en gång i månaden då
eleverna pratar engelska hela dagen.
– Om jag hör att någon av mina
English+ elever pratar svenska under
All English Days, stryker jag deras
namn på en lista, det hela kallas för
“last man standing”, säger Keith Lomas, engelsklärare.
Inriktningen erbjuder dig en del
lektioner på engelska, samt diskussioner och prov på engelska kursdelar.
10
Målet med utbildningen är att rusta
dig för framtiden och öka ditt självförtroende i språket, vilket ger dig praktiska förutsättningar för ditt framtida
yrkesliv. Det väsentliga är inte dina
förkunskaper i engelska, utan snarare
intresset och din egen ambition. Historia undervisas delvis på engelska och
vi använder studiematerial på engelska
i historia och religion. Om du som elev
är bra på engelska, eller om du vill utveckla ditt språk ännu mer är English+
något för dig!
Som en avslutande kommentar säger Keith
– Undervisningen på engelska ska
alltid vara ett plus, inte ett minus!
’’
De fördelar jag upplever att jag fått med Matematik+ är att gruppstorleken är
mindre och det leder till att man
får mer hjälp av lärare. Liten gruppstorlek leder också till en lugnare
miljö i klassrummet vilket
jag ser som en
fördel jag har
haft nytta av
och som jag är
tacksam för.
Gustav Ekemark
– elev
’’
Vi hade inte så mycket naturkunskap på högstadiet
och därför förväntade jag
mig att få lära mig mer på natur
på Rosendal, vilket jag också har
gjort. Lärarna är bra och det finns
en god stämning på programmet.
Jag är jättenöjd med mitt val och
det känns verkligen som att alla
på English+ är studiemotiverade.
Det är inte pinsamt att fråga saker
på lektionerna utan man hjälper
varandra. English+ är inte bara för
den som redan är väldigt duktigt på
engelska. Om man är in­­tres­se­rad av
engelska och
vill lära sig
mer så passar
English+ väldigt bra
Elisabeth Arvidsson
– elev
Profiler på NA
I årskurs 3 på Naturvetenskapsprogrammet får du fördjupa dig i en av dessa profiler
Bioteknik
Tvärvetenskap
I profilen Bioteknik får du chansen att tillämpa och fördjupa
Att tänka tvärvetenskapligt handlar om att analysera en före-
dina kunskaper inom kemi och biologi samt utveckla dina laborativa färdigheter. Profilen är uppdelad i Bioteknik och Naturvetenskaplig specialisering. Inom Bioteknik arbetar du bland
annat med mikrobiologi och molekylärbiologi. Där får du bland
annat prova på att rena fram och analysera DNA.
Nytt för i år är kursen Naturvetenskaplig specialisering och
att den biotekniska kursen nu är mer sammankopplad och integrerad med Naturvetenskaplig specialisering. Ofta arbetar lärarna i de olika kurserna tillsammans inom ett gemensamt område/tema. Kursen Naturvetenskaplig specialisering är uppdelad
i olika block, där du förutom att jobba naturvetenskapligt också
blandar kemi och biologi. Vi har även ett gott samarbete med
BMC, dit vi ibland går för att labba och träffa forskare.
– När de på kursen Naturvetenskaplig specialisering till
exempel jobbar med antibiotika har vi på bioteknikkursen redan
tittat på hur man odlar och resistensbestämmer bakterier, säger
Annelie Lantz Olsson, lärare på profilen.
teelse utifrån många olika vetenskapliga perspektiv. Du kanske
gillar både naturämnen, samhällsvetenskap och humaniora –
då är den tvärvetenskapliga profilen för dig!
– Vi brukar säga att den här profilen kommer vara rolig,
nyttig och lärorik oavsett vad du tänker läsa på universitetet, säger Pelle Brändén, som undervisar i profilen. Vi försöker tänka
studieförberedande, träna allmänna analytiska förmågor och
studera vad vetenskaplighet innebär inom olika discipliner.
I stället för att fördjupa oss i ett visst ämne fördjupar vi oss
i intressanta teman och aspekter. Du får studera teman som
“brott och straff ”, “normalitet” och “sjukt och friskt” utifrån
naturvetenskapliga perspektiv, men även utifrån historiska,
ekonomiska, filosofiska, psykologiska, sociologiska, kulturella
och etiska perspektiv.
– Just nu håller vi på med temat “normalitet”. Eleverna får
diskutera vad som är en normal människa och vad uttrycket
“normal” egentligen kan betyda. De har fått undersöka olika
normer i samhället och vad som händer när man bryter mot
dem, berättar Nina Pirander, som undervisar på profilen.
Biologisk mångfald och
hållbar utveckling
Matematik
och fysik/data
Antalet människor på jorden ökar och resurserna blir alltmer
I den här profilen gör vi en djupdykning i Matematik och
fysik eller data. Obligatoriskt för profilen är att du läser Matematik 5, en förhållandevis ny kurs på gymnasiet, som ger dig
meritpoäng. Under kursen får du repetera tidigare arbeten såväl
som fördjupa dig inom nya områden.
– Speciellt för Matematik 5 är också att du får läsa det parallellt med Matematik 4, berättar Karl Sitell, fysiklärare på Rosendal. Och det innebär för de allra flesta att matten blir lättare.
Arbetar man mycket med något blir man ju duktig.
Utöver matematiken får du även gräva djupare i fysik eller
data. Väljer du fysik är det Fysik 3 som gäller, I den moderna
fysik som ingår i kursen får du chans att utmana ditt tänkande
och intellekt då många invanda begrepp ställs på ända. Väljer du data får du läsa en grundkurs i programmeringsspråket
JAVA och lära dig skriva enkla program. Kursen kräver ingen
förkunskap i ämnet utan alla börjar på samma nivå.
– Många elever tycker programmeringsteknik är väldigt roligt. Delvis för att man kanske inte sysslat med något liknande
förut, det är något helt nytt. säger Karl Sitell.
knappa. Hur ska jorden klara av de stora ansträngningar som
väntar? Är du beredd att tackla de stora framtidsfrågorna och
fördjupa dina kunskaper om miljön är profilen Hållbar utveckling och biologisk mångfald något för dig.
Naturvetenskapsprogrammets gröna profil låter dig krypa
nära. Lektionerna kan gå ut på att göra exkursioner där ni som
klass får gå ut och studera närmiljön, eller till exempel diskutera
den allra senaste forskningen. Utifrån olika teman under läsårets
gång kombineras läran om miljöhot, politiska utmaningar och
hållbar utveckling genom de två kurserna Naturvetenskaplig
specialisering samt Politik och hållbar utveckling.
– Egentligen är hållbar utveckling att återställa de kretslopp
som människan har brutit sönder, berättar Annika Ehn Magnusson, lärare i den sistnämnda kursen. Fokus ligger på att få
en ökad förståelse för de hot som planeten står inför när det
gäller ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. För det är
många problem som måste mötas, men Annika Ehn Magnusson
är entusiastisk.
– Vi kan förändra tillsammans, för en bättre värld.
11
Röster om NA
– Rosendal har en jättebra anda, det
känns som att alla har någon slags gemenskap. Lärarna är väldigt bra och
det bästa är att alla är så ambitiösa! Eftersom jag inte riktigt vet vad jag vill
göra efter gymnasiet kändes naturvetenskapsprogrammet som det bästa alternativet för mig, eftersom det är en
så bred utbildning – då får man ju fler
valmöjligheter i framtiden.
Poängplan
Gemensamma ämnen
Engelska 5 och 6
Historia 1b
Idrott och hälsa 1
Matematik 1c, 2c och 3c
Religionskunskap 1
Samhällskunskap 1b
Svenska 1, 2 och 3
Jonathan Smeds
– elev
– Jag har haft en väldig nytta av att gå
natur på Rosendal, jag känner att jag
har en mycket stadig utbildning som
ger mig möjlighet att söka mig till vad
jag vill senare i livet. Förutom det rent
akademiska bär jag med mig en känsla
av samarbete och gemenskap; jag fick
många väldigt goda vänner under min
tid på Rosendal, både bland elever, lärare och annan personal.
Mitt kanske största tips till nyblivna naturare är att verkligen se till
att utnyttja lektionstiden. På gymnaSimon Bergström
siet har man lite mer frihet, men med
den kommer ansvar. Om man ser till
– tidigare elev
att göra det mesta av schemalagd lektionstid blir studieresultaten oftast goda och man frigör dessutom tid efter
skolan. Den tiden kan man sedan lägga på vad man nu tycker känns roligt
eller givande.
– Mitt intryck av skolan är att de har
bra och kompetenta lärare. Sedan verkar det vara en så himla bra stämning
på skolan, alla får vara sig själva och det
finns en god gemenskap mellan eleverna. Folk håller upp dörren för en när
man är på besök och hälsar alltid – man
känner sig alltid välkommen. Som förälder känns det mycket roligt att ens
barn trivs så väldigt bra här.
Ingrid Demmelmaier
– förälder
1150p
Programgemensamma ämnen
Biologi 1
100p
Fysik 1
150p
Kemi 1
100p
Moderna språk
100p
Inriktningskurser
Biologi 2
Fysik 2
Kemi 2
Matematik 4
450p
400p
100p
100p
100p
100p
Programfördjupning
ges som valbara profilpaket.
Biologisk mångfald och hållbar
utveckling
Politisk och
hållbar utveckling
100p
Naturvetenskaplig
specialisering
100p
...........................................................
Bioteknik
Bioteknik
100p
Naturvetenskaplig
specialisering
100p
...........................................................
Matematik och Data eller Fysik
Matematik 5
100p
Programmering eller Fysik 3 100p
...........................................................
Tvärvetenskap
Historia 2a
100p
Humanistisk & samhällsvetenskaplig specialisering 100p
200p
Individuellt val
Gymnasiearbete
200p
100p
Summa
12
200p
100p
100p
300p
50p
100p
300p
2500p