Resumé om lobbykampanjen kring tjänstebilar 1996

Download Report

Transcript Resumé om lobbykampanjen kring tjänstebilar 1996

Resumé om lobbykampanjen kring tjänstebilar 1996 Nu inleds den tyngsta lobbykampanj Sverige upplevt. Formellt gäller det beskattningen av 163 000 personer som kör förmånsbil. Men egentligen är det Saabs framtid som står på spel. Innan statsminister Göran Persson tar semester ska han övertygas om att lägga ett regeringsförslag som ger mildare, inte skärpta, förmånsregler. Billobbyn har bråttom och kommer att ställa frågan på sin spets: -­‐ Vill ni att Saab ska tillverkas i Trollhättan eller Sao Paolo? Lars Anell på Volvo har säkert anledning att höra av sig till sin gamle arbetskamrat Måns Lönnroth den närmaste tiden. De jobbade tillsammans i Ingvar Carlssons framtidskansli. Anell blev efter tiden som EU-­‐ambassadör Volvos informationsdirektör och chefslobbyist. Lönnroth är i dag statssekreterare i miljödepartementet. Kommunpolitiker och fackliga företrädare i Trollhättan fruktar att Saab Automobiles amerikanska hälftenägare GM flyttar tillverkningen om Saabs ställning på hemmamarknaden försvagas. De har anledning att kontakta kommunens förre näringslivschef Ola Frithiofsson, i dag Anders Sundströms näringspolitiske rådgivare. Industritjänstemän som tror att jobben är hotade kommer säkert ihåg att SIF hade en expert på bilindustrin som hette Peter Nygårds. Han är i dag statssekreterare hos Sundström. För oss på utsidan kommer lobbykampanjen enbart vara synlig i form av ett antal debattartiklar, fackliga utspel och nyheter om konsultutredningar som visar att X antal jobb äventyras om beskattningen på förmånsbilarna skärps. Pulsen steg på de inblandade aktörerna måndagen den 13 maj strax efter 14.00 på eftermiddagen. Då kom det tjänstemannaförslag som representanter för finans-­‐, närings-­‐, kommunikations-­‐ och miljödepartementet enats om. Förslaget går ut på att det nuvarande systemet, som gynnar dem som kör förmånsbilarna mycket privat, ersätts av ett system där alla med förmånsbil själva får betala bensinen vid privat körning. -­‐ Förslaget är en fortsatt katastrof för oss, säger Peter Hallberg, försäljningsdirektör på Saab Opel i Sverige. 70-­‐75 procent av Saabs nybilsförsäljning i Sverige går till företagen. Förmånsbilarna utgör en viktig del av den försäljningen. För Volvo är motsvarande siffra runt 50 procent. Av förmånsbilarna är 80-­‐90 procent Saab eller Volvo. Det förslag som nu presenterats skulle innebära att systemet med förmånsbilarna självdör på några års sikt, menar bilbranschen. De satsar nu allt på att övertyga de fyra ansvariga statsråden, deras politiska medarbetare och ytterst statsminister Göran Persson, om att regeringsförslaget som läggs i september i stället ska mildra förmånsbeskattningen. Frågan är känslig med tanke på vilka effekter den får för svensk bilindustri. Här ställs också sysselsättningen mot miljöintresset. Redan innan det nuvarande förslaget presenterades har lobbykampanjen varit igång. • Volvos lobbyist Ola Johansson och Saabs Peter Hallberg har personligen träffat tjänstemännen i utredningen under våren. • Volvos och Saabs företagsledningar har utåt legat lågt i frågan på senare tid. I stället är det facken i bilindustrin som agerat. Under nyhetstorkan på påskdagen, den 6 april, publicerade Göteborgs-­‐Posten en debattartikel av fackordförandena på Saab och Volvo som fick stor uppmärksamhet. Därefter gick Sören Gyll ut och stödde de fackliga synpunkterna. -­‐ Företagsledningarna visste om att vi skulle gå ut och bistod med fakta. Men det hade gett sämre effekt om de lade sig i, säger Paul Åkerlund, verkstadsklubbens ordförande på Saab Automobile. • Några dagar senare, den 11 april, träffade Metalls ordförande Göran Johnsson den nye skatteministern Thomas Östros och framförde fackets synpunkter. • Volvos Lars Anell hade i veckan innan förslaget presenterades ett möte med näringsminister Anders Sundström på departementet. • Den 7 maj besökte Sundströms statssekreterare Peter Nygårds Saab-­‐fabriken i Trollhättan och fick vice VDn Stig-­‐Göran Larssons synpunkter på beskattningen. Men "billobbyn" har än så länge inte haft några framgångar i sitt lobbyarbete. Etappsegrare är i stället miljödepartementet som vill minska privatbilismen, och miljörörelsen som varit förmånsbilarnas främste kritiker. -­‐ Att man föreslår att en del av beskattningen ska bli rörlig är åtminstone hyfsat. Fast vi skulle helst se att hela beskattningen av förmånsbilarna blev rörlig, säger Per Ängquist, lobbyist på Naturskyddsföreningen. -­‐ Det är miljörörelsen som drivit frågan. Bilindustrin har varit dålig på att komma med motargument, säger Ronny Svensson, Tjänstebilsförlaget i Malmö. Förslaget som presenterats gör att bilindustrin nu måste intensifiera sina påtryckningar. -­‐ Nu ska förslaget ut på remiss och där måste vi ger vår syn. Och vi måste fortsätta och intensifiera vårt lobbyarbete. De som lägger det slutliga förslaget måste bearbetas. Innan remisstiden är över måste frågan och våra synpunkter nått fram till statsministern, säger Peter Hallberg. Uppvaktningen av statsministern kommer att göras på "högsta nivå" inom företagen. För Volvo handlar det om Sören Gyll och personvagnars chef Tuve Johannesson, för Saab VDn Keith Butler-­‐
Wheelhouse och vicen Stig-­‐Göran Larsson. Personer som Göran Persson lär få svårt att avfärda från besökslistan. Saab och Volvo är konkurrenter, men i den här frågan agerar de ihop och har en plan för sin enskilda och gemensamma lobbyism. Frågan väcktes egentligen redan hösten 1993 när riksdagen beställde en översyn av förmånsbilsbeskattningen av den då borgerliga regeringen. Så småningom kom ett förslag som byggde på en helt rörlig beskattning av förmånsbilarna. Ett dråpslag mot svensk bilindustri, förklarade Saab och Volvo, och resultatet blev en ny översyn. Sedan dess har frågan varit i "långbänk". Ett förslag skulle egentligen funnits med i vårbudgeten den 15 april, men då var utredarna inte färdiga. Torsdagen den 9 maj låg förslaget färdigt efter att återigen ha skjutits upp, men näringsdepartementet lyckades fördröja förslaget ytterligare några dagar genom att förklara att de hade nya fakta att presentera. Det handlade om en "signal" från Saab Automobiles amerikanska hälftenägare General Motors -­‐ GM. GM kräver av Saab att de helst ska stärka, eller åtminstone behålla, sin ställning på hemmamarknaden. Skärpt förmånsbeskattning, som förslaget nu ser ut, skulle kraftigt kunna försvaga Saabs position i Sverige. Motbudet från GM kan vara: Visst ska vi behålla Saab som varumärke, men varför ska den tillverkas i Sverige om svenskarna inte köper bilen? 80 procent av Saabs och 76 procent av Volvos bilar går på export. Men förmånsbilarna utgör en stor del av bilföretagens hemmamarknad. Och det är stora pengar som står på spel: • För staten ger förmånsbilsbeskattningen inkomster på runt nio miljarder. • För bilindustrin innebär det en årlig försäljning på minst tio miljarder. • För de företag som ger sina anställda en bil som löneförmån och de finansbolag som finansierar bilköpen är förmånsbilarna en årlig affär på runt 16 miljarder. • Den utåtriktade bilreklamen uppgår till över 600 miljoner. En stor del av nybilsförsäljningen är förmånsbilar och inget bilföretag som säljer medelstora eller större bilar missar att tala om förmånsvärdet i bilannonserna. Än ser bilindustrin chansen att ändra inriktningen på regeringens höstförslag om förmånsbilarna. Volvo och Saab har länge haft motlut, men tänker nu låta den tunga lobbymotorn göra jobbet. Och de stödjer sig på fyra hjul: säkerheten och miljövänligheten hos bilarna, ställningen på hemmamarknaden, jobben i Sverige och betydelsen av en affär som slutar på miljardbelopp. JANNE SUNDLING