Transcript En energirevolution för klimat och utveckling

En energirevolution
för klimat och utveckling
Klimatkrisen kräver att vi
kraftigt minskar använd­
ningen av fossila bränslen.
Samtidigt behöver minst två
miljarder människor öka sin
energiförbrukning för att
säkra sina grundläggande
behov.
Med kraftigt ökade investe­
ringar i förnybar energi
genom globala garantipriser
(”feed-in tariffer”) kan båda
dessa utmaningar mötas.
En Marshallplan för klimat
och utveckling där alla vinner.
1.2
Energi/HDI
För att ställa om mot förnybar energi använder industriländer
gärna klimatåtgärder som gör användningen av fossila bräns­
len dyrare i relation till förnyelsebara alternativ. Men för fat­
tiga människor är problemet att alls ha råd med den energi de
1.0
Human development index
Ökad tillgång till energi är ett måste för att världens fattiga ska
kunna få sin rättmätiga del av utveckling och välstånd. Om
fattiga människors behov inte tas på allvar så minskar förut­
sättningarna för en global överenskommelse för klimatet.
Två miljarder människor – halva befolkningen i utvecklings­
länderna – måste fortfarande förlita sig på ved, jordbruksavfall
och dynga när de ska laga sin mat. Lika många lever under den
globala fattigdomsgränsen på 2 dollar per person och dag.
Tillgång till energi är en avgörande faktor för människors
välbefinnande. Länder med en låg förbrukning har mycket låga
värden på FNs index för mänsklig utveckling (Human Deve­lop­
ment Index – HDI). Men för dessa länder leder en något högre
energiförbrukning till mycket betydande ökningar i HDI.
Barbados
United States of America
Germany
0.8
Brazil
0.6
Japan
Russian Federation
China
India
Pakistan
0.4
0.2
0
50
100
150
200
250
300
350
400
kWh/day per capita
Källa: World Economic and Social Survey 2009. Förenta Nationerna.
behöver. För utvecklingsländerna är det därför viktigare att
den klimatvänliga energin kan bli billigare.
Detta är utgångspunkten för ett förslag som kallats både ”A
Green Energy Revolution” och ”A Global Green New Deal”,
som lanserades 2009 i FN-rapporten Promoting Development,
Saving the Planet.
Naturskyddsföreningen ser detta förslag som oerhört lo­
vande och tror att det kan få ett verkligt genomslag i klimatför­
handlingarna. Om planen sätts i verket åstadkoms på kort tid
stora förändringar, vilket skulle stärka det nu mycket svaga
förtroendet mellan u-länder och i-länder. Inför klimatmötet i
Mexiko i slutet av 2010 kommer Naturskyddsföreningen att driva
på för att både den svenska regeringen/EU och andra organisa­
tioner inom miljörörelsen ska stödja detta visionära program.
Globala garantipriser
Grundidén i FN-förslaget är att skapa en efterfrågeboom på
hållbar el till fattiga människor. Det främsta verktyget är att
införa garantipriser, eller feed-in tariffs, för hållbar elproduk­
tion. Garantipriser används redan i ett femtiotal länder och har
bidragit till att kraftigt höja andelen förnybar el i bland annat
Tyskland och Spanien.
Principen är att den som investerar i förnybar el garanteras
att få sälja elen till överenskomna priser som gör att de kan
räkna hem en vinst. Konsumentpriset sätts sedan på en nivå
som gör att också fattiga människor har råd att betala.
Skillnaden i pris subventioneras av industriländerna genom en
särskild fond. Enligt FN:s uppskattning skulle det krävas ca
100 miljarder dollar årligen under 10-20 år för att pressa ner
priserna till en nivå då subventionerna inte längre behövs.
Finansiering
Genom FN:s klimatkonvention har alla industriländer gjort
ett bindande åtagande om att hjälpa fattigare länder med fi­
nansiering både för att ställa om till en klimatsmartare utveck­
ling, och för att anpassa sig till de klimatförändringar som
ändå pågår. Men hittills har det varit mycket skralt med de
faktiska bidragen.
FN:s förslag om subventionerade garantipriser skulle kunna
öka betalningsviljan eftersom:
• Betalning sker först då ny, förnybar energi faktiskt leve­
reras. Det finns ingen risk för att pengar spenderas till
ingen nytta.
• Stödet för att subventionerna är tidsbegränsat. Ju snabbare
kostnaderna för nya investeringar sjunker, desto snabbare
försvinner också behovet av subventionerna.
• Sjunkande priser och ökad efterfrågan kommer också att
skapa jobb, gynna framsynta företag och underlätta den
nödvändiga energiomställningen i industriländerna.
• Utvecklingsländernas vill att offentliga anslag från indu­
striländerna till fonder direkt under klimatkonventionens
kontroll ska vara kärnan i finansieringen. Industriländerna,
och inte minst EU, lägger däremot tyngdpunkten främst
på marknadsbaserade mekanismer.
Naturskyddsföreningen lägger stor vikt vid konventionens
krav på att industriländerna måste bidra med nya pengar. Det
betyder främst att pengarna inte ska komma från ländernas
biståndsbudgetar. Klimatfonderna måste även administreras
på ett sätt som ger inflytande från berörda länder och grupper
– inklusive det civila samhället – över hur pengarna fördelas,
och insyn i hur de spenderas.
Teknologi
FN:s förslag förutsätter inte några tekniska genombrott.
Programmet bygger tvärtom på att kraftigt öka efterfrågan på
förnybara energilösningar som redan används.
Efterfrågan är en viktig drivkraft för att teknik vidareut­
vecklas och blir billigare. Ju kraftfullare världen satsar på att
ge människor tillgång till förnybar el, desto snabbare kan
alltså kostnaderna förväntas falla.
Men höga kostnader är inte det enda hindret. FN-rapporten
föreslår även åtgärder för att anpassa både policy och teknik
till varierande nationella och lokala förutsättningar, och för att
stödja utvecklingsländerna med utbildning och teknisk sup­
port.
Man tar även upp problemet med patent, som gör det möjligt
för företag att ta ut högre priser klimatsmart teknik, och kom­
plicerade procedurer som kan begränsa tillgången i resurs­
svaga länder. Det internationella samarbetet om klimatet måste
hitta lösningar för att röja undan dessa hinder.
Till sist behövs mekanismer för att på ett grundligt och
trovärdigt sätt värdera teknikvalen och försäkra sig om att den
teknik man satsar på inte leder till oönskade negativa effekter
för människor och miljö. En sådan värdering måste göras på
flera nivåer, från det globala till det lokala. Särskilt viktigt är
att analysera dels hur teknikvalen påverkar de mest fattiga och
sårbara grupperna i samhället.
Inte hela lösningen
En global handlingsplan för klimatet behöver dock innehålla
mer än omställningen till förnybar energi. Huvudbudskapet i
FN-rapporten är att ett nytt helhetsgrepp måste tas på klimat­
frågan, som är långt mer ambitiöst och visionärt än det vi
hittills sett. Det krävs kraftfulla offentliga investeringar och
program även för energieffektivisering, nya effektiva och fos­
silfria transportsystem och insatser för att hejda avskogningen.
Dessutom måste insatserna öka många gånger om för att han­
tera alla de konsekvenser klimatförändringarna får, och som
slår hårdast mot de fattigaste. Klimatfrågan handlar i grunden
om utveckling och rättvisa.
Läs vidare
www.naturskyddsföreningen.se/energimotfattigdom
www.un.org/esa/policy/wess/