Transcript Årsmötet Vad en dödbok kan berätta 25 års Jubileum

Årsmötet
sidan 3
25 års Jubileum
sidan 12
Vad en dödbok kan berätta
sidan 4
Wåra Rötter
Tjust Släktforskarförening
Nummer 2 • 2010 • Årgång 24
föreningsnytt
Tjust
Ett nytt trevligt ansikte i forskarlokalen
Släktforskarförening
Ordförande: Hans Wiberg
tel: 0490 - 214 28
e-post: [email protected]
Sekreterare: Valdy Svensson
Tel. 0490 - 188 18
e-post: [email protected]
Kassör: Yvonne Andersson-Gullberg
Tel. 0490 - 202 36
e-post: [email protected]
Föreningens adress:
Tjust Släktforskarförening
c/o Stadsbiblioteket
Box 342
593 24 Västervik
Postgiro: 494 76 67 - 4
Föreningens org. nr: 833600 - 7128
Medlemsavgift 150 kr./år
Familjemedlem 50 kr./år
Internetadress: www.tjustanor.com
Kerstin Johansson är från april projektanställd för att skriva in från kyrkböcker om
födelse, vigda, döda och ut- och inflyttning till en ny PLF-skiva som vi gemensamt utger i samarbete med Oskarshamn.
En presentation om Kerstin är kort. Hon
började arbeta på Electrolux dammsugarfabrik 1974-08-05 och tillsammans
med 519 arbetskamrater fick hon sparken
2004-12-31. På Electrolux jobbade hon
som arbetsledare och lagombud. Som
tack, efter 30 års anställning, fick hon
smörgåstårta och en dammsugare, liksom
hennes övriga arbetskamrater. Därefter
har hon haft ströjobb och på eget bevåg
efter att ha genomgått de 3 faserna på Arbetsförmedlingen, föreslagit att få arbeta
för Tjust Släktforskarförening och tillsvidare skall då jobba med inskrivning från
kyrkböcker till sökbara CD-skivor. Med
god datautbildning och eget intresse kring
släktforskning så är hon dugligt till det
mesta för oss släktforskare. Tjust Släkt-
forskarförening hälsar henne välkommen
och hon har mycket arbete framför sig.
Hans Wilensjö, före detta arbetskamrat
med Kerstin
Redaktörer för Wåra Rötter:
Lennart Jennekvist
Västra Ekdalsgatan 5
593 50 Västervik
Tel. 0490 - 186 59
e-post: [email protected]
Tor Wiklund
Kolsebro Ekdalen
597 97 Åtvidaberg
Tel. 0120 - 202 59
e-post: [email protected]
Hans Wilensjö
Kristinebergsgatan 2 T
593 35 Västervik
Tel. 0490 - 321 46
e-post: [email protected]
Layout:
Bo Sandberg
Hornsvägen 15 E
593 54 Västervik
Tel. 0490 - 321 83
e-post: [email protected]
Nya medlemmar
Eva Johansson
Helgerum Berggård
590 93 Gunnebo
Arne Blomgren
Gösgatan 7
593 40 Västervik
Åke och Ullrika Palmqvist
Esplanaden 19 B
593 31 Västervik
Gunnel Baazius
Katarina Bangata 61
116 42 Stockholm
Ragnar och Kerstin Asplund
Stora Trädgårdsg 68 D
593 42 Västervik
Gun-Britt Olsson
Katarina Bangata 61
116 42 Stockholm
Wåra Rötter nr 3 – 2010
kommer i september
Material senast
15 augusti 2010
Ni får gärna tipsa våra
redaktörer
Omslagsbild:
Kerstin Johansson
Foto: Hans Wilensjö
2
Wåra Rötter 2/2010
INNEHÅLL I DET HÄR NUMRET
Sid. 2
Sid. 3
Sid. 4
Sid. 5
Sid. 6-8
Sid. 9
Sid. 10
Sid. 11
Sid. 12
Ett nytt ansikte i forskarsalen. Nya medlemmar.
Årsmötet 17 maj 2010.
Progran hösten 2010. Vad en dödbok kan berätta.
Årliga träffen på Hjortenbaden. Släktforskardagarna i Örebro 2010.
Härnum 1:28 Västra Ed.
Skärgårdsminnen.
Drotsen Bo Jonsson Grip.
En historia ur en födelsebok från Ekeby församling.
Tjustsläktforskarförenings Jubileumsfest 1985-2010.
föreningsnytt
Årsmöte 17 mars
2010
Ordföranden Hans Wiberg hälsade de
närvarande medlemmarna välkomna 44
st och en parentation över avlidna medlemmar hölls
Till mötes Ordförande valdes hedersordföranden Holger Kanth. Han tackade för
visat förtroende genom att se tillbaka för
25 år sedan då föreningens första årsmöte hölls den 8 maj 1985 i Ludvigsborgs skolan. Då hade föreningen endast
35 medlemmar och då hade Holger inte
ens tanken på att sitta som hedersordförande 25 år senare. Han hälsade särskilt
de medlemmar som även var med 1985
och nu åter bevistade ett årsmöte och hälsade dessa medlemmar särskilt välkomna. Holger Kanth har i stort sett tillhört
styrelsen under de 25 år som föreningen
verkat. Den 2 okt kommer det att bli en
tillställning då det officiella 25 års jubileet kommer att hållas. Programmet ännu
inte helt klart.
Ordföranden Holger Kanth och ordinarie
sekreterare Valdy Svensson fortsatte sedan mötesförhandlingarna och verksamhets berättelsen genomgicks där det kan
nämnas att styrelsen haft 11 protokollförda möten, 10 st förenings sammankomster med olika föreläsare om och kring vår
fina Tjustbyggd. Vidare kursvecka i Gamleby 27-31 juli med 23 deltagare. Deltagit
i släktforskningens dag 21 mars och arkivens dag 14 november. 6 st studiecirklar under året har hållits, pratkvällar, som
varit populära har på gott under våren och
hösten.
Tjust Släktforskarförening
Utkiken, Västervik
Text: Hans Wilensjö
Soldatinventeringen har fortsats. Avskrifter har under året gjorts av födda och vigda för åren 1936-1939 samt slutfört ”att
ge namn åt de döda” för åren 1901-1946 i
hela Västerviks kommun samt Tryserum,
Östra Ed och Hannäs. Detta kommer att
till hösten samlas till en riksomfattande
CD för oss de så viktiga saknade åren för
oss släktforskare.
Föreningen har deltagit i Överums hembyggds förenings årsmöte genom Hans
Wiberg. Rågödagen, Locknevi marknad
och smaka på Tjust i hos Törnsfalls Hembyggds förening och visat hur släktforskning går till. Förbundets Släktforskar dagar i Falköping representerades av Holger
Kanth och Hans Wilensjö. Medlemsantalet var under året 550 st och besöken i
forskarsalen uppgick till ca 1200 stycken.
I vår forskarsal har föreningen abonnemang på kyrkböcker via Genline och Svar.
Tidningen Wåra Rötter har utkommit med
4 nummer under året. Internet är numera
inkopplat i föreningslokalen och en egen
hemsida www.tjustanor.com. Föreningen
har fortsatt god ekonomi. Styrelsen framförde sitt tack till kommun bibliotekets
personal, Gamleby Folkskola, samarbetet med hembygdsföreningarna, Visbiblioteket och till den personal som utför
jourverksamheten till släktforskare och
till alla som hjälper till med avskrifter till
kommande CD skivor.
Hans Wiberg ordförande, Holger Kanth,
Yvonne Andersson Gullberg kassör, Valdy Svensson Sekreterare och Karl-Axel
Carlsson tackar för det gångna verksamhetsåret och önskar välkommen till nytt
spännande verksamhets år med 25 års
jubileum. Efter sedvanligt ansvars frihet
följde valen av funktionärer:
Hans Wiberg omvaldes till ordförande och
Holger Kanth hedersordförande och Valdy Svensson sekreterare omvaldes. Suppleanterna Rolf Nilsson och Nils Ottervik
omvaldes. Även så Revisorerna omvaldes
Bertil Ingmarsson och Kjell Johansson.
Den duktiga kaffe kommittén omvaldes
Birgitta Carlsson, Marianne Karlsson och
Ingegerd Rocén fick med glädje nytt förtroende. Lotteri kommittén fick två nya
namn Torbjörn Strand och Holger Kanth
medan Rolf Nilsson omvaldes. Redaktionen för Wåra Rötter Bo Sandberg, Tor
Wiklund, Hans Wilensjö och Lennart Jennekvist omvaldes. Valkommitté fick GunBritt Tjäder nytt förtroende och Inger
Dalqvist och Roger Olofsson nyvaldes till
den så viktiga posten.
Ordföranden tackade för visat intresse
och blommor gavs till de avgående funktionärerna där Nils Erik Hultqvsit efter
5 år i valberedningen avtackades med
blommor, liksom personal från de olika
kommittéerna.
Efter årsmötesförhandlingarna föreläste
Anders Bockgård kring jord drottar i
Tjust. Se annat reportage sidan 10.
Berätta om din forskning
Alla kan hjälpas åt om du har
kört fast
Redaktionen för Wåra Rötter tar gärna emot medlemmarnas
egna berättelser och erfarheter från släktforskningen. Alla har
vi något att berätta. Fatta pennan och skriv. Var inte blyga. Allt
intresserar, litet som smått. Det behöver inte vara så märkligt.
Det enkla är oftast bäst. Medlemmar som tidigare fattat pennan
och skrivit om sin forskning har mötts av uppskattning. Det
sporrar till mer. Numera sitter vi hemma vid datorn och forskar
och utbytet mellan medlemmarna är inte vad det kunde vara.
Det kan vi hjälpas åt att ändra på. Återigen: fatta pennan och
skriv. Försök gärna att ta med någon eller några bilder/illustrationer. Materialet Mailas till någon av redaktörerna för Wåra
Rötter och adresserna finns på sidan 2.
Har du kört fast i släktforskningen? Då kan vi alla hjälpas åt.
Berätta om ditt problem och skicka in det till Wåra Rötter. Efter publicering i vår medlemstidning är det redaktionens fasta
övertygelse att du får reaktioner och kanske lösningen på ditt
problem. Det kan handla om vad som helst. Exempelvis ”vart
tog pigan Anna vägen, jag kan inte läsa texten som prästen
skrivit om flyttning och jag har inte hittat henne någon annanstans”. Exemplen kan göras hur många som helst. Svaret
sitter säkert en annan medlem på. Vi på redaktionen publicerar
gärna lösningarna på de problem som dyker upp. Andra frågeställningar som dyker upp, kanske relaterade till den datoriserade forskningen, kan skickas in till tidningen. Svaren kommer
alla medlemmar till. Har du något tips om någon ny och bra
databas? Skriv och berätta!
Wåra Rötter 2/2010
3
Program hösten 2010
Den 13 september Program kommer senare.
Tid kl 18.45
Plats: Stadsbiblioteket Utkiken
Den 29 september
Tid kl. 18.00
Pratkväll på barndstation.
Den 13 oktober
Carola Larsson berättar om och hur det går till vid tjärbränning.
Tid kl. 18.45
Plats: Statsbiblioteket Ukiken
Den 27 oktober
Pratkväll på brandstationen kl. 18.00.
Den 17 november
Anders Bockgård berättar om den kände botanisten Nils Johan Andersson från Gamleby.
Tid 18.45
Plats: Stadsbiblioteket Utkiken
Den 24 november
Tid kl. 18.00
Pratkväll på brandstationen.
Den 15 december
Visar Barbro Friberg ett bildspel om Västervik från 40 och 50 talet. Lucia kaffe.
Tid kl. 18.45
Plats: Stadsbiblioteket Utkiken
Vid varje träff kaffe, lotterier, anbyten.
Välkommen till våra träffar hälsar Styrelsen. För ev. reservation om tider och plats se vår påminelse om träffen i Västervikstidningen under föreningar lördagen före aktuell träff. Anteckna träffarna i Din kalender. Besök också vår hemsida www.
tjustanor.com
Jouren i forskarsalen startar inför hösten den 6 september och pågår till 9 december.
Du som fortfarande inte betalat in årsavgiften för 2010 får i detta nummer kuvert och kommer inte årsavgiften in så är detta
sista numret av Wåra Rötter. Tänk på att varje nummer av Wåra Rötter kostar föreningen stora pengar och dessa pengar
kan användas bättre. Wåra Rötter är varje år största utgiftsposten för Tjust Släktforskarförening. Hans Wilensjö med önskemål från styrelsen.
Vad en dödbok kan berätta…..
När jag letade efter mina anmödrar- och
fäder i Fagerhults socken och bl.a. läste
dödböcker blev jag gripen av en händelse
som inträffade i Stockholm 1866.
följd af de sår i hufvudet och inflammation i hjernhinna genom Katolska tornbyggnadens nedrasande” Tiden stannar
upp en stund och jag tänker:
1866 23 maj ”Drängen Carl Johan August
Danielsson under Eskebäck, 19 år 2 mån
17 dagar Ogift Ihjälslagen vid Katolska
kyrkans tornet i Stockholm sammanstörtande”
Två unga bröder ifrån byn Eskebäck i Fagerhults socken hade rest till Stockholm i
april 1866 för att tjäna sitt uppehälle. De
var söner till Lisa Greta Eriksdotter, änka
efter brödernas far och omgift med afh.
arrendatorn på Husartorpet Johan Fredrik
Jonsson. Han hade två döttrar i tidigare
äktenskap och hon hade ytterligare en son
12 år gammal.
1866 12 juni ”Unge drängen Daniel Peter Danielsson under Eskebäck, 16 år 3
mån 24 dagar. Död till följd af de skador
han lidit vid Katolska kyrkans, tornets i
Stockholm sammanstörtande 23/5 d.å.
Död på Serafimerlasarettet i Stockholm i
4
Wåra Rötter 2/2010
Familjen var inflyttad 1865 och ingen av
makarna kom från socknen.
Vad hände efter denna tragedi som drabbade familjen? Hur brydde sig byborna?
Man kan bara fantisera. Hur det än var
med omtankar från grannar eller socknen
så splittrades familjen 1867. Maken flyttade till Stockholm september 1866 men
dog i mars 1867, hans döttrar flyttade till
grannsocknen. Modern flyttade med sin
yngste son till Fliseryd
Livsöden som man råkar hitta när man söker sina rötter.
Gun-Britt Tjäder
Lunchavslutning på
Hjorten för 2009-2010
Text & Foto:
Hans Wilensjö
Samling inför årets avslutande middag på
Hjorten.
Valdy Svensson framförde ett tack till oss
närvarande samt föredrog höstens program där vårt 25 års firande på bryggaren
är huvud målet för året. Flera föreläsare är
redan klara medan 25 års middagen inte
helt är klart vid detta tillfälle. Årets släktforskardagar hålls detta år i Örebro och
det är inte längre än några kan åka över
dagen, genom samåkning. Brukar vara
bra erbjudanden på olika program så det
kan löna sig att åka.
I vår ordförandes frånvaro framförde
Holger Kanth hans tack till oss och övriga
och frågade om vi ställer upp lika flitigt
som föregående år till Tjust Släktforskarförening. Han ville också att vi skulle
besöka de olika evenemang som ordnas
av hembyggs föreningarna. Nu närmast
Västrum.
Som vanligt bjuder Tjust Släktforskarförening på en avslutande, detta år som Buffé, på restaurang Hjorten utmed E22:n.
Vi var 19 st medlemmar som hade samlats
då föreningen bjöd på god mat och samkväm för oss som aktivet jobbat med jour,
knektforskning m.m. Detta år hade räckmackan bytts mot mycket goda pajrätter
med fräscha grönsaker.
Ulf Tapper berätter ett roligt minne.
Tre glada damer, Kerstin Johansson,
Gun-Britt Tjäder och Berit Pettersson,
har fått en trevlig uppgift.
Ulf Tapper berättade historier och lite
kring egen forskning och vi fick även lösa
en del frågor till det avslutande kaffet.
Rolf Nilsson och Lars Oswald i samspråk.
Valdy Svensson talar om det kommande
programmen inför hösten.
Hans Wilensjö ska försöka åka till Örebro
och har 3 platser till förfogande.
Kontakta Hans på telefon 0490 - 321 46
eller
e-post: [email protected]
om det är någon som är intrsserad att åka
med till Örebro.
Fredag 27 augusti – 29 augusti
Ledningsgruppen för Släktforskardagarna i Örebro 2010 består av följande från
vänster: Erland Bohlin, Jan Wallin, Åsa
Persson och Sven Luthman.
Wåra Rötter 2/2010
5
Härnum 1:28 i Västra Ed
- en gammal släktgård
Av Berit Sjögren f. Jacobsson
Som synes av bifogade släktgårdsbevis
har vi fått min fädernegård i Härnum
godkänd som släktgård. Gården ägs och
brukas sedan 2009 av min brorson Otto
Jacobsson och han är 13e generationen på
gården. Detta bevis ska sedan följas upp
av ett diplom som delas ut vid en högtidlighet på Skansen år 2018 i samband
med JUF:s 100-årsjubileum. Min fars
gård fanns noterad i Anor och minnen,
en av de få från Västra Ed, som nu kunnat följas ändå längre ner i tiden. Även
andra gårdar än de som fanns i det verket
kan man få släktgårdsbevis på. Än gives
gott om tid för den som vill forska om sin
gård. Det räcker om gården varit i samma
släkt i 200 år och det kan även gälla arrendegårdar. I Tjust lär det finnas gott om
släktgårdar. Lättast är att kartlägga skattegårdar där man utgå från lagfartsbevis,
6
Wåra Rötter 2/2010
arvsuppgörelser och lantmäterihandlingar. Själv hade jag turen att kunna utgå från
Härnums by-och gårdsarkiv, naturligtvis
kompletterat med uppgifter i kyrkböcker.
Har man inte tillgång till ett enskilt arkiv
kan man leta på exempelvis Landsarkivet.
De dokument man finner i gårdsarkiv är
ju kopior som tillställdes ägarna.
Jag stannade leden i Härnum vid tidigt
1600-tal då bönder på 1500-talet endast
är nämnda vid förnamn. I Älvsborgs lösen
1571 och i häradsting som vittne fanns Johan i Härnum men han får inte vara med
även om han säkert på något sätt tillhörde
släkten. En by som Härnum var ett mantal skatte från början och som mest efter
alla hemmansklyvningar blev det 8 gårdar
i byn på 1700-talet, Det är ett puzzel att
urskilja den aktuella gården men det går.
I Härnum kan jag bevisa att mangårdsbyggnaden på Otto Jacobssons gård stått
på samma plats genom seklerna.
Låt er inte avskräckas av Härnums 13 generationer. Det räcker som sagt med en
släktföljd på 200 år och gården kan bli
godkänd som släktgård också om man är
delägare i nutid.
Bildtext till flygbilden över Kullen i Härnum: Kullen i Härnum, Västra Ed. Foto
Flygfoto AB, Örebro. På denna tomt fanns
till laga skifte 3 gårdar, av vilka 2 utflyttades. Otto Jacobssons gård Kullen har
legat på samma tomt i alla generationer.
Släktgården Härnum finns i Anor och minnen alltifrån nr 5 Anders Johansson (1708-1749) men har genom släktforskning av
Berit Sjögren f Jacobsson, dotter till nr 11 hem. äg. Hugo Jacobsson (1912-1997) kunnat föras än längre:
Härnum 1 mantal skatte finns belagt ifrån 1300-talet. Ägandelängden kan följas i gårdsarkiv från ca 1700; tidigare led framgår av kyrkoböcker, mantalslängder, domböcker och jordeböcker. Härnum 1:28 omfattar nu ca 42,7% av hela byns areal.
Kullen i Härnum kan följas ifrån:
1. JON Bonde i Härnum, kyrkvärd 1632
2. Sonen JOHAN JONSSON begravd 1671 i V Ed, bonde i Härnum i mantalslängd ex. 1660-69 Han hade köpt 1 aln av kusin Johan Nilsson i Härnum som barnen tvistade om på sommartinget 1684. Gift 1634 med Brita Sunesdotter från Hälleberg, V Ed
3. Sonen JON JOHANSSON D Ä född 1637 (enligt attest om mantalsbefrielse 1718, då 79 år och han överlåter sitt hemman till söner Sven 1/6 mantal+ Johan 1/6 mantal) i Härnum död 1720 i Härnum. Gift 2 gånger, 6 barn. Bonde å 12/120 mantal Härnum (nu: Kullen) 1700. Gift 1:o Maria Jönsdotter född 1643 i Sund, Gärdserum död 1698 i Härnum.
4. Sonen JOHAN JONSSON Bonde i Härnum på nuv. Kullen. född 1673 i Härnum död 1749 där. Bonde å fädernegården 1/6 mantal, nuv. Kullen vid storskifte 1765 Lit. A.a (gårdsarkiv). (bror SVEN JONSSON fick 1/6 mantal)
5. Sonen ANDERS JOHANSSON född 1708. Död 1749 där (bouppteckning i gårdsarkiv, enda dotter Kerstin) Bonde i Här
num 1/6 mantal, nuv. Kullen (fastebrev 1730 i gårdsarkiv). Den förste på släkttavlan i Anor och minnen). Gift med Kerstin Persdotter Född 1701-02-20 i Rössel, V Ed.
6. Enda barn KERSTIN ANDERSDOTTER född 1738 i Härnum, död 1796 där. Bouppteckning 1749 -03-08 i gårdsarkiv och 1796; Åberopas köpebrev 1749 -03-08och 1760 -10-25 då fars syskon löstes . Gift 1757 med ANDERS MÅNSSON född ca 1722 död 1799 i Härnum Bonde å hustruns fädernegård nuv. Kullen
7. Enda barn MÅNS ANDERSSON Bonde å nuv. Kullen, Härnum, Född 1781 död 1853 där. Gift 1806 i V Ed med LISKEN NILSDOTTER född 1778 i Hulta, V Ed död 1849 i Härnum. Bouppteckning 1849 i gårdsarkiv.
8.
Sonen ANDERS MÅNSSON född 1816 i Härnum död 1886 där på samma dag som 2:a hustrun Stina Cajsa Andersdotter född 1818, (barnlös) som fört i boet Mellangården i Härnum med sin avlidne man Jaen Larsson född i Härnum död 1849. Fastebrev 1852 -06-13 och bouppteckning 1886 -04-14 i gårdsarkiv. Gift 1:o 1839 i V Ed med ANNA STINA TOR
STENSDOTTER född 1816 i Vida, Lofta död 1851 i Härnum. Fastebrev 1852 -06-13 (gårdsarkiv Kullen). Makarna ägde 1/6 mantal (Kullen)+ 13/120 mantal (Mellangården) vid laga skifte 1856
9. Dottern MATILDA* Lovisa ANDERSDOTTER Född 1840 i Härnum död 1896 där Gift i Härnum med OTTO’ Vilhelm JACOBSSON född 1835 på granngården i Härnum, död 1914 på Kullen, Härnum. Hem. äg å 1/6 mantal+ 13/120 mantal Mellangården= 33/120 mantal Härnum. Mellangården löst 1887 av hustruns styvmor och Otto Jacobssons farbröder.
10.Enda barnet OTTILIA JACOBSSON född 1873 i Härnum död 1914 där gift 1909 i Härnum med HARALD Vilhelm JA
COBSSON född 1883 i Skogen under Kaggebo, Östra Ed död 1918 i Härnum i spanska sjukan. Lantbrukare i Härnum å hustruns fädernegård.
11. Sonen Karl HUGO Harald JACOBSSON född 1912 i Härnum död 1997 Hem. äg i Härnum på Kullen (+ mormors fars Mellangården, som införlivats 1887 med Kullen). Löste ut syskon 1938 ur Kullen och tillköpte bl a 1963 av sin syssling Aina Lagvik född Jacobsson sin morfars fädernegård. Gift 1938 med Adèle f Andersson född 1910 i Bäckhult, Södra Vi död 1998 .
12.Sonen LEIF JACOBSSON född 1945 i V Ed. Hem, äg i Härnum Gift 1973 i Trelleborg med Barbro (skild). Löste fastighe
ten av föräldrar 1972 Sambo med Lena Johansson.
13.Sonen OTTO JACOBSSON född 1973 lantbrukare Gift 1999 i V Ed med Anne. Bosatta på Kullen i Härnum. 3 barn. Löste hela fastigheten Härnum 1:28 den 1 januari 2009.
Wåra Rötter 2/2010
7
JUF gör en ny inventering av släktgårdar
På 1930-talet gjorde JUF en inventering
av släktgårdar i Sverige. JUF fann 1000
gårdar som varit i samma släkts ägo i
över 200 år. Alla dessa fick ett släktgårdsdiplom och presenterades i boken ”Anor
och Minnen” av Sigurd Örjangård. 2500
gårdsägare sökte, men 1500 gårdar blev
ej godkända av olika anledningar. På
1940-talet gjordes en ny släktgårds -inventering och man fann några hundra
nya släktgårdar. Lista över utdelade släktgårdsdiplom finns på: http://www.juf.se/
slak3.htm
och adoption jämställs med släktled. En
gård ska vara taxerad som jordbruksfastighet för att räknas som ”gård”. Även om
gården flyttats vid skifte räkans det som
samma gård. Delägarskap räknas som
ägande. JUF kommer att ge innehavare av
släktgårdar ett släktgårdsdiplom. Sänd in
ägarelängd med släktförhållande, styrkt
av funktionär från din hembygdsförening,
till JUF, gärna även digitalt som Word-dokument eller Gedcom-fil. Vi räknar med
att denna inventering kommer att hålla på
ett antal år.
Vi och många andra tror, att det verkliga
antalet släktgårdar vid denna tidpunkt var
mycket större. Nu vill vi undersöka hur
många släktgårdar det finns idag. Med
släktgård menas en jordbruksfastighet
som varit i samma släkts ägo - eller arrendebruk - i minst 200 år. Med släkt räknar vi till och med syssling. Äktenskap
Vet du inte hur du ska dokumentera din
gårds historia kan du be om hjälp från din
hembygdsförening, släktforskarförening
eller JUF. Det är i stort sett samma teknik som används vid släktforskning. I de
flesta hembygdsföreningar finns mycket
god kunskap om hur man går tillväga. Aktuella frågeställningar kommer också att
8
Wåra Rötter 2/2010
behandlas på JUF:s hemsida. Inventeringen sker tillsammans med Sveriges Hembygdsförbund, Sveriges 4H, Förbundet
Skog och Ungdom, Släktforskarförbundet, DIS, Genealogiska Föreningen, Linköpings universitet, Studiefrämjandet och
några andra organisationer.Det kommer
att ordnas kurser och studiecirklar över
större delen av landet om hur man kartlägger sin gårds historia. För information
kontakta Studiefrämjandet på din ort.
JUF:s förbundsstyrelse har 2007-12-02
uppdragit åt Ingmar Carlsson, Styvinge
(013 - 520 10), Barbro Ålström-Bragée,
Korpklev (0494 - 410 17), och Bertil
Ljungars, Mjölby (bertil_ljungars AT hotmail.com) att leda en släktgårdsinventering i Sigurd Örjangårds anda.
JUF, Box 2022, 641 02 KATRINEHOLM,
[email protected], www.juf.se, 0150-503 90
Skärgårdsminnen
Text & Foto: Hans Wilensjö
Kåserier av Lars-Erik Johansson född
på Horsö I Loftahammar
Hans Wiberg tackar Lars Johnsson för en fin berättelse från vår skärgård runt
1950-talet. Boken finns att låna från Tjustrummet i Västervik. Ett intressant tids
dokument för oss som är födda på 1930-40 talet.
Ordföranden Hans Wiberg hälsade deltagarna välkomna och presenterade kvällens föreläsare förre politikern i Linköping Lars-Erik Johansson Välkommen.
Lars-Erik presenterade sig som fiskarsonen från Horsö och var avsedd från
födseln att bli yrkesfiskare. Men så blev
det inte. Han blev i stället bl.a. topp politiker i Linköping i hela 21 år. Ön Horsö
är nämnd redan på 1500 talet då en styresman nämns i protokoll. Horsö har både
en norr och söder inseglings ränna där
hamnen nästan året runt var isfri. Saltet
var guld värd och ett saltmagasin byggdes
på ön där skutor lämnade av sitt salt, för
vidare befordran i landet. Många skutor
hade också hemma hamn på Horsö som
gick med last av ved till Stockolm, men
på hösten även lastade med säd till olika
orter utmed kusten. Ålfisket blev senare
den stora inkomstkällan mellan de tider
då ”sillen” gick till.
Att som liten grabb få ”gå” till stan i
detta fall Västervik var mycket stort. Gå
i vanlig skola ansågs bara för att lära
sig skriva och räkna. Det allra viktigaste
var att lära sig var Ålen och sillen ”gick
till”, läsa av vad vädret skulle bli dagarna
framöver. Det var den viktigaste skolan
för skärgårdsbefolkningen. Veta var isen
var svagast på vintern och hur mycket
snö det kunde bli så att fiske grejerna inte
snöade bort. Detta var den viktiga skolan,
den andra var bara för att veta vad man
skulle ta betalt per kilo på besmanet. Allt
var utpekat på att jag skulle ta över, som
det alltid har gjorts i skärgården. Den viktigaste läran var att lära sig hur man överlevde på en skärgårdsö. Far förberedde
genom att köpa större båt och flytta över
den gamla tändkulemotorn o.s.v. Detta
var min grund utbildning, att vara fiskare
en kort tid ute i havsbandet med not och
skötar. Leverera fisk till Edlunds senare
till fiske föreningen i Västervik, jobbigt,
skitigt och hårt arbete men ren luft.
Efter fullgjord miltär tjänstgöring så blev
det att stanna i land och börja jobba med
lastbilar på Jönkes i Linköping, här var
det också hårt arbete tungt och skitigt och
dessutom mycket dålig luft också. Gled
sedan över till politiken som fick ett snabbt
slut, sista åren på förra århundradet, då nynazister attackerade vårt hem och brände
delvis ner det. Vi fick ha skyddat boende
med mordhot m.m. Rättegångar och allt
tog ut sitt varför det var dags att sluta. Då
jag slutade ställde journalister frågor och
menade att jag skulle skriva en bok om
mitt utsatta politiker liv.
Nu var jag trött på allt vad politiker liv
hette och rensade av med skrivbord och
en annan massa gamla papper. Det hektiska livet var nu mer eller mindre slut och
tänkte, ”vad är det som färgat mitt liv”?
Vad ska jag göra nu. Ja inte var det skolan
i ungdomens år. Det var mer eller mindre
ett måste och livet ute på en ö i skärgården
krävde inte att man kunde läsa och skriva
i stort sett bara som husbehov.
Skolan var att lära sig överleva
Den stora lärdomen gällde för mig att ”lära
mig överleva”. Nu när jag fick massor av
tid över tänkte jag tillbaka på tiden då jag
utsedd att bli nästa generation fiskare där
ute på Horsö . Vad som väntade mig var
ju hårt arbete från tidiga mornar till sena
kvällar och när jag fick tid att se, så har
ju hela den kultur som så präglade min
barndom helt försvunnit på mindre än 50
år. Hela den rika fiske kulturen ute på de
karga öarna är numera helt bortblåst. Jag
har fortfarande lite rötter kvar där ute på
ön men tänk på alla arbetsamma fiskare
och övriga personer som gjorde livet så
bra, med att alla hjälptes åt för att överleva i det hårda och farliga yrket.
Numera ska bussen komma i tid, det vill
säga den tid som står på tid tabellen. När
snön och stormen hade gjort sitt ute på de
annars välbefolkade öarna så var det endast ”muskel kraften” som var allt vi hade.
Mins att hela vintrarna var i stort sett ett
enda ösande av snö, men det gav mig kunskap i livets hårda skola och det var det
som färgade hela mitt vuxna liv. Numera
är hela den gamla generationen borta men
jag försöker skriva ner deras märkliga
historia kring fiskare befolkningen. De
gamla pratade om ståltråds dricka och det
tog lång tid för mig att förstå varför det
hette så. Från början levererades läsken
och ölen med en kork där en ståltråd var
lindad för att säkra korken. Dricka båten
kom en gång i veckan och med den, även
andra varor och så det viktigaste nyheter
från den stora världen. Den hade även
”tjere” (trä tjära) och en annan viktig sak
som levererades på plåtfat. WW stod det
på faten och det var den viktiga fotogenen där ute på ön, till lyse och blåslampan. På 1950 talet så bykades det vår och
höst. Det var innan vi fått ”tvätt pulsator”
maskin som för hand drogs fram och åter
och det långt innan elen gjorde sitt intåg
på ön. Telefon kom även den sent. Att dra
telefon tråd till ön var även det jobbigt och
endast två trådar kunde dras ut till ön av
kostnads skäl. Det betydde att vi fick dela
på en linje, till alla på ön och tilldelades
numret + A. +B. +C. och här gällde det att
”veva av” telefonen. Det var innan trissan
hade upp funnits. Den luktade även starkt
av bakelit.
Min första bok kallade jag ”elle på och
dra ingång”. Den andra boken hette.
Det var en hyllning till hela befolkningen
på Horsö. Här får alla gubbar plats med
egna historier för det var en viktig del att
fördriva långa mörka vinternätter. Ofta
gällde det lite speciella gubbar och tanter
i sin storhets tid på ön.
Wåra Rötter 2/2010
9
Anders Bockgård föreläste om den mäktige
Drotsen Bo Jonsson Grip
Efter sedvanligt årsmöte i Utkiken Västervik 2010-03-17
Text: Hans Wilensjö
Anders Bockgård föreläste om en av Sveriges mäktigaste män i vårt land som levde ca (ca 1330–1386). Med stor kunskap
och kännedom om hans avlägsna släkting så det blev det en mycket intressant
timma för oss släktforskare. Han har nu
utgivit sin 8:e bok och nu har turen kommit till Drotsen Bo Jonsson Grip en av de
gåtfullaste och mest sammansatta personligheterna i svensk historia. Han var rikt
begåvad inom många områden och ägde
en ljus och generös sida, men även en
mörk och skrämmande. Han var den store
välgöraren och donatorn och biskoparnas
gunstling, samtidigt som ingen eller ingenting fick stå i vägen för hans obegränsade förvärvsbegär.
Bo Jonsson ägde jordegendomar i 340
socknar och skapade storgods som t.ex.
Bjärkaholm (Bjärka-Säby), Vinäs och
Gripsholm, som han gav namn efter sitt
släktvapen. Dessutom disponerade och
styrde han med hårda nypor genom pantförläningar över halva Sverige och hela
Finland, och han var sannolikt vid sin död
den rikaste privatperson som någonsin
levt i vårt land. Under hans levnad var
det troligen i Sverige bara totalt 70.000
st fastigheter och Bo Jonsson ägde som
mest ca 1500 st själv. I norra Kalmar län
var han verksam från 1370 genom köp av
Lockerum i Gamleby. Runt 1375 övertog han Stegeholms slott och fastigheter,
innehade många fastigheter runt Kinda
och Ydre kommuner. Stegeholm övertog
han av Sveriges kung genom förpantningar m.m. Bo Jonsson Grip blev Drotts =
högsta domare vid lagmans ting.
1377 övertog han Brevassa i Loftahammar där ägaren blev avhyst från gården.
Bonden hade mycket böter och på detta
sätt förlorade sin gård. Under hela 1360
talet var det stor oro i vårt land och Bo
hade gift sig med en syster dotter till
10
Wåra Rötter 2/2010
Magnus Eriksson. Den heliga Birgitta var
ledaren bakom upproret för vår dåvarande
kung och kallades ”Magnus Smek”. Politiskt intrigerade Albert av Meklenburg
med tysk beväpning, som trodde att det
”bara var att ta för sig” av vårt land. Albert av Meklenburg var den som byggde
Stegeholm en gång i tiden.
Boken finns att köpa via www.tryserumgardar.se/ där även en intressant hemsida
finns.
1381 dör Magnus Porche häradshövding
i Gamleby medan Bo bodde mestadels på
Nyköpings hus och måste ha levt mesta
tiden på hästryggen. Lagmans ting hölls
mest vintertid då det gick lättast att förflytta sig under långa dagsetapper vilket
måsta ha betytt att Drotsen måste ha haft
mycket god kondition. Vår och höst var
det svårare att ta sig fram genom då vårt
väglösa land. Även båt kunde användas
för resor utmed kusten och till Finland.
Samtidigt var han överbefälhavare på Kalmar slott. Tjust blev lite speciell då han
blev lagman för Östergötland och norra
Kalmar län. En ”lagman” Johan Upplänning Drotsen ”norpade” mycket böter från
Allmogen. 1380 köper han Bjursund och
samtidigt Askeby Kloster som han bytte
till sig av Märta Haraldsdotter samtidigt
som han övertog Gods och fastigheter i
Örtomta. 1384 över tog han Kilmare och
vi hade krig med Danmark. 1385 blev
det Björkevik (Bjärka Säby), Grånsten
Åkerholm från Peter Tommasson. Han
blev då samtidigt mycket impopulär här
i bygden.
1386 så dör den store Drotsen, men han
hade redan 1384 skrivit sitt testamente på
Vadstena, där hustrun inte skulle få gifta
om sig för då skulle hon bli arvslös. Albrekt gör sig till föremyndare över B.J
hustru och barn. Arvingarna kom att får
mera än vad testamentet antydde. 340
socknar fick ca 10 mark lödigt silver var.
Bo Jonsson Grips moder var född Natt
och Dag.
En historia ur en födelsebok från
Ekeby församling
April d. 3 döptes STINA, som samma
dag var född af soldathustrun Cajsa Perdotter, vid 30 års ålder i Brunsvik. Hon
hade aflat barnet med Drängen Petter Andersson i Oringe, som hon self bekände
och det under mannens bortovarande
mot Ryssen: ville för den skull oförmärkt
blifva skiljd ifrån fostret, framfödde det i
Oringe hage, omlindade det med en trasa
om hufvudet, och nedgrafde det, äljes bart
i en myrstack, der det en eller två timmar
derefter vardt funnet af en inhysesman i
Brunsvik, som fattade mistanke, geck åt
hagen, letade, feck höra barnets läte och
rörde med käppen i myrstacken, hittade
barnet fullt af myror, höljde och hembar
det i sin näsduk. Modern som starx gått
hem och lagt sig, bekände sitt brott i vittnens närvaro och tog sig til at med ömhet
vårda barnet, som nu befiner sig väl. Des
faddrar voro kyrkovaktaren Breman och
des hustru, Svarfaren Lindqvist och des
hustru.
Källa: Arkiv Digital. AD AB. SE/VALA/00072 Ekeby C:1 (1760-1844) Bild 125 /sid 243.
Detta dokument hittat av Kerstin Nilsson 2010.
Nya tidskrifter:
Anbudet
Ådalingen Södertälje proband ÖGF-Lövet KLGF- Bladet Anropet Årgång 27 Strödda Annotataioner Släkt Historsikt Forum
Hallandsfarare information Dalafolk Årgång 23 Västgötska Genealoggen Årgång 29 Njudungen Årgång 19 Värmlands Anor Årgång 27 nr: 1 Eskilstuna-Strängnäs Släktforskare
nr: 2-4 Ådalens Släkrforskare
nr: 72 Södertälje släktforskare
nr:100 Östgöta Genealogiska Förening
nr:74 Kalmar Läns Genealogiska Förening
nr:1 Stor Stockholms Genealogiska förening
nr:43 Ötebro Släktforskare
nr:1 Sveriges Släktforskareförbund
nr:87 Hallands Släktforskarförening
nr:1 Släktforskarna Dalafolk
nr 1 Västgötska Genealogiska förening
nr:19 Njudungs släktforkarförening
nr:27 Värmlands släktforskare
Wåra Rötter 2/2010
11
Tjust Släktforskarförenings
Jubileumsfest
25 år
1985-2010
Det ska vi fira på Bryggaren den 2 Oktober.
Boka redan nu lördagen den 2 oktober för en heldag med utställningar
och trevliga föredrag.
Kl 10:00 invigning av någon prominent person.
Mingel och utställningar från kl 10:15 till ca 16:30.
Kaffe med tilltugg kan avätas under hela dagen.
Medlemmar från föreningen visar/lär ut släktforskning på flertal stationer
under hela dagen.
Föreläsningar: Nr:1 kl. 10:30 -11:30, Nr:2 kl. 12:30-13:30. Nr:3 kl. 14:00-15:00.
Föreläsare blir Elisabeth Reuterswärd och Kalle Bäck + någon mer.
Vi hoppas på representanter från Förbundet, Genline, Svar, Arkiv Digital, Dis
och andra som har program kring forskning.
Jubileumsmiddag tid kl 19:00. Tal och prisutdelningar.
Lokal och priser ännu inte fastställt.
Anmälan till middagen skall göras till:
Hans Wiberg
tel: 0490 - 214 28
[email protected]
senast den 20 september