Verksamhetsberättelse och bokslut 2013 - Österbotten

Download Report

Transcript Verksamhetsberättelse och bokslut 2013 - Österbotten

ÖSTERBOTTEN
Verksamhetsberättelse och bokslut 2013
Godkänd på SPF region Österbottens vårmöte i Vörå 9.4.2014
Regionordförande Henrik Svarfvar hälsar
välkommen till vårmötet i Korsnäs 27.3.2013
Sida 2
SPF Österbotten
verksamhetsberättelse och bokslut 2013
ALLMÄNT
Över 900 pensionärer firade SPF Österbottens 40-års jubileum i Fagerö
7.8.2013
Verksamhetsåret var det 40:e för
SPF Österbotten. Detta firades i
samband
med
den
årliga
sommarfesten som ordnades 7
augusti på Fagerö danspaviljong i
Rangsby,
Närpes.
Över
900
pensionärer från hela Österbotten
hade samlats för att fira. Festtalet
hölls av riksdagsman Kimmo Sasi
och till dansen spelade Stig Snickars
orkester med Charles Plogman. Som
konferencier fungerade Tomas
Lundin, som även ledde allsången.
Till regionen hör 28 föreningar från Lappfjärd i söder till Karleby i norr. Per den 31.12.2013
hade dessa föreningar sammanlagt 8319 medlemmar (2012: 8128), vilket betyder en
nettoökning med 191 medlemmar (2012: 202) från föregående år. Nya medlemmar fick
regionen 631 stycken (2012: 627). Region Österbotten står för 43,8 % (2012: 43,7 %) av alla
medlemmar i föreningarna som hör till Svenska pensionärsförbundet.
STYRELSEN
Regionens styrelse hade år 2013 följande sammansättning:
ordförande Henrik Svarfvar, Korsholm
vice ordf. Greta-Lisa Nilsson, Karleby ersättare Marita Sundström, Larsmo
Johan Träskvik, Lappfjärd
ersättare Kaj Lindström, Kristinestad
Sture Häggblom, Närpes
ersättare Bror Backholm, Övermark
Ann-Lis Nykvist, Vasa
ersättare Roger Bergström, Korsnäs
Rolf Hägg, Oravais
ersättare Torbjörn Ehrman, Vörå
Knut Brännbacka, Pedersöre
ersättare Helena Andtbacka, Kronoby
Som styrelsens sekreterare och kassör fungerade ombudsmannen.
Sida 3
SPF Österbotten
verksamhetsberättelse och bokslut 2013
VERKSAMHETEN
MÖTEN
Föreningsmöten
SPF Österbotten höll sitt stadgeenliga vårmöte 27.3 i Korsnäs. 77 av 81 delegater från 27 av
28 föreningar mötte upp. Förutom de stadgeenliga ärenden beslöt vårmötet att avge ett
uttalande, som berörde social- och hälsovårdsreformen.
Höstmötet hölls i Terjärv 6.11. 73 delegater från 26 föreningar fanns representerade på
mötet, som hölls i församlingshemmet. Före mötesförhandlingarna höll fil.dr. Magnus
Björkgren från Chydenius institutet en föreläsning om upprätthållande av
funktionsförmågan. Höstmötet gav ett uttalande om rätt till vård och service på sitt eget
modersmål.
Styrelsemöten
Styreslen sammanträdde under året 6 gånger och behandlade totalt 80 ärenden. Nytt för
året var att styrelsen beslöt att från och med hösten ha ett visst tema för varje styrelsemöte.
Detta innebär att styrelsen vid varje möte träffar representanter för ett visst område. Detta
för att å ena sidan stärka intressebevakningen i regionen och å andra sidan för att öka
kunskapen om Svenska Pensionärsförbundet.
Styrelsen tillsatte även en kommitté för beredningen av inregistreringen av regionen i
föreningsregistret. Stadgekommittén bestod av Henrik Svarfvar, Paul Lindell, Bo-Sanfrid
Höglund och ombudsmannen. Kommittén sammankom 2 gånger och däremellan hölls e-post
möten.
FESTER OCH SAMLINGAR
Vårdagar
Vårdagarna hölls 17.4 i Lappfjärd på
Majbo och 18.4 i Jeppo på
ungdomslokalen. Sammanlagt c:a
550
pensionärer
besökte
vårdagarna.
Programmet
på
vårdagarna bestod bland annat av
olika uppträdanden av lokala
förmågor, festtal och naturligtvis
dans.
Lokala förmågor underhöll publiken på
vårdagen i Jeppo.
Sida 4
SPF Österbotten
verksamhetsberättelse och bokslut 2013
Sommarfesten
Regionens största tilldragelse, den årliga sommarfesten, ordnades onsdagen 7.8 på Fagerö
danspaviljong. Samtidigt firades regionens 40 årsjubileum. Till festen kom över 900
pensionärer.
Thomas Lundin ledde programmet och allsången på
sommarfesten
Förbundsordförande Ole Norrback delar ut
förtjänsttecken assisterad av verksamhetsledare
Veronica Fellman
Festtalare riksdagsman Kimmo Sasi
Dagen avslutades med dans till tonerna av Stig Snickars
orkester med Charles Plogman
Sida 5
SPF Österbotten
verksamhetsberättelse och bokslut 2013
TÄVLINGSVERKSAMHET
Frågesport
Uttagningstävlingen till frågesportsfinalen i samband med förbundets vårmöte hölls 13.2 på
Arbetets Vänner i Vasa. Totalt 15 lag från 14 föreningar deltog. Segrare blev Korsholm, andra
blev Larsmo-Eugmo och trea kom Milstolpen från Jakobstad.
Skrivtävling i samband med regionens 40-års jubileum.
En skrivtävling ordnades i samband med att regionen firade sitt 40-års jubileum. En
arbetsgrupp hade utsetts för tävlingen och den bestod av Marlene Ehnström, Margareta
Ehrman och Nils-Erik Nykvist. Arbetsgruppen fungerade samtidigt som domarjury. Rubriker
som man fick använda i tävlingen var: Ur minnenas värld (valfri rubrik), Datorn och jag eller
Vad pensionärsföreningen betyder för mig. Bidragen skrevs i dikt eller prosa och tävlingen
var öppen för alla medlemmar i en pensionärsförening som hör till Svenska
pensionärsförbundet rf.
58 bidrag kom in inom utsatt tidfrist. Vinnare blev Leif Skinnar från Malax med bidraget ”Ett
brev till min morfar”. Första pris var en valbar resa med någon av SPF Österbottens resor
2013. Bokprisen (Hans Hästbackas bok ”Väckning 4.30”) vanns av Sven Nysten, Helena
Sjöblom, Sten von Troil, Ann-Charlotte Willför och Ole Nordström. Priserna delades ut i
samband med sommarfesten.
Det vinnande bidraget finns som bilaga i slutet av verksamhetsberättelsen.
Pidroturnering
Den årliga pidro-turneringen mellan
de
Österbottniska
pensionärsföreningarna ordnades 14
november i Oravais i Tallåsens
samlingslokal. 18 lag från 10
föreningar ställde upp i turneringen.
Lars-Erik Ståhl och Jarl-Gustav Bengs
som representerade Korsholms lag 1
for iväg med första platsen. De vann
alla sina spel och samlade 326 poäng
på 5 vinster. Andra platsen gick till
Närpes lag 2 (325 poäng, 4 vinster)
och tredje platsen till Esses lag 2
(255 poäng, 3 vinster).
Koncentrerade miner under Pidroturneringen.
Sida 6
SPF Österbotten
verksamhetsberättelse och bokslut 2013
KURSVERKSAMHET
Introduktionsdag för nyvalda föreningsordförande hölls 18.6. Tre nya ordföranden
medverkade och därtill medverkade God Tids nya chefredaktör Katarina Bengs-Westermark
och Österbottens nya representant i redaktionsrådet Bertel Widjeskog.
Inspirationsdag för föreningarnas ordförande och sekreterare hölls 28.8 på Seniorpunkten i
Korsholm. Temat för dagarna var ”Intressebevakning lokalt och regionalt” och
”Föreningarnas och regionens verksamhet”.
TEATER
Regionen ordnade i samarbete med Wasa Teater två matinéföreställningar av pjäsen Kaos
på studioscenen onsdagen 23.10 samt torsdagen 24.10.
RESEVERKSAMHET
Resekommittén, som planerar och genomför regionens resor, bestod av Henrik Svarfvar,
Kristina Saari samt Bert Bäck. Ombudsman har fungerat som sekreterare.
God uppslutning på endagsresan till Kuortane. Gästföreläsare var
Pohjola-Nordens marknadsföringschef Kjell Skoglund
Regionens endags höstresa gick till
Idrottsinstitutet i Kuortane 9.9 och
samlade närmare 300 deltagare.
Gästtalare för dagen var PohjolaNordens marknadsföringschef Kjell
Skoglund, som bland annat talade
om Nytändning för det Nordiska
samarbetet. Idrottsinstitutets rektor
Jorma Hyytiä hälsade deltagarna
välkomna och Jouko Kangasniemi
berättade om återhämtning, sömn,
kost och motion med tanke på
seniorer.
Utlandsresor ordnades till Spanien-Almuñécar 29.1–12.2, till Schwarzwald och Bodensjön
12–18.9 och till Alperna och Dolomiterna 20–26.9. Dessa resor samlade 120 resenärer.
Sida 7
SPF Österbotten
verksamhetsberättelse och bokslut 2013
MOTION
SPF Österbotten var medarrangör i den årligt återkommande Motionsdagen i Botniahallen
som ordnades 30.9 tillsammans med äldreråden i Korsholm och Vasa och Botniahallens
friskvårdscenter. C:a 2500 besökte Botniahallen under dagen.
INTRESSEBEVAKNING
Vår- och höstmöten antog vardera ett uttalande, vilka finns som bilagor i slutet av
verksamhetsberättelsen.
Regionstyrelsen hade sitt årliga rådslag med de svensk- och tvåspråkiga riksdagsmännen
måndagen 14.1 på Vasa Andelsbanks huvudkontor i Vasa. Minister Anna-Maja Henriksson
(spf) och riksdagsledamöterna Ulla-Maj Wideroos (sfp), Mats Nylund (sfp) och Peter Östman
(kd) var närvarande. Vid mötet diskuterades bl a om hur trygga betjäning på eget modersmål
med tanke på omorganiseringen av vård och omsorg samt kommunstrukturen i framtiden.
Därtill diskuterades den nya äldreomsorgslagen. Miapetra Kumpula-Natri (sdp) och Lars-Erik
Gästgivars (sfp) hade meddelat om förhinder. Ärendelistan för träffen finns som bilaga i
slutet av verksamhetsberättelsen.
22.10 träffade regionstyrelsen tjänstemannaledningen för Vasa centralsjukhus. Ärenden som
berördes var centralsjukhusets framtid, svenskans ställning inom sjukhuset, väntetiden för
att komma under vård på sjukhuset efter remiss utfärdats, nya akutmottagningen under
helger och nätter samt geriatrin. En längre redogörelse över diskussionen finns som bilaga i
slutet av verksamhetsberättelsen.
12.12 hade regionstyrelsen möte på Wasaline och diskuterade eventuella samarbetsformer
med rederiet. Rederiet representerades av marknadsföringschef Catarina Fant. Därtill
informerades styrelsen av turistchef Maritta Holmberg och Erja Back från Umeå Turistbyrå,
om Umeå som är kulturhuvudstad 2014 och fick tips på vad man kan göra som turist i
Umeåregionen.
OMBUDSMANNEN
Under året besökte ombudsmannen samtliga föreningars styrelser i Österbotten.
Föreningsbesöken genomfördes under tiden 2.4–12.9. Förbundets ombudsmän hade
tillsammans uppgjort ett program för föreningsbesöken. Temat var föreningsutveckling och
saker som behandlades var bland annat diskussion om föreningens samhällsnytta och om
föreningens värden. Ombudsmannen hade också med sig en så kallad ”verktygsback”
innehållande exempel på verksamheter som man kan ha i en förening. Ombudsmannen gav
också hjälp med föreningsutvecklingen.
Utöver detta besökte ombudsmannen olika föreningar vid 16 tillfällen, bland annat på
månadsmöten, jubileer eller årsmöten.
Sida 8
SPF Österbotten
verksamhetsberättelse och bokslut 2013
BOKSLUT 2013
RESULTATRÄKNING
Omsättning
Verksamhetsintäkter
Omsättning
Fasta kostnader
Förvaltningskostnader
Summa förvaltningskostnader
Summa Fasta kostnader
Övriga fasta kostnader
Kostnader för verksamheten
Serviceavgifter
Städning och rengöring
Marknadsföring
Kontor och administration
Köpta tjänster
Summa övriga fasta kostnader
Driftsbidrag
Avskrivningar
Rörelsevinst
Finansiella intäkter och kostnader
Övriga finansiell int. och kostn.
Summa finansiella int. och kostn.
Allmänna bidrag
Räkenskapsårets vinst/förlust
Bokslut
Bokslut
2011
2012
62 073,50
55 850,00
62 073,50
55 850,00
-5 849,09
-6 383,91
-5 849,09
-6 383,91
-5 849,09
-6 383,91
-47 767,91
-38 638,01
-272,65
-236,76
-471,74
-777,20
-1 281,25
-752,45
-3 034,56
-3 508,12
-556,50
-451,00
-53 384,61
-44 363,54
2 839,80
5 102,55
0,00
0,00
2 839,80
5 102,55
48,77
51,57
48,77
51,57
900,00
2 300,00
3 788,57
7 454,12
Bokslut Ändring från
2013föregående år
41 469,80
41 469,80
-26 %
-26 %
-4 400,19
-4 400,19
-4 400,19
-31 %
-31 %
-31 %
-33 931,71
-238,70
-236,88
-578,00
-2 024,03
-454,57
-37 463,89
-394,28
0,00
-394,28
-12 %
1%
-70 %
-23 %
-42 %
1%
-16 %
-108 %
0%
-108 %
88,77
88,77
2 114,00
1 808,49
72 %
72 %
-8 %
-76 %
BALANSRÄKNING
AKTIVA
RÖRLIGA AKTIVA
KORTFRISTIGA FORDRINGAR
SUMMA KORTFRISTIGA FORDRINGAR
KASSA OCH BANKTILLGODOHAVANDEN
SUMMA KASSA OCH BANKTILLGODOHAVANDEN
SUMMA RÖRLIGA AKTIVA
A K T I V A TILLSAMMANS
31.12.2012 31.12.2013
PASSIVA
EGET KAPITAL
FRITT EGET KAPITAL
BALANSEANDE VINST FRÅN TIDIGARE RÄKENSKAPSPERIODER
SUMMA RESULTAT FRÅN TIDIGARE RÄKENSKAPSPERIODER
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
SUMMA FRITT EGET KAPITAL
SUMMA EGET KAPITAL
FRÄMMANDE KAPITAL
KORTFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL
LEVERANTÖRS SKULDER
ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER
SUMMA LEVERANTÖRSKULDER
SUMMA KORTFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL
SUMMA FRÄMMANDE KAPITAL
SUMMA P A S S I V A
31.12.2012 31.12.2013
164,28
164,28
49 434,19
49 434,19
49 598,47
49 598,47
0,00
0,00
58 487,02
58 487,02
58 487,02
58 487,02
-25 147,59
-25 147,59
-7 454,12
-32 601,71
-32 601,71
-32 601,71
-32 601,71
-1 808,49
-34 410,20
-34 410,20
-10 326,76
-6 670,00
-16 996,76
-16 996,76
-16 996,76
-49 598,47
-766,82
-23 310,00
-24 076,82
-24 076,82
-24 076,82
-58 487,02
Sida 9
SPF Österbotten
verksamhetsberättelse och bokslut 2013
BILAGOR
Leif Skinnars vinnande bidrag i skrivtävlingen 2013
Ett brev till min morfar
Kära morfar!
Senast vi träffades var i mars 1968 på Dammbrunnsgården i Vasa, kort före din bortgång. Du
flyttade dit efter att mormor dött och kom att bo där tre år. Det slog mig härom dagen att jag
aldrig skrivit brev till dig. Under militärtiden och det första året i Åbo brevväxlade jag med
mormor Olga, så det föll sig väl naturligt att inte skriva skilt till dig då. Jag hoppas i alla fall att du
inte kände dig bortglömd.
Men nu skall jag ta skadan igen. Det är nämligen många saker jag skulle vilja fråga dig om nu på
äldre dagar, men som jag inte hade förstånd att diskutera med dig när tillfälle ännu fanns. Med
mormor hade jag under årens lopp många och långa samtal, men med dig blev det aldrig av.
Det jag nu vet om din barndom och uppväxt i Harrström har jag fått reda på senare. När jag
frågade mormor en gång varför du inte verkade vara intresserad av att berätta om hur det var
förr, svarade hon att du har varit med om så mycket tråkigt att du inte ville tala om sådana saker
med barn.
Nu har jag själv blivit så gammal att jag lämnat arbetslivet bakom mig. De frågor som jag i
tonåren hade velat ställa dig har dykt upp igen och pockar på att få svar. Det känns allt viktigare
för mig att få reda ut min egen bakgrund, min egen härkomst. Därför dristar jag mig att skriva till
dig och hoppas att du förstår varför jag vill fråga dig om saker som hänt speciellt under de första
20 - 30 åren av ditt liv.
Om vi börjar med ditt namn Johan Erik Greta-Stinasson Juth, så förstår jag av det att du inte hade
någon känd fader. Är det så att du inte vet vem som var din far? Har din mor inte berättat något
om det? Hur gammal var hon när du föddes? Hur förtjänade hon sitt uppehälle? Var hon kanske
piga på någon bondgård eller bodde hon hos sina föräldrar? Har du något minne av att det
funnits någon mormor eller morfar i din barndom? Jag vet att du inte hade några syskon, så jag
antar att du växte upp ganska ensam. Var det så att du och din mor levde utanför
bygemenskapen? Kände ni er utstötta? Hände det någon gång att du som faderlös blev retad och
hånad för detta?
När du kom upp i vuxen ålder lämnade du Harrström och gjorde som många andra
österbottniska ungdomar: du for till Amerika. Enligt ett dokument jag fått av min kusin Barbara
bosatt i USA, anlände du till New York 1904 med atlantångare. Något år senare gifte du dig med
Edit Widberg från Hangö. Hur träffades ni? Var det kanske på atlantångaren? I varje fall bosatte
ni er i Ansonia, Connecticut, där du troligen jobbade som snickare. Ni fick också två söner, John
(f. 1915) och Elmer (f. 1918). Men kort efter Elmers födelse dog din hustru och du stod ensam
med två små pojkar. Det måste ha varit en förlamande chock. Hur klarade du av att ordna med
begrav-ningen och hur var den första tiden efter hennes död? Fick du hjälp av någon att klara
vardagen? Det här skedde ju vid tiden för första världskriget, så det måste ha varit svåra tider i
USA också.
Tiden som änkling måste ha varit fylld med de mest skiftande utmaningar. En faster till din
avlidna hustru hjälpte till med barnpassningen, men när du blev utan jobb, fattade du beslutet
att på vinst och förlust söka dig till New York.
Sent en kväll knackade du på hos änkan Olga Salvesen, som hade en liten speceriaffär vid en
tvärgata till Fifth Avenue. Hon bedrev också logiverksamhet i liten skala. Olga var hemma från
Kyrkslätt, men hade gift sig med en norrman hon hade träffat på norska sjömanskyrkan i
Antwerpen. Sedan något år tillbaka var hon änka med tre barn att försörja, Ole (f. 1906), Annie
SPF Österbotten
Sida
10
verksamhetsberättelse och bokslut 2013
(f. 1911) och Sam (f. 1913). Hennes man hade bragts om livet under oklara omständigheter i
samband med arbetsplatskonflikt.
Där stod du på tröskeln till hennes hem med Elmer på armen och John i handen och frågade om
ni kunde få sova där över natten. Hur kom det sig att du sökte dig dit? Kände du till änkan
Salvesen sedan tidigare eller hittade du dit av en slump? Det blev i alla fall så att du och John blev
kvar där en längre tid, då du lyckades skaffa dig arbete. Elmer togs om hand av din hustrus
faster, som i praktiken blev hans fostermor.
På ett foto som jag har i min ägo kan man se dig och några av dina arbetskamrater framför en
ovanlig träkonstruktion. Jag skulle tro att det är fråga om en stor gjutform till en rörförgrening,
troligen ämnad för avloppsledningsnätet i New York. Det syns på bilden att det är ett skickligt
arbete ni gjort. Det är nog inte vilka timmermän som helst som har fått förtroendet att bygga det
imponerande träröret. Vilken lycka för oss efterkommande att få se detta foto. Hur kom det sig
att det blev taget?
Småningom tog första världskriget slut och Finland hade nyss blivit självständigt. Ni bodde
tillsammans utan att vara gifta och hade fyra barn att försörja. Tanken på att återvända till
Finland hade dykt upp för er och snart var beslutet fattat. Ni skulle flytta tillbaka till det gamla
hemlandet, som inte längre lydde under Ryssland. Olga sålde sin affär så respengarna vållade
inga problem.
Men vart i Finland skulle ni resa? Olgas mor som bodde i Helsingfors hade brevledes meddelat er
att ni inte skulle komma dit, för i huvudstaden rådde stor brist på allting. Andra alternativet var
din forna hemtrakt Korsnäs, där din gamla mor bodde. Dit anlände ni hösten 1920 och flyttade in
i ett gammalt torp vid Sjöhagan i Harrström. Yngsta sonen Elmer hade du lämnat kvar hos hans
mors faster. Med tanke på alla osäkerhetsfaktorer som fanns kring återresan tyckte ni att det var
bäst för honom att få stanna kvar i USA. Det skulle visa sig att du inte skulle se honom mera. Du
träffade honom aldrig senare. Tänkte du mycket på honom när ni kommit till Finland? Hade du
alls någon kontakt med Elmers fostermor under hans uppväxt? I varje fall var ju kontakten
mellan honom och er i Finland helt bruten under många år. Egentligen var det ju först på Olgas
initiativ som ni på 1950-talet lyckades få reda på var han bodde. Detta ledde sedan till att
bröderna John och Elmer fick kontakt med varandra på nytt, visserligen endast brevledes men i
alla fall.
I Harrström började de äldre barnen i byns skola men eftersom de bara talade engelska blev det
en tuff tid för dem. För er själva blev det också knapert eftersom det inte direkt var någon brist
på timmermän och snickare i Korsnäs. Ni började planera för att resa tillbaka till USA och köpte
också returbiljetter. Men så visade det sig att Olga blivit gravid. Resan till Amerika tedde sig
plötsligt problematisk och inställdes till slut. I stället blev det ett enkelt bröllop för Olga och dig
och kort därpå hade du fått jobb på Slipen vid Brändösund, som upprätthölls av Metvikens
mekaniska verkstad.
SPF Österbotten
Sida
11
verksamhetsberättelse och bokslut 2013
UTTALANDE FRÅN VÅRMÖTET
Den av regeringen aviserade förändringen av social- och hälsovårdstjänsternas organisering bör
genomföras så att den äldre befolkningens rättigheter beaktas.
Reformen får inte innebära att pensionärernas tillgång till hälsovårdstjänster, och avstånden till
dessa försämras. Omorganiseringens målsättning bör utgå från att både hälsovårds- och sociala
tjänsters tillgänglighet förbättras och att konsekvensutredningar om tillgängligheten alltid görs
före beslut fattas.
Reformen får heller inte innebära försämrad svenskspråkig service utan genomföras så, att det
undantag som regeringen gett möjlighet till med hänsyn till språket, fullföljs.
SPF Österbottens vårmöte
27.3.2013, Korsnäs
UTTALANDE FRÅN HÖSTMÖTET
Svenska Pensionärsförbundet i Österbotten, samlat till höstmöte i Terjärv på svenska dagen
6.11, påminner om alla finländares rätt till vård och service på sitt eget modersmål.
Under rådande omständigheter, med stora sparkrav inom statsförvaltning, samkommuner och
kommuner, bör beslutsfattarna se till att omorganiseringar och inbesparningar beaktar
språkliga rättigheter.
Speciellt den äldre befolkningen bör alltid få betjäning och vård på sitt modersmål inom hälsooch äldrevård samt i kontakt med alla myndigheter, oberoende av boningsort.
SPF Österbotten anser också att specialsjukvården alltid skall ordnas så nära patienten som
möjligt och att områdets Centralsjukhus bör bibehålla sina nuvarande specialiteter.
SPF Österbottens höstmöte
6.11.2013, Terjärv
FRÅGOR SOM DISKUTERADES MED RIKSDAGSLEDAMÖTERNA 14.1.2013
Omorganiseringen av social- och hälsovården
- Närhet till vårdtjänster
- Tjänster på modersmålet
- Specialistvård i regionen
Kommunstrukturen i framtiden
- Modersmålet (betjäning, kommunikation, deltagande)
- Närhet till betjäning
- Närdemokrati i någon form
Äldreomsorgslagens uppföljning
- Hemservice och hemsjukvård
- Nedmontering av institutionsvården
- Tillgång på personal (utbildningsplatser, lönenivå, arbetsmiljö)
- Personalens behörighet och utbildning
- Äldrerådens arbete
- Närståendevårdarnas situation
Övriga aktuella frågor
- Ekonomiska situationen för ensamstående med egen bostad (oftast kvinnor)
- Kommunikationer för glesbygden och städernas ytterområden
- Tredje sektorns möjlighet att stöda de äldre (ekonomiskt)
SPF Österbotten
Sida
12
verksamhetsberättelse och bokslut 2013
SPF ÖSTERBOTTENS STYRELSES TRÄFF MED TJÄNSTEMANNALEDNINGEN FÖR VASA
SJUKVÅRDSDISTRIKT 22.10.2013
Frågor som diskuterades:
1. Centralsjukhusets framtid
- Hur påverkar den av regeringen planerade social- och hälsovårdsreformen Vasa
centralsjukhus?
SPF önskar att ”närhetsprincipen” bör gälla och Vasa centralsjukhus fortsätt
verksamheten.
- Vad sker med de olika ”specialiteterna” som idag finns på sjukhuset inför de
besparingskrav som ”ägarna” det vill säga kommunerna kräver?
SPF önskar att de specialiteter som i dag erbjuds på VCS fortsätter, speciellt
onkologi, ortopedi och hjärtkirurgi.
- Hur klarar sig sjukhuset i den konkurrenssituation som uppstår efter 1.1.2014 då
patienterna tillsammans med sin läkare får välja vilket sjukhus man vill vårdas
på?
SPF tror att om VCS kan erbjuda vård på modersmålet, tillräckligt antal
specialiteter och korta väntetider är framtiden garanterad
2. Svenskans ställning inom sjukhuset
- Hur ser framtiden ut för att få personal till sjukhuset som kan betjäna på svenska
(läkare, sjukskötare, närvårdare och övrig personal)?
SPF kräver alltid vård på modersmålet.
- Kan sjukhuset garantera att kallelser, laboratoriesvar, begärda remisser och
övrig korrespondens fås på svenska i framtiden?
SPF är kritisk till att VCS inte betjänar sina svenskspråkiga kunder med
korrespondens på modersmålet alltid.
3. Väntetiden för att komma under vård på sjukhuset efter remiss utfärdats
- Kan väntetiderna förkortas när det gäller de specialiteter som i dag har oskäligt
långa väntetider?
SPF önskar att väntetiden för vård inom onkologin och hjärtkirurgin skulle vara
högst några dagar för övriga inom den tid som vårdgarantin förutsätter.
- Hur kan vården i psykiatri i framtiden förbättras inom sjukvårdsdistriktet?
SPF önskar att den öppna vården inom psykiatrin skulle utvecklas och akutvårdens
möjligheter till snabba ingripanden åtgärdas.
4. Nya akutmottagningen under helger och nätter
- Kommer kapasiteten att vara tillräcklig?
SPF önskar att några av de nu verksamma akutmottagningarna under kvällar och
helger bibehålls, tills inkörningsperioden är avklarad på VCS.
- Betjäningen på svenska?
SPF kräver också fullständig betjäning på patientens modersmål vid
akutmottagningen.
5. Önskemål om geriatri
- Hur utvecklar VCS geriatrin inom sjukvårdsdistriktet
SPF önskar att ett större utvecklingsarbete inom geriatrin skulle sättas igång i
samarbete exempelvis med Vasa Universitet, Novia och Umeå Universitet.
SPF Österbotten
Sida
13
verksamhetsberättelse och bokslut 2013