Transcript Sverige under 1900

Sverige under 1900-talet
Stora förändringar inom många områden Sverige fick sina nuvarande gränser efter att unionen med Norge upphörde 1905. Under 1900-­‐
talet förvandlades Sverige även på många andra områden. Inflyttningen till städerna ökade i takt med att samhället blev allt mer industrialiserat. Folkrörelserna växte och samhället demokratiserades. Skillnaden mellan rika och fattiga minskade i samhället. 1900-­‐talet var också ett århundrade då kvinnorna fick större frihet och mer makt. Sverige var neutralt i båda världskrigen och lyckades dessutom bevara sin alliansfrihet under kalla kriget. Det svenska folkhemmet 1919 infördes allmän rösträtt i Sverige. En stor del av folket ville förända samhället och göra det mer jämlikt. Många av dem röstade därför på socialdemokraterna som vann det påföljande valet. Det socialdemokratiska arbetarpartiet fick därefter stort inflytande över svensk politik under hela 1900-­‐talet. I början av 1930-­‐talet tog socialdemokraterna återigen makten med Per Albin Hansson som statsminister. Socialdemokraterna styrde sedan Sverige nästan oavbrutet fram till 1976 års borgliga valseger. Det var under den här tiden som det svenska folkhemmet växte fram. Idéerna bakom folkhemmet har ofta kallats för ”den svenska modellen” och byggde på en rad sociala reformer. Grundtanken var att Sverige skulle vara ett hem för alla, ett folkhem, där staten ansvarade för att vanliga människor skulle kunna leva i social och ekonomisk trygghet. Enighet uppstår mellan arbetsmarknadens parter -­‐ unikt för sin tid På arbetsmarknaden skedde också stora förändringar. Tiden fram till 1930-­‐talet hade präglats av regelbundna konflikter på arbetsmarknaden. Men i samband med Saltsjöbadsavtalet 1938 kom detta att ändras. LO (arbetarnas fackförbund) och SAF (arbetsgivarnas fackförbund) slöt då ett avtal om hur de skulle tillgodose sina intressen och hur konflikter skulle lösas i framtiden. Därmed inleddes ett utpräglat samarbetsklimat på arbetsmarknaden som blev typiskt svenskt och unikt i tiden. Samförståndet mellan arbetsgivare och arbetare på arbetsmarknaden blev från och med nu en hörnsten i den svenska ekonomins utveckling. Sverige blir ett av världens rikaste länder Efter andra världskriget gick det bra för svensk industri och ekonomi. Den svenska industrin var intakt eftersom Sverige lyckats hålla sig utanför kriget. Dessutom rådde stor efterfrågan på alla möjliga råvaror och varor i samband med uppbyggnaden av det svårt sargade Europa under 1950-­‐ och 1960-­‐talen. Därmed genomgick den svenska industrin de s.k. rekordåren. Företag som Volvo, SKF, ASEA, LM Ericsson blev stora namn på världsmarknaden. Det fanns också gott om arbete. Sverige blev därigenom ett av världens rikaste industriländer. Det svenska välfärdssamhället Det var nu som den offentliga sektorn utvidgades. Runt om i landet byggdes mängder med nya offentliga inrättningar, vilket fick som följd att bland annat sjukvård och skolor byggdes ut. För att komma till rätta med städernas trångboddhet och för att kunna förse folk som flyttade från landsbygden till städerna med bostäder, genomförde staten en av folkhemspolitikens största satsningar, miljonprogrammet, som gick ut på att alla i Sverige skulle få rätt till en modern bostad. I städerna och dess förorter byggdes därför mängder med nya bostäder. Funktionalitet fick råda över det estetiska varför många fina äldre bostäder revs och ersattes med massproducerade moderna fastigheter. Det rådde stor framstegsoptimism i Sverige. På 1960-­‐talet började också allt fler av landets kvinnor arbeta utanför hemmet. Den svenska ”hemmafrun” blev därefter allt mer ovanlig. Sverige blir en del av det globala samhället -­‐ folkhemmet monteras ned Den långa fredsperioden från 1800-­‐talet fortsatte under hela 1900-­‐talet. Sverige var neutralt i båda världskrigen och lyckades dessutom bevara sin alliansfrihet under kalla kriget. Men under 1980-­‐talet hade världen förändrats. Berlinmuren föll och kalla kriget tog slut. Arbetslösheten ökade i Europa. Det gamla Sverige gick över i ett nytt där det sociala välfärdssystemet och folkhemstanken inte längre var något som kunde tas för givet. Den ökade globaliseringen har medfört att Sverige blivit mer sammanlänkat med resten av världen, framförallt med utvecklingen i de europeiska länderna. Sveriges inrikes-­‐ och utrikespolitik kan därför inte längre styras på samma oberoende sätt som tidigare. Idag är Sverige en del av värld som hålls samman av snabba telekommunikationer och stora internationella organisationer. Ofta kom uttrycket ”den svenska modellen” att avse hela den svenska välfärdspolitiken: Sverige blev ett slags medväg mellan det kapitalistiska och det socialistiska systemet. ”Ökad jämlikhet” blev något av ett slagord under 1950-­‐ och 1960 talen när många reformer klubbades igenom av riksdagen, ofta i enlighet mellan partierna. Några av reformerna var: • Allmän sjukförsäkring vid sjukdom (1946) • Barnbidrag för alla barn (1947) • Fattigvårdslagen ersatts av socialvårdslag (1955). Människorna fick rätt till en viss minimistandard och socialvården (idag socialtjänsten) skulle hjälpa till att ge bidrag vid svackor i människornas liv. • Semestern förlängs från två till tre veckor (1951), sedan till fyra veckor (1963) och till fem veckor (1978) • Arbetsveckan förkortas till 40 timmar (1970-­‐1973)