Transcript Befolkningsgeografi – Manus

BEFOLKNINGEN: TILLVÄXT
Inledning
Befolkningsökningen är ett av de största hoten mot människans framtid på jorden. Jordens
bärkraft överskrids i något skede, livsmedelsproduktionen kan inte ökas i samma takt som
befolkningen växer. Världens befolkning växer fortfarande, men långsammare än tidigare.
Procentuellt är befolkningstillväxten snabbast i Afrika. Antalet människor ökar ändå mest i
östra och södra Asien. I I-länderna utgör de gamla en allt större del av befolkningen. Det
leder till att det inte finns tillräckligt med arbetskraft för att utföra alla arbeten.
Människor flyttar i allt högre grad efter arbete, bort från krig och fattigdom. Befolkningen
koncentreras i städerna och många problem uppstår på grund av det.
Befolkningsutvecklingen
FN:s avdelning för befolkningsfrågor har tagit fram alternativa prognoser för
befolkningstillväxten. Befolkningens tillväxt har blivit långsammare. Det betyder att de mest
pessimistiska prognoserna, 12 miljarder människor på jorden år 2050, antagligen inte
förverkligas (bild 1).
Det viktigaste målet är att minska antalet barn som föds. Flickor som fått gå i skola kan ta
hand om sin familj bättre och klarar också bättre av att försörja sig själva. De här flickorna får
sina barn senare, barnen är också färre och friskare. Genom att ge bättre förutsättningar för
flickor att gå i skola minskar befolkningsökningen snabbt.
Bild 1: Befolkningsutvecklingen i världen, olika
fertilitetsalternativ.
Befolkningsökningen sker huvudsakligen i mindre utvecklade länder, där sker 95 % av
tillväxten, endast 5 % sker i utvecklade länder (bild 2). Nio länder förväntas stå för över
1
Johannes Olsson, Annan, Övriga skolor – www.lektion.se
hälften av tillväxten: Indien, Pakistan, Demokratiska republiken Kongo, Bangladesh, Uganda,
USA, Etiopien och Kina, ordningsföljden enligt tillväxtens storlek. I vissa länder är tillväxten
speciellt snabb: Afghanistan, Burkina Faso, Tchad, Kongo, Demokratiska Republiken Kongo,
och flera andra länder i Afrika. Befolkningen kan mer än tredubblas i dessa länder.
I ett femtiotal länder kommer befolkningen att minska. I Tyskland, Italien, Japan, Ryssland
och flera andra före detta Sovjetrepubliker, beräknas befolkningen minska. I de baltiska
staterna (Estland, Lettland och Litauen) föds det redan nu färre människor än det dör. En del
av minskningen kommer att uppvägas av invandring.
Bild 2: Befolkningsutvecklingen i olika områden mellan åren 2005 och 2050,
enligt medelhög fertilitet.
Födelsetalet, d.v.s. antalet barn per kvinna, kommer fortsättningsvis att sjunka. 1950 födde
kvinnorna i världen i medeltal 5 barn var, år 2000 var denna siffra 2,65. Enligt beräkningarna
för medelhög fertilitet (bild 1) kommer siffran att vara ca 2,05 år 2050.
Födelsetalet är fortfarande högt i många länder: i Afghanistan, Burkina Faso, Burundi och
flera andra länder är födelsetalet fortfarande 7. I Tyskland, Italien och Japan är talet ca 1. I
Finland är födelsetalet ca 2, i Kina 1,7. För att befolkningens storlek i ett land skall bibehållas
bör födelsetalet vara 2,1.
Mortaliteten. Dödligheten hos olika åldersgrupper är olika stor. I U-länderna är dödligheten
bland barn mycket stor. Spädbarnsdödligheten (barn under 1 år) har ändå sjunkit kraftigt i
de flesta länderna. År 2003 dog 165 barn av tusen levande födda (‰) i Afghanistan,
motsvarande siffra för år 1960 var 245 ‰. Medeltalet för industriländer år 2003 var 5 ‰, för
hela världen 54 ‰.
2
Johannes Olsson, Annan, Övriga skolor – www.lektion.se
Ofta mäts också dödligheten hos barn under 5 år. År 2003 var dödligheten för barn under 5
år i hela världen 80 ‰, i de minst utvecklade länderna 155 ‰ i utvecklade länder 6 ‰ barn.
Dödligheten påverkas mycket av AIDS-epidemin i många länder. Sjukdomen drabbar mest
vuxna människor i arbetsför ålder, i vissa områden är mer än 30 % av befolkningen mellan 15
och 49 år smittade.
Förväntad livslängd. Medellivslängden har ökat från 47 till 65 år mellan åren 1950 till 2005. I
vissa områden har situationen blivit sämre under de senaste åren på grund av AIDS och
oroligheter. Den förväntade livslängden i världen antas ändå öka till 75 år 2050. I Afrika
söder om Sahara har den förväntade livslängden sjunkit från 65 år på 1990-talet, till dagens
43 år, på grund av AIDS-epidemin. I vissa av dessa länder kommer populationen att minska.
Bild 3: Indiens befolkningsstruktur förändras, andelen äldre människor ökar,
liksom andelen kvinnor.
Befolkningens åldersfördelning förändras. I många U-länder utgör barn under 15 år mer än
40 % av befolkningen (bild 3), medan andelen i I-länder i allmänhet är omkring 20 % eller
lägre. I Finland är andelen barn under 15 år 18 %. Andelen människor i arbetsför ålder, 1565-åringar, ökar i U-länderna. I I-länderna ökar andelen gamla människor, det är
problematiskt då det då kanske inte finns tillräckligt med arbetskraft. Hälften av
människorna i världen beräknas vara yngre än 27 år.
Befolkningspyramider, som kan ses i bild 3, beskriver ålders- och könsfördelningen bra.
3
Johannes Olsson, Annan, Övriga skolor – www.lektion.se
STÄDER OCH MIGRATION
Orsaker till migrationen
Flyttningsrörelserna ökar i världen. Orsakerna till detta är många. En av de viktigaste
orsakerna är befolkningsökningen. Det finns inte arbete, mat, bostäder eller skolor och
hälsovård för befolkningen på landsbygden. Också i utvecklade länder flyttar många till
städerna. Den största delen av flyttningen sker inom landets gränser.
•
Urbaniseringen i U-länderna. Befolkningen ökar snabbt på landsbygden i U-länder.
På landsbygden finns inte tillräckligt med arbetsplatser inom jordbruket. Nya
arbetsplatser bildas inom industrin. Ny industri grundas i närheten av städerna, som
på det sättet drar till sig nya inflyttare, urbanisering.
•
Flyktingar. Oroligheter, svält och naturkatastrofer driver människor på flykt i många
länder. De flesta flyr undan problemen inom det egna landets gränser. När politiska
konflikter är orsaken flyr många till grannländerna. När människorna återvänder till
sina hem sker en ny flyttningsrörelse. Ibland har det gått många år sedan de flydde,
de vet inte till vad de återvänder. Många flyktingar tillbringar årtionden i
flyktingläger. Många flyktingar kan inte återvända hem utan fortsätter till ett tredje
land. År 2003 fanns det ca 20 miljoner flyktingar i världen
Flyktingströmmarna är stora i bland annat Afrika (bild 4). Orsakerna är till största
delen krig och interna konflikter i flera länder. Långvarig torka och svält har också
tvingat miljontals människor att lämna sina hem.
Bild 4: Fördelningen av flyktingar områdesvis år 2005.
4
Johannes Olsson, Annan, Övriga skolor – www.lektion.se
•
Globaliseringen leder till en allt större rörlighet mellan länderna. Företag flyttar sin
tillverkning från ett land till ett annat enligt lönsamhet. Jordbruksmarknaden är
öppen för andra länders produkter. Det här leder till att många människor måste
flytta för att få arbete.
•
Flyttning från U-land till I-land. Då den arbetsföra befolkningen i I-länderna minskar
behövs det mera arbetskraft från andra områden. Länder i Europa tar emot
invandrare från sina forna kolonier.
•
Flyttning mellan länder i Europa från öst till väst.
Risker i samband med flyttningsrörelserna.
•
Minoriteter har oftast en svagare ställning än majoritetsbefolkningen. Invandrare
råkar i många områden ut för diskriminering och fördomar. Invandrare som inte
kommit in i landet på lagligt sätt kan inte försvara sin ställning mot förtryck och
diskriminering.
•
Människosmuggling och människohandel sker i många länder. Människohandeln
handlar ofta om prostitution men handeln med människor kan också ske med barn
som får arbeta i industrier. Ibland annat Afrika händer det att barn rövas bort för att
tjäna som soldater.
Urbaniseringen
Städernas befolkning växer mycket snabbt. Tidigare fanns de största städerna i I-länderna,
numera finns de största städerna i Asien. Idag bor mer än hälften av världens befolkning i
städer (bild 5). Flyttningen till städerna har många orsaker.
Bild 5: Över hälften av världens befolkning bor numera i städer.
5
Johannes Olsson, Annan, Övriga skolor – www.lektion.se
Urbaniseringen medför risker
Det flyttar in mycket mer människor till städerna än det finns bostäder och arbetsplatser.
Städernas egen befolkningstillväxt bidrar också till överbefolkningen. De nya invånarna
bosätter sig i kåkstäder. Kåkstäderna är i allmänhet inte trygga, det finns inte avlopp, rent
vatten och skolor. Kåkstäderna byggs ofta på områden som kan drabbas av ras,
översvämningar och sjukdomar.
•
Många av invånarna är både hem- och arbetslösa. Detta leder till att många måste
tigga för att överleva. Föräldrar överger sina barn som sedan får leva på gatan. Det
finns åtminstone 100 miljoner gatubarn i världens storstäder. Otryggheten och
misären leder till ökad kriminalitet och olika slag av missbruk.
•
Odlingsmark förloras. Städerna breder ut sig över områden som tidigare har varit bra
odlingsmark. I och med städernas tillväxt minskar därför odlingsarealen och bidrar till
matbristen.
•
Trafiken ökar i alla städer, vägarna breder ut sig över stora arealer. Trafiken
förorsakar luftföroreningar. Många städer har ett vägnät som inte är planerat för
nuvarande trafikmängder vilket leder till trafikstockningar och trafikolyckor. Antalet
döda i trafiken i hela världen är ca 1,2 miljoner årligen.
•
Städerna förorsakar miljöproblem. Befolkningen producerar mängder av
avloppsvatten som förorenar vattendrag och hav. Stora mängder avfall skräpar ned
städernas omgivningar och lagras på avstjälpningsplatser eller bränns. I båda fallen
uppstår problem. I många länder finns det en stor befolkning som lever på och av det
som kommer till avstjälpningsplatserna.
•
Luftföroreningarna är svåra i många storstäder. Utsläpp från trafik och industri bildar
en giftig blandning, smog, som gör människorna sjuka och minskar på
jordbruksproduktionen.
6
Johannes Olsson, Annan, Övriga skolor – www.lektion.se
U-LAND/I-LAND
Hur definieras ett U-land eller ett I-land?
Det kan vara lätt att säga om vissa länder att de är U-länder, andra länder kan vara svårare
att kategorisera. Det finns många metoder och kriterier som man kan använda för att mäta
välstånd. De flesta mer använda metoderna kombinerar flera faktorer.
Ett lands utvecklingsgrad är inte ett konstant tillstånd utan landet förändras med tiden. Ett
sätt att förklara förändringen är att använda den demografiska transitionsmodellen.
Bild: 6: Den demografiska transitionsmodellen förklarar hur förändringarna i
befolkningen sker över en längre tidsperiod.
Den demografiska transitionsmodellen förklarar förändringar i mortalitet och nativitet och
därmed i befolkningens storlek. Länder i olika delar av världen befinner sig i olika skeden av
transitionen, också inom länder kan det finnas områden i olika skeden. Mortalitet och
nativitet är bland annat beroende av landets hälsovård och befolkningens utbildning,
faktorer som är viktiga när man bedömer välstånd (bild 6).
Skede I. Alla länder har genomgått detta skede. Numera förekommer det endast i områden
med ursprungsbefolkning såsom i delar av Amazonas och i Borneos regnskogar.
7
Johannes Olsson, Annan, Övriga skolor – www.lektion.se
Skede II. Detta skede betecknas av en allt snabbare befolkningstillväxt. De minst utvecklade
länderna i Afrika befinner sig i skede II.
Skede III. Befolkningen ökar fortfarande, men hastigheten minskar. Många länder i
Sydostasien befinner sig i skede III.
Skede IV. De flesta av länderna i Europa befinner sig i skede IV. Befolkningen ökar inte längre
och variationerna i mortaliteten är små.
Kriterier för mätning av välstånd
1. BNP, bruttonationalprodukt/invånare. Bruttonationalprodukten mäter värdet av alla
varor och tjänster som rör sig i ett land. Medeltalet i hela världen år 2005, var 9 300
US$. Typiska I-länder har en bruttonationalprodukt på mer än 15 000 US$, medan
fattiga U-länder har mindre än 1 000 US$. Finlands BNP var 30 300 US$. Skillnaden
mellan de fattigaste och de rikaste länderna ökar.
Det finns felkällor i det som bruttonationalprodukten mäter:
o Skillnader mellan rika och fattiga människor syns inte
o Statistiken (befolkningens storlek m.m.) kan vara felaktig
o Värdet av hushållsarbete, byteshandel och naturahushållning mäts inte
o Svart och grå ekonomi mäts inte
o Landets inflation och skulder är svåra att beakta
2. Nativitet och mortalitet. Förhållandet mellan nativitet och mortalitet definierar
förändringarna i befolkningens storlek (bild 6). Den demografiska
transitionsmodellen kan användas för att se i vilket skede av befolkningsutvecklingen
ett land befinner sig. Ett land där en stor del av befolkningen är ung har en låg
mortalitet. Ett land där en stor del av befolkningen är gammal har en hög mortalitet.
Nativiteten var år 2005 störst i Niger 51,33 ‰, mortaliteten störst i Botswana 29,36
‰.
3. Befolkningens tillväxthastighet och fördubblingstid. Befolkningstillväxten förorsakar
problem för landet då landet årligen behöver satsa mycket på livsmedelsproduktion,
skolor och hälsovård.
Världens befolkningstillväxt år 2005 uppskattades till 1,24 %, I EU till 0,14 % (Finland
0,16 %), i många U-länder till mer än 2 % (Somalia 3,38 %).
Med formeln: 70/tillväxthastigheten kan man räkna ut befolkningens fördubblingstid.
Världens befolkning skulle fördubblas på 56 år, Somalias befolkning på 20 år, Finlands
på 437 år.
4. Förväntad livslängd vid födelsen. Den förväntade livslängden berättar om det
allmänna tillståndet i landet. Faktorer såsom hälsovård, näringstillstånd och miljöns
tillstånd avspeglas i livslängden.
8
Johannes Olsson, Annan, Övriga skolor – www.lektion.se
Livslängden i världen i medeltal är 64 år, i Japan är livslängden 81 år i Swaziland bara
33 år. Typiskt för I-länder är att kvinnor lever mycket längre än män. Kvinnorna i Uländerna dör ofta i sjukdomar relaterade till graviditet och förlossning vilket gör att
skillnaden i livslängd mellan män och kvinnor minskar. I vissa länder är kvinnornas
förväntade livslängd kortare än männens (Namibia män 44,7 kvinnor 43,1).
5. Spädbarnsdödlighet/barndödlighet (räknas per tusen levande födda barn, ‰). Dessa
två faktorer berättar mycket om hälsovården, livsmedelssituationen och förekomsten
av smittsamma sjukdomar. Spädbarnsdödligheten kan inte elimineras helt då det
alltid finns barn som föds för tidigt och med medfödda skador.
Spädbarnsdödligheten (barn under ett år) är i hela världen i medeltal 50 ‰, i Uländer är spädbarnsdödligheten hög, 187 ‰ i Angola där den är högst, i EU är den 5,1
‰. I Finland är spädbarnsdödligheten mycket låg, 3,6 ‰.
6. Födelsetal. Födelsetalet anger antalet barn per kvinna. I länder där kvinnornas
ställning är bättre och de får gå i skola minskar antalet barn per kvinna. Mest barn får
kvinnorna i Niger och Mali, fler än 7 barn per kvinna, få barn föds det i många av
Europas länder (1,2- 1,5).
7. Läskunnighet hos personer över 15 år. 82 % av människorna i världen kan läsa. Två
tredjedelar av analfabeterna är kvinnor. Över två tredjedelar av analfabeterna finns i
följande 8 länder: Indien (läskunnighet 59 %), Kina (90 %), Bangladesh (43 %),
Pakistan (49 %), Nigeria (68 %), Etiopien (43 %), Indonesien (88 %), och Egypten (58
%).
Procentuellt är läskunnigheten sämst i länder i västra Afrika. En del av befolkningen
här lever som nomader. Fattigdom, svält och oroligheter har försvårat skolgången:
Niger (18 %), Burkina Faso (27 %), Sierra Leone (30 %).
8. Kvinnornas ställning i samhället. I många länder har kvinnorna få rättigheter. De får
inte själva bestämma om sina liv, när och vem de gifter sig med, i många länder kan
inte kvinnor äga fast egendom eller tjäna egna pengar.
9. Näringsnivå, kaloriintag per person. WFP/WHO, FN:s världshälsoorganisation,
rekommenderar att det dagliga kaloriintaget skall överskrida 2 100 kcal. Underskrids
detta under en längre tid uppstår olika slag av bristsjukdomar. I vissa länder är
kaloriintaget tillräckligt men maten innehåller inte alla näringsämnen som behövs. I Iländer är kaloriintaget ofta för stort vilket i sin tur leder till många sjukdomar.
Det finns idag 852 miljoner svältande människor i världen. En stor del av dem är barn
och åldringar. Procentuellt är de svältande flest i Afrika men absolut sett svälter flest
människor i Asien: 221,1 miljoner i Indien, 203,5 miljoner i Afrika söder om Sahara,
142,1 miljoner i Kina, 52,9 miljoner i Latinamerika och Karibien, 33,1 miljoner i främre
Orienten och Nordafrika.
9
Johannes Olsson, Annan, Övriga skolor – www.lektion.se
10. Andelen av befolkningen som är sysselsatt inom jordbruket. Antalet människor som
arbetar inom jordbruket är stort i länder där varje familj själv producerar den mat de
behöver och sällan har produkter att sälja. I mer utvecklade länder ökar
sysselsättningen inom industrin, i I-länderna är flest människor sysselsatta inom
servicenäringarna.
I Malawi uppskattas 90 % av befolkningen arbeta inom jordbruket, i Zambia 85 %, i
Kina är 49 % av befolkningen sysselsatt inom jordbruket. I EU sysselsätter jordbruket
4,5 % av befolkningen.
11. Urbaniseringsgraden återspeglar delvis vad människorna arbetar med. När
befolkningen ökar snabbt på landsbygden flyttar de unga människorna in till
städerna. Industrierna finns i närheten av städerna.
12. Energiförbrukning per person. Energiförbrukningen visar konsumtionsnivån och
antalet bilar i samhället. Konsumtionsvarorna kräver energi både i tillverkningen och
ofta som råvara. I länder med kallt klimat förbrukas mer energi för uppvärmning än i
varma klimat. Människorna i utvecklade länder påverkar också miljön mycket mera
än människorna i U-länder, deras ekologiska fotspår är mycket större.
Energiförbrukningen omvandlad till motsvarande energiinnehåll i ett kg olja (kgoe) är
följande för ett urval länder: Bangladesh 145 kgoe, Kina 887 kgoe, Turkiet 1 046 kgoe,
Finland 6 518 kgoe, USA 7 921.
13. Tillgång till kust. Många av de allra fattigaste länderna saknar tillgång till kust.
Avsaknaden av kust försvårar handel med andra länder. Några sådana länder är:
Afghanistan, Burkina Faso, Mali och Niger.
För att bedöma ett lands utvecklingsgrad kan man använda olika slag av index. Ett av de
mest använda är PQLI, Physical quality of Life Index. Detta index använder sig av tre kriterier
för mätningen av ett lands utvecklingsgrad: Läskunnighet, förväntad livslängd och
barndödlighet. Varje av de tre kriterierna poängsätts 1-100 och medeltalet räknas ut, ett lågt
PQLI-värde innebär att ett land är underutvecklat.
10
Johannes Olsson, Annan, Övriga skolor – www.lektion.se
Bild 7: FN:s HD-index visar ländernas välfärdsnivå.
HDI (Human Development Index) är ett annat index där fler kriterier används. Dessa
kriterier är förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP. Bild 7 visar en karta på världens
länder och deras HDI-nivå.
11
Johannes Olsson, Annan, Övriga skolor – www.lektion.se
12
Johannes Olsson, Annan, Övriga skolor – www.lektion.se