Transcript GrEEN ADViSor rEporT 2013:01

Green Advisor Report
2013:01
ÅF är ett ledande tekniskt konsult­företag.
Vi fokuserar på energi & miljö, infrastruktur
och industri.
Vår bas finns i Europa, men vår verksamhet
och våra kunder finns i hela världen.
Det som gör oss unika är våra ­medarbetare
och branschens största erfarenhetsbank.
Vi brukar sammanfatta det med:
ÅF – Nytänkande med erfarenhet.
341
Green Advisor Report 2013:01 SV
Tel. +46 10 505 00 00
www.afconsult.com
123
Sponsrad av
Innehåll
Inledning
Den verkliga striden mot klimat­
förändringarna utkämpas
i företagens styrelserum
1
The Biggest Carbon Loser
2
Energisamarbete med Sandvik
30
Vägbelysningsprojekt bidrar till
Köpenhamns klimat- och miljömål 32
Sverige kan utvecklas även
med 50 procent effektivare
energianvändning34
Hållbarhet och smarta
energisystem med Bo Normark
4
Visste du att …
37
Visste du att …
5
Lagra vindkraft i naturgasnätet
38
Till våra läsare
6
Gävle får nytt biobränsleeldat
kraftvärmeverk40
Uppdragsexempel
Svänghjul gör bilbatterier
mer effektiva 8
Förorenade områden återanvänds
för att odla energigrödor
10
Visste du att …
13
Bullerfri vindkraft till havs
kan fördubbla svensk
vindkraftsproduktion14
Rikstäckande ramverk för hållbar energihushållning
16
Upplyst station bygger en bro
mellan tåg, konst och vatten
18
Visste du att …
21
Behövs fjärrvärme?
22
Långsiktig, hållbar och lönsam
energi värmer Promenaden
24
Vägledning på resan mot
hållbar affärsutveckling
26
Visste du att …
29
Nya intag till schweiziskt
pumpkraftverk 42
ÅF Green Advisor Report Partners
44
Utgivare:
Alice Bah Kuhnke [email protected]
Redaktör:
Anna Nordling
[email protected]
Kontakt:
ÅF
Frösundaleden 2
SE-169 99 Stockholm
Sweden
www.afconsult.com
Denna rapport har framställts med ekonomiskt
stöd från ÅForsk.
Produktion: Solberg. Tryck: Elanders.
Foto: Stella Pictures, Anja Enell, Gunnar Bark,
Alexander Hembjer, Martin Kristiansen, Ursula Bach med flera.
Översättare: Irene Elmerot och Ian Hinchliffe.
INLEDNING
Den verkliga striden mot klimatförändringarna
utkämpas i företagens styrelserum
Med tanke på den intensiva
media­bevakningen av FN:s
klimat­konferens i Doha 2012
kan resultatet av konferensen
kännas magert. Men det är
ändå livsviktigt att världens
länder möts på det sättet.
I sitt senaste jultal blickade Kung Carl XVI
Gustaf tillbaka 40 år i tiden då den allra
första FN-miljökonferensen öppnades av
just honom, 1972 i Stockholm – och sa
”det understryker att globala utmaningar
kräver globala svar”.
Det är frestande att tänka sig att ett
forum som Doha-konferensen blir en samlingspunkt för den globala föresatsen att
skapa ett mer hållbart samhälle, men det
stämmer bara delvis.
De verkliga striderna mot klimatförändringarna utkämpas – och vinns – i energidepartementen runt om i världen och i
styrelse­rummen hos de företag som har
insett att de måste upprätthålla den svåra
balansgången mellan tillgång och efter­
frågan för att göra vinst och lyckas på lång
sikt. Detta gäller inte bara för produkter
och tjänster, utan även för konsumtion av
och hushållning med energi, råvaror och
naturresurser, samt för de ekosystem som
dessa myndigheter och företag förvaltar.
Jag är stolt över att vi på ÅF har många
sådana företag och förvaltningar bland
våra kunder. Du kan läsa mer om dem i
denna rapport.
Ett exempel är Köpenhamns Stad, som
har beslutat att dra sitt strå till stacken för
att skapa en koldioxidneutral framtid, ett
annat är de offentliga institutionerna i
Moldavien som är ivriga att få utveckla förnybara energiresurser.
Därtill kommer industrijättar som Sandvik,
BillerudKorsnäs och Thule-koncernen, som
har insett att de åtgärder de genomför i
syfte att gynna miljön även gynnar dem
själva och deras kunder.
Men vi glömmer inte våra mindre kunder,
till exempel den bostadsrättsförening som
bad ÅF om hjälp att fundera ut vilken uppvärmningslösning som skulle bli mest
energi­effektiv och miljövänlig för de
75 lägenhets­innehavarna.
Vi har alla ansvar för att vår planet ska gå
en grönare framtid till mötes. Alla framsteg
som görs, oavsett hur små de är, är ett
steg i rätt riktning.
Begreppet hållbarhet ligger djupt inbäddat i ÅF:s eget företags-DNA. Vi går från
ord till handling, har satt upp några av
branschens tuffaste interna mål och lanserar
regelbundet interna initiativ för att minska
vår egen miljöpåverkan.
I mer än hundra år har ÅF till vardags
hjälpt kunder att använda både energi och
resurser på ett effektivare sätt – för att
komma dit vi är i dag har företaget fått
genomleva fyra paradigmskiften inom industrin: ånga, elektricitet, kärnkraft, och nu
förnybara energikällor.
Detta nummer av Green Advisor Report
visar än en gång hur ÅF fortsätter att
hjälpa sina kunder att gå från ord till handling i miljö- och klimatfrågor, genom att
vägleda, bistå, stödja och inspirera kundernas strävan att skapa en bättre framtid för
såväl sig själva och sina intressenter som
hela samhället.
Jag är övertygad om att Green Advisor
Report och ÅF:s tidigare erfarenheter på
området visar att ÅF helt enkelt är den
bästa samarbetspartnern för både stora
och små organisationer som vill hålla en
rak kurs mot ett hållbart samhälle.
Ju större utmaningen är, desto större
erfarenhet och mer nyskapande tankar
krävs för att nå hela vägen.
ÅF har lyckats väl i mer än 100 år tack vare
vårt nytänkande och vår erfarenhet. Vi ser
fram emot att få hjälpa din organisation att
lyckas på samma sätt.
”Ju större
utmaningen
är, desto större
erfarenhet och
mer nyskapande tankar
krävs för att
nå hela vägen.”
Med vänlig hälsning,
Jonas Wiström, vd och koncernchef
Green Advisor Report
2013:01
1
INLEDNING
The Biggest Carbon Loser
ÅF tar stort ansvar för ökad
hållbarhet inom företaget. För
att inspirera medarbetarna har
man under tre månader i slutet
av 2012 haft en tävling om vilket
kontor som kan bli energi­
smartast. ÅF kallar tävlingen
”The Biggest Carbon Loser”,
och 15 svenska kontor tävlar
om att minska sin elanvändning.
ÅF har en affärsstrategi som innebär att
ökad hållbarhet ska generera ökad lönsamhet för företaget. Tuffa mål har satts
upp för att styra företaget i riktning mot
ökad hållbarhet och mot att bli ett av
Europas ledande teknikkonsultbolag.
Framför allt har ÅF formulerat tre konI den interna tävlingen ”The Biggest Carbon
Loser” tävlar de svenska ÅF-kontoren om
var man kan minska sin elanvändning
mest. Det strategiska syftet med tävlingen
är att bidra till öka hållbarheten.
kreta, interna hållbarhetsmål som ska
uppfyllas till 2015: att vara den teknikkonsult som kunderna anser bäst kan lösa
framtidens utmaningar ur ett hållbarhetsperspektiv, att i varje anbud erbjuda kund­
erna möjlighet att välja en hållbarhetstjänst samt att halvera koldioxidutsläpp
per anställd (jämfört med år 2009). För
att nå det sistnämnda målet arrangerar
ÅF under fjärde kvartalet 2012 en intern
tävling för ÅF:s kontor i Sverige där det
energismartaste kontoret utses.
2
Green Advisor Report
2013:01
Den som sparar mest vinner
Tävlingen, som ÅF valt att kalla ”The Biggest Carbon Loser”, går ut på att varje
ÅF-kontor i Sverige mäter sin förbrukning
av det som kallas verksamhetsel (till
skillnad från fastighetsel, som till exempel
omfattar hissar och ventilation och som
har med fastigheten att göra). Verksamhetsel omfattar bland annat el till datorer
och annan utrustning, belysning och el
till vitvaror. Eftersom ÅF:s medarbetare
dagligen arbetar vid datorer finns en stor
besparingspotential där, samt i att sänka
belysningen av mötesrum och övrig yta.
Vinnare av tävlingen blev det kontor
som minskade sin verksamhets­el mest i
procent per medarbetare under tävlingsperioden, som pågick den 1 oktober till
31 december 2012. September månads
förbrukning gällde som basmånad.
ÅF tipsar
ÅF vill givetvis att alla deltagande kontor
ska lyckas bra med sitt energisparande,
eftersom huvudsyftet med tävlingen är
att företaget i stort ska bidra på ett betydande sätt till hållbarhetsarbetet. ÅF har
satt ihop några tips för kontoren att inspireras av, för att spara så mycket energi
som möjligt. Dit hör att stänga av datorn
eller sätta den i viloläge när den inte
används, och att dra ur mobiltelefon­
laddare som inte används. Om 100 företag med 100 anställda satte sina datorer
i viloläge under lunchtimmen skulle cirka
10 ton koldioxid sparas per år.
Andra förslag till minskad elanvändning
är att ställa krav på att den utrustning
som hyrs eller köps in, till exempel datorer
och vitvaror, håller en hög energiklass och
att förbättra belysningen på kontoren
genom att se till att utrymmen där ingen
befinner sig är nedsläckta och att belysningen har rätt eleffekt och styrning, så
att den inte går igång i onödan. ÅF-kontoren kan också ställa krav på sina hyres­
värdar att redovisa fastigheternas energianvändning och aktivt arbeta för att
minska den.
ÅF:s kunder gynnas av vinsten
Priset till det kontor som sparar mest el
och vinner tävlingen kommer att bli en
föreläsning med kopplingar till hur vi bygger ett mer hållbart samhälle. Föreläsningen ska arrangeras i samband med ett
kundevenemang, vilket innebär att det inte
bara blir ÅF:s anställda som drar nytta av
priset, utan även ÅF:s kunder. Ett personligt pris kommer också att delas ut till fem
anställda vid det vinnande kontoret.
Tävlingen fortsätter
2012 års tävling är bara den första
omgången i tävlingen ”The Biggest
Carbon Loser”, som kommer att hållas
internt inom ÅF i Sverige för att minska
elanvändningen och därmed klimatpå­­
verkan från ÅF:s egna kontor. Tävlings­
ledningen, med hållbarhetschef Alice Bah
Kuhnke i spetsen, ser med förväntan fram
emot resultaten och den sammanlagda
koldioxidbesparing ÅF kan göra med
denna gemensamma insats i hållbar­
hetsarbetet.
Bidrar ÅF till en bättre värld?
Jag har vid flera tillfällen under det
senaste året fått frågan om vad vi gör,
vilka projekt ÅF är engagerade i och vilka
uppdrag vi utför som enbart är av godo.
Bidrar våra insatser tveklöst till en mer
hållbar utveckling eller finns det delar av
dem, eller till och med hela projekt som
är svåra att berättiga ur ett hållbarhetsperspektiv? En högst filosofisk fråga som
kräver ett allvarligt svar, inte minst när den
ställs av ägare, medarbetare och kunder.
Lika lite som det finns rätt svar finns
det ett tveklöst svar på frågan. ÅF jobbar
med stora infrastrukturprojekt, vi utför
uppdrag som är en del i att göra om de av
naturen givna förutsättningarna. Vi jobbar
med energifrågor, vi bygger dammar och
kärnkraft, vi jobbar med kommunikation
och försvar. Ett par exempel på teknik och
affärsområden som påverkar människor
och natur och som därför är svåra att
sätta in på en moralfilosofisk skala om
rätt och fel, ont och gott. Det är också
därför frågan är så aktuell och viktig. Det
är därför ÅF:s ledning tagit beslutet att
satsa på hållbarhet och utmana svårig­
heterna i det vi gör, vilket i sin tur är en
del i världens utveckling.
Ett konkret exempel på hur ÅF antagit
utmaningen i att skapa en mer hållbar
värld är ÅF:s Hållbarhetspolicy. Genom
den screening som policyn utgör grunden
för sållar vi ut projekt som kräver en
djupare genomgång. När uppdraget och
dess konsekvenser har ”scannats” genom
hållbarhetsfiltret får våra uppdragsledare
ytterligare verktyg för att göra projektet
mer hållbart, till glädje för både kunden,
ÅF och våra intressenter. Så räcker det
med en policy? Eller måste vi fortsätta
fördjupa oss i svårigheterna i att bygga
ett hållbart samhälle och utveckla verktyg
för att kunna göra det? På den frågan är
svaret tydligt och tveklöst. Vi måste fort-
sätta. Vi är långt ifrån framme. Det finns
massor kvar att göra!
Alice Bah Kuhnke
Miljö- och hållbarhetschef ÅF AB
Green Advisor Report
2013:01
3
INLEDNING
Hållbarhet och smarta
energisystem med Bo Normark
Under 2012 blev Bo Normark
utsedd till influencer of the
year – ”årets påverkare” – på
Strategitorget Energis årliga
energikonferens. Bo är vd för
Power Circle, ordförande för
avdelning II på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)
och nyligen utsedd till vice
ordförande i regeringens
nyskapade samordningsråd
för smarta energinät. Vi har
frågat honom vad han tänker
om energi och hållbarhet.
Vad är hållbarhet för dig?
För mig har hållbarhet ingen entydig definition. Det är ett komplext samspel mellan
energi och andra resurser som mat och
vatten, och måste ses ur ett system­
perspektiv: alla aspekter från vaggan
till graven måste beaktas.
Hållbarhet är för mig också att se till
att vår påverkan inte förstör jorden för
kommande generationer.
Hur kommer hållbarhet in i ditt
dagliga arbete?
Mitt fokus ligger på energiområdet, och mer
specifikt på elproduktion, eldistribution och
elanvändning.
Att öka och effektivisera elanvändningen
bidrar till att skapa ett hållbarare samhälle.
En mer effektiv elanvändning leder till att
Sveriges energisystem fungerar bättre
och minimerar resurs- och råvaruan­
vändningen.
Många kopplar felaktigt ihop elanvändning med resursslöseri. ”Man ska inte gå
omvägen via el” hör man ofta, och en del i
mitt arbete består av att försöka ändra
den synen.
4
Green Advisor Report
2013:01
Vad har du för tips till allmänheten?
Jag skulle råda alla att se över sina vanor.
Första steget ligger i att förstå sin egen
energianvändning.
Nästa steg är att fundera på vad jag själv
kan göra i min egen energisituation. Mycket
ligger i att skaffa kunskap om vilka möjligheter som faktiskt finns, och att tänka
igenom sina vanor ur ett energiperspektiv.
Alla kan ta reda på mer information om
sin egen energianvändning, vilka möjlig­
heter man själv har till lokal energiproduktion, vilken teknik som är den bästa och
var de största energibovarna finns i ens
eget hem.
Ett exempel är att det är dubbelt så
effektivt att använda vattenkokare som
att koka upp vattnet på spisen, och detta
är något som alla kan göra för att spara
energi.
Under 2012 tillsatte regeringen ett
samordningsråd för smarta elnät
där du är vald till vice ordförande,
vad innebär det arbetet?
Slutprodukten som ska tas fram är en
”färdplan” för Sverige. Syftet med samordningsrådet är att öka användningen av så
kallade smarta nät, men också att göra
Sverige mer energieffektivt.
Smarta nät innebär ett bättre samspel
mellan produktion, distribution och användning av energi, och bidrar till att mer förnybar energi kan tas in och användas i elsystemet. Smarta energisystem medför också
att lokal elproduktion och ellagring lättare
kan integreras i vårt energisystem och därmed spela en större roll. På sikt ger detta
konsumenterna mer makt, vilket också är
ett viktigt mål i rådets arbete.
Arbetet i samordningsrådet utgår från
att titta på energisystemet ur ett vidare
perspektiv och därmed utvidga bilden, i
stället för att som tidigare bara titta på
smarta elnät.
FAKTA
Namn: Bo Normark
Utbildning: Civilingenjör i elektroteknik
från Chalmers Tekniska Högskola.
Nuvarande Arbete: Vd för Power
Circle, en intresseorganisation med
syfte att stärka, stödja och främja
svensk el och elkraftteknik. Ordförande
för avdelning II, elektroteknik, på IVA.
Engagemang: Vice ordförande i
regeringens nyskapade samordningsråd för smarta elnät.
Vilken är den största utmaningen
med samordningsrådets arbete?
Den största utmaningen är att ämnet är
så stort och komplext. Att besluta vilka
de centrala frågorna är och att ringa in de
största problemen har varit stora frågor
i det inledande arbetet.
Det är också en stor utmaning att få
med konsumentperspektivet i frågan.
Hur tror du att energiförsörjningen
ser ut 2050?
Min förutsägelse ligger ganska nära Internationella energirådets, IEA:s, perspektivplaner. Jag tror att all el kommer att vara
koldioxidfri och att förnybar energi kommer att vara helt dominerande. Min teori är
dock att solenergin kommer att få en
större roll än många idag tror.
Visste du att …
… smarta elnät kan spara
el för över 50 miljarder euro
i Europa årligen?
Smarta elnät samlar in information från
både elkonsumenter och elproducenter
och tar automatiskt fram det mest effektiva sättet att använda elen på. Det leder
till stora besparingar, och enligt en studie
från Smart Energy Demand Coalition kan el
för över 50 miljarder euro sparas in varje
år om smarta elnät installeras. Det kommer att kräva en hel del investeringar, men
även när de räknas in beräknas man spara
över 30 miljarder euro årligen. En del regelmässiga problem återstår att lösa, men
smarta elnät förväntas spela en viktig roll
för att möta framtidens krav på energi­
effektivisering och hantera förnybar el från
vind och sol.
Foto: Stella Pictures
Green Advisor Report
2013:01
5
INLEDNING
Till våra läsare …
I denna upplaga av Green
­Advisor Report presenteras ett
tvärsnitt av de tusentals projekt
som ÅF genomför. Även om
själva projekten skiljer sig åt på
så gott som alla tänkbara sätt
hör de i stora drag hemma i en
av tre huvudkategorier: studier,
genomförandeprojekt eller
förbättringsprojekt.
Vissa projekt som utförs för att uppfylla en
kunds strategiska behov är rent analytiska.
Det rör sig i de flesta fall om uppdrag som
utförs för högsta ledningen i ett företag
eller för departement och statliga myndigheter. I Green Advisor Report kallar vi
sådana projekt studier.
I andra projekt ingår både analys och
genomförande, till exempel projektplanering och anläggning av ett nytt kraftvärmeTill våra läsare
verk. Dessa kallar vi genomförandeprojekt.
Slutligen har vi projekt som leder till
någon typ av förbättring, till exempel ökad
energieffektivitet eller större säkerhet.
Dessa kallar vi förbättringsprojekt.
Energiförbrukning och resultatet av ändrat beteende
Energiförbrukning och resultatet av ändrat beteende
Energiförbrukning
Energiförbrukning
1h
1h
1 kWh
1 kWh
är den energimängd som
är den
energimängd
som
går
åt om
man använder
går
åt om man använder
en
dammsugare
på 1 000
en dammsugare
på 1 000
watt i en timme.
watt i en timme.
1
24 tim
24 tim
1 000 kilometer
1 000 kilometer
12 månader
12 månader
1 MWh
1 MWh
ger tillräckligt med energi för
ger att
tillräckligt
med
köra 100
milenergi
i en för
att köra bensindriven
100 mil i en bil.
normalstor
normalstor
(1 MWh =bensindriven
1 000 kWh) bil.
(1 MWh = 1 000 kWh)
1 GWh
1 GWh
är den energimängd som
är
den energimängd
som
förbrukas
i en medelstor
förbrukas
en medelstor
stad
underi ett
helt dygn.
ett helt
(1stad
GWhunder
= 1 000
000dygn.
kWh)
(1 GWh = 1 000 000 kWh)
1 TWh
1 TWh
är den mängd elektricitet som
är
denvindkraftverk
mängd elektricitet
som
100
genererar
1
100 vindkraftverk
.
under ett årgenererar
.
år1000
(1 TWh =under
1 000ett
000
kWh)
(1 TWh = 1 000 000 000 kWh)
Beräkning baseras på 2,5 MW vindkraftverk som producerar energi motsvarande 4 000 timmars full drift
Minskade koldioxidutsläpp
Minskade koldioxidutsläpp
1 tim
1 tim
100
100
X 100
X 100
10 tons minskade
10 tons minskade
CO2-utsläpp
CO2-utsläpp
Om 100 företag, som vart och ett har 100 anställda, skulle sätta sina datorer i viloläge under lunchen (1 timme) skulle
Om 100 företag, som vart och ett CO
har-utsläppen
100 anställda,
skulle
datorer
under lunchen (1 timme) skulle
minska
medsätta
totaltsina
omkring
10i viloläge
ton.
2
CO2-utsläppen minska med totalt omkring 10 ton.
Beräkningen har gjorts utifrån Nordpools omvandlingsfaktor för energimix på 123 g CO2/kWh, med en energiförbrukning på 40 W för en bärbar dator som är igång och 5 W för en dator i viloläge
6
Green Advisor Report
2013:01
Projektens hållbarhetsaspekter
För att göra den positiva effekten av vår konsultverksamhet så klar och
tydlig som möjligt har vi valt att beskriva projekten i Green Advisor Report
utifrån en eller flera av de sex huvudindikatorer för hållbarhet som anges
nedan. Indikatorn ”Ett hållbart samhälle” skulle naturligtvis kunna tillämpas
på alla projekt, men här används denna indikator bara för att beskriva
­projekt som inte är direkt knutna till positiva energi- och miljöeffekter.
Förnybar
energi
Uppdrag som ingår i denna indikator
omfattar antingen förstudier eller ett faktiskt uppförande av anläggningar som
använder energi från förnybara källor, eller
ett projekt som rör övergång från fossilt
bränsle till bränsle från förnybara källor.
Bästa
tillgängliga
teknik
”Bästa tillgängliga teknik” innebär att önskade positiva miljöeffekter samt tekniska
och ekonomiska effekter har uppnåtts med
bästa tillgängliga teknik.
Minskade
utsläpp av
växthusgaser
Denna indikator anger en positiv effekt till
följd av ett energieffektiviseringsprojekt
eller ett projekt för att främja användningen av förnybar energi, ett projekt för
att minska energikonsumtionen i allmänhet
och/eller ett projekt för att minimera
användningen av fossila bränslen genom
att vidta åtgärder för byte av energislag.
De sex växthusgaser som anges i Kyotoprotokollet är koldioxid, metangas, lustgas,
fluorkolväten, perfluorkarboner och svavelhexafluorid.
En ren miljö
Denna indikator innebär att resultatet av ett
projekt får andra positiva miljöeffekter än
bara minskade utsläpp av växthusgaser.
Energieffektivitet
Energieffektivitetsprojekt leder till minskad
energiförbrukning i exempelvis industriprocesser och industrianläggningar i jämförelse med situationen före projektstart.
Ett hållbart
samhälle
”Ett hållbart samhälle” signalerar andra
positiva effekter än energieffektivitet och
minskad miljöpåverkan. I dessa uppdrag
ingår åtgärder för att minska fattigdom och
risk för fattigdom genom att öka tillgången
på elektricitet, samt åtgärder som förbättrar arbetsmiljön, ökar säkerheten eller minskar bullernivån.
Green Advisor Report
2013:01
7
ENERGILAGRING
Energieffektivitet
Svänghjul gör bilbatterier mer effektiva
Stora och klumpiga batterier
är ett stort hinder för elfordonsutvecklingen. På Uppsala
universitet utvecklas nu en
metod för att minska effektbehovet från batteriet med hjälp
av ett svänghjul. Åforsk är med
och finansierar projektet.
Idag står transportsektorn för en betydande
del av de totala koldioxidutsläppen i Sverige.
Ett möjligt sätt att minska utsläppen är att
övergå från fordon som drivs av fossila
bränslen till eldrivna fordon. Dagens stora,
klumpiga och dyra batterier är ett av de
största hindren för att öka försäljningen av
elfordon.
motor och laddas av batteriet. Bilen drivs
sedan av den rörelseenergi som finns i
svänghjulet.
Effektivare stadskörning
Svänghjulet har stor potential, framförallt
vid stadskörning där föraren ofta startar
och stannar. Vid körning i stadstrafik är
medeleffekten relativt låg, men det kan bli
stora effekttoppar vid bromsning och
acceleration. Svänghjulet är bra på att
snabbt lagra och ge ifrån sig stor energi
och tar även upp energin vid bromsning.
Lägre kostnad per kilometer
När svänghjulet tar hand om de största
effektvariationerna blir förhållandena för
batteriet bättre. Batteriet kan ladda hjulet
med en lägre och nästan konstant effekt.
Med ett svänghjul installerat hoppas man
på att kunna minska batteriets storlek
väsentligt. Samtidigt ökar både batteriets
verkningsgrad och livslängd, vilket gör att
det i längden blir billigare att köra per mil.
Enklare batteriladdning
När man tillverkar ett batteri kan det
antingen optimeras för stor energi- eller
effektkapacitet. Använder man ett svänghjul i bilen slipper man välja, eftersom
svänghjulet står för effektkapaciteten och
batteriet optimeras för ett högt energiinnehåll. Batteriet behöver inte heller laddas
under färden eftersom bromsenergin tas
upp av svänghjulet, utan bara under natten.
Ju färre parametrar man behöver ta hänsyn
till under tillverkningen desto bättre kan
batterierna göras.
Ett svänghjul mellan batteri och drivmotor
i ett elfordon ökar batteriets verkningsgrad
väsentligt.
Svänghjulsprototyp
Lägessensor
Drivs av rörelseenergi
Uppsala universitet utvecklar nu, med
bidrag från Åforsk, en metod för att
utnyttja batteriet bättre. En anledning till
att batterierna är så stora är att de måste
ta hand om stora effektvariationer vid
bromsning och hastighetsökning. Genom
att installera ett svänghjul mellan batteriet
och drivmotor minskas påfrestningarna på
batteriet avsevärt. Svänghjulet driver driv-
Radiell enhet med
aktivt magnetlager
Axialtryckslager
Kompositskal
Rotor med permanent
magnet
Statorlindning
Reservlager
400 mm
Svänghjulsprototypen testas och utvärderas vid Uppsala universitet.
8
Green Advisor Report
2013:01
studie genomförande förbättring
Miljövänligare lösning
Svänghjulet har flera fördelar jämfört med
andra sätt att lagra elektrisk energi, såsom
batterier och bränsleceller. De är relativt
ofarliga att tillverka med hänsyn till utsläpp
av miljöfarliga ämnen och består av material
som är lätta att återanvända. Det avger
heller inga utsläpp vid användning. Svänghjulet är utmärkt när man behöver använda
en liten mängd energi ofta. Vid långtidslagring av energi är oftast batteriet bättre, då
det innebär mindre förluster över tid.
Nya framsteg
Principen för svänghjul har funnits länge;
ett exempel är drejskivan, där oregelbundna stötar kan omformas till en jämn,
roterande rörelse. I princip fungerar ett
svänghjul på samma sätt. Tekniken provades i bilar redan på 1970-talet, men nu har
intresset för svänghjul återuppstått, av
flera olika anledningar, bland annat har det
hänt mycket inom materialutvecklingen.
För att maximera energilagringen vill man
att svänghjulet ska rotera så snabbt som
möjligt, och då är det en fördel att materialet har en hög hållfasthet, vilket kolfibrer
har. Ett annat område där det skett en stor
utveckling de senaste åren är kraftelektronik, vilket har lett till att man har kommit
på lösningar för att snabbt både få in och
ut energi ur svänghjulet.
verkningsgrad. Prototypen ska testas
för att se hur alla delar fungerar tillsammans; även om var del fungerar för sig
är det inte givet hur de fungerar när de
sitter ihop.
Forskarna i Uppsala hoppas på att hjulet
kan fungera i ett fordon inom ett par år.
När det kan bli aktuellt med serietillverkning är svårt att säga, eftersom bland annat
politik och ekonomi styr utvecklingen även
om tekniken finns.
Snart klar
På Uppsala universitet är man 4–5 personer som har jobbat med projektet sedan
2007. Just nu har Uppsalaforskarna en
nästan färdig prototyp i sitt labb. Den här
prototypen har ett inbyggt magnetlager
istället för kullager, som en tidigare prototyp hade. Det gör att friktionsförlusterna minskar och svänghjulet får högre
Elektrisk drivlina med ett svänghjul
AC/DC/AC
Hög spänning
Hög effekt
Motor/
generator
Energilager
AC/DC
(batteri, bränslecell,
gasturbin, etc.)
Låg effekt
Svänghjul
Green Advisor Report
2013:01
9
Energigrödor
Förnybar
energi
Minskade
utsläpp av
växthusgaser
En ren miljö
Förorenade områden återanvänds för
att odla energigrödor
Statens Geotekniska Institut
(SGI) deltar i ett internationellt
forskningsprojekt som syftar
till att hitta nya användningsområden för förorenad mark.
ÅForsk har finansierat fältstudier
för att undersöka om odling
av energigrödor kan vara ett
fungerande och lönsamt sätt
att använda mark som tidigare
har ansetts oanvändbar.
Industriområden som avvecklas lämnar
ofta efter sig föroreningar av olika slag i
marken. I en globaliserad värld, med företag som snabbt ställer om sin produktion
och flyttar, lämnas allt fler områden oanvända och förorenade med kolväten,
bekämpningsmedel och tungmetaller.
Förorenad mark som tidigare ansetts oanvändbar kan komma att bidra till minskade
utsläpp av växthusgaser, genom att man där
odlar grödor för biobränsleproduktion.
föroreningar och annan mark av låg kvalitet, som har ett lågt exploateringsvärde. I
projektet undersöks bland annat möjligheterna att använda förorenad mark för att
odla grödor till biobränsleproduktion. Förutom fördelarna med att kunna använda
tidigare onyttjad mark, så kan de biobränslen som produceras ersätta fossila bränslen och därigenom bidra till minskade
utsläpp av växthusgaser.
Stora fördelar
Rejuvenate började som en skrivbordsstudie, och baserat på intervjuer och sammanställning av tidigare forskning kom forskarna fram till att det, i alla fall teoretiskt,
finns stora fördelar med att använda marginaliserad mark. Sett ur ett hållbarhetsperspektiv visade det sig särskilt fördelaktigt
att använda marginaliserad mark till att
producera biomassa för att framställa
exempelvis förpackningsmaterial eller biobränslen som metan och etanol.
Försök med energigröda
Ett uppföljningsprojekt som kallas Rejuvenate 2 startade år 2010, och ÅForsk finan-
sierar en del av projektet där Statens Geotekniska Institut (SGI) utför fältstudier i
Kallinge i södra Sverige, på en gammal
industrideponi där slagg och schaktmassor
från ett järnbruk deponerats. Fältförsöken
började med en analys av föroreningarna i
marken. Därefter planterades videväxter
(Salix) som är en snabbväxande energi­
gröda. Därefter analyserades hur föroreningarna togs upp i den planterade energiskogen. Föroreningsupptaget visade sig
vara lågt och utgjorde ingen risk för
betande djur i området. Inom projektet
gjordes även en riskbedömning som
konstaterade att när marken användes
(under projekttiden) för att odla biogrödor
förändrades inte risken för marklevande
djur. På längre sikt förväntas riskerna
rentav minska, till följd av den markför­
bättring som odlingen medför.
Sammanställning av fältstudier
Försöken kommer att pågå ytterligare
en tid, och resultaten av de försök som
utförs i Kallinge kommer att samman­
ställas med fältstudier från andra test­
områden inom projektet Rejuvenate 2.
Foto: Anja Enell
Restaureringskostnader hindrar
­nyttjande
Marken kan vara obrukbar under lång tid
framöver, och även i de fall där marken går
att restaurera blir kostaderna för det ofta
så höga att det inte skulle bli lönsamt. Därför finns det idag många gamla industriområden runt om i världen som inte utnyttjas,
och det gäller inte minst i mindre orter och
på landsbygden.
Omvandling av marginaliserad mark
Inom det europeiska forskningsprojektet
Rejuvenate arbetar man med att ta fram
nya metoder för att förbättra så kallad
marginaliserad mark samtidigt som den
kan användas. Med marginaliserad mark
avses outnyttjad mark, såsom tidigare
industrimark där nyutveckling försvåras av
I projektet ”Rejuvenate 2” planterade man en snabbväxande energigröda på en före detta industrideponi.
10
Green Advisor Report
2013:01
studie genomförande förbättring
Foto: Anja Enell
Förhoppningen är att ge tydliga bevis på
att förorenad mark kan användas på ett
ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt
genom att odla biogrödor.
VAD ÄR ÅFORSK
ÅForsk (Ångpanneföreningens Forskningsstiftelse) bildades av Ångpanneföreningen (som nu heter ÅF) 1983.
Stiftelsen ska verka för forskning,
­primärt inom områdena energi, miljö,
säkerhet, skogsindustriella processer
och materialteknik.
Varför finansierar ÅForsk
detta projekt?
Varje år delar ÅForsk ut forsknings­
anslag till ungefär 20 projekt på
­områden som ÅForsks styrelse
­bedömer vara viktiga för industrin
eller samhället som helhet. Den
­globala uppvärmningen är ett väldigt
aktuellt exempel på ett sådant
område. Detta projekt är ett utmärkt
exempel på hur forskningen kan bidra
med viktiga delar till pusslet genom
att hitta nya användningsområden för
förorenad industrimark så att växt­
husgasutsläppen kan minskas.
Professor Hans G Forsberg,
Verkställande ledamot i ÅForsks
­styrelse.
Energigrödorna analyseras och deras upptag av föroreningar mäts för att säkerställa att det inte finns
några hot mot djuren som betar i området.
Försöksområdet är placerat i Kallinge, som tillhör Ronneby kommun i Blekinge lilla kartan till vänster).
Försöksområdet (blå rektangel stora kartan) är cirka 25 x 30 m stort (gröna punkter markerade i
området är tidigare provtagningspunkter i forskningsstudien Rejuvenate 2).
Green Advisor Report
2013:01
11
12
Green Advisor Report
2013:01
Visste du att …
… hushållen står för en fjärdedel
av de energirelaterade växthusgasutsläppen inom EU?
Enligt en studie gjord av Europeiska miljö­
byrån (EEA) står energianvändningen i hushållen för en fjärdedel av alla energirelaterade växthusgasutsläpp inom EU. Om endast
direkta utsläpp från energianvändning räknas, blir hushållens utsläppsandel 12 procent, men i sin studie har EEA räknat på slutanvändare av energi, och därigenom fört
över indirekta utsläpp till konsumentsektorn.
Då blir de energirelaterade utsläppen från
hushållssektorn bara några procentenheter
lägre än från transportsektorn.
Foto: Stella Pictures
Green Advisor Report
2013:01
13
Ljud och buller från vindkraft
Förnybar
energi
En ren miljö
Bullerfri vindkraft till havs kan fördubbla
svensk vindkraftsproduktion
Med ambitionen att bygga
större vindkraftsanläggningar
och öka den förnybara elproduktionen riktas blickarna
mot Östersjökusten i Blekinge.
I Hanöbukten utanför Karlshamn har ÅF utfört avgörande
ljud- och bullersimuleringar
för en vindkraftspark som när
den är färdig skulle kunna
räknas till en av de största
i världen.
En lämplig plats för vindkraft behöver ha
goda anslutningsmöjligheter till elnätet,
starka vindar och långt avstånd till bebyggelse. Bolaget Blekinge Offshore starta-
Både Försvarsmaktens krav och rådande miljökrav är stränga för vindkraftsparker. ÅF:s ljudoch bullerutredningar har varit avgörande
för att det omfattande vindkraftsprojektet
Blekinge Offshore ska kunna fortsätta.
des för att tillvarata de goda vindkraftsförhållandena i Hanöbukten och planerar
för att bygga upp till 700 havsbaserade
vindkraftverk, med en total nominell
effekt på 2 500 MW. En vindkraftsetablering av denna storlek behöver en yta på
ungefär 200 km2 vilket Blekinge Offshore
projekterar för, cirka 5 kilometer öster
om Hanö. I detta område är vattendjupet
omkring 10–40 meter och avståndet till
befintlig elinfrastruktur på land är ungefär
15 kilometer.
Tillstånd avgörande
Ett vindkraftsprojekt behöver tillstånd från
bland annat berörda kommuner och miljödomstolen. För att kunna göra en fullständig tillståndsansökan krävs en rad djup­
gående utredningar om vindkraftverkens
påverkan på omgivningen, som samlas i
en miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
Processen kan ibland vara lång och utdra-
Flygfoto över Nogersund och Hanöbukten med ”vindkraftsområdet” utmärkt.
14
Green Advisor Report
2013:01
gen, beroende på projektets bemötande
och utredningarnas slutsatser, vilket medför att det kan ta många år från idé till
byggnation.
Höga objekt
I takt med att vindkraften utvecklas för
att kunna använda mer av den förnybara
energi som finns i vinden, blir kraftverken
högre och högre. Detta leder till att det
luftrum som till synes verkar outnyttjat,
men där många andra aktörer opererar,
kan störas. Fungerande radio- och telekommunikation, opåverkat fågel- och djurliv och säker luftfart är bara några av de
områden som vindkraften måste ta hänsyn till. Därför måste olika remissinstanser, som Havs- och Vattenmyndigheten,
Naturvårdsverket, Luftfartsverket, teleoperatörer och Försvarsmakten, yttra sig
om projektet.
Foto: Blekinge Offshore
studie genomförande förbättring
ÅF som teknisk experthjälp
Eftersom Försvarsmakten, som representerar starka riksintressen, har motsatt sig
projektet bad Blekinge Offshore ÅF om teknisk expertis inom ljud och vibrationer som
kunde ta fram lösningar och påvisa vindkraftverkens faktiska påverkan på både
närområdet och Försvarsmaktens system.
ÅF:s konsultinsatser har syftat till att skapa
en långsiktigt hållbar lösning på problemen
med buller och ljud över vatten, undervattensljud som kan påverka djurliv i havet
och Försvarets möjligheter att spana efter
och upptäcka territoriella inkräktare med
radar och sonar.
De utredningar som ÅF har utfört har
legat till grund för den MKB som är avgörande för att projektet ska kunna fortsätta.
I rapporterna fastställs att det finns tekniska lösningar som möter Försvarsmaktens krav, vilket nu har använts som underlag i domstolsförhandlingar.
100 procent mer grön vindel
Om projektet blir fullt utbyggt förväntas
vindkraftsparken årligen kunna producera
cirka 7–8 TWh förnybar el. Det är lika
mycket som Sveriges totala elproduktion
från vindkraft i skrivande stund. Ytterligare
en styrka är att vindkraftsparken kommer
att kunna leverera el direkt till elområde 4,
i den befolkningsrika södra delen av Sverige,
som många gånger behöver importera
el från norra landet. Därmed förväntas
projektet leda till mer konkurrenskraftiga
priser i elområde 4.
Projektet är ett av Sveriges största inom
vindkraft och ett av de få havsbaserade.
Totalt handlar investeringen om 50 miljarder
kronor och den skapar fler än 200 direkta
arbetstillfällen inom den gröna sektorn.
Projektet påbörjades år 2009 och nu
planeras byggstarten till 2013 eller 2014,
om allt går enligt projektplanen.
Ljudberäkningar gjorda av ÅF för 698 vindkraftverk
i det planerade området utanför Hanö. Beräkningarna avser ljudtonen 127 Hz som kan uppstå i vindkraftverkens växellådor.
Ljudberäkningar gjorda av ÅF för vindkraftsparken
i kombination med fartygstrafik i befintliga farleder
för ljudtonen 127 Hz. En jämförelse av de båda
bilderna påvisar att farledernas ljud dominerar
Hanöbukten.
Svensk vindkraftsproduktion
2006–2012
TWh
8
6
4
2
0
2006
2007
2007
2008
2009
2011
2012
Svensk vindkraftsproduktion har ökat dramatiskt
sedan 2006.
Green Advisor Report
2013:01
15
Energikapacitetsuppbyggnad
Förnybar
energi
Energieffektivitet
Rikstäckande ramverk för
hållbar energihushållning
ÅF ger tekniskt stöd till
Moldaviens offentliga energi­
industriinstitutioner, bland
annat den nyinrättade energieffektiviseringsmyndigheten.
Målet är att förbättra energi­
effektiviteten och hushållningen av förnybara energi­
resurser, och att anpassa
juridiska och institutionella
ramar till EU-standarder.
ÅF:s experter hjälper Moldavien att utveckla
landets energistrategi för perioden fram
till 2030, ta fram handlingsplaner för förnybar energi och energieffektivitet samt
bygga upp lokalt energikunnade.
16
Green Advisor Report
2013:01
Sedan Republiken Moldavien utträdde ur
Sovjetunionen 1991 har landet utsatts för
ekonomiska utmaningar som kraftigt har
påverkat landets välfärdssystem. Den ekonomiska stabiliteten underminerades av
politiska konflikter som skapade kaos i
energibranschen. Branschen står fortfarande inför många osäkerhetsmoment, och
det är svårt att fatta investeringsbeslut
och att försöka uppnå en trygg energiförsörjning i landet.
Nya marknader: en utmaning
Mellan 1997 och 2001 avreglerades
Moldaviens gas- och elmonopol, och privata
företag kunde starta på en fri marknad. Det
var dock långt ifrån enkelt. Dels fanns vissa
interna begränsningar, och dels är landets
energibolag starkt beroende av importerad
naturgas. Dessutom är de sammanlagda
volymerna relativt små jämfört med grannländerna. Det är en utmaning att skapa en
fri marknad under sådana förhållanden.
Hållbarhetsramar
Energieffektivitet och inhemskt producerad,
förnybar energi står nu i fokus för Moldaviens
arbete för mer långsiktigt hållbara energilösningar. ÅF bistår landets departement för
energisäkerhet och energieffektivitet i dess
arbete med att utveckla en juridisk och
strategisk beslutsram för energieffektivitet
och förnybar energi som sedan kan anpassas
till EU-standarder.
Foto: Gunnar Bark
studie genomförande förbättring
Energieffektiviseringsmyndigheten i
Moldavien har fått i uppdrag att genomföra
regeringens beslut om energieffektivitet
och förnybara energiresurser, och en del
av ÅF:s arbete består av att bygga upp
myndighetens expertis i ämnet.
Ett nära samarbete är avgörande
Moldaviens energisystem befinner sig i en
övergångsfas. Initiativ för att modernisera
och restaurera utrustning och infrastruktur,
införa nya förvaltningssystem och utveckla
marknadsinstrument kommer med tiden
att trygga energitillgången, förbättra tjänster
och minska klimatpåverkan.
Stora delar av detta arbete utförs steg
för steg i form av projekt där strategiplane-
ring, övergripande projektledning och täta
samråd är av avgörande betydelse för att
slippa suboptimering, för att skapa effektiva lösningar och för att använda befintliga
resurser på bästa sätt.
ÅF bidrar till avgörande reformer
Moldaviens ekonomidepartement har gett
ÅF i uppdrag att bidra (med biståndspengar
från Sida) till landets avgörande reformer.
Bland annat innebär detta en granskning av
landets energistrategi för perioden fram till
2030, att fortlöpande anpassa landets
lagar till EU-standarder och att skapa rikstäckande handlingsplaner för energieffektivitet och förnybar energi. Det börjar också
bli akut att få till stånd samordning mellan
energibolagen och övriga intressenter
(statliga organ, organisationer, enskilda
konsumenter och biståndsgivare).
I juli 2010 trädde landets energieffektivitetslag i kraft, där det bland annat står att
man ska skapa en energieffektiviseringsmyndighet, som då behöver stöd för att
kunna fungera som ett nav för statlig planering och samordning med branschen.
Illustration: Alexander Hembjer
MOLDAVIEN
Chișinău
Moldavien är en kustlös republik i Östeuropa som gränsar till Rumänien i väst och Ukraina i norr, öst och söder. Huvudstaden heter Chişinãu och är landets största stad.
Green Advisor Report
2013:01
17
Ljussättning
Energieffektivitet
Bästa
tillgängliga
teknik
Upplyst station bygger en bro mellan tåg,
konst och vatten
När man ska belysa allmänna
platser är ljussättningen viktig
för att skapa harmoni och
trygghet. Med dagens teknologi
finns det ingen motsättning
mellan god ljussättning och bra
tekniska lösningar med låg
energiförbrukning. I Danmark
har ÅF Lighting designat en
belysningslösning som använder sig av bästa tillgängliga och
mest energieffektiva teknik,
och som skapar en förbindelse
mellan staden Ishøjs nya stationsområde, dess konstmuseum och närheten till vattnet.
I danska Ishøj har ÅF Lighting genomfört ett
belysningsprojekt som använder bästa tillgängliga och mest energieffektiva teknik för
att skapa en mycket konstnärlig belysning av
ett stationsområde.
18
Green Advisor Report
2013:01
Syftet med belysningsprojektet i Ishøj i
utkanten av Storköpenhamn var att skapa
en sammanhållen och estetiskt tilltalande
belysning av det nya stationsområdet. Förutom att uppfylla de estetiska kraven ska
belysningen bidra till en säker och trygg
miljö och använda energieffektiv teknik.
Specialdesignad lösning
ÅF-Lighting:s konsulter är experter på
belysningsteknik och har specialdesignat
lösningen vid Ishöj stationsplats. Här har vi
använt bästa tillgängliga teknik och mest
effektiva teknik för det specifika ändamålet.
ÅF:s experter har planlagt, designat och
projekterat belysningslösningen, inklusive
den scenografiska belysningen av stationsområdet och funktionsbelysningen av närliggande gång- och cykelbanor.
Konstnärlig tolkning av vatten
Belysningskonceptet är utvecklat kring ett
antal konstnärliga tolkningar av elementet
vatten. Detta uttrycks i ljusa miljöer där
färgtoner, projicerade ljusmönster och lätta
skuggvariationer skapar berättelser och
känslor om att vara ”ovanför vattnet” och
”i vattnet”. Känslan av att vara ovanför
vattnet skapas exempelvis av att åtta stora
mångfärgade mönster ger upphov till en
illusion av en sten som kastas i vattnet
och de ringar som då breder ut sig på
vattenytan.
För att efterlikna miljön i vattnet skapar
belysningen bland annat blågröna färgtoner på träd och i cykelskydd, medan en
gångvägsbelysning infälld i tunnelväggen
ger en känsla av vågor. Att gå på gångvägen ner i tunneln under stationen ger en
Foto: Martin Kristiansen, www.martink.com
studie genomförande förbättring
känsla av att gå ner ”i vattnet”. Längs
gångvägen följer en 55 meter lång, kontinuerlig projektion av slingrande vita och
turkosa vågmönster. Denna projektion görs
från fyra master och åtta så kallade goboprojektorer.
Funktionsbelysning
Belysningen vid Ishøjs stationsområde
består även av professionell funktionsbelysning av vägar, busshållsplatser samt
gång- och cykelbanor. Funktionsbelysning
är belysning som hjälper oss att se och
orientera oss. Svårast med funktionsbelysning är att inte blända användarna, det
är viktigt att välja en lykta som passar för
det specifika ändamålet. Det kan exempelvis vara viktigt att hitta en armatur
som ger ett nedåtriktat ljus, där ljuskällan
inte ligger naken eller att stolphöjden,
om ljuskällan placeras på en sådan, inte
är för hög utan i en skala som passar
människor. Vid Ishøjs station har det varit
viktigt att skapa en belysning med god
visuell komfort som ger fri sikt mot den
iscensatta belysningen och konstnärliga
tolkningen av vatten. Funktionsbelysningen skapas främst av lampor med en
modern design och god optik. Lampans
optik, det som avgör hur ljuset distribueras, är designad av ÅF. Armaturen har
ljuskällor med ett varmt, vitt ljus och
goda färgåtergivande egenskaper. Eftersom det också är viktigt att belysningen
vid stationsplatsen är estetiskt tilltalande
och sammanhängande även under dagtid
har vi här använt färgad belysnings­
utrustning.
Säkrare miljö
När man vill skapa ett mer hållbart samhälle och en tryggare miljö för stadens
invånare är stationsområdets belysning
väldigt viktig. Belysningen av Ishøjs stationsområde skapar inte bara en tillfredställande miljö för stadens invånare, utan
med hjälp av bästa tillgängliga teknik och
energieffektiva lösningar skapas även en
tryggare miljö.
Foto: Martin Kristiansen, www.martink.com
Belysningen i gångtunneln under stationen ger en ”vågeffekt” så att fotgängare och cyklister ska få en undervattenskänsla.
Green Advisor Report
2013:01
19
20
Green Advisor Report
2013:01
Visste du att …
… de modernaste snabbtågen
klarar sträckan Malmö–Milano
på cirka tre timmar?
Snabbtåg som går fortare än 300 km/h
finns idag i många länder i världen, och
teoretiskt sett skulle de modernaste tågen
kunna åka från södra Sverige till norra Italien på strax över 3 timmar. I praktiken finns
det en del begränsningar som gör att det
skulle ta något längre tid än så, men dagens
restid på strax under ett dygn och flertalet
byten längs vägen är långt ifrån vad som är
tekniskt möjligt. Att flyga samma sträcka
tar ungefär två timmar och är idag ofta billigare än att åka tåg, så trots de tydliga miljöfördelarna är det inte underligt att så få väljer tåget när de reser genom Europa.
Green Advisor Report
2013:01
21
FJÄRRVÄRME
Energieffektivitet
Ett hållbart
samhälle
Behövs fjärrvärme?
Fjärrvärmen har ökat stadigt
i Sverige de senaste 50 åren,
men nu har trenden brutits.
Fastighetsägare satsar i allt
större omfattning på egna
energiproduktionsanläggningar.
Samtidigt ska energiförbrukningen för uppvärmning av
byggnader halveras till år 2050.
ÅF har gjort en studie, finansierad av Ångpanneföreningens
Forskningsstiftelse Åforsk, där
utvecklingen på den svenska
värmemarknaden diskuteras.
Frågan är: Behövs fjärrvärme?
Trendbrott för fjärrvärme
Efter ett långvarigt och stadigt uppåtgående för fjärrvärmen kan man börja se ett
trendbrott där allt fler fastighetsägare
köper egna energiproduktionsanläggningar, även där fjärrvärme finns att tillgå.
Det vanligaste alternativet är bergvärmepumpar. En anledning till trendbrottet är
att många kunder tycker att de har en svag
ställning gentemot fjärrvärmeleverantören
och att fjärrvärmepriset sätts utan möjlighet till påverkan eller förhandling. Förtroendet är lågt för fjärrvärmeleverantörer som
har monopol på marknaden. Genom att
istället investera i en egen energianläggning minskar risken för framtida prishöjningar och man får samtidigt kontroll över
sin egen energiproduktion.
Svaret på frågan ”Behövs fjärrvärme?” kan
enkelt sammanfattas med ett ”Ja”. Fjärrvärme är ett effektivt och miljövänligt
alternativ för värmeproduktion. I fjärrvärmenäten används en stor mängd avfallsbränslen som är svåra att tillvarata på
Halverad energiförbrukning
Det nationella energimålet i Sverige är att
halvera energiförbrukningen för uppvärmning av byggnader fram till år 2050. De
flesta byggnader som kommer att finnas i
Sverige då finns redan idag, därför måste
främst befintlig bebyggels effektiviseras.
Enligt svenska byggregler definieras
enbart köpt energi som byggnadens energianvändning, inte den faktiska energiförbrukningen. Det innebär att ”gratis” energi
från till exempel solceller eller värmepumpar inte räknas in i byggnadens energianvändning enligt byggreglernas definition.
Ett sätt att uppnå målet kan därför vara att
investera i en solcell eller värmepump.
Sveriges nationella energimål är att halvera
energiförbrukningen för uppvärmning
av byggnader fram till år 2050. ÅF har
tagit fram två scenarier för hur detta
kan uppfyllas.
andra sätt. I flera fjärrvärmenät finns
dessutom kraftvärmeverk, som förutom
värme även producerar el med en mycket
hög totalverkningsgrad. Fjärrvärmen har
också varit en viktig del i övergången från
fossila bränslen till förnybar energi och
renare luft i städerna.
22
Green Advisor Report
2013:01
Två scenarier
I studien analyseras kostnader och miljökonsekvenser av att halvera energianvändningen i flerbostadshus och lokaler som
idag använder fjärrvärme. Två scenarier
ligger till grund för analysen: i det första
sker energieffektiviseringen genom tekniska lösningar i byggnaderna, som til�läggsisolering och driftsoptimering, vilket
medför att fjärrvärmen behåller sin marknadsandel men tappar i såld volym. I det
andra scenariot effektiviseras energianvändningen genom installation av värmepumpar och solceller, vilket medför att
fjärrvärmen tappar både marknadsandelar
och såld volym.
Studien är finansierad av Ångpanne­
föreningens Forskningsstiftelse, och syftet
är att ge en lättillgänglig men allsidig bild
av utvecklingen på fjärrvärmemarknaden,
samt att belysa de miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna av två alternativa
utvecklingsvägar för att nå målet om en
halvering av energianvändningen i byggnader till 2050. Studien är baserad på 14
djupintervjuer med aktörer på värmemarknaden. Intervjuer har bland annat gjorts
med representanter från Svensk Fjärrvärme, Fastighetsägarna, Svenska Värmepumpföreningen, Värmek samt enskilda
fastighetsbolag och fjärrvärmebolag. Även
politiska mål och regleringar på energimarknaden beskrivs och beaktas i studien. Eftersom författarna är energikonsulter på ÅF
har de mycket god kännedom om ämnet.
Ekonomiska konsekvenser
Med målsättningen att halvera energiförbrukningen i flerbostadshus och lokaler
som idag försörjs av fjärrvärme blir det
cirka 60 procent billigare att investera i
värmepumpar än att energieffektivisera
byggnaden. Däremot kan en ökad användning av värmepumpar leda till kostnader
för andra aktörer. Det medför en ökad
elkonsumtion, som kan leda till ett högre
elpris, speciellt då det är som kallast. Det
kan även innebära att det befintliga elnätet
behöver förbättras. Om en stor fjärrvärmekund väljer värmepumpar kan det påverka
fjärrvärmebolaget, och i värsta fall kan det
leda till att bolaget sätts i konkurs, vilket
påverkar alla kunder.
studie genomförande förbättring
Miljömässiga konsekvenser
Att jämföra de miljömässiga konsekvenserna är komplext, och en rad antaganden
måste göras om hur värme och el kommer att framställas i framtiden. Med den
bränslemix som fjärrvärme- och elproduktionen i Sverige har idag blir miljöpåverkan av de två olika alternativen likvärdig.
Nackdelen med värmepumpar är att de
oftast inte dimensioneras till att täcka
hela värmebehovet. Kalla vinterdagar
måste man ofta komplettera med direktverkande el, vilket kan göra att koldioxidutsläppen ökar väsentligt. Om detta tas
med i beräkningen är det miljömässigt
betydligt bättre att använda fjärrvärme.
Utgångsläge (2010)
Analysen är begränsad till flerbostadshus och lokaler som år 2010 använde fjärrvärme.
Total uppvärmd yta uppgår till 322 miljoner kvadratmeter, vilket anses vara konstant till år 2050.
Scenario 1 (2050)
Scenario 2 (2050)
Åtgärd:
Energieffektivisera fastigheter och lokaler genom tekniska
lösningar som tilläggsisolering och driftoptimering.
Åtgärd:
Effektivisera energianvändningen genom installation av värmepumpar och solceller.
Effekt:
–B
ebyggelsesektorn behåller fjärrvärmen
som uppvärmningsform.
– Fjärrvärmen behåller sin marknadsandel.
Effekt:
–B
ebyggelsesektorn minskar användandet av fjärrvärme som
uppvärmningsform och kompletterar med energi från värmepumpar och solceller.
– Fjärrvärmen tappar i såld volym.
– Fjärrvärmen tappar i marknadsandelar.
– Fjärrvärmen tappar i såld volym.
Jämförelse mellan utgångsläge och möjliga scenarion
TWh
50
43,4
43,4
40
30
21,7
20
21,7
21,7
21,7
12
10
9,7
0
2010 Initial situation
Köpt energi
Fjärrvärmeanvändning
2050 Scenario 1
Elanvändning för uppvärmning
2050 Scenario 2
Gratisenergi från berg/sol
Green Advisor Report
2013:01
23
Långsiktig energieffektivisering
Förnybar
energi
Energieffektivitet
Långsiktig, hållbar och lönsam energi
värmer Promenaden
Bostadsrättsföreningen Prome­
naden i Falun gjorde 2003–2010
en stor satsning på energieffektivisering. En stor del av projektet har varit att modernisera
uppvärmningen av bostäderna,
och den delen var en av ÅF:s
energiexperter ansvarig för.
Resultatet blev en modern
energiförsörjning som bland
annat består av solpaneler.
Bostadsrättsföreningen Promenaden ligger
mitt i Falun, och eftersom de boendes
medelålder är 75 år, har den blivit särskilt
ÅF har hjälpt bostadsrättsföreningen
Promenaden i dess stora energisatsning.
Med modern styrning kombineras solvärme,
värmepumpar och fjärrvärme.
populär bland äldre. Sedan 2003 har
Promenaden gjort en storsatsning på
energi­effektivisering, själva kallar de
projektet DMF (Drift Miljö Framtiden). Målet
med projektet har varit att skapa lägre
drift- och underhållskostnader, och samtidigt skapa en miljöinriktad bostadsrätts­
förening med energismarta hus, utan att
sänka kvaliteten på inomhusmiljön. Styrelsens vision har varit att dels skapa en
gemensam syn på den totala energiförbrukningen och dels förankra styrelsens
framtidsplaner, investeringar och mål
bland medlemmarna.
Ökad medvetenhet
För att lyckas med projektet har man från
början varit noga med att ha en tydlig kommunikation med föreningens medlemmar
så att alla arbetar mot samma mål. På så
vis har man lyckats skapa ett engagemang
hos sina medlemmar och ökat deras medvetenhet om det egna ansvaret att spara
energi. Många medlemmar har ändrat beteende genom att till exempel byta till energisnålare lampor och vitvaror. För att öka
medvetenheten har man gått från gemensam till individuella elmätare. Detta har
gjort att medlemmarna minskat sin elförbrukning med hela 87 000 kWh per år.
Andra förändringar som man har gjort i föreningen är att byta fönster, radiatorventiler, fläktar och pumpar.
Solvärme
För att hitta den bästa lösningen för värmesystemet i bostäderna vände man sig till
en av ÅFs erfarna energikonsulter. Att få
fram data på el- och värmeanvändningen
var lätt tack vare det moderna styr- och
En 229 kvadratmeter stor uppsättning solpaneler har installerats på en av byggnaderna för att ge de boende varmvatten.
24
Green Advisor Report
2013:01
studie genomförande förbättring
övervakningssystem för värme, ventilation
och el som installerats tidigare. Därefter
kunde man snabbt fatta beslut om att
satsa på en gemensam lösning för värme
och ventilation, där man tar tillvara på värmen i frånluften. En del av satsningen
består av solvärme. På taket av ett av de
tre husen finns 229 kvadratmeter solpaneler som matar fem ackumulatortankar med
värme. Solpanelsanläggningen är den
största i Dalarna och har byggts med statligt stöd. Solpanelerna står för en relativt
liten del av hela värmebehovet, men under
sommarmånaderna är solvärmen som
effektivast, och då kan den i princip värma
hela behovet av tappvarmvatten.
Avancerat styrsystem
Värmeanläggningen har en avancerad
styrning som genomgående kombinerar
värmepumpar och fjärrvärme med solvärme för maximalt energiutbyte. Styrsystemet ser också till att värmen alltid tas
från den billigaste energikällan. Anläggningen är mycket modern och kan övervakas via internet, och den larmar via e-post
och sms.
Tänk stort och långsiktigt
ÅF:s energiexpert, som har varit ansvarig
för moderniseringen av värmesystemet i
bostadsrättsföreningen Promenaden,
menar att man ska tänka stort när man
moderniserar uppvärmningssystemet för
bostadsrättsföreningar. Han tycker att
man minst ska sikta på att halvera energikostnaden. En bostadsrättsförening tjänar
på att genom långsiktigt tänkande göra
investeringar som både gynnar dagens
bostadsinnehavare och de som flyttar in
i framtiden.
Green Advisor Report
2013:01
25
GREEN BUSINESS SCREENING
Ett hållbart
samhälle
Vägledning på resan mot hållbar
affärsutveckling
Tack vare sin expertis inom
miljöledning och hållbar affärs­
utveckling har ÅF hjälpt Thule
Group att utveckla sitt arbete
med miljöfrågor, genom att
göra en så kallad Green Busi­
ness Screening. Den omfattar
såväl en analys av nuläget som
en rekommendation och väg­
ledning för det framtida miljö­
arbetet.
Thule Group grundades i Småland 1942
och tillverkade då det mycket populära fiskeredskapet gäddsaxen. Strax efter andra
världskrigets slut blev sedan bilen ett allt
vanligare transportmedel även hos den
bredare allmänheten, och företagets grundare och ägare beslutade sig för att fokusera sin utveckling och tillverkning på pro-
dukter som på olika sätt underlättade för
bilister att ta med sig det de ville på sina
resor. Mestadels var det större föremål än
det som bara fick plats i bilens bagagerum.
Idag är Thule Group världsledande på produkter som gör det enkelt för människor
att transportera allt de bryr sig om, säkert
och med stil under mottot Active Life,
Simplified. De tillverkar produkter inom
fyra områden: sport och fritid (till exempel
hållare för cyklar, vattensportsutrustning
och skidor, takboxar samt barnvagnar),
”bags” (ryggsäckar, cykelväskor, dator- och
kameraväskor), ”towing” (dragkrokar och
släp) och ”work gear” (steghållare och
verktygslådor för yrkesanvändare).
Verksamhet med miljöengagemang
Frågan om hållbarhet och miljöengagemang har varit en självklar del i Thule
Groups utveckling och företagande, men
arbetet har hittills skett utan tydlig samordning mellan företagets olika affärsområden
Thule Group vill utveckla en strategi för sitt
hållbarhetsarbete och stärka kunskapen om
hållbarhetsfrågor inom organisationen, och
valde därför att ta hjälp av ÅF och konceptet
Green Business Screening.
Thule Group är världsledande på transportprodukter och har mottot ”Active Life, Simplified”.
26
Green Advisor Report
2013:01
och utan någon övergripande, tydligt formulerad strategi.
Hållbarhetsstrategi
För att stärka frågans betydelse i organisationen och för att tydliggöra – såväl för sig
själva som för sina kunder – hur miljö- och
hållbarhetsfrågar hanteras, började Thule
Group under 2012 arbetet med att formulera en hållbarhetsstrategi. Arbetet syftade
också till att förbättra och öka medvetenheten om hållbarhetsfrågor inom den egna
organisationen, och på sikt även att integ­
rera hållbarhet på ett tydligt sätt i företagets affärsmodell.
Green Business Screening
Thule Group anlitade ÅF som ett stöd på
vägen mot att utveckla och formulera
denna strategi. Samarbetet startade med
att ÅF gjorde en Green Business Screening
(GBS), ett koncept som ÅF har utvecklat
tillsammans med svenska universitet och
Foto: Thule Group
studie genomförande förbättring
som ger en samlad bild av miljöledningen
hos ett företag genom att styrkor, svag­
heter, hot och möjligheter identifieras.
Utifrån denna kartläggning av utgångs­
positionen utvecklas en strategi som
ska sammanfalla med organisationens
visioner och lång­siktiga mål.
Ten Green Fields
En GBS utvärderar hela företaget ”inifrån
och ut”, och undersöker allt från stöd och
engagemang bland ledning och anställda,
via övergripande aktiviteter, till hur miljö­
arbetet kommuniceras till omvärlden.
Resultatet bryts ner i olika områden som
kallas för Ten Green Fields, vilka ur ett hel­
hets­perspektiv ska visa hur miljöarbetet
är integ­rerat i företaget. Uppdelningen
gör det lättare för företaget att se vilka
åtgärder som har bäst förutsättningar
att ge en positiv samverkan med den
allmänna affärsutvecklingen.
Intervjuer och workshops
ÅF:s analys baserades till stor del på djupintervjuer med anställda på olika nivåer i
företaget. De kompletterades med workshops för nyckelpersoner, och en samlad
bild skapades av nuläget som tillsammans
med kundens egna visioner kunde vävas
samman till en rekommenderad väg
framåt.
Konkreta rekommendationer
Några av ÅF:s konkreta rekommendationer
till Thule Group var att kontinuerligt vidareutveckla företagets miljöpolicy och uppförandekod så att de matchar målsättningarna för hållbarhetsarbetet, att samordna
mätningar av företagets miljöpåverkan för
att kunna spåra och hantera den, att skapa
en kunskapsplattform i organisationen
genom utbildning och ansvarsfördelning
samt att tydligare integrera miljöaspekter
i produktutvecklingen.
Pågående stöd och assistans
Thule Group arbetar nu vidare med att
utveckla sitt hållbarhetsarbete, och ÅF har
fortsatt att assistera och bidra med sin
breda och djupa erfarenhet inom området.
Foto: Thule Group
Thule Groups brukskoncept innebär att släp­
vagnarna fraktas halvmonterade för att minska
fraktvolymen.
Foto: Thule Group
Med ÅF:s hjälp strävar Thule Group efter att utveckla sitt hållbarhetsarbete.
Green Advisor Report
2013:01
27
28
Green Advisor Report
2013:01
Visste du att …
… hälften av all nyinstallerad
elproduktion i världen är
förnybar?
De anläggningar för elproduktion som
installerades under 2011 hade en samlad
effekt på 208 gigawatt. Av detta utgjordes,
enligt Renewables 2012 Global Status
Report, nästan hälften av förnybara energislag. Störst var vindkraften (40 gigawatt)
följt av solceller (30 gigawatt). Sett till det
totala bidraget till världens elförsörjning så
är det bara 20 procent som kommer från
förnybara energikällor, varav vattenkraft
utgör den största delen (75 procent), men
andelen ökar för varje år.
Foto: Stella Pictures
Green Advisor Report
2013:01
29
Energieffektivisering av fastigheter
Energieffektivitet
Ett hållbart
samhälle
Energisamarbete med Sandvik
Företaget Sandvik i Sandviken
optimerar genom ÅF:s energi­
samarbete driften av sina fas­
tigheter genom enkla åtgärder,
som att stänga av utrustning
som inte används. Projektet
finansieras av de besparingar
som uppnås och när alla inves­
teringar är gjorda, får Sandvik
hela vinsten, men det blir även
en vinst för samhället i stort.
En viktig del när man ska energieffektivisera en fastighet är att optimera fastighetens drift, att se till att installationer som
exempelvis styr uppvärmningen inte drivs
ÅF energieffektiviserar Sandviks fastig­
heter i Sandviken genom att ta fram hand­
lingsplaner för åtgärder och, med hjälp av
serviceföretaget Coor, stötta Sandvik i att
genomföra dem.
på fel sätt. Detta ger lägre energikostnader över tid. En tumregel är att cirka 10
procent av en fastighets kostnad under
hela dess livstid utgörs av byggkostnaden
och resterande 90 procent utgör byggnadens driftkostnad. Därför är det lika viktigt
att genomföra energieffektiviseringar för
befintliga byggnader som för nybyggnationer. Att energieffektivisera behöver inte
vara detsamma som att investera i ny
utrustning, utan snarare handlar det om
att justera och trimma den befintliga
utrustningen.
30
Green Advisor Report
2013:01
ÅF Energisamarbete
Projektet med Sandvik i Sandviken har
genomförts enligt principen för ÅF Energisamarbete, som går ut på att besparingarna ska finansiera investeringen. Målet
är att sänka befintliga driftkostnader med
minst 15–25 procent. Av denna kostnadsbesparing går minst 20 procent tillbaka till
kunden under projektets gång. Resterande
(högst 80 procent) återinvesteras, till exempel för att uppgradera system och trimma
installationer. När kostnaderna är helt återbetalda tillfaller besparingen kunden.
Arbetsprocessen består av fyra steg:
inventering, handlingsplan, genomförande
av åtgärder och förvaltning. Under inventeringen görs en kartläggning där grundläggande kostnadsbesparingsåtgärder för fas­
tighetsdriften identifieras, för att säkerställa
att den drivs på bästa sätt. Därefter görs
en handlingsplan med identifierade åtgärdsförslag. Under genomförandet går man till
handling och genomför de föreslagna åtgärderna. Under förvaltningen följer ÅF upp
energianvändning, råvaruförbrukning och
kostnadsberäkningar samt håller koll på
samarbetsavtal och övervakar driften.
SMT i Sandviken
– 600 000 m2 fastighet
I energisamarbetet i Sandviken ser ÅF över
uppvärmningen av SMT:s (Sandvik Material
Technology) fastigheter på 600 000 m2. I
projektet arbetar ÅF tillsammans med Sandviks avdelning för fastighetsservice och i
genomförandefasen tar vi hjälp av serviceföretaget Coor. Några av de viktiga åtgärder
som utförs i projektet är att byta ventilationsaggregat, installera ny pumpstoppsstyrning och att optimera värmekurvor och
drifttider. En kartläggning av uppvärmningen
i de olika byggnaderna görs genom att
installera mätare för varje undercentral så
att energistatistik kan föras för varje byggnad.
Minskade luftflöden
Om alla åtgärder i handlingsplanerna
skulle utföras i år, skulle den framtida
besparingen för SMT bli cirka 10 miljoner
svenska kronor per år. Investeringskostnaden skulle bli 14 miljoner kronor, vilket
motsvarar en återbetalningstid på 1,4 år.
Att stänga av utrustning som inte används
och att stänga av så mycket som möjligt
på nätterna kan alltså ge stora besparingar. Ett exempel på en lönsam, genomförd åtgärd är när luftflödena i en byggnad minskades till gällande normer,
rumstemperaturen justerades och frekvensomformare installerades, vilket
gav en årlig besparing på 1 000 MWh
värme, vilket motsvarar 750 000 kr
och en återbetalningstid på några
månader.
Ett steg mot ett hållbart samhälle
Den energi som fastigheter nyttjar (värme,
kyla och elektricitet), leder bland annat till
koldioxidutsläpp, och faktum är att cirka
40 procent av Sveriges energianvändning
går just till att driva fastigheter. Åtgärder
som minskar energianvändningen leder
därför till att naturens egna resurser inte
belastas lika hårt. Redan där har vi vunnit
en delseger.
Sandvik
Verksamhet
Sandvik är en verkstadskoncern inom
metallbearbetning, materialteknik,
gruv- och anläggningsindustri.
ÅF:s uppdrag
Energieffektivisering av fastigheter.
Antal kvadratmeter fastighet
600 000 m²
Hur?
ÅF Energisamarbete
studie genomförande förbättring
Genomförande
Uppföljning
Utifrån handlingsplanen och dina beslut genomförs sedan åtgärderna
med oss som projektledare. Några konkreta exempel på dessa:
• Optimering av parametrar i den befintliga utrustningen
• Ombyggnationer av system som ventilation, värme, kyla och belysning
• Omställning till annan värmekälla
• Byggnadstekniska åtgärder
• Förändring och omförhandling av energiabonnemang
• Utbildning av din personal
Vi följer upp energianvändning, mediaförbrukning och kostnadsbesparingar.
Vi håller koll på samarbetsavtal och stöttar driftorganisationen med drift­
övervakning.
ÅF Energy Controller är centralt i förvaltnings- och uppföljningsskedet.
Det är ett unikt verktyg för att enkelt följa upp användning och kostnader
för energin. Här redovisas el, värme, fjärrkyla och vatten varje månad
– i både kWh och kronor.
Ett kontinuerligt och energieffektivt arbete över tid gör att vi kan identifiera
fler möjligheter till kostnadsbesparingar. Genom uppföljningen säkerställs
utfallet och du får underlag till eventuellt ytterligare åtgärder. I ett energi­
samarbete med oss kan du alltid lägga till eller ta bort byggnader fritt under
projektets gång.
Genomförande
Inventering
Uppföljning
Resultat
Inventering
Resultat
Det första steget är att genomföra en energikartläggning. Där identifierar
vi grundläggande kostnadsbesparingsåtgärder inom själva driften, det vill
säga säkerställer att befintliga installationer drivs optimalt. Vi tittar på
husets förmåga att hushålla med energin; vi ser vilka tekniska lösningar
som finns och hur de används.
Våra erfarenheter visar att de mest kostnadseffektiva åtgärderna finns
att hämta i den inledande delen. När analyssvaren är klara tas beslut om
de föreslagna åtgärderna ska genomföras. Och om vilka investeringar
som eventuellt krävs. Allt samlas i en handlingsplan.
Lägre energikostnader och reducerad
miljöpåverkan. Gratulerar!
Green Advisor Report
2013:01
31
Ljussättning
Minskade
utsläpp av
växthusgaser
Bästa
tillgängliga
teknik
Vägbelysningsprojekt bidrar till Köpenhamns
klimat- och miljömål
ÅF Lighting bistår Köpenhamn
med belysningsexpertis som
ska leda till ett samarbete för
att uppnå det ambitiösa målet
om att bli världens första koldi­
oxidneutrala huvudstad år
2025. Målet är att belysnings­
tekniken för gator, vägar,
cykelbanor och torg i Köpen­
hamn ska vara den senaste
och bästa tillgängliga.
Köpenhamns kommun har satt upp ett
klimatmål om att bli koldioxidneutral senast
år 2025, med ett delmål om en 20-procentig minskning av koldioxidutsläppen fram till
2015. I vägen för detta mål står den gamla
belysningen på Köpenhamns gator och torg,
där ett stort antal belysningsarmaturer
måste bytas ut om kommunen ska klara
detta ambitiösa klimatmål.
Konkurrenspräglad dialog
För att nå klimatmålen i Köpenhamns kommun krävs nytänkande, dels från kommunen och belysningsleverantörer, dels från
drift- och underhållsentreprenörer. Det
krävs också att ett gemensamt värde skapas, där alla arbetar mot samma mål, och
att uppdelningen mellan anläggningar, drift
och underhåll görs på ett sätt som ger
bättre, billigare och mer energieffektiva
lösningar. För att uppnå detta samarbete
för klimatmålet i Köpenhamn använder sig
kommunen nu av en så kallad konkurrenspräglad dialog, en ny typ av förfarande där
en rad budgivare går samman för att hitta
nya långsiktiga lösningar. Denna typ av förfarande kräver en tät dialog mellan budgivarparterna. Konkurrenspräglad dialog
används för att uppdraget är komplext och
kommunen har en önskan om innovation,
vilket kräver djupgående teknisk kunskap
om belysning, armaturkonstruktion, drift
och underhåll.
ÅF är teknisk rådgivare
I augusti 2012 började kommunen att
välja samarbetspartner, och urvalsprocessen förväntas vara avslutad i oktober
2013. ÅF:s belysningsexperter i Danmark
fungerar som tekniska rådgivare till
Köpenhamns kommun i valet av samarbetspartner, för att säkerställa att samarbetet lever upp till kommunens förväntningar och leder till ett klimatneutralt
Köpenhamn. Urvalsprocessen sker i dialog med ett mindre antal budgivare som
har valts ut i ett tidigare skede, och syftar
huvudsakligen till att ge Köpenhamns
kommun insikt i de tekniska lösningar, och
deras ekonomi, som budgivarna presenterar. Förutom att ÅF har deltagit i fyra dialoger med budgivare det senaste halvåret
har vi också varit med och utvecklat processen med att använda konkurrenspräglad dialog som anbudsform. Vidare har ÅF
stått för den tekniska beskrivningen av
anbudsmaterialet och utarbetat en
Foto: Ursula Bach
ÅF Lighting bistår Köpenhamns kommun med
expertkunskaper – ett första steg i huvud­
stadens strävan att bli koldioxidneutral.
32
Green Advisor Report
2013:01
studie genomförande förbättring
Foto: Ursula Bach
anbudsportal där budgivarna kan ta del av
materialet digitalt, vilket är ytterligare ett
steg närmare minskad miljöpåverkan.
Bästa tillgängliga teknik
Som ett första steg i det kommande
samarbetet ska 21 000 armaturer i den
befintliga vägbelysningen bytas ut inom
en treårsperiod. Samtidigt ska sammanlagt 45 000 armaturer ingå i ett övergripande drift- och underhållsavtal om att
den vinnande budgivaren tillsammans med
kommunen ska utveckla och sköta väg­
belysningen på gator, vägar, cykelbanor
och torg i Köpenhamn. Målet är att gatubelysningen ska vara av senaste och
bästa kvalitet, som även ska bidra till att
minska koldioxidutsläppen. Budgivarna
måste därför ha god kunskap om urval,
utveckling och design av nya energieffektiva belysningssystem samt personal med
kunskap om armaturer, stolpar och förvaltningsmetoder som både innebär
”bästa tillgängliga teknik” och uppfyller
Danmarks övriga regler för belysning.
Säkerhet och trygghet på vägar
En god vägbelysning spelar en central
roll för Köpenhamns kommun. Den ska
inte bara bidra till tillfredsställande visuella intryck och upplevelser av stadens
nattliv, utan belysningen är också avgörande för trafiksäkerheten, tillgänglig­
heten och brottsförebyggande insatser
i Köpenhamn. Kvaliteten på ljuset ska vara
så hög att den ensamma medborgaren
ska kunna röra sig i staden utan att känna
sig otrygg på grund av att det saknas god
belysning på vägar, cykelbanor och övriga
platser.
God gatubelysning är livsviktigt för trafiksäkerhe­
ten, tillgängligheten och för att förebygga brott.
Foto: Ursula Bach
Belysningskvaliteten måste vara så god att alla ska våga promenera, köra eller cykla ensamma
i staden om natten och samtidigt känna sig lugna och trygga.
Green Advisor Report
2013:01
33
ETT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE
Förnybar
energi
Energieffektivitet
Sverige kan utvecklas även med 50 procent
effektivare energianvändning
Kungliga Ingenjörsvetenskaps­
akademien (IVA) driver projek­
tet Ett energieffektivt samhälle
där man studerar hur energi­
effektivisering kan genomföras
i olika samhällssektorer.
Projektet ska hitta nya affärs­
möjligheter och affärsmodeller
inom energieffektivisering och
ÅF är projektledare för tre av
dess arbetsgrupper.
IVA grundades 1919 och är världens äldsta
ingenjörsvetenskapsakademi. Akademien är
en arena för kunskapsutbyte och en oberoende mötesplats mellan olika kompetensområden och samhällssektorer. Verksam-
heten består av föreläsningar, konferenser,
forskarutbyten och forskningsprojekt, och
IVA har en lång tradition av att belysa strategiska vägval kopplade till teknikens möjligheter och problem i samhället.
Stränga energimål inom EU
EU införde i sitt energi- och klimatpaket
2009, och det innebar bland annat att
medlemsländerna har ett gemensamt
åtagande att effektivisera energianvändningen med 20 procent fram till 2020.
Sveriges mål är utryckt som ett energi­
intensitetsmål. Åtgärder inom byggnadssektorn är en stor och viktig del av denna
effektivisering, och i Sverige finns målsätt­
ningen att den totala energianvändningen
per uppvärmd areaenhet i bostäder och
lokaler ska minska med 20 procent till år
2020, och med 50 procent till 2050 jämfört
med energianvändningen 1995. Det innebär
bland annat att den årliga energianvändningen i bygg- och fastighetssektorn ska
minska med 75 TWh till 2050.
Sverige prioriterar energieffektivitet
Projektet Vägval energi genomfördes av
IVA under tre år och avslutades 2009. Det
resulterade i underlag och förslag som presenterades för beslutsfattare med ansvar
för Sveriges energipolitik, i form av fem
vägval. Ett av dessa vägval var att energieffektivisering skulle prioriteras som övergripande energipolitiskt instrument. Det
konstaterades bland annat att energianvändning i byggnader minskas mest effektivt genom att man genomför åtgärder i
befintlig bebyggelse. Att halvera energianvändningen till år 2050 är genomförbart
om man satsar på förbättrade klimatskal,
Riksdagen har beslutat att byggnaders energi­
intensitet ska halveras till år 2050. IVA:s pro­
jekt ska visa hur detta kan genomföras för
såväl byggnader som flera andra samhälls­
sektorer.
För att minska energianvändningen måste energieffektiviteten i byggnader förbättras, bland annat genom att ändra konsumenternas beteende.
34
Green Advisor Report
2013:01
studie genomförande förbättring
installationer och beteendeförändringar,
samt optimerad drift med mera.
Ordförande,
projektledning
Ordförande,
projektledning
Ordförande,
projektledning
Ordförande,
projektledning
Ordförande,
projektledning
Industri
Bebyggelse
Kommunikation
Transporter
Insamling, analys
och presentation av
erfarenheter från
Norden, Nordeuropa
och Internationellt.
Projektledning
Skogs- och jordbruk
Förprojekt, bemanning
av styrgrupp, arbetsgrupper och experter.
Tjänstesektor
Nödvändiga incitament
Nu tar IVA ett nytt steg inom energieffektiviseringsområdet med projektet Ett energieffektivt samhälle, som syftar till att
beskriva vilka incitament som krävs för
att kostnadseffektiva energieffektiviseringar ska genomföras. Projektet omfattar
fem sektorer: bebyggelse, transport, industri, skogs- och jordbruk samt tjänstesektorn, och syftar till att hitta vägar för företag inom dessa sektorer att halvera sin
energianvändning. Resultatet kommer
bland annat att visa på konkreta affärsmöjligheter och affärsmodeller för energieffektivisering.
Styrgrupp 2012–2014
Utvärdering av projektet
Ordförande, projektledning
Affärsmodeller och
affärsmöjligheter
Ordförande, projektledning
Smarta energisystem
Ordförande, projektledning
Policyunderlag
ÅF bidrar med expertkunskap
Utöver att identifiera möjligheter och hinder, samt föreslå konkreta åtgärder till förändringar, kommer projektet att utreda
möjligheterna med att använda så kallade
smarta energisystem, att arbeta för att
skapa en bredare syn på begreppet energieffektivisering, och att genomföra en internationell jämförelse för att sammanställa
goda exempel på energieffektivisering.
Varje arbetsgrupp inom projektet har
en ordförande och en projektledare. ÅF
bidrar med projektledare till tre av arbetsgrupperna; tjänstesektorn, skogs- och
jordbruk och gruppen för smarta energisystem och deltar även i arbetsgruppen
för tjänstesektorn.
Ta fram potentialen
Det finns en oerhörd potential i energi­
effektiviseringar och tekniken är i stor
utsträckning tillgänglig redan idag. Några
av hindren är kunskapsbrist och att det
saknas övergripande färdplaner. IVA:s nya
projekt, där ÅF deltar med sin expertkunskap, kan bidra med precis det som
behövs för att samhällsomställningen till en
effektiv energianvändning ska börja ta fart.
Inom projektet undersöks energieffektiviteten i fem branscher: byggmiljö, transport, industri,
jordbruk och skogsbruk samt tjänstesektorn.
Green Advisor Report
2013:01
35
36
Green Advisor Report
2013:01
Visste du att …
… omkring 70 procent av allt
färskvatten som förbrukas i
världen går till konstbevattning?
Jordens yta är till 70 procent täckt av
vatten, som till 97 procent utgörs av saltvatten i våra hav. Resterande tre procent
är färskvatten, men mer än 80 procent av
allt färskvatten är bundet i is som finns i
Arktis, Antarktis och i glaciärer, och endast
en liten del är lättillgängligt för människor.
Av det som ändå är det, går 70 procent till
konstbevattning inom jordbruket, ungefär
20 procent till industrin och det sista, 10
procent, konsumerar vi människor som
dricksvatten, till matlagning, hygien, tvätt
och disk. År 2010 saknade 11 procent av
världens befolkning tillgång till rent dricksvatten.
Green Advisor Report
2013:01
37
Power to gas
Förnybar
energi
Minskade
utsläpp av
växthusgaser
Energieffektivitet
Lagra vindkraft i naturgasnätet
En fungerande infrastruktur är
viktig för att kunna utveckla
och ta tillvara på förnybara
energiresurser. ÅF har, på uppdrag av Swedegas, lanserat en
ny vision med en tydlig biogasstrategi som förenklar en storskalig utbyggnad av vindkraft
i södra Sverige.
Inom EU har energifrågan varit central
sedan oljekrisen 1973/1974, men det
dröjde fram till 1990-talet innan miljöargumenten fick ordentligt fäste i energipolitiken. De uppmärksammade klimatförändringarna förde då upp energifrågan på
global nivå, där EU beslutade att ta en
ledande ställning i omställningen till koldi-
ÅF har, på uppdrag av Swedegas, lanserat
en vision där synergieffekter mellan biogasproduktion och vindkraftsutbyggnad
tas tillvara genom att befintlig infrastruktur används effektivare.
38
Green Advisor Report
2013:01
oxidutsläppsfria samhällen. I juni 2009
beslutade Sveriges riksdag att förnybara
energikällor ska stå för 50 procent av Sveriges energiförsörjning år 2020, vilket
bland annat ska uppnås genom att öka
elproduktionen från vindkraft. Alliansregeringen har även satt upp ett långsiktigt mål:
att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp
av växthusgaser till atmosfären år 2050.
Vision som kan öka vindkrafts- och
biogasproduktionen
ÅF har lanserat en ny vision med en tydlig
strategi för att öka biogasproduktionen i
Sverige genom att utnyttja vindkraft, och
därmed förenkla för en storskalig utbyggnad av vindkraft i södra Sverige. Visionen
som tagits fram är resultatet av ett uppdrag från Swedegas i syfte att försöka
använda gasinfrastrukturen för att öka
andelen förnybar energi i den svenska
energiförsörjningen, med fokus på vindkraft och biogas. Den pekar också på
nya möjligheter i energi- och klimat­
politiken, baserad på de stora utmaningar vi står inför.
Biogas – en förnybar gas som kan
ersätta fossila bränslen
Biogas är en förnybar gas som traditionellt
produceras ur biomassa, och den används
idag bland annat som ett förnybart bränslealternativ i bilar. Biogas är ett samlingsnamn för alla sorters metaninnehållande
gaser som har framställts ur biomassa.
Idag används 1,4 TWh biogas och 17 TWh
naturgas i Sverige, men tillsammans utgör
de bara ungefär 3 procent av Sveriges
energitillförsel. Den tekniska potentialen
för biogas bedöms uppgå till 10–15 TWh
Foto: Stella Pictures
studie genomförande förbättring
baserat på rötning av biologiskt avfall och
till 60 TWh från termisk förgasning av
skogsavfall.
Problem att lagra el från vindkraft
2011 producerades 6 TWh el från vindkraft i Sverige. Det är rekord, men är
långt ifrån det nationella målet om att
kunna producera 30 TWh vindkraftsel per
år. Vindkraftens fulla potential begränsas
av flaskhalsar i elinfrastrukturen och bristande reglerkapacitet. El måste användas
i samma ögonblick som den produceras
och möjligheterna att lagra el är begränsade. Vid en storskalig utbyggnad av
vindkraften i Sverige kommer det därför
allt oftare att uppstå situationer då det
inte går att ta tillvara all el som produ­
ceras. Det sker redan i Danmark och
i norra Tyskland.
Lagra vindkraft som biogas i naturgasledningen
Istället för att förspilla den överskottsel
som kan uppstå vid en storskalig utbyggnad av vindkraften, kan denna el användas
för att producera vätgas genom elektrolys
av vatten, så kallad Power to gas. Vid
produktion av biogas bildas, förutom
den energirika metangasen, även en stor
mängd koldioxid. Om denna koldioxid får
reagera med väte kan ytterligare energirik
metangas bildas genom en kemisk reaktion
(Sabatierreaktion). Vätgas skulle alltså
kunna användas för att öka utbytet av
metan vid biogasproduktion, och teoretiskt kan biogaspotentialen ur samma
mängd biomassa fördubblas genom tillskott av vätgas. Dels tar detta tillvara
på överskottsel som annars skulle gå
förlorad och dels minskar det utsläppen
av koldioxid. En ökad biogasproduktion
är något som skulle vara av stor betydelse
för Sverige i strävan att nå uppsätta mål
om fossiloberoende och minskade utsläpp
av växthusgaser.
EL TILL GAS
Elnät
Gasnät
GAS TILL EL
ÅF och Swedegas har fastställt en vision som optimerar samverkanseffekter mellan biogasproduktion
och vindkraftsexpansion genom att använda befintlig
infrastruktur på ett effektivare sätt. Överskottselektricitet kan användas för att öka biogasproduktionen
i en reaktion som beskrivs i bilden nedan.
Energieffektivisering och minskade
koldioxidutsläpp
Tekniskt sett är det alltså möjligt att lagra
vindkraft i form av biometan i naturgasledningar och gaslager och därmed ta till vara
på dess fulla potential. Dessutom är förlusterna vid transport av gas väsentligt
mycket lägre än vid transport av el. Ledningsbunden transport av naturgas sker i
princip helt utan förluster. Ledningsnätet
kan också betraktas som ett energilager.
Biogas
Biomassa
Avfall
Rötning/förgasning
Vindel
Vatten
Biogas
Koldioxid
Väte
Sabatierreaktion
Elektrolys
Vatten
Värme
Syre
När biogas framställs genom syrefri rötning bildas energirik metan och stora mängder koldioxid. Om denna koldioxid tillåts reagera med väte, kan ännu mer
metan framställas genom en kemisk process som kallas Sabatierreaktion. Vätet bildas genom elektrolys av ett överskott på vindkraftsel. Därför kan överskott från
vindkraftsel användas för att öka mängden metan som man kan få ut av biomassa.
Green Advisor Report
2013:01
39
BIOBRÄNSLEELDAT KRAFTVÄRMEVERK
Förnybar
energi
Minskade
utsläpp av
växthusgaser
Gävle får nytt biobränsleeldat
kraftvärmeverk
ÅF har skött projektledningen
och stora delar av projekteringen för byggandet av ett
nytt biobränsleeldat kraftvärme­
verk i Gävle, som är ett unikt
samarbete mellan Gävle Energi
och skogsindustriföretaget
Korsnäs. Tidigare har Korsnäs
haft ett stort oljeberoende,
men nu har man minskat sin
oljeanvändning kraftigt.
Korsnäs är ett av Sveriges ledande företag
inom tillverkning av kartong och papper.
Korsnäs äger tre produktionsenheter,
varav en är massa- och pappersbruket i
Gävle. Vid tillverkning av massa och pap-
ÅF har bidragit med projektledare och stor
del av projekteringen till ett unikt sam­arbete
där Bomhus Energi har byggt ett nytt, biobränsleeldat kraftvärmeverk som medfört
att Korsnäs pappersbruk har minskat sin
oljeanvändning kraftigt.
per finns det ett stort behov av ånga, vilket
bruket i Gävle har tillgodosett med bland
annat hjälp av oljepannor. Spillvärmen har
i flera år levererats till fjärrvärmenätet i
Gävle. Som en del i ledet att göra energiproduktionen mer hållbar har Korsnäs och
Gävle Energi byggt ett nytt biobränsleeldat
kraftvärmeverk genom ett unikt samarbete.
40
Green Advisor Report
2013:01
Tillsammans har de två företagen bildat det
nya företaget Bomhus Energi AB som äger
och driver anläggningen. Kraftvärmeverket
producerar både el, fjärrvärme och ånga.
Fjärrvärmen går ut på Gävle Energis fjärrvärmenät, medan ånga och el används på
massa- och pappersbruket. En del av ångan
levereras även till ett närliggande sågverk.
Bomhus Energi är ett bra bevis på att privata och kommunala bolag kan samverka
på ett sätt som alla vinner på.
Projektledning av ÅF
Då Bomhus Energi inte själva hade tillräckligt med resurser för att bygga det nya
kraftvärmeverket anlitade de ÅF för den
övergripande projektledningen och en stor
del av projekteringen. Under projektledaren
finns en organisation med fyra delprojekt­
ledare och åtta teknikområden, där ÅF är
ansvarigt för områdena process, automation, instrumentering och lågspänning,
mekanik samt rör. Eftersom kraftvärme­
verket byggs på en liten yta inom det
befintliga fabriksområdet lägger ÅF stort
fokus på säkerheten. Byggandet påbörjades
2010 och den kommersiella driften startade
vid årsskiftet 2012/2013.
Minskad oljeanvändning
Med det nya värmeverket har Korsnäs
minskat användningen av fossil olja med
studie genomförande förbättring
hela 20 000 kubikmeter olja per år eller
60 000 ton koldioxid. Korsnäs har nu en
miljövänlig, kostnadseffektiv och tillförlitlig
energiproduktion, dessutom är projektet
bra för hela kommunen och har bidragit till
ett grönare Gävle. Det är även ett betydande
bidrag för att nå länets klimatmål för 2020.
Ny panna
Den nya pannan har en termisk effekt på
150 MW och har levererats av Metso. Tekniken är så kallad Bubbling Fluidized Bed
(bubblande fluidiserad bäddpanna, BFB),
vilket innebär att bränslet blandas med sand
i en bubblande bädd på pannans botten.
Pannan eldas med biobränsle, varav ungefär
80 procent kommer från Korsnäs bruk och
består av bark, spån och träavfall, medan
resterande 20 procent köps in. Pannan kan
även toppeldas med beckolja, en biprodukt
från massaproduktionen. Efter pannan sitter
en rökgaskondensor där den sista värmeenergin i rökgaserna tas tillvara. Beroende
på bränslets fukthalt kan därmed ytterligare
20 till 40 MW värme utvinnas till fjärrvärme­
nätet. Totalt står Bomhus Energi för ungefär
hälften av den värme som Gävle Energis
fjärrvärmenät tar emot. Fjärrvärmen som
Bomhus Energi levererar består av spillvärme, indunstningsvärme, värme från rökgaskondensering och ånga från pannan.
Ökad egenförsörjning av el
Till det nya värmeverket finns även en ny
turbin, som drivs av ånga både från den
nya pannan och från Korsnäs bruk. Turbinen
är gjord av Siemens och har en effekt på
90 MW. All el som verket producerar används
inom bruket och har ökat dess egenförsörjning, vilket har varit ett viktigt motiv för att
genomföra investeringen.
En ny bränslehantering har installerats (översta och mellersta bilden). Bränslet består främst av bark,
­träflis och spill från skogsindustrin.
Den nya turbinen från Siemens har en eleffekt på 90 MW.
Green Advisor Report
2013:01
41
Pumpkraftverk
Förnybar
energi
Minskade
utsläpp av
växthusgaser
Bästa
tillgängliga
teknik
Nya intag till schweiziskt pumpkraftverk
Pumpkraftverk är väldigt
effektiva när man behöver
lastbalansera kraftnät och
kompensera för väderberoende,
intermittenta energikällor som
vindkraft. ÅF:s experter har
skapat och genomfört en ny
lösning för vattenintagen vid
ett schweiziskt vattenkraftverk
samtidigt som den befintliga
reservoaren var i full drift.
Nant de Drance är ett stort pump- och
vattenlagringsprojekt som har hållit på att
byggas i Schweiz sedan 2008. När det är
färdigbyggt kommer anläggningen att ha
en total effekt på 900 MW med sex rever­
sibla Francis-pumpturbiner. ÅF har lett
formgivningen och bistått med projektingenjörer till kraftverkets nya vattenintag,
som byggdes upp på plats i en befintlig
reservoar medan kraftverket var i full drift.
ÅF:s ingenjörer arbetade fram en nyskapande byggmetod för ett schweiziskt pumpkraftverks nya vattenintag, och byggde
upp dem på plats i en befintlig reservoar
i full drift.
Detta är en riktig utmaning som kräver riktigt kvalificerad teknisk expertis och innebär
möjligheter att inte bara väsentligt påverka
företagets ekonomi utan även miljön. De
nya intagen måste sättas så djupt som möjligt på den befintliga reservoaren för att
dess nettodriftvolym ska kunna behållas.
Två månaders byggtid
På grund av reservoarens normala årscykel fick byggandet av de nya intagen på
plats begränsas till bara två månader, med
början då reservoaren är tömd i mars och
avslut när smältsnön har börjat återfylla
den i maj.
För att anläggningen skulle kunna vara
i full drift under hela byggarbetet, och för
att minimera miljöpåverkan och risken för
naturkatastrofer som isbildning, laviner,
jordskred eller pulsvågor – orsakade av en
lavin – i reservoaren, blev ÅF:s experter
tvungna att utveckla en helt ny byggmetod.
transporteras till avsedd plats genom att
man drar nytta av vattnets naturliga höjning i reservoaren varje år. När intaget väl
är på plats, sänks det ner i vattnet.
Perfekt på plats
Vid Nant de Drance hålls 80 procent av
strukturens vikt uppe av den luftvolym som
finns inuti den och 20 procent av en pontonpråm.
Luften pumpades in från kompressorer
på pråmen innan strukturen placerades
direkt ovanför sin slutliga plats. Härefter
kopplades kablar in, som hade förankrats
på sjöbotten, och spändes med hjälp av
pråmen. Slutligen sänktes den långsamt
ner på sin plats.
Nyskapande lösning
I denna nyskapande lösning ingick att
bygga vattenintagen vid änden av en kort
tillfartsväg, på en skräddarsydd, kringfylld
plattform, lika högt upp som reservoarens
högsta vattennivå. När betongstrukturen är
färdig kan den sedan flyta upp för att
Minskade koldioxidutsläpp
Genom att vattenintagen förtillverkades
ovanför reservoaren och sin slutliga plats
under vattnet, kunde projektingenjörerna
se till att man slapp förlora en hel lagringstermin på Emosson-dammens vattenkraft –
mer än 560 GWh lagrad el inför vintern.
Det innebär dels att man sparade motsvarande ungefär 256 000 ton koldioxidutsläpp, och dels att man fick mervärdet i att
minimera miljöpåverkan under bygget och
dessutom kunde minska hela byggtiden.
är reservoaren är full lyfts hela
2. Nstrukturen
med hjälp av en ponton-
är väl strukturen hänger ovanför sin
3. Nslutliga
plats, sätts ledkablar i struktu-
Konstruktionen, steg för steg
1.
42
enna konstruktion var den första i
D
sitt slag där luftvolymen inuti intaget
användes på samma sätt som i en sluten dykarklocka. Luftvolymen avgränsas av en metallram och metallplåtar.
Volymens storlek kan justeras genom
fyra skjutventiler som kan flyttas 80
cm åt vart håll och som sitter på de
främre och bakre plåtarna.
Green Advisor Report
2013:01
pråm och fyra kablar som sitter i en
kabelvinsch.
rens fyra hörn och spänns från pråmen. Tack vare spänningen kan strukturen placeras väldigt exakt.
studie genomförande förbättring
Det första intaget, som sattes på plats i september 2011, här fotograferat i mars 2012 vid lågvatten i reservoaren. Till vänster lade sig en lavin
till rätta vid sidoväggen. Ledkablarna hänger ner
från taket. Placeringen blev oerhört exakt; de två
ledsystemen arbetade växelvis för att skapa ett
perfekt resultat.
Färdigbyggt intag som nu kan flyta till sin slutliga
plats i Emosson-reservoaren.
Tunnlar och intagens slutliga plats står redo.
Bilden är tagen vid lågvatten i reservoaren.
Ett intag byggs på plattformen innan det sätts
på plats.
ärefter sänks intaget ner så att det
4. Dhänger
i kablarna nere på nästan 120
enom ett navigeringssystem leds
5. Gintagen
vidare ner den sista metern
meters djup. Två kompressorer fyller
hela tiden utrymmet med luft. Samtidigt mäts strukturens vinkel under
nedsänkningen genom två lutningsmätare som har fästs på intagsplattan,
så att ingenjörerna kan korrigera lutningen med hjälp av de fyra kabelvinscharna på pråmen.
för att de ska placeras så exakt som
möjligt.
Pråm som transporterar vattenintag. De fyra grå
strukturerna leder kablarna innan de ansluts till de
fyra stående vinscharna (blå). De två kompressorerna (gula) kan leverera luft ända ner till drygt 120
meters djup. Till höger syns pråmens utombordsmotorer. Bubblorna bredvid pråmen visar uppumpad, överflödig luft från vattenintaget.
vå kameror kopplade till lysdiodpro6. Tjektorer
gör att ingenjörerna kan se
luftutrymmets insida genom hela nedsänkningen.
Green Advisor Report
2013:01
43
Partner till ÅF Green Advisor Report
ÅF tackar nedanstående kunder för att de låter oss dela med oss av information
om hållbarhetsrelaterade projekt vi har utfört åt dem.
Statens geotekniska institut (SGI)
Thule Group
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA)
Blekinge Offshore
Uppsala universitet
Moldaviens finansministerium
SIDA (Swedish International Development Cooperation Agency)
Ishøj kommun
Bostadsrättsföreningen Promenaden
Nant de Drance SA
Sandvik
Köpenhamns kommun
Swedegas
Bomhus Energi AB
Ångpanneföreningens forskningsstiftelse (ÅForsk)
Green Advisor Report
2013:01
ÅF är ett ledande tekniskt konsult­företag.
Vi fokuserar på energi & miljö, infrastruktur
och industri.
Vår bas finns i Europa, men vår verksamhet
och våra kunder finns i hela världen.
Det som gör oss unika är våra ­medarbetare
och branschens största erfarenhetsbank.
Vi brukar sammanfatta det med:
ÅF – Nytänkande med erfarenhet.
341
Green Advisor Report 2013:01 SV
Tel. +46 10 505 00 00
www.afconsult.com
123
Sponsrad av